Kostnader och kostnadstäckning i familjen

Det har varit lite av ett tema under sommaren att jag försöker få ett bättre grepp på hur vår ekonomi ser ut. Jag har förmodligen bättre koll än många men att sätta sig ned och räkna på det gör att man blir säkrare. Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om att vi överväger att sänka vårt sparande. Det beror dels på att vi vill konsumera mer men också att det gör förhållandevis liten skillnad att spara 50 % jämfört med 30 % i vår familj och det beror givetvis på att kostnadsbasen i relation till inkomsterna ser ut som de gör.

Läs "Kan det vara dags för oss att sluta spara?"

Hur som helst satte jag mig ned med mitt excelark och plockade fram våra kostnader. En del saker är enkla och en del saker är lite svårare. När det kommer till mat, nöje, drivmedel, hygien m.m. är det riktigt knepigt för vi har ett gemensamt kreditkort där vi betalar det mesta. Det innebär att man antingen får gå in i varje faktura och beräkna varje enskild post eller så får man göra ett överslag och även om man är noggrann kommer man inte få fram vad som är hygien kontra mat eftersom det som kan köpas i en Willysbutik köps i en Willysbutik oavsett om det är dasspapper eller potatis och på kortfakturan står totalsumman. Jag tycker inte det här är tillräckligt roligt för att spara kvittona och få exakta siffror men med uppskattningar kommer jag hyggligt långt även om jag klumpar ihop en del i matkategorin.

Procentuellt är det kanske inte så spännande men det är bara att räkna. Två medelinkomsttagare som klarar av att spara ungefär hälften.

Den uppmärksamme registrerar att det saknas kategorier för amortering och exv nöjen (om inte dessa är inbakade i diverse men det är de inte). Ovanstående är baskostnader jag inte kan justera väldigt mycket. Givetvis kan vi äta billigare men där handlar det främst om att äta mindre snarare än billigare. Studielånet kan man diskutera huruvida det är en kostnad men jag ser det så trots att jag inte ser amortering som en kostnad.

Skall vi lägga till amortering och nöjen där nöjen är av engångskaraktär så som resor, teknikinköp, restaurangbesök osv då får vi nedanstående situation.

Det säger inte så himla mycket mer än att vi amorterar ganska friskt (eller har stora lån) samt att det finns utrymme för nöjen i vår budget. För den där nöjesposten finns egentligen inte utan är i huvudsak det vi funderar på att lägga till när vi sänker vårt sparande. Det kommer läggas till lite kostnader på andra ställen också men på det hela taget kommer det se ut så där.

Våra kostnader inklusive amortering är det vi räknar som vår likviditetsbas. Vi måste få in de pengarna varje månad. Den basen är ungefär 20 % större än baskostnadsbudgeten.

När jag planerar för framtida frihet brukar jag räkna på likviditetsbasen eftersom det i dagsläget skulle ta 27 år innan vi slutar amortera även om amorteringen halveras om en näve år. Mycket kan hända där men jag vill ändå vara säker.

Om man tittar på det statistiska underlaget konsumerar vi ganska lika genomsnittet på vissa områden men inte på andra. Vi spenderar exv inte 37,000 kr på hushållstjänster årligen. Vi spenderar inte 81,000 kr på fritid och kultur och vi bränner inte 47,000 kr på kläder, möbler, inredning m.m.

Ingen av oss nyttjar tobak regelbundet även om jag inte är främmande för att ta en cigarr någon gång ibland. Vi dricker mycket måttligt även om ett stort intresse för mig är whisky. Utemåltider och alkoholfria drycker är i genomsnitt 18.000 kr och även om familjen AvL gärna går ut på restaurang blir det nog inte riktigt så mycket pengar även om jag gärna hade sett att det blev det (här handlar det bara om tid och bekvämlighet som gör att vi sparar).

Kostnadstäckning från portföljen

De där 20 % kostnadstäckning jag har från portföljen är inte helt 20 % på årets kostnader. Vi har varit lite vidlyftiga när det kommer till inredning m.m. och det har gått lite mer pengar i kategorin "trötta föräldrar behöver spendera pengar för att underlätta livet" så på årets nivåer täcker portföljens utdelningar ungefär 18 % av baskostnaderna och kanske 14 % av kostnaderna inkl amorteringar (för en person). För all del är det ganska jämförbart för familjen som helhet men då får man räkna lite annorlunda.

Med denna uträkning kan jag snabbt konstatera att vi har väldigt långt kvar men samtidigt är det ganska upplyftande att se att portföljen täcker bostadskostnaden exkl amortering och ränta. Eller att portföljen kan täcka två tredjedelar av matkostnaderna.

Jag kan ganska enkelt laga mat som räcker för mer än en person på pengarna portföljen genererar. Skulle vi vara tvungna hade vi nog kunnat klämma in hela familjen på de pengarna och det är ju ganska trevligt att veta. Vi behöver inte jobba för att äta oss mätta.

Summering

Jag vet inte om detta bidrar alls till ditt liv när du läser det här men jag får lite bättre koll på mitt liv. En sak jag reflekterar över är att jag eventuellt räknat lite snålt när det kommer till den framtida friheten. Skall portföljen täcka baskostnaderna är det lugnt för de kommer inte öka så himla mycket oavsett hur vi bär oss åt men det finns mycket man kan lägga pengar på om man skulle vilja.

Nu kan jag tycka att skulle portföljen täcka baskostnaderna relativt väl så kan man antingen ta lite av kapitalet för nöje (i och med att vi inte räknar med exv pensioner) eller så kan vi jobba lite för att täcka den delen av kostnaderna. Jag tror att det senare är där vi kommer landa. Utöver det är det också osannolikt att vi kommer sluta tjäna pengar bara för att våra kostnader är täckta vilket i förlängningen innebär att vår portfölj kommer växa och med den även inkomsterna.

På det hela taget kommer vi inte bli fattiga utan frågan är bara hur lång tid det kommer ta att bli fria och hur mycket vi vill konsumera för tills dess.


Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka

Courtageanalys

När fru AvL arbetar kväll och Joy sover är jag fri att roa mig och då finns det en rad prylar jag ägnar mig åt. Att sitta och pilla med mina ekonomiska dokument är sällsynta nöjen men de finns där för när jag känner mig lite extra nördig.

Senast tog jag tillfället i akt att kolla upp hur mycket pengar jag spenderade på courtage under 2016 och hur detta courtage fördelade sig. Därefter kikade jag på hur summorna ser ut för 2017. Det är ganska intressant tycker jag men förmodligen inte särdeles spännande för någon annan.

Jag kan först konstatera att jag har räknat bort alla transaktioner som inte genererat något courtage alls vilket kan vara fondtransaktioner eller börsintroduktioner. När detta är gjort kan jag konstatera att jag gjort över 200 transaktioner under 2016 och i år är jag bara uppe i straxt över 100 transaktioner. Skillnaden beror främst på att jag tjänat mindre pengar i år och således haft mindre pengar att köpa aktier för men en del beror också på att jag har gjort lite större köp i år än förra året vilket också ger färre transaktioner.

Under 2016 betalade jag totalt 0,277% i courtage att jämföra med årets 0,285 %. Det är ingen enorm skillnad men det är spännande att se att jag ändå har en ganska hög courtagekostnad om vi ni utgår från dagens mycket låga courtagekostnader. Vad jag noterar är att jag tenderar att betala avsevärt dyrare courtage för att handla på smålistorna eller utomlands och det handlar främst om att minimikostnaden är högre på dessa handelsplatser och jag tenderar att handla för lite lägre summor än vad det skulle behövas för att få ned kostnaden till en vettig summa.

Nu spelar det faktiskt inte särdeles stor roll på det hela taget eftersom summorna i kronor och ören jag betalar i courtage per år är lägre än vad hustrun betalar för ett månadskort med kollektivtrafiken och jämfört med fondavgifterna vi betalar i familjen är courtagekostnaderna nästan försumbara. Det senare är givetvis också en anledning till att det här experimentet med att själv handla aktier vilket jag hållit på med ett gäng år nu, är så spännande. Om jag på längre sikt klarar av att slå vårt jämförelseindex med den här relativt nya investeringsstrategin, antas det vara rimligt att sänka andelen fonder och öka andelen aktier i portföljen för att ytterligare öka avkastningspotentialen. Eftersom jag säljer väldigt lite aktier innebär de ovanstående siffrorna att de aktier jag köpte under 2016 inte kostat en krona i courtagekostnader i år. 

Jämför man det med fondkostnaderna, som vi för all del håller låga, finns det tusenlappar att spara. Räknar man lite på det kan vi konstatera att jag betalat knappt 0,11% i förvaltningskostnad per år, räknat på portföljvärde, än så länge för aktieportföljen medan vi varje år betalar straxt under 0,25 % för fondportföljen sedan årsskiftet 2015/2016.

Nästa år borde den procentuella kostnaden för aktieportföljen sjunka ytterligare, givet liknande transaktionsmönster, medan fondportföljen borde hålla sig på samma kostnad i procent men eftersom de förvaltade summorna förhoppningsvis ökar kommer kostnadsmassan öka i fondportföljen och det är ju onekligen en aning frustrerande.

Bildkälla: att välja lycka

Barnekonomi - Jämför kostnaden för blöjor

Varning - Läsare utan intresse för barn och familjeliv kan komma att tycka att nedanstående text är av begränsat intresse.

Familjens kostnader

Jag har påbörjat en empirisk studie i kostnaden för engångsblöjor jämfört med tygblöjor. Jag googlade runt lite och hittade en sida som berättade att de simplaste tygblöjorna (vilka också är svårast och mest omständliga att använda) kostar ungefär 2000 kr för en fullständig uppsättning och den blöjsort som är enklast att använda kostar ungefär 5500 kr (Här). På samma sida står det att engångsblöjor kostar 13500-19500 kr och det var någonstans här jag började ifrågasätta uppgifterna.

Det var nu jag gjorde google till min vän eftersom jag inte har barn sedan tidigare. Jag konstaterar snabbt att barn har blöja i mellan 1-3 år men givetvis finns det skillnader även här. Jag kikade också på hur många blöjor de använder och konstaterade att det verkar som om de flesta barn behöver mellan 6-10 stycken precis i början och när de blir några månader kommer de ned på mellan 4-6 st/dag i genomsnitt.

Efter det går man givetvis vidare och kollar vad blöjor kostar och de små verkar kosta straxt över en krona och sedan blir de dyrare ju större barnet blir. Vid normal tillväxt väger barnet (flicka) mellan 14-16 kg vid 3 års ålder och det är viktigt att veta för att ha koll på vad en blöja kostar. Det verkar som om man kan köpa ungefär hur dyra blöjor som helst men jag tycker det ser ut som om ett rimligt styckpris för den största blöjan skulle kunna vara 2.50 kr om man bara köper den till fullpris.

Låt oss för enkelhetens skull anta att de använder 6 blöjor i genomsnitt under första året och 5 blöjor de två andra åren och att blöjorna i genomsnitt kostar 1,4 kr första året och 2,1 kr de andra åren. Första året skulle då kosta 3066 kr följt av 3832,50 kr/år vilket totalt ger 10731 kr i total kostnad.

Den här kostnaden känns väl tilltagen men låt oss anta det till att börja med. När jag fortsätter studera ämnet finns det ganska många artiklar som tyder på att engångsblöjor gör att barnen använder blöjor längre och att det kanske inte är optimalt för barnet utan att man (utan att stressa barnet) skall försöka göra barnet blöjfri så fort som möjligt dvs gärna mellan år 1 och 2 vilket skulle sänka kostnaden rejält. Det är också viktigt för framtiden att veta att den här kostnaden sprids ut över flera år vilket innebär att man inte står kapitalkostnaden på ett bräde vilket man behöver med tygblöjor.

Tygblöjor

Jag har kikat på vad det skulle kosta och i butik verkar tygblöjorna kosta enligt ovan och för mig skulle bekvämligheten säga att jag vill köra med den enklaste av blöjsorter varför den dyraste sorten eller en av de dyrare varianterna skulle vara aktuella. Det verkar finnas en andrahandsmarknad som är ganska funktionell men pris och kvalitet skiljer sig åt mycket.

När jag tittar på det här måste jag förutsätta att man aldrig kan få sålt vidare sina inköpta blöjor även om det finns en andrahandsmarknad varför jag alltid kommer jämföra med den fulla kostnaden och vad jag kan se kommer man landa på mellan 2500 och 4000 kr för en full uppsättning rimligt lättanvända blöjor. Till detta kommer tvättkostnaden för runt en femhundring om året men det kanske är att gå händelserna i förväg.

Jämförelse

I dagsläget är det givetvis omöjligt för mig att säga någonting med säkerhet gällande den slutgiltiga kostnaden men vad jag kan säga är att engångsblöjor är fruktansvärt smidigt. Det är förmodligen en katastrof ur miljöhänseende och med en kostnad upp mot 10.000 kr skulle det också innebära en relativt ansenlig kostnad men om det nu är så att man lyckas potträna sitt barn efter 1.5-2 år och jämför med att man inte fick sålt sina tygblöjor, ja då är kostnaden jämförbar men då måste man väga miljöpåverkan mot lättja.

I dagsläget har jag svårt att se mig själv använda tygblöjor av ren lättja varför jag är ganska övertygad om att det för första barnet kommer att bli engångsblöjor och så får vi utvärdera detta senare. Mina erfarenheter än så länge är att Joys första tid har förbrukats blöjor på löpande band men kostnaden för dessa har varit försumbar pga all reklam som görs mot oss föräldrar.

I dagsläget har jag väldigt svårt att tro att vår kostnad för blöjor kommer ligga i det övre spannet av ovanstående beräkning för pappa AvL tycker att det här är ganska spännande så det blir en hel del efterforskning i hur man gör för att få ned kostnaden på de produkter vi använder.

Den som lever får se


Bildkälla: dreamstime.com