Dags att rensa i AvL-portföljen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har haft AvL-portföljen i tre år nu. Det är ett öppet sparprojekt där jag sparar och investerar 500 kronor i månaden.

Från början var tanken att jag skulle visa den som ville hänga med, vad som kunde hända om man investerade långsiktigt. Även om det var förhållandevis modesta summor som investerades. Detta har nu växt till att bli en del av det barnsparande vi satt upp för vår dotter.

Med detta nya fokus tycker jag det börjar bli dags att städa lite. Tanken har alltid varit att det skall vara en enkel portfölj men eftersom jag tycker aktier är kul började jag med att välja aktier för att på lång sikt skapa en långsiktig portfölj.

Jag har på sistone filosoferat mer och mer gällande huruvida det är lämpligt att investera på det här sättet i den här portföljen och jag har nu kommit fram till att det inte är det. I alla fall inte för mig. Jag har väldigt svårt att skilja ut den här portföljen från min huvudportfölj när jag gör mina val vilket innebär att det väldigt lätt blir skevt.

Det gör ju inte mig särdeles mycket om jag köper en Investoraktie vid fel tillfälle eller har en övervikt mot Svolder. Sett till min helhet är det fortfarande balans men det är just detta som gör att det blir fel för syftet med portföljen är att visa på ett praktiskt exempel av investerande som står på egna meriter. Det är dessutom tänkt som ett barnsparande.

Därför kommer jag de kommande veckorna skala bort en del av de individuella positionerna och istället välja billiga och bra indexfonder samt fylla på lite extra i investmentbolagen. På det viset kommer vi få en bred portfölj som fungerar som en självgående investeringsplattform. Vi får en bred bas med en skaplig tillväxt. Bolagsrisken minskar och jag behöver inte lägga särdeles mycket tid på att analysera investeringar för den här separata portföljen.

Jag kommer inte plocka bort samtliga aktier exkl investmentbolagen. Inte just nu i alla fall men jag kommer plocka bort de som är svåra att rättfärdiga av olika anledningar.

En av de första placeringar jag kommer att tänka på är Nordeaaktien. Jag valde i begynnelsen att starta den här portföljen på ett ISK. Hade jag gjort om det hade jag valt KF men nu orkar jag inte byta så det får vara så här. Nordea har flyttat vilket gör att utdelningen belastas med källskatt och det är inte optimalt på ett ISK. Det är således svårt att rättfärdiga innehavet. Det är en aktie jag tror kan vara en skaplig investering på lång sikt men man kan lika gärna äga en svensk indexfond eller ett Investor så får man en rejäl portion svensk bank utan problemen med bolagsrisk och källskatt.

Nu råkade det bli så att den första aktien som såldes var H&M där jag sålde båda två aktier för 160 kr/st. Det är småpengar men därför också extra rimligt att städa.

Så tänker jag. Hur tänker du?

Börjar spara i fonder igen

Det här inlägget innehåller affiliatelänkar

Det känns som evigheter sedan jag hade ett löpande kassaflöde aka lön. Jag har haft inkomster. Ibland nästan i paritet med lön men oftast långt mindre.

Jag snackar om tiden från att dottern föddes till nu. Vi gjorde ett aktivt val att sänka våra inkomster drastiskt i syfte att kunna förlänga tiden vi kunde vara hemma istället och nu har vi kommit till den punkt då båda arbetar igen. Jag får en hygglig heltidslön igen och hustrun tjänar lika mycket trots att hon jobbar 80 %. Skönt att veta att man valde rätt yrke :-)

Bild:Freeimages.com

Några saker fick jag ändra på under den här tiden och en av dem var mitt fondsparande. Det upphörde helt.

Varför fondsparar jag?

Jag och min hustru har en deal. Jag får lov att spara och investera i aktier så länge min portfölj avkastar i linje med hennes och hennes portfölj består av 60 % globalfonder, 30 % Sverigefonder och 10 % tillväxtmarknadsfonder.

Än så länge har jag överpresterat hennes portfölj med marginal och detta trots att hennes portfölj har avkastat helt enligt plan och mycket väl.

Så varför sparar jag inte bara i enskilda aktier?

Det är en himla bra fråga utan något vettigt svar. Det är förmodligen av samma anledning som jag har en väl tilltagen buffert. Jag är rädd för att vara helt ansvarig för mitt egna resultat. Med en basportfölj bestående av breda indexfonder vet jag att i alla fall den delen kommer att prestera som genomsnittet.

Det är också den delen jag kan automatisera och det är en mycket viktig del. Med fonder kan man skapa ett autogiro som går direkt in och tvångssparar i de förvalda fonderna. Det innebär att oavsett vad jag i övrigt väljer kommer som minst det sparandet att bli av. När det kommer till aktierna kan det mycket väl bli så att jag bestämmer mig för att ta en tusenlapp till en aktie jag verkligen inte hade tänkt mig eller, gud förbjude, låter den där tusenlappen bli ett trevligt restaurangbesök eller en god whisky istället.

Men fondsparandet kräver ett mycket mer aktivt beslut för att inte bli av och det är en av de främsta anledningarna till att ha sparandet igång.

Så... Nu är vi igång igen. Lönen kommer komma varje månad och någonstans runt en femtedel av mitt planerade månadssparande kommer gå raka vägen in i ett fondsparande i enlighet med ovanstående fördelning. Jag väljer SPP Aktiefond Sverige 30 %, Avanza Global 60 % och istället för tillväxtmarknad väljer jag 10 % nordiska småbolag i och med Didner & Gerge Småbolag.

Hur gör du?

En indexfond kan aldrig underprestera

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är ganska vanligt att jag stöter på folk som är besvikna över hur dåligt deras indexfonder går. Det i sig är inget konstigt men samma personer brukar inte förstå att anledningen till att fonden går dåligt är för att det underliggande indexet som fonden följer har gått dåligt dvs aktierna som utgör indexet har presterat svagt under den givna perioden.

Ofta berättar dessa personer att andra fonder de har går bättre och ibland dristar de sig till att hävda någonting i stil med att "Avanza Zero är ju skit. Den har ju gått mycket sämre än börsen i år" eller någonting liknande och ganska ofta vill de ta del av mina åsikter om vad jag tycker och tänker.

Det jag vill säga då är att en indexfond per definition aldrig kommer underprestera sitt valda index mer än avgiften den tar ut. Hela syftet med en indexfond är ju att den skall följa indexet.

Vad många däremot verkar ha svårt att förstå är att det finns tusentals olika index som fonderna kan följa. Det är oerhört stor skillnad mellan OMXS30-indexet och MSCI World-indexet. Det tidigare utgörs av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och det senare är ett index som är designat att följa den globala aktiemarknaden.

Så...

Självklart kan Avanza Zero, en fond som följer SIX30RX-indexet, gå bättre eller sämre än exempelvis SPP Aktiefond Sverige A vilket är en fond som följer SBXCAP. Det tidigare består av 30 aktier och det senare är ett försök att efterlikna hela den svenska aktiemarknaden.

Pudelns kärna

En indexfond kommer inte underprestera index med mer än avgifterna den tar ut. Enkelt.

Däremot är det oerhört viktigt att du vet vad du köper. Avanza Zero säger ingenting. Vad det är för fond måste du lista ut själv genom att läsa fondfaktablad m.m.

När du har valt ett index du är bekväm med och förstår är det bara att hitta en fond som följer det indexet, inte kostar särdeles många tiondels procent i förvaltningsavgift, köpa den och luta sig tillbaka och vänta. Fonden kommer följa index och din portfölj kommer prestera genomsnittligt.

Läsarfråga - Vad tycker du om den här fondportföljen

Jag får ibland frågor där frågeställaren vill att jag tar ställning till en specifik portföljsammansättning eller en specifik investering och jag försöker låta bli att ge den typen av direkta råd eftersom jag inte anser att det är min plats och det är dessutom farligt för mig och frågeställaren eftersom det finns så mycket mer i djupet av en sådan fråga att ta hänsyn till.

Med det sagt måste jag ta upp en fråga jag fick för ett tag sedan där frågeställaren ville att jag skulle titta på en fondportfölj. Personen sparar baserat på råd mottagna från en finansiellt kunnig och insatt vän till familjen. Rådgivaren arbetar inte på SEB men frågeställaren använder SEB till alla sina bankärenden.

Det här är listan över fonder jag fick i uppgift att analysera. Min spontana reaktion är - Herre min skapare; vem i helvete föreslår en sådan lista?

Låt oss ta en bild till bara för att göra det hela lite tydligare innan jag börjar berätta vad jag tycker.

Det enda jag gjort är att sortera dem lite och letat fram vad fonderna kostar. Jag har ingen aning om portföljvikter eller sparvolymer men rent generellt kan vi börja med att lista ut vad vi har att göra med här.

Den första fonden är en svindyr hedgefond som presterat kasst. Därefter följer ett gäng vettiga indexfonder som verkar vara ungefär det bästa SEB erbjuder. Därefter kommer ett antal fonder med syfte att få tillgång till lite mer exotiska marknader och sist men inte minst har vi fyra, ni hörde rätt, FYRA räntefonder. Till räntefondernas försvar kan man konstatera att det är en blandning av långa och korta räntor med spridning över världen vilket gör att det där förmodligen är ett försök att skapa en bred och balanserad ränteportfölj.

En sak jag faktiskt vet om portföljinnehavaren är att hen är fullständigt novis på området och gör bara som hen blir tillsagd.

Min analys

Det är en välbalanserad portfölj givet att vikterna är rimliga så jag skulle säga att det är ett gott försök att skapa en välbalanserad och heltäckande portfölj med en rimlig chans till avkastning samtidigt som man håller nere risken. Det jag tror är problemet är att SEB erbjuder ett begränsat fondutbud. Skulle det vara så att du är kund till SEB får du gärna verifiera eller dementera mitt antagande.

Det som plågar mig med det här upplägget är att det är svindyrt och skitkomplicerat. Jag har vid tillfälle skrivit en handfast guide till ett enkelt sparande för den som vill starta. Den består i huvudsak av några enkla steg.

1: Starta ett konto hos en nätmäklare. Det borde inte ta dig mer än 5 minuter och det ger dig tillgång till tusentals fonder av alla de slag.

2: Sätt i ordning ett autogiro som drar pengar direkt vid löningen. Det är också skitlätt och lägger på ytterligare 2 minuter. Se till att sparandet går in på ett ISK-konto.

3: Välj fonder. Detta steg är egentligen integrerat i steg två men låt oss kika på det som ett separat steg.

Skall en sparnovis ha en chans att förstå vad som händer behöver det vara lätt och för att personen inte skall bli lurad behöver det vara billigt och så bra som möjligt. Därför tycker jag att det räcker med ett par-tre fonder. En globalfond exv Swedbank Robur Access Global och en fond med riktigt hög tillväxtpotential exv Tundra Sustainable Frontier Fund. Det är allt som behövs för jag tycker att man kan ha den eventuella räntedelen av portföljen på ett vanligt sparkonto med så hög ränta man kan få. Vill man kan man öka på sverigedelen av portföljen genom att välja en svensk indexfond exv SPP aktiefond Sverige A.

Allt beror givetvis på ambition och sparhorisont men de här pengarna skall växa i 30-40 år och då tycker jag att man med fördel kan köra 60 % globalfond, 20 % Sverige, 10 % tillväxt och 10 % ränta.

Svårare än så behöver det inte vara.

4: Sluta aldrig spara

Klart

Slutsats

För oss som tycker att det här är skitkul är det kanske av intresse att göra det svårare än det måste vara men för någon som bara vill spara pengar för att trygga sin framtid är det vettigt att göra det lätt.

Ovanstående portföljförslag behöver du aldrig justera men om du vill kan du en gång om året se till att andelarna fortfarande är de samma och är de inte det längre är det bara att sälja några fondandelar där andelen ökat och köpa där det är lite lite.

5-10 år innan du behöver pengarna kan det vara aktuellt att justera så att en större del blir ränta och en mindre del blir de övriga fonderna för att minska svängningarna lite och det är allt du behöver fundera på.


Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka

Jag gör en "Petrusko" och byter fonder

Inlägget innehåller affiliatelänkar

I början av året började de nya reglerna Mifid II gälla och som en följd av det har nätmäklarna börjat redovisa kostnader lite tydligare än tidigare. Nu ser man exempelvis alla kostnader och den totala kostnaden redovisas tydligt och direkt både för fonder och för handel med aktier. Det här är riktigt bra och en av de positiva sakerna med regelverket. Det finns gott om negativa exv att vi nu inte längre har tillgång till de tusentals ETF:er vi kunde handla tidigare men man får ta det bra med det dåliga.

En som varit väldigt tydlig med nätmäklarnas nya sätt att redovisa kostnader är Petrusko som skrivit om flera fonder och reflekterat över sättet att redovisa kostnader samt vad olika fonder kostar. Han har även sniffat fram att en av mina favoritfonder, Länsförsäkringar global indexnära kan lägga på en avgift på 2 % om de skulle vilja. I höstas påpekade han detta för Länsförsäkringar och då försvann denna avgift från fonddokumentationen men nu är den tydligen tillbaka så han har nosat upp en relativt ny fond från Swedbank som saknar den här avgiften och som i övrigt fungerar precis likadant som Länsförsäkringars fond.

Man kan läsa Petruskos inlägg här men fonden det gäller är Swedbank Robur Access Global. Förvaltningsavgiften är 0,2 % och den totala avgifter verkar vara 0,25 % vilket är samma för båda fonderna men det verkar ändå skilja lite i innehaven eller i avgifterna för Swedbanks variant går marginellt bättre.

Det var således inte mycket att fundera på. Att Länsförsäkringar beter sig kasst gör att jag inte behöver handla av dem och även om Aktiespararna har påpekat att Swedbank inte alltid har varit på spararnas sida så är de det i det här fallet. Jag har bytt i alla mina portföljer och i alla portföljer jag förvaltar åt vänner och bekanta så det blir ändå en hygglig summa pengar som nu har flyttat på sig. Hoppas det gör skillnad.

Tack Petrusko för tipset.


Bildkälla: freeimages.com

Courtageanalys

När fru AvL arbetar kväll och Joy sover är jag fri att roa mig och då finns det en rad prylar jag ägnar mig åt. Att sitta och pilla med mina ekonomiska dokument är sällsynta nöjen men de finns där för när jag känner mig lite extra nördig.

Senast tog jag tillfället i akt att kolla upp hur mycket pengar jag spenderade på courtage under 2016 och hur detta courtage fördelade sig. Därefter kikade jag på hur summorna ser ut för 2017. Det är ganska intressant tycker jag men förmodligen inte särdeles spännande för någon annan.

Jag kan först konstatera att jag har räknat bort alla transaktioner som inte genererat något courtage alls vilket kan vara fondtransaktioner eller börsintroduktioner. När detta är gjort kan jag konstatera att jag gjort över 200 transaktioner under 2016 och i år är jag bara uppe i straxt över 100 transaktioner. Skillnaden beror främst på att jag tjänat mindre pengar i år och således haft mindre pengar att köpa aktier för men en del beror också på att jag har gjort lite större köp i år än förra året vilket också ger färre transaktioner.

Under 2016 betalade jag totalt 0,277% i courtage att jämföra med årets 0,285 %. Det är ingen enorm skillnad men det är spännande att se att jag ändå har en ganska hög courtagekostnad om vi ni utgår från dagens mycket låga courtagekostnader. Vad jag noterar är att jag tenderar att betala avsevärt dyrare courtage för att handla på smålistorna eller utomlands och det handlar främst om att minimikostnaden är högre på dessa handelsplatser och jag tenderar att handla för lite lägre summor än vad det skulle behövas för att få ned kostnaden till en vettig summa.

Nu spelar det faktiskt inte särdeles stor roll på det hela taget eftersom summorna i kronor och ören jag betalar i courtage per år är lägre än vad hustrun betalar för ett månadskort med kollektivtrafiken och jämfört med fondavgifterna vi betalar i familjen är courtagekostnaderna nästan försumbara. Det senare är givetvis också en anledning till att det här experimentet med att själv handla aktier vilket jag hållit på med ett gäng år nu, är så spännande. Om jag på längre sikt klarar av att slå vårt jämförelseindex med den här relativt nya investeringsstrategin, antas det vara rimligt att sänka andelen fonder och öka andelen aktier i portföljen för att ytterligare öka avkastningspotentialen. Eftersom jag säljer väldigt lite aktier innebär de ovanstående siffrorna att de aktier jag köpte under 2016 inte kostat en krona i courtagekostnader i år. 

Jämför man det med fondkostnaderna, som vi för all del håller låga, finns det tusenlappar att spara. Räknar man lite på det kan vi konstatera att jag betalat knappt 0,11% i förvaltningskostnad per år, räknat på portföljvärde, än så länge för aktieportföljen medan vi varje år betalar straxt under 0,25 % för fondportföljen sedan årsskiftet 2015/2016.

Nästa år borde den procentuella kostnaden för aktieportföljen sjunka ytterligare, givet liknande transaktionsmönster, medan fondportföljen borde hålla sig på samma kostnad i procent men eftersom de förvaltade summorna förhoppningsvis ökar kommer kostnadsmassan öka i fondportföljen och det är ju onekligen en aning frustrerande.

Bildkälla: att välja lycka

Är det jobbigt att spara?

Jag har ganska ofta diskussioner om sparande med människor och efter fem minuter verkar det som om de absolut flesta bara vill dunka huvudet i bordet hellre än att fortsätta diskutera ekonomi eftersom ämnet är så svårt och så tråkigt och jag förvånas alltid över att det är så.

Givetvis kan jag förstå att ämnet är trist men det finns ingen, någonstans som inte berörs av det på ett direkt, individuellt plan och sparande borde ingå i allas världsbild men redan där är det problem och när man sedan skall övergå till att välja hur man skall hantera de pengar som man sparat, ja då tar det helt stopp.

En intressant sak som jag diskuterade nyligen var räntans effekt. För mig är ränta-på-ränta effekten en fullständig självklarhet och helt logiskt men då har jag å andra sidan spenderat hela mitt vuxna liv och en relativt stor del av perioden innan det också med att intressera mig för privatekonomi och jag har på senare år läst oerhörda mängder ekonomi i och med min ekonomutbildning så det kanske inte är så konstigt att ränta-på-ränta är självklart för mig.

Men

Jag har förstått att många verkar tycka att det inte är värt besväret att lägga ned tid och energi på att sätta sig in i fonder och sparande för en avkastning på mellan 5-8 %.

Det som verkar vara tanken då är att sparandet man kommer lyckas plocka på sig under en rimlig tid är mellan 50.000-100.000 kr och 8 % av det är i bästa fall 8000 kr. Det är för all del inte skitsummor men om någon hade gett mig löftet om 8.000 kr vilka jag skulle få om fem år om jag idag började engagera mig i ornitologi (fåglar) och om jag tillslut lyckades lära mig tillräckligt för att med rimlig säkerhet veta vad jag snackade om skulle jag kanske få mina pengar; jag har svårt att se hur pengarna skulle kunna motivera mig. Jag hade förmodligen hellre studerat hur lång tid det tar för olika färgfabrikat att torka så jag kan sätta mig in i de initiala svårigheterna men det är också här vi har ett pedagogiskt problem för det handlar inte om "bara" 8.000 kr.

Räkneexempel

Med en gnutta motivation borde de absolut flesta svenskar kunna spara undan en tusenlapp i månaden. Börjar man när man är 20 år och håller på till pensionen vid 67 har man sparat i 47 år.

Man har på den tiden betalat in 664.000 kr vilket givetvis är en ansenlig summa pengar och 8 % på det är drygt 53.000 kr vilket skulle kunna innebära att man har 4.500 kr extra i pension att leva på men eftersom man förväntas sätta pengarna i aktiefonder för att uppnå den typen av avkastning så kan man ju också förlora pengar ett eller ett par år så de där pengarna är ju inget man kan räkna med; så varför bry sig. Det är ju skitlångt bort och att spara en tusenlapp i månaden är ju inte snutet ur näven bara så där utan det kräver ju ansträngning och uppoffring.

Men

Om man nu antar att man i genomsnitt får de där åtta procenten i avkastning under sin sparperiod. Då har man som sagt sparat undan 664.000 kr men slutsumman kommer vara 3.490.000 kr tack vare räntan.

Det innebär alltså att du har sparat 664.000 kr och fått tre miljoner i avkastning. Smaka på det en stund. Tre miljoner är inte kattskit.

Det är dessutom så att portföljen i genomsnitt genererar 279.000 kr i avkastning om året. Det är en skaplig årslön det och då hamnar vi i ett annat läge. För visst kan det vara så att du ena året måste klara dig på mindre och att portföljvärdet till och med går ned men andra år kanske du tjänar en miljon istället och på sikt kommer det jämna ut sig.

Om någon hade sagt att jag skulle få tre miljoner kronor om 47 år givet att jag idag la ned en dag eller tre på att plugga ornitologi hade jag gjort det i 100 % av fallen för även om det kanske skulle vara så att jag inte fick de där pengarna i slutändan så skulle ett par dagar av mitt liv inte vara svåra att förlora och jag skulle ju faktiskt lära mig saker. När det kommer till sparande är det dessutom så att sannolikheten för att ha massor av pengar i slutändan är betydligt högre än om du pluggar ornitologi med ett vagt löfte om framtida ersättning så det är bara att sätta igång.

Oavsett om man tror på räntans kraft eller inte vet jag många som skulle må bra av att ha en halvmiljon extra på kontot när de gick i pension och skulle det vara så att du nu tror på det jag skrivit vore det vansinne att inte spara undan en slant redan nu och det behöver inte vara särdeles svårt.

Jag har till och med gjort en steg-för-steg guide som jag tycker håller ännu i hur du skall göra för att komma igång och den torde vara allt du behöver för att komma igång men skulle det inte räcka är det bara att säga till så hjälper jag gärna till.

Börja spara!



Bildkälla: freeimages.com

Spirited funds - WhiskyETF

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är ingen hemlighet att jag är extremt intresserad av whisky både i det privata som passionerad whiskysamlare och konnässör men också när det kommer till aktieinvesteringar. Jag skriver regelbundet om mina portföljbolag Kopparbergs och Diageo och även om nu inte båda handlar med whisky och inget av dem uteslutande handlar med whisky försöker jag vara lite bredare i mina investeringar än så.

Båda ovanstående bolag är i mitt tycke fantastiska bolag och för min portfölj räcker det ganska väl med dessa bolag för att få den exponering mot alkoholhaltiga drycker som jag känner att jag vill ha men jag sprang för ett tag sedan på en relativt ny ETF som kan vara av intresse för den som inte känner att man vill välja eller om man bara vill få en bredare exponering utan att behöva köpa en stor mängd olika aktier.

ETFen heter Spirited Funds/ETFMG Whiskey & Spirits ETF med tickern WSKY

WSKY startade i december 2016 och har gått riktigt bra sedan dess med en utveckling på 23 %. Det är långt bättre än mina båda innehav men det beror givetvis på alla fina innehav.

De fem största innehaven i fonden är Diageo, Pernod Ricard, Brown-Forman, LVMH och Thai Beverage. Diageo står för hela 25 % av portföljvikten så eftersom jag är ganska nöjd med det innehavet tänker jag att för egen del kanske det räcker men Pernod Richard har varumärken som Jameson, Absolut Vodka och ett av mina favoritviner när det kommer till att bara dricka någonting gott tillsammans med vänner nämligen Campo Viejo. Dock är det så att Diageo äger en del av LVMHs dryckessektion vilket gör att om man inte är intresserad av deras modeportfölj kanske det åter igen räcker med Diageo och så kan man kanske krydda med lite Pernod Richard för att komma åt andra världsmärken.

Men men...

ETFens direktavkastning är ungefär 1,9 % och förvaltningsavgiften är relativt styv på 0,75 % men för det får du exponering i 23 olika dryckesrelaterade bolag. Fondens genomsnittliga p/e tal är ganska väl tilltaget och den handlas till p/e 26 så det är inget kap men det finns tillväxtmöjligheter i branschen så det behöver alls inte vara en dålig entrénivå om man är långsiktig.

Jag har funderat mycket på att köpa den här fonden och har ännu inte kommit till skott för jag tycker inte riktigt att den passar in. Jag tycker inte den platsar i min fondportfölj för där vill jag bara ha ett passivt matande av pengar in i fonder som är extremt breda indexfonder. När det gäller den aktiva förvaltningen så är det aktier som gäller och då har jag ju mina aktier i Diageo som exponering men ju mer jag läser om de olika innehaven blir jag sugen på att utöka till att kanske innefatta ett innehav i Pernod eller varför inte LVMH för att få in lite av ett modebolag med hygglig tillväxt i portföljen.

Vi får väl se vad framtiden har att erbjuda men en sak är säker och det är att människan inte kommer sluta konsumera alkoholhaltiga drycker i morgon.

Bildkälla: spiritedfunds.com

Hållbarhet i SPP generationsfond

Jag fick en fråga häromdagen gällande en person som ville välja fonder att spara i till pensionen. Viktigt var hållbarhetsprofilen och personen skrev som en liten del av diskussionen

Ligger närmast att lägga pengarna i SPPs generationsfond (80-tal red.anm.). Jag kommer spendera mindre än minimalt med tid på att fundera över placeringar framöver.

Som ni ser är intresset för egen aktivitet i sparandet begränsat utan det skall bara funka.

Generationsfonder och liknande fondprodukter är anpassade för att du som sparare skall få en riskprofil som passar den ålderskategori du tillhör vilket innebär att ju äldre du blir desto mer ränteinstrument kommer introduceras i ditt sparande. Det brukar också vara en ganska försiktigt förvaltad fond för att passa alla dessa människor som är livrädda för konceptet att kunna förlora pengar i sitt sparande.

För denna förnäma produkt betalar man faktiskt en ganska försiktig förvaltningsavgift till SPP om 0,4 % men man skall eventuellt ta ytterligare en sak i beaktande.

Över en tioårsperiod har fonden avkastat 50,33 %. Under samma period har SIX30RX (de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar) avkastat 80.01 %. Man hade alltså kunnat slänga in sina pengar i Avanza Zero och det skulle genererat 30 % extra avkastning.

Men det finns ju andra aspekter av det här. Hållbarhet är viktigt och det kanske man kan vara beredd att betala lite för.

Avanza Zero har ett hållbarhetsbetyg på 59 enligt Morningstar och SPP Generationsfond klockar in på 52 enligt samma organisation.  Det borde betyda att man inte vinner i hållbarhetstävlingen heller. Det enda jag kan se är att sharpkvoten är högre hos SPP än Avanza Zero vilket tyder på att risken är aningen lägre.

Då återstår bara att ta hänsyn till vilket bolags fondprodukt man är mest bekväm med. Min vän tycker om SPP som bolag och har förtroende för dem varför jag föreslog följande upplägg.

Sätt upp ett autogiro som sätter pengarna i två olika fonder. 30 % i SPP Aktiefond Sverige vilken har avkastat 94,74 % på de där 10 åren och 70 % i SPP Aktiefond Global vilken har avkastat 57,04 % på 10 år. Ser man på generationsfondens jämförelseindex är det ungefär så det är uppbyggt bortsett från att man får med 15-20 % ränteindex också för att det skall bli enklare att slå. Hållbarhetsnivån blir väldigt god och du får en bekväm riskspridning i kombination med lägre avgifter och högre förväntad avkastning.

Givet dessa vikter hade du under den gångna 10-års perioden fått 68,35 % i avkastning istället för generationsfondens dryga 50 % och det skulle kunna förklaras till viss del av att du bara betalar 0,2 % i avgift men det kan också bero på att du får en bättre produkt.

Tidsåtgången för dig och ditt sparande blir inte nämnvärt högre men du måste bestämma dig för om du vill ha med ränteinstrument i ditt sparande. Om svaret blir ja kan du om 30 år sälja 5 % av vardera fonden och placera pengarna i SPP Penningmarknadsfond och vips har du byggt dig en egen generationsfond.

Summering

Det är helt okay att inte vilja lägga tid på sitt sparande och det är rimligt att vilja väga in den påverkan vårt sparkapital har på omvärlden men om man nu vill göra denna typ av val och ändå har lagt ned tillräckligt mycket tid för att bestämma vilket bolag man tror mest på och har hittat en fondprodukt man tror kan funka så kan man lika gärna ta ytterligare tre minuter åt att kika på alternativen för svårare än så här är det inte. Välj två istället för en och få en billigare och bättre lösning som inte kommer kosta dig mer än kanske 10 minuter extra tid de kommande 50 åren. Du kan unna dina sparpengar de 10 minuterna givet den enorma avkastningsskillnaden det kan innebära.

Lycka till


Bildkälla: avanza.se

1 år av fondsparande

Något av det roligaste jag vet är när någon frågar mig om sparande och investeringar. Jag har i regel svårt att ge direkta aktietips eller handfasta råd men när någon vill ta tag i sitt sparande och vill ha hjälp att sätta igång - det är lycka det.

Häromdagen berättade en av mina mest motsträviga vänner att han ville att jag skulle hjälpa honom sätta upp ett månadssparande och han ville ha lite tips på hur man skulle göra och då kom jag att tänka på ett inlägg jag skrev förra våren som jag döpte till "Steg för steg - Börja spara". Det blev en handgriplig instruktion i hur man kan tänka och vilka sparprodukter man kan välja.

Jag föreslog då två fondtyper där den ena var en svensk indexfond och den andra var en global indexfond. I vanliga fall lägger jag på en krydda också men det här är den absoluta grundnivån och det räcker absolut med dessa två för den som inte är intresserad utan bara vill komma igång.

Portföljen

Jag föreslog Länsförsäkringar Global Indexnära eller DNB Global Indeks. Det är en smaksak men personligen väljer jag Länsförsäkringars alternativ eller en ETF men ETFerna är överkurs för de flesta så låt oss stanna vid en traditionell fond.

Som svensk indexfond föreslog jag ett gratisalternativ från Nordnet eller Avanza och eftersom det mesta av min portfölj ligger hos Avanza är det naturligt för mig att välja deras alternativ Avanza Zero även om jag egentligen föredrar ett lite bredare index än OMX30.

För ett år sedan räknade jag på ett månadssparande om 1000 kr/månad med 50-70 % i globalfonden och resten i Sverigefonden. Låt oss för sakens skull bestämma att vi valde 60 % globalt och 40 % Sverige.

Hur har det gått?

Nu kanske det är dags för den där disclamern att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning och när vi ändå kör floskler kan vi ju säga att detta inte är direkt rådgivning men det som verkligen spelar roll är att du som läsare vet om att det senaste året har varit ett väldigt starkt år och vi kan förvänta oss en börsnedgång i framtiden vilken kommer justera en förväntad framtida avkastning.

Med det sagt kan vi konstatera att perioden 20160331 - 20170331 har vi har sparat 12.000 kr (om vi bortser från den sista tusenlappen som sattes in den siste mars i år) och portföljen är värd  13.523,94 kr

Ovanstående diagram visar bara avkastningskurvan och inte portföljutvecklingen.

Visst ser det fint ut? 

12,7 % totalavkastning baserat på totalt insatt kapital. Effektiv avkastning är ju då betydligt högre.

Så även om ett år är alldeles för kort tid för att utvärdera någonting känns det ju ändå ganska bra att kunna visa att ett sparande initierat för ett år sedan hade gett en rejäl slant extra i portföljen.

Bildkälla: Freeimages.com och att välja lycka

AVL jämför Länsförsäkringar Global Indexnära med Vanguard Total World Stock ETF

I familjens portföljer har jag valt Länsförsäkringars Global Indexnära (LGI) som den globalfond jag använder och det har funkat toppen sedan jag gjorde det bytet och avgiften är på låga 0,2 % vilket är bra och fördelen är att man slipper handla aktivt och man kan spara ända ned en hundring i månaden. Avanza och Nordnet erbjuder möjligheten att sätta upp ett autogiro som fyller på fonder automatiskt med en förvald summa pengar vilket är väldigt smidigt.

Att köpa en utländsk ETF innebär att man handlar ungefär som när man köper aktier men det man köper är en korg av olika aktier precis som när man sparar i fonder så det är bara handlandet som skiljer sig. Att handla ETF'er innebär att man behöver betala en courtageavgift varje gång man köper eller säljer och lägsta courtageavgiften ligger på 1 dollar (eller 0,25%). Detta innebär att den lägsta sparsumman hamnar straxt över 3000 kr för att courtaget inte skall bli för högt och utöver detta betalar man också en "fondavgift". För Vanguard Total World Stock ETF (VT) är avgiften 0,14 % vilket är 0,06 % billigare än LGI.

Fondfördelning

På vänster hand har vi VT och på höger hand har vi LGI. Det första som slår mig är att Länsförsäkringar har en större andel Nordamerika och Europa men då skall man vara medveten om att de olika fonderna följer olika index men det handlar om ganska små skillnader men när vi tittar på fondfördelningen får vi 8,5 % mer Nordamerika och nästan 2 % Europa extra i LGI och vad man tycker om det är upp till var och en men personligen anser jag att 56 % Nordamerika räcker ganska långt.

Kostnad

När man väljer en fond får man en förvaltningskostnad på köpet och den försvinner inte. Jag fondsparar en hygglig summa pengar varje månad men jag lägger inte 3.000 kr i globalfonden men alternativet är ju alltid att koncentrera fondportföljen ytterligare varför jag här räknat på en sparsumma av 3.000 kr/månad. Givetvis fuskar jag och låter Stefan Thelenius sparkalkylator göra jobbet och vi får nedanstående resultat.

På 30 år blir skillnaden 12.000 kr vilket under omständigheterna väl får anses oväsentligt. En skillnad i sparsumma på 15 kr per månad ger samma resultat över denna tidsperiod så det är inte kostnaden som kommer få mig att välja fond.

Alternativ

Jag är personligen inte motståndare till att hålla en portfölj med stort fokus på ett par marknader. Jag fördelar min portfölj, i huvudsak, mot Sverige och USA med inslag av andra länder men bulken av sparandet går till dessa två marknader varför jag är bekväm med båda fondernas fördelning men skulle man vilja justera sitt sparande annorlunda och fortfarande använda fonder finns det en uppsjö billiga indexfonder att välja mellan men ett alternativ skulle kunna vara att handla två ETF'er ur Vanguards sortiment vilket kan ge precis den blandningen man önskar.

För att få en hygglig spridning mot världen men vill minska sin exponering mot USA något kan man välja exv Vanguard FTSE All-World ex-US (VEU) avgift 0,13 %. Som komplement till det kan man välja exv Vanguard Total Stock Market ETF (VTI) avgift 0,05 % eller varför inte en av Petruskos favoriter Schwab US Dividend Equity (SCHD) avgift 0,07. Den senare fokuserar på utdelningsaktier där bolagen valt att höja utdelningen länge medan den förra är ett tvärsnitt ur den amerikanska börsen totalt sett.

Slutsats

Det är svårt att välja för jag gillar verkligen möjligheterna som finns i ETF'er med snabb likviditet och möjligheten till utdelning istället för att behöva sälja av tillgångar men när det kommer till fondsparande är jag helt inställd på enkelhet och då är det ju onekligen riktigt smidigt att kunna sätta upp ett automatiskt månadssparande.

Personligen kommer jag sitta kvar i Länsförsäkringar Global Indexnära men ju närmare mina sparmål jag kommer desto mer intressant kommer det bli att växla över till utdelande tillgångar men det är många år kvar till dess.


Bildkälla: att välja lycka och z2036.blogspot.se

Nya investeringsregler - Investera som en fondförvaltare

I början av november skrev jag "tillbaka till investerarrötterna" och att jag behövde fundera på hur jag investerar och att jag önskade lite mer disciplin i portföljen.

Bild: Pixabay.com

Då filosoferade jag över att det jag behövde kanske var att utan känslor köpa ett antal aktier varje månad utan undantag men diskussionen i kommentarsfältet och diskussioner utanför bloggen ledde till att jag började fundera i andra banor. Det kanske var dags ändå att snäva åt mitt eget investeringsunivers en aning och tvinga mig att tänka lite mer inför varje investeringsbeslut och varje köp.

I kommentarsfältet skrev Oerjan om sina mål och regler som sprider portföljen efter branscher och tillgångsslag. Jag tyckte det lät ganska mycket som de investeringsregler man ibland läser i fondfaktablad eller liknande och det inspirerade mig till att bygga min egen regelsamling för framtidens investerande. Om du hittar någonting i nedanstående framställning som verkar konstigt eller felaktigt får du gärna hojta till för med ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kommer vi gemensamt att bli bättre investerare.

Regler

Det här tycker jag är skitsvårt rent ut sagt. Jag vet inte ens vilka branscher man bör dela upp tillgångarna i och hur skall man dela upp sina tillgångar?

Jag tycker att man bör reglera tillgångsslagen i sitt sparande så det får bli första anhalten. Jag har redan ganska hygglig koll på att jag vill ha ungefär 10 % buffert och denna buffert skall finnas i räntebaserade tillgångar och på konton. Fixed income - obligationer, preferensaktier och liknande borde få bli en egen kategori. Jag gillar också uppdelningen på stabilitet och tillväxt.

Branscher då? Jag tar hjälp av fondbolagens uppdelning och får nedanstående tabell.

De flesta verkar klumpa ihop fastigheter med finans och det håller jag inte med om. Nog för att de är räntekänsliga men jag vill påstå att det finns skillnader mellan banker och fastighetsbolag som förtjänar att man delar upp dem. Saknas någonting?

Fördelning mellan enskilda tillgångar borde komma näst. Om man bortser från bil, bostad och det känslomässiga värdet i sina relationer borde man aktivt diversifiera sina tillgångar. Anledningen till att jag undantar de ovan nämnda är mest för att de flesta av oss har svårt att bugga en tillgångsbas som är stor nog att det egna boendet utgör mindre än 15-20 % av det totala värdet. De flesta skulle ha samma problem med bil och andra dyrare kapitalvaror och när det kommer till känslor skall man aldrig snåla så det här kommer bli en diversifiering av den placerade portföljen och inte eventuella andra tillgångar.

Jag tycker inte att någon tillgång borde få lov att överstiga 30 % av det segment den tillhör dvs om det är en stabil aktie och de stabila aktierna utgör 50 % av mina totala tillgångar får inte en enskild aktie utgöra mer än 30 % av dessa femtio procenten. Detta gäller samtliga segment utom räntedelen där ett bankkonto eller liknande får lov att utgöra hela segmentet.

Summa summarum

Med dessa regler har jag bestämt att portföljen skall delas upp i segment och de segment som innehåller aktier skall diversifieras över branscher. Mängden tillgångar regleras och de separata tillgångarnas individuella viktning i portföljen har sin egen regelsamling.

Detta sätter ett ramverk för portföljen men det bestämmer inte vilka tillgångar jag skall köpa. Har ni några synpunkter, tillägg eller åsikter får ni gärna dela med er av dem.

Härnäst handlar det om att dela upp de tillgångar jag köpt i segment och se över hur portföljen passar in i regelverket men det kommer senare.


Bildkälla: pixabay.com och att välja lycka

Ny Fond - Spiltan Global Investmentbolag

Idag läste jag en nyhet om att Spiltan kommer släppa en ny fond den 4/10 som skall investera i globala investmentbolag på samma sätt som den tidigare svenska motsvarigheten. Förvaltningsavgiften blir 0.5 % vilket är en rimlig avgift även om det är i högsta laget för en passivt förvaltad (index)fond*.

Det här kommer förmodligen bli ett bekvämt sätt att få bredd och riskspridning i en fondportfölj och jag kommer förmodligen lägga till fonden i familjens fondinnehav som ett komplement till mina andra indexinvesteringar.

*Fonden är inte en indexfond vilket påpekades i kommentarerna.


Bildkälla: avanza.se

Steg för steg - Börja spara

Jag kontemplerar regelbundet över hur enormt mycket information det finns gällande sparande och ekonomi och vilken enorm ovilja det verkar finnas från privatpersoners sida att ta till sig informationen. Det här kan givetvis bero på många saker bland annat ett extremt informationsöverflöd vilket gör att man får svårt att avgöra var man skall börja.

För några veckor sedan hade vi besök av goda vänner vilka övernattade hos oss i samband med whiskymässan och givetvis lyckades jag, min vana trogen, pressa in sparande och ekonomi i samtalen. Jag fick också tillfälle att visa upp z2036 sparkalkylator och i vanliga fall brukar mina ekonomiska krumbukter på sin höjd  generera ett blekt, plikttroget halvleende men den här gången fick jag faktiskt känslan av att den grafiska framställningen lyckades slå ann en ton av habegär hos vännerna och efter en snabb genomgång av deras sparsituation lovade jag att skriva det här inlägget när tid erbjöds eftersom det visade sig att det sparande som fanns var engagerat i dyra blandformer och liknande dumheter men tiden och intresset fanns inte för att lägga om sparandet där och då varför det nu är dags att ta tag i detta ärende.

Här följer således en enkel guide för någon vars intresse för sparande är mycket begränsat men som sakta men säkert börjar komma till insikt i att sparande kan innebära en framtida trygghet och vill få hjälp att kapitalisera på de förutsättningar som finns.

Grundläggande för nedanstående är att du själv fattar dina investeringsbeslut och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Dessutom gäller att du med denna strategi måste vara extremt långsiktig i ditt sparande och en absolut fördel är att du månadssparar. Om din sparhorisont är kortare än fem år kan du sluta läsa nu.

1: Konto
Jag tycker långsiktigt sparande enklast görs på en annan bank än den jag vanligtvis engagerar för att betala mina räkningar m.m. eftersom det då blir lättare att bortse från detta sparande vid den dagliga beräkningen av hur mycket pengar som finns att tillgå för utgifter av olika slag men i övrigt tycker jag att det viktigaste är att banken skall erbjuda gratis konton, billig handel och ett riktigt brett utbud. De flesta storbanker erbjuder bara fondsparande i en begränsad mängd fonder och då riskerar man att fastna i produkter med mindre potential än de bästa på marknaden.

Personligen föreslår jag att man väljer att bli kund hos Avanza eller Nordnet och jag vet att jag lovade en steg för steg guide i hur man gör detta men det är extremt enkelt att starta konto hos dessa aktörer varför jag låter er lista ut själva hur man gör. När ni väl har startat en depå behöver ni välja om ni skall investera i en Kapitalförsäkring (KF) eller ett Investeringssparkonto (ISK) och med den nedanstående strategin föreslår jag ett ISK om du inte har behov av att avgöra vem som skall få pengarna vid din eventuella bortgång.

2: Fondval
På lång sikt gäller det att utsätta pengarna för risk men jag vill inte föreslå för hög risk för någon som inte vill eller kan vara aktiv utan det här är ett byrålådesparande, dvs du sätter upp ett sparande och sedan glömmer du av det fram till den dag du behöver pengarna och då skall de helst vara många fler.

Avgifter är av yttersta vikt när du väljer fonder. Utgår vi från ett månadssparande på 1000 kr/mån i ett helt arbetsliv om ca 45 år med en årlig avkastning på i genomsnitt 10 % skulle vi i en avgiftsfri fond landa på precis under 7 miljoner kronor i värde vid pension. Skulle vi istället välja en fond med 1.5% i avgift skulle värdet vara 4.2 miljoner kronor. Det innebär att de 750.000 kronorna du betalar i avgifter under sparperioden urholkar ditt framtida sparkapital med 2.8 miljoner kronor. Smaka på den siffran. Det är oerhört mycket pengar och betalar du det för ingenting är det helt horribelt.

Globalfond 50-70%
Jag skulle föreslå att du väljer en extremt billig globalfond vilken kommer ge stabilitet och trygghet i din portfölj. I den sätter du mellan 50-70 % av ditt sparande och borde kunna förvänta dig mellan 5-7 % i genomsnittlig årlig avkastning sett till historiska resultat. Exempel på fonder är Länsförsäkringar Global Index och DNB Global Indeks. Länsförsäkringarfonden kostar 0.2 % och DNB fonden kostar 0.3 %, läsförsäkringar har aningen kortare transaktionstider men egentligen är det mest en smaksak.

Sverigefond 30-50%
För att krydda portföljen och öka den förväntade avkastningen något hade jag valt att placera 30-50% av sparkapitalet i en billig indexfond som följer den svenska börsen. Här har du Avanza Zero vilken följer storbolagsindexet med de 30 största bolagen och du har Nordnet Superfonden Sverige vilken följer ett aningen bredare index med 70 av de mest omsatta bolagen istället. Båda fonderna är gratis och helt lysande alternativ där du historiskt sett har kunnat förvänta dig 8-11 % genomsnittlig årlig avkastning.

Med högre förväntad avkastning ökar risken och det är ditt val hur du vill vikta de båda fonderna.

3: Månadssparande
Både Avanza och Nordnet erbjuder månadssparande i fonder vilket du enkelt sätter upp så att det dras pengar varje månad från ditt lönekonto till ditt sparande och du behöver därefter inte lyfta ett finger.

Läs mer om månadsspar Nordnet Här och för Avanza Här.

Summering
Svårare än så här behöver det inte vara. Starta ett konto i valfri bank. Välj två billiga fonder med riktigt bra riskspridning. Sätt igång ett automatiskt månadssparande. Gå och gör någonting annat. Kom tillbaka om 30-45 år och känn dig rik. Ta-Daaa



Vill du bidra en gnutta till min rikedom i processen att bygga din egen förmögenhet startar du ditt konto på Avanza via den här länken vilket ger mig en liten slant som jag kan använda till mitt sparande.

Är någonting oklart eller du behöver mer hjälp är du hjärtligt välkommen att kontakta mig oavsett om du tillhör den skara jag tidigare lovat att hjälpa eller om du råkat läsa det här för att det verkade intressant. Jag finns här för din skull.

Lycka till!


Bildkälla: freeimages.com

Varför fondsparar jag?

Jag är en inbiten aktiesparare som anser mig tillhöra kategorin värdeinvesterare där mitt fokus ligger på utdelningsbolag och bolagen skall höja utdelningen mer än inflationen varje år för att säkerställa att jag vinner i köpkraft över tid. Detta kommer också sannolikt innebära att bolaget med tiden blir värt mera vilket innebär att aktierna i slutändan blir högre värderade och totalt sett kommer min avkastning bli god.

Varför skulle då jag investera i fonder?

freeimages.com

Det finns många logiska och ologiska anledningar till detta men den främsta anledningen är att vi är två som dikterar villkoren för mitt liv. För mig är det lika viktigt vad min hustru tycker och tänker som vad jag själv anser och även om vi hela tiden konvergerar mot en mer homogen samsyn så är det en bit kvar. Jag tycker dessutom att det är sunt av flera anledningar men sparstrategiskt är det jag som är den spontane och risktagande även om de flesta i min närhet förmodligen skulle sätta i halsen om jag beskriver mig som spontan när det kommer till pengar. Det är bara för att vi pratar om olika saker.

Det har hänt att jag beskrivits som snål. Oftast av mig själv för jag har väldigt svårt för att skiljas från mina pengar men när det kommer till sparande har jag begått alla nybörjarmisstag som finns, jag har köpt chansaktier och "snackisar". Jag har "tradat" in och ut ur aktier. Jag har sålt aktier som gått bra och hållit de dåliga, jag har testat spännande, nya regioner och branscher osv. Det har min hustru aldrig gjort. Hon har lagt sina sparpengar på ett konto och varit nöjd med att hon lyckats spara oavsett ränta.

Kombinerar man dessa två så borde man landa någonstans mitt i mellan. Dessutom har jag nu ganska många fler timmar av ekonomiska studier under bältet och ett större behov av att mina pengar, våra pengar, i slutändan kan förse oss med det vi önskar i trygghet och stabilitet.

En kul studie som Claes Hemberg på Avanza publicerade där han hade kikat på män och kvinnors sparresultat konstaterade att det i hans urval, under de förutsättningarna som han studerat så är kvinnor mer benägna att välja stabila bolag med högre utdelning, bolag som huserar i stabila välkända miljöer och branscher. Avkastningshistoriken är i stort sett lika över längre perspektiv men man kan se väldigt mycket högre fluktuationer/volatilitet i männens portföljer och det borde bero på att vi, om man generaliserar lite, är mer benägna att chansa och ta risker.

Givetvis hade jag kunnat sätta ihop en portfölj som även hustrun skulle vara bekväm med men då finns det aspekten av enkelhet. Det är mycket enklare att månadsspara i 3-5 fonder och därigenom få exponering mot hela världen och samtliga branscher än att varje månad köpa olika aktier även om dessa aktier är förutbestämda. Kostnaden för att månadsspara direkt i en väl diversifierad aktieportfölj med vår sparprofil skulle bli oacceptabelt hög. Därför är en väl avvägd fondportfölj vägen att gå för den del av vårt sparande så är gemensam.

I vår fondportfölj finns huvudsakligen indexinvesteringar. Billiga, breda fonder som förväntas prestera rimligt väl på lång sikt. Till detta har vi några kryddor för att försöka öka avkastningen lite med utan att behöva vara aktiva och flytta särdeles ofta. Vår portfölj innehåller en stor portion Avanza Zero, en stor tugga DNB Global Indeks, en bit AMF Aktiefond Europa och en liten skvätt Didner & Gerge Småbolag samt Handelsbanken Kinafond (A1 SEK). De två senare är inte billiga men samtliga förutom Avanza Zero har en femstjärnig Morningstar rating och Avanza Zero har lägre rating för att den svenska börsen har surat det sista men eftersom den är gratis så tänker jag behålla den. Billigare än gratis är svårt att placera.

Man kan diskutera mina val. Exempelvis finns det nog flera som skulle ifrågasätta min Kinafond men jag tror att på lång sikt är Kina en stabil marknadsaktör som kommer att ge bra resultat.

Hur placerar du?

Bildkälla: Freeimages.com

Räntekonto, Fonder eller Aktier?

De allra flesta verkar tycka att sparande och ekonomi är svårt och komplicerat. De som alls sparar gör det ofta på ett sparkonto med 0.1% ränta och är nöjda med att de lyckas göra pengarna fler varje månad. Riktigt avancerade sparare har hittat ett depåkonto där någon "rådgivare" på banken sagt åt dem att spara i någon av en uppsjö svindyra blandfonder för du sagt att du inte vill riskera dina pengar men vill få lite högre avkastning. Blandfonder är en del aktier och en del räntebärande tillgångar exempelvis obligationer.

Freeimages.com

Räntefonder och liknande är så nära kapitalförstörelse man kan komma i min värld och jag skall förklara varför.

Inflation innebär att pengarna du har idag blir värda mindre i morgon eftersom priserna går upp på varor och tjänster du vill köpa. Riksbankens mål är att Sverige skall ha en låg och stadig inflation runt 2% per år. Det är naturligt för lite inflation hjälper oss att bli bättre hela tiden, det är hög inflation som är onyttigt. Detta innebär att om du sparar pengar i en burk hemma, dvs utan ränta så kommer du efter ett år att kunna köpa mindre saker för dina pengar än du kunde när du la dem där. Du behöver alltså minst 2% ränta per år för att pengarna skall fortsätta vara värt lika mycket och det är om man inte räknar med att du måste betala skatt på dina ränteinkomster.

De flesta räntealternativ om det så varit konton, obligationer eller fonder har de senaste åren med låg ränta i allmänhet haft mycket svårt att nå upp ens till inflationsnivån i avkastning. Den typen av sparande innebär alltså att du i de flesta fall, på lång sikt förlorar pengar. Jag anser dock att allt sparande är bättre än inget sparande så bli inte för nedstämd om du tillhör kategorin som räntesparar. Det är faktiskt så att drygt hälften av alla sparade kronor i Sverige placeras i ränteinstrument av något slag.

Jag bedömer att för en mycket stor del av befolkningen är aktiehandel överkurs men fonder borde de flesta klara av för det är inte svårare än att lägga pengar på ett "vanligt" konto. Det viktigaste när du väljer fonder är att de har en låg avgift. Under 0.65% är typiskt sett att betrakta som låg avgift. Hemberg har en lista över de flesta billiga fonder som finns tillgängliga just nu. Är du osäker, välj brett. Globala indexfonder är relativt stabila och trygga. Krydda med Svenska börsindex så höjer du avkastningen något. Vill du ha lite extra krydda i portföljen för att kunna få ännu mer avkastning kan du lägga ca 5% av dina sparpengar i någon småbolagsfond eller tillväxtfond.

Ring din bank och säg att du vill öppna ett Investeringssparkonto för fondsparande. Det skall vara gratis annars får du göra dig besväret att starta en gratis depå hos Avanza eller Nordnet. Säg till bankmannen att du vill månadsspara i två indexfonder, en global och en svensk. Berätta hur mycket du vill spara varje månad och kräv att han berättar hur hög fondavgiften är. Är den högre än 0.5 % säg nej. Heter fonden någonting långt och konstigt, säg nej. Behöver du hjälp, kommentera eller skicka ett mail till mig så skall jag försöka hjälpa dig.

Våga vägra ränta!

Bildkälla: Freeimages.com