Kostnader och kostnadstäckning i familjen

Det har varit lite av ett tema under sommaren att jag försöker få ett bättre grepp på hur vår ekonomi ser ut. Jag har förmodligen bättre koll än många men att sätta sig ned och räkna på det gör att man blir säkrare. Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om att vi överväger att sänka vårt sparande. Det beror dels på att vi vill konsumera mer men också att det gör förhållandevis liten skillnad att spara 50 % jämfört med 30 % i vår familj och det beror givetvis på att kostnadsbasen i relation till inkomsterna ser ut som de gör.

Läs "Kan det vara dags för oss att sluta spara?"

Hur som helst satte jag mig ned med mitt excelark och plockade fram våra kostnader. En del saker är enkla och en del saker är lite svårare. När det kommer till mat, nöje, drivmedel, hygien m.m. är det riktigt knepigt för vi har ett gemensamt kreditkort där vi betalar det mesta. Det innebär att man antingen får gå in i varje faktura och beräkna varje enskild post eller så får man göra ett överslag och även om man är noggrann kommer man inte få fram vad som är hygien kontra mat eftersom det som kan köpas i en Willysbutik köps i en Willysbutik oavsett om det är dasspapper eller potatis och på kortfakturan står totalsumman. Jag tycker inte det här är tillräckligt roligt för att spara kvittona och få exakta siffror men med uppskattningar kommer jag hyggligt långt även om jag klumpar ihop en del i matkategorin.

Procentuellt är det kanske inte så spännande men det är bara att räkna. Två medelinkomsttagare som klarar av att spara ungefär hälften.

Den uppmärksamme registrerar att det saknas kategorier för amortering och exv nöjen (om inte dessa är inbakade i diverse men det är de inte). Ovanstående är baskostnader jag inte kan justera väldigt mycket. Givetvis kan vi äta billigare men där handlar det främst om att äta mindre snarare än billigare. Studielånet kan man diskutera huruvida det är en kostnad men jag ser det så trots att jag inte ser amortering som en kostnad.

Skall vi lägga till amortering och nöjen där nöjen är av engångskaraktär så som resor, teknikinköp, restaurangbesök osv då får vi nedanstående situation.

Det säger inte så himla mycket mer än att vi amorterar ganska friskt (eller har stora lån) samt att det finns utrymme för nöjen i vår budget. För den där nöjesposten finns egentligen inte utan är i huvudsak det vi funderar på att lägga till när vi sänker vårt sparande. Det kommer läggas till lite kostnader på andra ställen också men på det hela taget kommer det se ut så där.

Våra kostnader inklusive amortering är det vi räknar som vår likviditetsbas. Vi måste få in de pengarna varje månad. Den basen är ungefär 20 % större än baskostnadsbudgeten.

När jag planerar för framtida frihet brukar jag räkna på likviditetsbasen eftersom det i dagsläget skulle ta 27 år innan vi slutar amortera även om amorteringen halveras om en näve år. Mycket kan hända där men jag vill ändå vara säker.

Om man tittar på det statistiska underlaget konsumerar vi ganska lika genomsnittet på vissa områden men inte på andra. Vi spenderar exv inte 37,000 kr på hushållstjänster årligen. Vi spenderar inte 81,000 kr på fritid och kultur och vi bränner inte 47,000 kr på kläder, möbler, inredning m.m.

Ingen av oss nyttjar tobak regelbundet även om jag inte är främmande för att ta en cigarr någon gång ibland. Vi dricker mycket måttligt även om ett stort intresse för mig är whisky. Utemåltider och alkoholfria drycker är i genomsnitt 18.000 kr och även om familjen AvL gärna går ut på restaurang blir det nog inte riktigt så mycket pengar även om jag gärna hade sett att det blev det (här handlar det bara om tid och bekvämlighet som gör att vi sparar).

Kostnadstäckning från portföljen

De där 20 % kostnadstäckning jag har från portföljen är inte helt 20 % på årets kostnader. Vi har varit lite vidlyftiga när det kommer till inredning m.m. och det har gått lite mer pengar i kategorin "trötta föräldrar behöver spendera pengar för att underlätta livet" så på årets nivåer täcker portföljens utdelningar ungefär 18 % av baskostnaderna och kanske 14 % av kostnaderna inkl amorteringar (för en person). För all del är det ganska jämförbart för familjen som helhet men då får man räkna lite annorlunda.

Med denna uträkning kan jag snabbt konstatera att vi har väldigt långt kvar men samtidigt är det ganska upplyftande att se att portföljen täcker bostadskostnaden exkl amortering och ränta. Eller att portföljen kan täcka två tredjedelar av matkostnaderna.

Jag kan ganska enkelt laga mat som räcker för mer än en person på pengarna portföljen genererar. Skulle vi vara tvungna hade vi nog kunnat klämma in hela familjen på de pengarna och det är ju ganska trevligt att veta. Vi behöver inte jobba för att äta oss mätta.

Summering

Jag vet inte om detta bidrar alls till ditt liv när du läser det här men jag får lite bättre koll på mitt liv. En sak jag reflekterar över är att jag eventuellt räknat lite snålt när det kommer till den framtida friheten. Skall portföljen täcka baskostnaderna är det lugnt för de kommer inte öka så himla mycket oavsett hur vi bär oss åt men det finns mycket man kan lägga pengar på om man skulle vilja.

Nu kan jag tycka att skulle portföljen täcka baskostnaderna relativt väl så kan man antingen ta lite av kapitalet för nöje (i och med att vi inte räknar med exv pensioner) eller så kan vi jobba lite för att täcka den delen av kostnaderna. Jag tror att det senare är där vi kommer landa. Utöver det är det också osannolikt att vi kommer sluta tjäna pengar bara för att våra kostnader är täckta vilket i förlängningen innebär att vår portfölj kommer växa och med den även inkomsterna.

På det hela taget kommer vi inte bli fattiga utan frågan är bara hur lång tid det kommer ta att bli fria och hur mycket vi vill konsumera för tills dess.


Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka