Omoraliskt och ohållbart att beställa från Kina?

Jag skall egentligen inte diskutera den här typen av frågor för jag har så jädra dålig koll men jag får ibland kommentarer gällande huruvida det är hållbart att beställa prylar från Kina.

Bakgrunden är givetvis att det som privatperson går att handla via nätet och man kan med enkelhet beställa hem saker från alla världens hörn. Man kan jämföra priser och med ett enkelt klick kommer varorna hem oavsett var köpare och säljare befinner sig.

Frågan är nu om det är hållbart och till viss del även om det är moraliskt eller inte.

Det är då jag börjar fundera på var folk tror att prylarna de köper i butiken i shoppingcentrat kommer ifrån?

Skulle det vara mer hållbart och etiskt/moraliskt att köpa billiga plastleksaker om man köper dem för 150 kr i en butik i en galleria jämfört med att köpa en liknande pryl för en femma via nätet?

Det kan givetvis finnas vinster i att saker samfraktas på ett helt annat sätt om man köper dem här men jag gissar att svinn och kassering gör att vinsterna minskar drastiskt.

Jag resonerar istället som så att om man nu skall köpa någonting är det väl rimligt att köpa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris och så får man själv avgöra vad det innebär. Att köpa saker från Kina själv eller köpa saker producerade i Kina men från en handlare i Sverige kan inte rimligtvis spela så stor roll.

Det som däremot borde spela stor roll är om man bestämmer sig för att inte köpa den där prylen. Det borde ha en större inverkan på miljö och etik och det är det som gör mig förhållandevis övertygad om att en naturlig sparsamhet och prismedvetenhet förmodligen kan vara ganska bra.

Nej jag köper inte leksaker i ekologiskt trä från svenska skogar. Å andra sidan är det rätt få barnsaker i vårt hem som köpts nya. Jag vill då påstå att vi inte bidrar till berget om vi fortsätter slita på någonting som någon annan redan köpt och haft glädje av.

Vi använder våra kläder tills det är svårt att använda dem längre. Jag lappar och lagar men efter ett tag blir det fånigt och då skickar jag prylarna på återvinning och köper nytt eller begagnat men jag köper inte nytt bara för att det råkar vara mode eller för att jag tröttnat på det jag köpte för en månad sedan.

Mat är en annan sådan sak. Nej jag köper sällan ekologiskt, närodlat osv. Däremot köper jag billigt och hittar på någonting av det som finns.

Det innebär att vi följer säsonger och äter naturligt mycket närproducerat eftersom det är billigare att äta svenska morötter på hösten än utländska morötter på våren. Vi minskar också matsvinnet eftersom vi ofta plockar på oss saker med kort förbrukningsdatum. Sist men inte minst äter vi förhållandevis lite kött eftersom det är mycket billigare att späda ut köttfärssåsen med grönsaker än att bara äta köttfärs (och i vårt tycke godare).

Är vi då ohållbara och omoraliska för att vi inte köper ekologiska frukter och grönsaker?

Kanske. Jag skulle gissa mig till att de absolut flesta svenskars konsumtionsvanor innebär en större belastning på miljön än den vi har men jag kan ju ha fel. Det är säkert rimligt att äta ekologisk avokado varje fredag till sin taco gjord på svenskt ekologiskt nötkött vilket man kört tre kilometer i sin leasade Volvo för att köpa jämfört med att att äta samma maträtt men utan avokadon och med svensk blandfärs utdrygad med bönor och linser hämtat med cykel.

Tills någon lyckas övertala mig om att det jag gör är helt förkastligt kommer jag fortsätta handla billigt men istället välja att handla så lite som möjligt.

Sparande eller miljö?

Det är väldigt sällan jag läser skvallertidningar och det är ännu mer sällsynt att jag klickar på skräpet när det kommer upp i mitt flöde någonstans men för ett par veckor sedan var det någon som gillat en artikel från Aftonbladet med det charmiga namnet "Det är jag som är köttberget" och jag kunde inte hålla mig längre.

Bild: Hcsab.se

Artikeln beskrev en allt för vanlig verklighetsbild där dagens moderna människa har blivit invand i omedveten konsumtion. Vi vet inte längre vad sparande är medan våra föräldrar eller kanske deras föräldrar ofta har sparsamhet i blodet.

Min erfarenhet är kluven men främst tycker jag mig skönja att ju senare man är född desto vanligare är det att man anammat slit och släng samhällets normer. Och jag tillhör själv den generationen, det är billigare att köpa nya grejer på IKEA än att laga de gamla och lika så med elektronik och kläder. Nu råkar jag handla en del på blocket men jag avskyr att sälja på samma ställe eftersom väldigt många beter sig illa i sitt bemötande med säljare. Nu skall det inte handla om folks bristande respekt mot varandra utan den konsumtionsdrivna ekonomin vi skapat.

Sparsamhet

Jag tycker inte nödvändigtvis att du behöver ge dig av till skvallerpressens ledsagare och läsa hela artikeln om du inte vill men min favoritpassage citeras nedan.

"Vi skrattar trots att det är vi som är problemet. Vi som vuxit upp i slit-och-släng-samhället och finner trygghet i den rituella konsumtionen, vi som pratar om klimathotet men lever som om vi hade tre planeter att bo på. Svärföräldrarna pratar aldrig om klimathotet och de tycker att miljöpartisterna är ”fundamentalister”, men deras klimatpåverkan är nästan obefintlig. Det är nästan som att de inte finns.

Medan vi står på botten av vårt ekologiska fotavtryck och skrattar."

Jag tycker det är lite fint skrivet. Jag håller inte på som jag gör av miljöskäl utan av ekonomiska skäl och den som känner mig kan knappast anklaga mig för att vara särdeles miljömedveten i mina val men det faktum att jag av naturen är ganska sparsam gör att min påverkan ofta är lägre än den skulle kunna vara. Det är sant att jag inte köper ekologiskt och närproducerat men i gengäld behöver jag aldrig skrolla ned i rullisten när försäkringsbolaget frågar mig hur långt jag kör varje år.

Ekologiskt fotavtryck

Den här konsumtionshetsen har gått så långt att när jag för skojs skull försökte ta reda på vad mitt ekologiska fotavtryck var fanns det vissa frågor i WWF´s kalkylator som inte gick att besvara. Framför allt bland frågorna gällande prylar var det spännande för den första frågan var -

Vilken av följande prylar har du köpt det senaste året?

- och därefter följde fyra alternativ. Inget av alternativen var - jag har inte köpt någonting av ovanstående. Det förutsätts alltså att du inte kan gå ett helt år utan att köpa minst en av alternativen TV, musikanläggning, stora möbler, vitvaror eller telefon.

Jag ser inte mig själv som fundamentalist i sparkyrkan. Jag dricker dyr whisky och gott vin. Jag äter gott, inte sällan på restaurang. Jag bor numer större än jag behöver och jag äger en bil även om den sällan rullar och den är dessutom gammal men oavsett allt detta har jag överlevt ett helt år utan att köpa en ny TV.

För ett tag sedan läste jag en text av Micke på Sparo där han gick igenom sina fem sjukaste sparknep. Jag insåg då att jag förmodligen är sjuk för det var inget som verkligen avskräckte mig även om jag väldigt sällan diskar engångspåsar. Jag tenderar att använda dem ett gäng gånger för att frakta matlådan i till och från jobbet och när matlådan sedan faller igenom den trasiga påsen kastar jag faktiskt påsen.

Final

Jag har ingen aning om vart jag vill komma med den här texten annat än att konstatera att det finns andra motiv till att spara än pengar. Det finns andra sätt att värna om miljön än att köra din nya bil till jobbet så att du får pengar så att du har råd att köpa din ekologiska, svenska kossa och det finns andra nöjen i livet än de som kostar massor av pengar.

Alla behöver inte göra allt men alla kan göra något och mitt bidrag idag är att jag tillagar en mycket god Dahl till mig och hustrun för vår middagsdejt. Jag gör av med en skinande guldtia för att mätta oss och inga djur led i tillverkningen av denna middag.

Vad gör du?



Bildkälla: hcsab.se