Hatar morgnar - eller?

Semestern är här och jag har fått tillfälle att filosofera lite om det här med frihet.

Jag och min hustru har ofta olika åsikt om yrkeslivets förutsättningar då hon ämnar arbeta för en traditionell arbetsgivare under överskådlig framtid medan jag med fördel kan byta till en egenanställning eller att bara engagera mig i saker jag tycker är kul snarare än ett traditionellt arbete.

En av anledningarna (men långt ifrån den främsta eller den enda) till att jag gärna skulle koppla mig fri från arbete är morgnar. Morgonen tenderar att vara en ångestfylld tid av stress oavsett om jag försöker slappna av och ta det lugnt och förlita mig på flexen.

Varför?

När vardagen måste inrutas i ett tidsmönster kommer det alltid finnas tillfällen då tiden begränsas och stress kan upplevas. Jag försöker så långt det är möjligt att minska mitt intag av yttre stress.

Jag kör inte till jobbet och jag försöker undvika kollektivtrafiken eftersom folk i de situationerna tenderar att vara väldigt stressade vilket brukar innebära att deras sätt att hantera tillfället påverkar mig negativt oavsett min ingående stressnivå.

Jag försöker ha gott om tid på mig på morgonen för alla tänkbara situationer men eftersom frukosten serveras på dotterns förskola kl 08.00 är det en tid som behöver hållas varför stress kan uppstå när dottern inte riktigt vill.

Och så fortsätter det...

Jag påverkas mer av dessa situationer just på morgonen och ju mer tid som skiljer mig från morgonens uppvaknande desto lättare blir det att hantera omvärlden.

Men varför är detta ett problem?

Jo just för att livet som traditionellt arbetande är tidsstyrt.

Självklart kan man inte ta bort alla krav på tidsmässig kontroll och kasta klockan men under dagar då det inte finns några schemalagda hållpunkter i kalendern för morgonen tenderar morgonen att vara långt mer angenäm än vardagsmorgonen.

För mig skulle det således göra stor skillnad om jag kunde få välja helt fritt hur morgonen skulle se ut. De två första timmarna på min dag kanske skall innehålla frukost, en bok, en promenad, ett träningspass eller någonting annat jag just den dagen behöver.

Min frihet kan, om alla planer går i lås, komma att sammanfalla ganska väl med att dottern blir så stor att hon får ta ett ganska stort eget ansvar för sin morgon och skulle jag då inte behöva följa en arbetsgivares schema kan därför morgonen bli en lika angenäm stund som de morgnar spenderade under lugna semesterdagar. När dagen börjar bra är det dessutom ganska lätt att vara produktiv resten av dagen. Tänk om man i det läget dessutom pysslade med någonting man bara tyckte var roligt.

Ekonomisk frihet handlar om att få planera sin dag själv. Inte att sluta arbeta.

Eolus Vind, Proact IT, ABB & JNJ

På kort tid har det svängt väldigt mycket i olika portföljinnehav. 

Eolus Vind levererade en kvartalsrapport där de berättade att det gick aningen sämre än man hade förväntat sig och att det skulle komma kostnader i framtiden som minskade prognosen en aning. Inga våldsamma justeringar utan ett litet gupp.

Efter den rapporten sjönk aktiekursen från 84,7 kr/st till som lägst 61,9 kr/st. Det är en nedgång om 27 %.

Jag köpte fyra gånger under nedgången. Först på 74,20 kr därefter i ganska snabb följd på 69,7 kr, 66,4 kr och 64,5 kr. Efter dessa köp har kursen vänt och aktien handlades i fredags för 70,2 kr/st.

Jag tror att marknaden överreagerade och att flera av dessa köp var riktigt bra långsiktigt.

Samma sak hände med Proact It. Differensen mot förväntningarna var lite större och man minskade faktiskt omsättningen organiskt vilket inte är bra men jag är ganska övertygad om att ledningen kan lösa detta ganska snabbt.

Innan rapport stod kursen i 242 kr. Jag köpte först på 202,50 kr därefter på 199,20 kr och på 182 kr. Som lägst handlades den på 177 kr och jag är inte övertygad om att kursen har bottnat ännu men än så länge har vi alltså sett en nedgång på 27 % även i den här aktien. 

Hade bristerna man rapporterade varit av långsiktig karaktär hade det kanske kunnat vara rimligt men på rullande tolv månader ligger nu P/e på 16,5 och jag såg en analys från ABG där estimatjusteringarna innebar att de trodde att P/e för 2019 just nu skulle vara 17, för 2020 skulle P/e vara 12,5 och därefter ännu lägre. Tog man hänsyn till engångskostnader räknade de med P/e på innevarande år om 11,8. 

Säga vad man vill men det är billigt givet att vinsterna inte kollapsar fullständigt och det tror jag inte att de kommer göra.

Utöver det har jag nyligen också fyllt på i ABB på 178 kr, Swedol på 38,3 kr och när JNJ dök nära 5 % i fredags på en nyhet om att USA brottsutreder bolaget köpte jag en handfull aktier för 133 dollar/st.

Jag kan också passa på att nämna att jag sålde allt jag hade i THOR och EAT under förra veckan också. Anledningen var främst att jag inte orkade följa innehaven och därför kände jag mig inte längre bekväm i att äga dem. Totalt sett innebar de två innehaven en försiktig vinst trots att THOR tappat ungefär 50 %.

Med dessa köp och sälj är samtliga likvider förbrukade och belåningen har utökats från ca 5 % till 6,7 %. Jag bedömer att jag fortfarande har utrymme om jag skulle vilja fylla på någonstans men jag skall ändå försöka hålla händerna från köpknappen tills nästa löning om det inte uppstår fler uppenbara köplägen. 

Semestertider innebär färre inlägg

Det är semester och det kan innebära att det kommer färre inlägg här på bloggen.

Exempelvis blir dagens inlägg mest en kost notis om att det kan tänkas komma färre inlägg här på bloggen eftersom familjen AvL tänker prioritera sol, bad, skog, hav, vänner, familj och allt vi vill ägna oss åt när vi är lediga och eftersom bloggande tyvärr hamnar ganska långt ned på listan får det bli som det blir.

Må väl allihopa.

Lättare att spara när man tjänar pengar

Jag var sjukt nöjd med att vi kunde fortsätta spara hyggliga procent men även skapligt många kronor under det året då jag var föräldraledig från september 2017 till augusti 2018. Under huvuddelen av det året hade jag ingen eller mycket marginell inkomst men vi sparade fortfarande lika mycket pengar under det året som jag tjänade netto per år de första åren jag jobbade efter gymnasiet.

Nu säger det mer om min lön efter gymnasiet än vårt sparande men jag satt nyligen och pillade lite med Excelarket och kunde konstatera att jag ensamt hade sparat mer än så redan när detta års femte lön landade på kontot.

Bild:Aktiekunskap.nu

Som jag nämnt tidigare tjänar jag fortfarande under medianlön för svenska män men att spara 65 % av lönen innebär fortfarande en ansenlig summa pengar även om lönen inte är så hög.

När jag ändå satt och kikade på det konstaterade jag att vid maj månads utgång kunde portföljtillväxten för innevarande år inkl värdeökningar och nysparande summeras till mer än jag hade i nettoårslön på mitt förra arbete.

Sist men inte minst såg jag att portföljvärdet exkl bostad och aktiebelåning fortfarande är mer än dubbelt så högt idag jämfört med 1 januari 2017.

Det är väldigt trevligt att gå tillbaka och se sådan utveckling.

Samtidigt vet jag att jag behöver tredubbla dagens portföljvärde för att jag skall ha tillräckligt för att jag skall kunna sluta arbeta om jag skulle vilja det men som ni ser går det fortare och fortare ju mer ränta-på-räntaeffekten får arbeta så med lite tur behöver det inte ta 7,5 år innan jag når målet. Med lite tur går det betydligt fortare.

Fundler - två månader senare -Reklam

(Det här inlägget innehåller reklam men tankar och åsikter är författarens egna)

För snart två månader sedan skrev jag om min initiala kontakt med robotrådgivaren Fundler. Jag var avvaktande positiv och det där med avvaktande beror främst på att jag är övertygad om att jag vet bäst själv. Men visst är robotrådgivare någonting bra. På något vis borde alla se till att skaffa sig bättre koll på sin privatekonomi och sitt sparande och när bankerna inte längre finns tillgängliga är det här en bra tjänst.

Två månader är alldeles för kort tid för att utvärdera ett långsiktigt sparande men några saker har jag ändå att förmedla.

Det egna kontot

Vi startade ett konto för att testa tjänsten och en sak är uppenbart och det är att Fundler jobbat mycket på att göra sin tjänst så enkel, smidig och användarvänlig som möjligt. Det kräver väldigt lite från användaren för att klara av det här. Några klick och sedan är man igång.

Det är så enkelt att det nästan är tråkigt. När man väl är inne i appen och snurrar runt bland de snygga menyerna vill man att det skall hända mer. Det är nästan så att man saknar ett spel där varje avklarad nivå innebär att man sparar 100 kronor till.

Men nu är det inte så utan det är bara ett enkelt och snyggt sparande. Med bara ett par knapptryck löser man en insättning eller startar ett månadssparande och sedan är det egentligen bara att vänta.

Jag är också ganska förtjust i bredden av de portföljer som erbjuds när det kommer till aktier och räntor. Man får tveklöst en bred och diversifierad portfölj. Min egen experimentportfölj innehåller inga räntor eftersom jag uppgett att jag har en väldigt lång sparhorisont men trots en 100 %-ig aktieallokering spöar portföljen världsindex under dessa två månader. Det må vara en väldigt kort testperiod men man får vara glad för det lilla.

Grävande journalistik

Njaä så grävande är jag inte men jag har letat runt lite och jag har testat lite mer och hittat en del att skriva om.

Jag har kikat på deras allokeringsstrategi och en sak som slog mig redan från start var att Fundler har en något begränsad tillgångsportfölj. Det som erbjuds är olika fördelning mellan räntor och aktier och jag saknar råvaror som industrimetaller, ädelmetaller och jordbruksprodukter men också realtillgångar som skog och fastigheter. Nu är detta ganska specifika önskemål vilket inte är tillgångar som passar alla varför det kanske är rimligt att det inte erbjuds. Dessutom kan jag skönja att det inte är särdeles vanligt med ett bredare utbud bland konkurrenterna utan detta är mest en notis gällande mina egna preferenser.

Nu kan man argumentera för att man får tillgång till allt detta genom en bred aktieportfölj vilka innehåller gruvbolag, fastighetsbolag osv men jag hade nog gärna sett att man hade inkluderat den typen av rena fonder också i utbudet.

Vet ni vad?

Jag passade på att fråga min "hemliga" källa Jacob på Fundler om detta och svaret jag fick var dels att man har studerat olika allokeringsalternativs historiska resultat och konstaterat att det är svårt att skönja ett övervärde i en bredare tillgångsallokering. Vi är delvis oense om detta men en annan sak han påpekade var att de just nu ser över möjligheterna att bredda utbudet med hållbarhetsinriktningar, realtillgångar m.m. och det är spännande.

Det skulle innebära att Fundler helt plötsligt tar ett stort kliv framåt och erbjuder ett sortiment som verkligen sticker ut i konkurrensen. Jag tänker testa deras nya portföljer med en slant och när jag pluggat på lite återkommer jag om innehållet i de nya portföljalternativen.

Marknadsöversikt

Jag läste en ganska intressant genomgång som pensionsmyndigheten sammanställt och det jag fick med mig av rapporten var att Fundler var riktigt bra på vissa saker och ungefär som de andra på många andra och att Pensionsmyndigheten, likt jag, tycker att det vore bättre med en fysisk person som rådgivare än en robotrådgivare men försök få det för samma prislapp skall du se. Dessutom finns det en kundtjänst som ringer upp så fort man ber om det så om man vill ha personlig hjälp finns det att få.

Man ligger i mellansegmentet på själva tjänsteavgiften men i gengäld får kunden en god funktionalitet, en hygglig riskspridning, låg minsta insättning och många andra bra saker. (just detta med hygglig riskspridning och att man i denna studie låg efter vissa andra har man, i och med de nya portföljerna, låtit råda bot på)

En av de bättre egenskaperna jag noterat så här i efterhand är att Fundler faktiskt ansträngt sig när det kommer till rådgivningsbiten i sitt uppdrag. Jag noterade att jag höll på ett tag och svarade på frågor men att de ställer 20-50 frågor fattade jag inte. Jämfört med de andra alternativen är det mycket och i min värld är det någonting positivt.

Det är positivt för dels tvingar det oss som sparare att tänka på vad vi verkligen är ute efter och dels ger det en bättre bild av våra önskemål och behov som sedan företaget kan använda för att bedöma hur de skall förvalta våra pengar.

Med lite tur innebär detta frågeformulär, eventuellt med några tillägg, att man så småningom kan börja erbjuda ännu bredare portföljer där det finns fonder med bredare mandat, tänk hedgefonder. Den typen av fonder kräver en investerare med mer kunskap än nybörjarinvesteraren men det hade varit ett intressant nästa steg i det här tjänstesegmentet.

På det stora hela

På det stora hela är jag nöjd med upplevelsen. Det är en sjukt enkel app vilket är ypperligt. Det är lätt att sätta upp månadssparande och sparandet sker i ISK vilket är bekvämt.

Jag noterade att man i april annonserade att man startar ett samarbete med ett pensionsbolag vilket gör att man kanske kommer kunna spara i kapitalförsäkring framgent och dessutom skulle man kunna få robotförvaltning på sin tjänstepensionsportfölj om man har en arbetsgivare som möjliggör det.

För det stora flertalet är nog enkelheten det absolut bästa. Jag tror jag får låta mamma ladda ned den här appen och utvärdera hur enkelt det är för en 63-åring utan ekonomiintresse att starta ett sparande. Vi får se om sonens vädjan vinner över ointresset annars får ni hålla tillgodo med mina efterforskningar.

Jag fortsätter mitt experiment ett tag till så får vi se vart det bär hän.

Sänkta inkomster skänker glädje i livet

Nu har jag arbetat hos min nya arbetsgivare i ett drygt halvår. Jag trivs fantastiskt väl. Det är ett arbete jag mår bra av och arbetskollegor och chefer är fantastiska så nu mår jag faktiskt ganska bra när det gäller den aspekten av mitt liv.

Men jag har en ful ovana och det är att jag tar på mig massor av uppdrag hela tiden.

Förutom att arbeta heltid driver jag två små bolag, bloggar, är ordförande i bostadsrättsföreningen, aktiv i en nördförening utöver att jag syftar till att vara en engagerad make och far.

Dygnet har bara 24 timmar och även om det finns folk som anser sig lösa allt jag gör och lite till på sina timmar är jag inte den som klarar av att få tiden att räcka till. Någonting måste ge med sig.

Vad ger energi och vad tar energi?

Det är inte helt enkelt att stanna upp i vardagen och utvärdera vad man håller på med.

Det är ännu svårare att göra någonting åt sin situation om man nu lyckas lista ut att någonting behöver göras.

Ordförande i bostadsrättsföreningen - tar energi

Jag gör ett försök till dem båda när jag konstaterar att det tar långt mer energi än det ger att vara ordförande i bostadsrättsföreningen. Jag lägger kanske fem-femton ångestfyllda timmar i månaden i genomsnitt och jag tjänar som en 16-årig bärplockare på detta.

Det var ganska lätt att se att jag skulle sluta med det varför jag lyckligt kan konstatera att jag faktiskt inte längre är ordförande i föreningen. Jag är det på pappret men stämman har hållits och det som krävs nu är bara att bolagsverket skall registrera bytet.

Så jag kommer tappa en halv månadslön nästa år. Det är det värt.

Arbetet - tar och ger energi

Numera ger faktiskt mitt arbete någonting tillbaka. Inte bara dränerar mig. Trots det är det inte på jobbet jag vill leva varför jag från och med augusti kommer arbeta 80-%.

Det blir en rejäl minskning av inkomsterna men det skiter jag i. Jag kommer frigöra åtta timmar i veckan som jag kan spendera på andra saker och jag kommer definitivt ha stålar så jag klarar mig ändå.

Träning - en kamp

Jag har aldrig varit den som tyckt det varit mysigt att gå och träna. Inte ens när jag tränade sju dagar i veckan och ledde pass var jag den som såg fram mot dagens träningspass.

Men jag vet att jag mår bättre om jag tränar än om jag låter bli så en stor del av tiden jag sparar skall gå till att träna.

Hushåll - En blandad kompott

Jag vill vara mer tillgänglig för min familj för det bedömer jag kommer ge energi och jag vill kunna laga mat, städa, tvätta och allt annat som skall göras utan att känna stress inför det. Det innebär att jag kommer kasta lite pengar på hushållssysslorna exv genom att börja handla mer av maten på nätet och eventuellt köps det in en robotdammsugare.

Nu tolkar jag dock livets signaler som sådana att jag kommer kunna finnas mer för min familj och göra mer av vardagsprylarna utan stress om jag frigör ca 10 h extra i veckan.

Summering

Jag sänker mina inkomster med nära 25 % vilket självklart kommer påverka sparkvoten men hela poängen med att vi lägger pengar på hög är att vi skall bygga fram frihet i form av extra tid att leva.

Jag har nu möjlighet att använda en del av tiden till att göra saker jag hoppas må bra av snarare än att maximera mina inkomster. Det är ett mycket enkelt val.

Varför inte både och? Spara och tjäna mer

Jag har tidigare noterat att det verkar som om ekonomibloggare och andra intresserade är delade i två läger. Antingen sparar man som en tokig och investerar pengarna man sparar för att i framtiden kunna leva på avkastningen eller så höjer man sina inkomster i evighet.

Jag har tidigare skrivit om vad jag tycker om det senare resonemanget i ett av de mest populära inlägg jag någonsin skrivit "Höja inkomsterna genom att bränna ut sig". Där hävdade jag att det inte är möjligt för alla att höja sina inkomster. Givetvis menade jag att det inte är möjligt att höja sina inkomster märkbart för när folk snackar om det verkar det vara så lätt att bara starta ett företag och tjäna miljoner. Det är det inte. Däremot kan nog alla tjäna lite extra pengar. Det räcker ju att panta en burk man hittat för att det skall räknas men det blir man inte rik av.

En annan sak jag ifrågasätter med inkomsthöjarnas gospel är att ingen av dem verkar diskutera frihet. De diskuterar hur man skall tjäna mer pengar som om det i sig är målet och givetvis kan det vara det för många men det är sannolikt inte det för de av oss som tillhör sparskolan. För oss är friheten målet. Jag skiter i om jag kan höja mina inkomster till 100 miljarder om året eller inte. Det är inte dit jag vill. För mig räcker det med tillräckligt.

Med det sagt så slogs jag häromdagen av hur vi åter igen polariserar allt vi rör vid.

Varför kan man inte göra både och?

Bara för att någon kan starta ett bolag och dra in ytterligare 50.000 kr i månaden vid sidan av sitt vanliga jobb betyder väl inte det att man måste bränna pengar på onödiga saker?

Finns det ett egenvärde i att betala 3000 kr extra för bilförsäkringen? Om du kan köpa en gurka för 10 kr eller 15 kr, vad vinner du på att köpa gurkan för 15 kr givet att det är samma kvalitet och vikt m.m? Är el du betalar 3 kr/kwh för bättre än den du betalar hälften för?

För mig handlar det om att pengar jag spenderar skall göra mitt liv bättre och lyckligare på något sätt annars kan det kvitta. Om jag blir lycklig av att ge bort mina pengar så har det ett syfte. Om jag blir glad av att köpa riktigt dyr champagne varje dag så har det ett syfte givet att priset står i relation till glädjen.

Marginalnyttan måste helt enkelt också vara rimlig eftersom varje konsumtionsbeslut innebär att jag försakar någonting annat men så länge den totala lyckan i världen har ökat i och med mitt beslut så är det ett bra beslut.

Det kan givetvis vara svårt att mäta den totala lyckan i alla led varför jag oftast utgår från mig och en mycket snäv krets kring mig men ni förstår vad jag menar.

Det finns få anledningar till att inte både spara och försöka tjäna mer innan man nått den plats i livet då jakten på ekonomisk rikedom har fyllt sitt syfte. Låt oss kanske istället för sparande och intjäning kalla det för ekonomisk effektivitet. Det är effektivt att inte slösa och det är effektivt att tjäna mer för samma energiutnyttjande.

Omoraliskt och ohållbart att beställa från Kina?

Jag skall egentligen inte diskutera den här typen av frågor för jag har så jädra dålig koll men jag får ibland kommentarer gällande huruvida det är hållbart att beställa prylar från Kina.

Bakgrunden är givetvis att det som privatperson går att handla via nätet och man kan med enkelhet beställa hem saker från alla världens hörn. Man kan jämföra priser och med ett enkelt klick kommer varorna hem oavsett var köpare och säljare befinner sig.

Frågan är nu om det är hållbart och till viss del även om det är moraliskt eller inte.

Det är då jag börjar fundera på var folk tror att prylarna de köper i butiken i shoppingcentrat kommer ifrån?

Skulle det vara mer hållbart och etiskt/moraliskt att köpa billiga plastleksaker om man köper dem för 150 kr i en butik i en galleria jämfört med att köpa en liknande pryl för en femma via nätet?

Det kan givetvis finnas vinster i att saker samfraktas på ett helt annat sätt om man köper dem här men jag gissar att svinn och kassering gör att vinsterna minskar drastiskt.

Jag resonerar istället som så att om man nu skall köpa någonting är det väl rimligt att köpa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris och så får man själv avgöra vad det innebär. Att köpa saker från Kina själv eller köpa saker producerade i Kina men från en handlare i Sverige kan inte rimligtvis spela så stor roll.

Det som däremot borde spela stor roll är om man bestämmer sig för att inte köpa den där prylen. Det borde ha en större inverkan på miljö och etik och det är det som gör mig förhållandevis övertygad om att en naturlig sparsamhet och prismedvetenhet förmodligen kan vara ganska bra.

Nej jag köper inte leksaker i ekologiskt trä från svenska skogar. Å andra sidan är det rätt få barnsaker i vårt hem som köpts nya. Jag vill då påstå att vi inte bidrar till berget om vi fortsätter slita på någonting som någon annan redan köpt och haft glädje av.

Vi använder våra kläder tills det är svårt att använda dem längre. Jag lappar och lagar men efter ett tag blir det fånigt och då skickar jag prylarna på återvinning och köper nytt eller begagnat men jag köper inte nytt bara för att det råkar vara mode eller för att jag tröttnat på det jag köpte för en månad sedan.

Mat är en annan sådan sak. Nej jag köper sällan ekologiskt, närodlat osv. Däremot köper jag billigt och hittar på någonting av det som finns.

Det innebär att vi följer säsonger och äter naturligt mycket närproducerat eftersom det är billigare att äta svenska morötter på hösten än utländska morötter på våren. Vi minskar också matsvinnet eftersom vi ofta plockar på oss saker med kort förbrukningsdatum. Sist men inte minst äter vi förhållandevis lite kött eftersom det är mycket billigare att späda ut köttfärssåsen med grönsaker än att bara äta köttfärs (och i vårt tycke godare).

Är vi då ohållbara och omoraliska för att vi inte köper ekologiska frukter och grönsaker?

Kanske. Jag skulle gissa mig till att de absolut flesta svenskars konsumtionsvanor innebär en större belastning på miljön än den vi har men jag kan ju ha fel. Det är säkert rimligt att äta ekologisk avokado varje fredag till sin taco gjord på svenskt ekologiskt nötkött vilket man kört tre kilometer i sin leasade Volvo för att köpa jämfört med att att äta samma maträtt men utan avokadon och med svensk blandfärs utdrygad med bönor och linser hämtat med cykel.

Tills någon lyckas övertala mig om att det jag gör är helt förkastligt kommer jag fortsätta handla billigt men istället välja att handla så lite som möjligt.