Övningar för en 4-åring som vill tjäna pengar?

Jag har som ambition att utveckla knivskarpa kunskaper om ekonomi hos min dotter men det har inte varit min intention att börja riktigt än. Detta till trots har hon lyckats snappa upp att om man vill ha någonting så kan man antingen önska sig det eller hitta på sätt att skaffa pengar så att man kan köpa det själv.

Eftersom det är eoner av tid kvar till julafton (i alla fall för en flicka som inte är mer än tre och ett halvt år gammal) så vill min dotter tjäna egna pengar och jag har ingen aning om hur jag skall göra. Jag vill verkligen inte köpa allt hon pekar på men jag kan ju inte slänga ut henne i arbetslivet heller.

Jag tycker egentligen att det är väl tidigt att försöka inkludera privatekonomi i våra uppfostringsansatser men jag tänker inte gå miste om utbildningstillfällena som bjuds. Dottern har inte riktigt hunnit greppa pengars fulla potential eller ens valörernas olika värden och vad den ena pengen har för inneboende värde jämfört med den andra.

Det är inte barnet på bilden som har skrivit brevet

Detta innebär ju givetvis en viss pedagogisk utmaning men jag läste en bok för några år sedan som föreslog att man kunde använda en glasburk och flörtkulor som valutaekvivalenter. Om dottern får samla flörtkulor för uppgifter och när burken är full så får hon vad det nu är hon vill ha, det borde gå att lära ut.

Men vilka uppgifter kan hon göra?

Det är frågan. Jag vill inte att hon skall lära sig att man kan få pengar för att göra saker som skall ingå i den dagliga samvaron i familjen. Att plocka undan sina leksaker, hålla ordning på sitt rum m.m. borde ju ingå i den dagliga rutinen. 

Jag kan också tycka att det ingår att plocka undan efter maten och att hjälpa till med disken även om hon sällan är med och laddar diskmaskinen. Risken jag ser ifall vi idag erbjuder ersättning för en lite för komplicerad uppgift (tvätta, diska, städa osv) så lär hon sig det och om några år när vi tycker att även diskmaskinen skall ingå i de dagliga sysslorna som utgör en normal vardag så får vi ett storgräl eftersom hon då inte får pengar för uppgiften vilket hon tidigare fått.

Så vad är tillräckligt enkelt för en 3,5 år gammal flicka att göra som inte ingår i de dagliga sysslorna? Eller finns det andra pedagogiska förslag du kan erbjuda?

Om du har några tips, idéer eller erfarenheter får du gärna dela med dig av dem för jag behöver verkligen tips. Alla googlingar jag gjort leder till att barn inte skall lära sig ekonomi innan de är 5-6 år och även det är väl tidigt tydligen men jag håller inte med. Det är aldrig för tidigt att lära sig, oavsett vilket ämne man studerar.

Hjälp

Årets skördesäsong går mot sitt slut

Hösten är helt och fullt här nu men det är inget att grina för. Nu står det trattkantareller och väntar i skogen och det bästa som finns är väl en god bok och en skvätt whisky framför en brasa under en stormig höstkväll?

Men innan jag ställer in alla verktygen för vinterförvaring tänker jag ta hand om det sista som växer på kolonilotten.

I år har jag sått vitlök och jordärtskocka nu på hösten och i början av september sådde jag den sista omgången spenat vilken går att plocka nu men jag hoppas på några veckor växtkraft till. Dessutom skördar jag rotfrukter för fullt och de sista zucchiniplantorna har överlevt under en gammal plastback som fått agera växthus.

Foto: Herr AvL

En annan sak jag gillar med hösten är att man får fiska kräftor. Numera får man fiska kräftor året runt men det finns poänger i att vänta till augusti/september.

Kräftfiske är en upplevelse som jag upptäckt det senaste decenniet i och med möjligheten att fiska på svärföräldrarnas mark och det är någonting jag är väldigt glad att jag kan visa min dotter för det är någonting ganska speciellt att skaffa fram sin egen mat.

Foto: Herr AvL

Detta att odla själv och att hämta från naturen är dels en möjlighet till lugn och harmoni men det är också viktigt för att få en koppling till naturen och en förståelse för var maten kommer ifrån och vad som krävs för att producera den.

Denna kunskap och erfarenhet är viktig. Jag tycker i alla fall att om man skall äta saker bör man veta vad som krävs för att denna mat skall hamna på tallriken. Väljer man att äta kött är det rimligt att man förstår att det är djur man äter och hur deras förutsättningar ser ut. 

Väljer man att äta grönsaker är livet fattigare om man aldrig dragit upp en morot ur marken eller plockat ett äpple från ett träd.

Alla dessa "naturupplevelser" jag samlar på mig är både en väg för mig att koppla av men det är också ett sätt för mig att uppfostra min dotter så att hon, när hon blir äldre kan plocka med sig alla sina minnen och bilda sig en egen uppfattning om mat och dryck. 

Förhoppningsvis blir hon dessutom en mer allsidig gourmand genom att jag utsätter henne för många olika gastronomiska upplevelser. Jag hoppas innerligt att hon skall ha en bredare repertoar när hon flyttar hemifrån än tacos och hämtpizza. 

Strumpekonomi revisited

För nästan exakt två och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg som jag döpte till "Strumpekonomi". Eventuellt säger det en del om kvaliteten på mina inlägg eller möjligtvis någonting om de som läser den här bloggen att det inlägget är ett av bloggens mest lästa.

Inlägget gick i korta ut på att lista ut vad det kostar att klä sig med strumpor och jag inkluderade en fråga till er om ni hade åsikter eller insikter i frågan. Jag fick riktigt många svar och kommentarer och det är tydligt att strumpor engagerar och kan kosta nästan vad som helst.

Då hade jag ganska dålig empirisk data varför jag skrev så här

"... hur lång tid skall en strumpa hålla?

Jag har ingen aning. Jag har aldrig studerat det mer ingående men jag skulle gissa mig till att jag förbrukar mellan fem och tio par strumpor per år och då byter jag givetvis strumpor minst en gång per dag. Det skulle innebära att ett par strumpor håller i en, eller max två månad ungefär givet kontinuerlig användning och det är ju inte så mycket."

Studieresultaten är här

Eftersom jag inte bara kan släppa en sån sak så köpte jag 5 paket strumpor på den närmaste JYSK-butiken och började använda dem (jag hade redan köpt 5 paket och det var det som gav inspirationen till att skriva och nu när jag behövde nya strumpor blev jag nyfiken och letade upp mitt gamla inlägg så nej, det här är inte en vetenskaplig studie).

Just den här laddningen var relativt undermålig i storleksangivelserna så en handfull strumpor var precis på gränsen till för små så de gick till återvinningen ganska snabbt eftersom de var alldeles för obekväma. Jag har inte hållit koll på hur många det var men jag tänker att det ingår i studien för frågan var ju om det skulle vara värt det att köpa högre kvalitet.

Dessa 25 par strumpor höll mig klädd i 2,5 år jämt vilket ger att et par strumpor höll i lite drygt 36 dagar. Gissningen en till två månader per par var således inte så dålig när allt kommer omkring.

Analys

Beväpnad med denna kunskap konstaterar jag att det kostat mig 60 kr per år med strumpor. Det är inte så farligt. 60 kr är ungefär vad man får ge för ett par strumpor av bara aningen högre kvalitet men med mönster.

Min vana trogen googlade jag runt lite nu när jag behövde nya strumpor och konstaterade ganska snabbt att JYSK har lite rea (de hade i alla fall det i helgen när jag skrev det här inlägget). 

Och med "lite" rea menar jag 70 % så i helgen åkte jag och fyllde en pappkasse med strumpor. 10 kr/5 pack Bertel sportsocka. Det betyder 2 kr/par.

Att jaga en besparing på 40 kr/år kan verka fånigt och det är självklart inte det som är motivet. Jag ville köpa de billigaste strumporna jag kunde hitta av en kvalitet som är acceptabel. I hänseendet kvalitet som är acceptabel få man vara väldigt frikostig med vad man anser är acceptabelt om man köper de här sockarna för det är tydligt att de är av låg kvalitet men jag skulle ändå vilja hävda att det är svårt att se eller känna det jämfört med andra svarta tubsockar.

Sen tycker jag inte man skall fnysa åt någon form av besparing. Om man sparar de där 3 kronorna i månaden under ett arbetsliv till den genomsnittliga nominella avkastningen börsen gett under min livstid så kan man ha 50 000 kr extra till pensionen och det är inte så illa pinkat för "bara" 3 kr i månaden.

Oavsett vilket har jag köpt 50 par och jag har förhoppningen att slippa köpa strumpor igen på fem år och det är nog den största vinsten. Att slippa köpa strumpor på många år. Och att slippa välja vilka strumpor man skall ha på sig.

426 portföljtransaktioner senare

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Fram till skiftet augusti/september hade jag gjort 426 transaktioner i min portfölj. Av dem var 44 transaktioner sälj och de flesta säljtransaktioner var för att betala skatter i olika tjänstepensioner eller för att byta en fond mot en annan. Rena säljtransaktioner är under 15 stycken och de flesta där kommer från att jag skalat av mina positioner i Eolus vind och Storytel under året eftersom dessa positioner växt sig större än jag önskat.

Jag skall också nämna att av de 382 köptransaktionerna som är gjorda är 56 stycken månadssparande i fonder. Kvar är alltså 326 rena aktieköp.

I februari kom jag fram till att ni säkert inte behövde en månatlig uppdatering av mina köp för i ärlighetens namn, vem är intresserad av det?

När jag satte mig att skriva det här inlägget konstaterade jag att detta ändå är en bra övning för mig att göra någon gång ibland för det är ganska spännande att se vad jag köper.

Om man tittar på topp 10 ser man fem nya innehav och det är ju inte så konstigt egentligen. Om jag bygger position är det väl ganska naturligt att jag köper ganska aggressivt i de innehaven. Duroc, Hufvudstaden, Volati, 3M och Akelius.

Duroc skrev jag till och med ett eget inlägg om i slutet av juli och jag benämnde det "en billig serieförvärvare". Jag skrev också om mitt köp i Volati preff här. Övriga har jag inte skrivit om specifikt men Hufvudstaden är ett starkt fastighetsbolag med hög substansrabatt nu, 3M är ett globalt bolag, dividend aristocrat och ett bolag jag velat äga länge men som jag alltid tyckt varit för dyrt och Akelius är en preferensaktie i ett stort fastighetsbolag.

Inga konstigheter där.

Överst på listan hittar vi XACT Sverige och det är inget konstigt heller egentligen. Det är en utdelande Sverigefond och egentligen borde den inte vara med på listan alls för den borde räknas som fond och inte aktie.

Kvar kanske finns ett par saker att förklara.

Sampo är ett finanskonglomerat med Nordea och försäkringsbolaget IF i portföljen m.fl. För mig ligger det stora intresset i den stora försäkringsverksamheten och när det skakade som mest tryckte jag till ganska rejält och tripplade mitt innehav. Det är fortfarande inte jättestort men nu utgör aktien i alla fall 1,5 % av aktieportföljens totala värde.

Northview Apartment Reit är ett kanadensiskt fastighetsbolag som är under uppköp. Min tro är att affären kommer vara klar i oktober och mina köp är bara en spekulation. Nu hade jag inte blivit ledsen om jag fick behålla bolaget för det ger 5% direktavkastning och diversifierar min fastighetsportfölj men jag köpte när någon ville ur aktien den 18/3 och jag träffade nästan botten. Sen köpte jag igen i slutet av augusti när aktien dippade under 34,50 CAD. Jag tror nämligen att den kommer lösas in för 36,25 CAD och att jag varje månad tills det sker kommer få 0,1358 CAD i utdelning. Köper man på runt 34 CAD är det min övertygelse att man kommer få drygt 6,5 % avkastning på ungefär ett kvartal. Det är ganska hyggligt.

Sist men inte minst köper jag Castellum för allt vad jag förmår. Castellum är ett fastighetsbolag som har kontor och lager och tydligen tror marknaden att ingen kommer sitta i kontorslokaler i centrala Stockholm när pandemin är över. Jag tror att det är fel och det var längesedan man kunde köpa den här aktien till rabatt mot substans så när tillfälle bjuds köper jag. Det är redan ett av mina största innehav men det här är en av de få aktier jag inte hyser några som helst tvivel om att jag kommer äga under en mycket lång tid.

Den här typen av analyser är kul. Jag noterar exempelvis att mina inköp motsvarar ungefär 10 % av portföljens totala värde. Det är ganska hyggligt jobbat för att vara nysparande för ju längre vi kommer i vår sparkarriär desto mindre andel av totalt värde kommer utgöras av nysparande.

En annan sak jag noterar är att jag varit inne och duttat i 42 olika innehav. De flesta har inte ens 42 olika innehav.

Sist men inte minst noterar jag att årets nysparande inklusive återinvesterade utdelningar motsvarar närmare hälften av mitt totala portföljvärde när jag startade bloggen. 

Det har hänt en hel del på dessa 5 år.

Pannkakstårta med färska bär

För någon vecka sedan plockade jag, vad jag tror är årets sista bärskörd. Vår smultronbuske gav en extra laddning bär tack vare en mild september och hösthallonen dök också upp nu. Blåbären börjar bli övermogna men de funkar.

Tillsammans med att vi varit hos svärföräldrarna och stulit med oss ett paket ägg från frigående, gräsbetande höns gjorde att familjen inte kunde hålla sig riktigt. Pannkakstårta var ett faktum.

När man har den typen av ägg blir pannkakorna solgula istället för blekgula. Det är som att äta sommar.

Hur man gör pannkakor har jag skrivit om förr. Bland annat i mitt inlägg med en samling enkla knep för att lyckas i köket och spara pengar vilket du hittar här.

Fördelen med pannkakstårta är att det är enkelt och om man är tre år gammal är det extremt exklusivt. Är man 40 år gammal tycker i alla fall jag att det påminner om barndomens somrar och även om det kanske inte är den godaste tårta jag någonsin ätit känns det extremt lyxigt att äta ett sådant överflöd av färska bär.

Vad har du för enkla tips på vardagslyx?

Portföljgenomgång och sifferbonanza

Inlägget innehåller affiliatelänkar

 Jag satt och kikade i mitt exceldokument ganska nyligen och konstaterade att det var länge sedan jag alls funderade på om jag håller mig till min uppsatta strategi.

Skiftet 2016/2017 skrev jag ned några enkla regler för mig själv att följa för att jag skulle ha någonting att gå efter. Jag tror att det är viktigt att ha ett regelverk att strukturera investerandet runt för utan regler riskerar man att helt tappa fokus, öka risken i portföljen eller göra massa andra dumheter. Det blir dessutom ganska svårt att jämföra sig mot någonting och hur skall man då veta om det man gör skapar värde eller om ens investerande kostar pengar jämfört med passivt investerande.

Först och främst konstaterade jag att jag skulle ha en viss fördelning i portföljen mellan räntor, fixed income och aktier och aktieportionen skulle ha en specifik fördelning mellan stabila aktier och tillväxtaktier. Det är en aning subjektivt hur jag bedömer de olika aktierna men ovan är regelverket följt av nuvarande portföljsammansättning och det enda jag kan ha synpunkter på är att min räntedel har minskat drastiskt sedan jag kollade senast och det säger mig att risken är aningen hög i portföljen och borde sänkas.

Jag har alltså redan hittat en punkt att åtgärda.

Efter det följer att jag skall fördela mina aktier i minst 5 branscher och jag skall ha minst 5 % och max 30 % i en och samma bransch.

Man måste inkludera ett pajdiagram i ett sånt här inlägg :-)

Jag har fördelat portföljen över 9 branscher men även här är det en aning subjektivt eftersom de flesta exempelvis slår ihop finans och hävdar att allt från banker till fastighetsbolag och alla investmentbolag tillhör branschen finans. Jag håller inte med men ovanstående lista är som sagt subjektiv och min egen konstruktion.

Anledningen till minimum 5 % är för att det inte skall bli för hattigt och det jag noterar är att råvaror och kommunikation är små delar av portföljen. När jag analyserar den delen inser jag att jag är nöjd med att det är så. Jag skulle kunna tänka mig att höja andelen kommunikation men jag har inte hittat bolag jag vill ha. Råvaror är jag genuint dålig på så därför vill jag hålla den branschen mycket låg. Det enda jag har i den kategorin är skogsbolag och där skulle man kunna diskutera om exv Holmen är ett råvarubolag eller ett industribolag men med tanke på all skog och beroendet av skogen som råvara har jag sorterat in bolaget som råvaror.

På det hela taget är jag nöjd med fördelningen. Ingen del är riktigt överviktad.

Sist men inte minst ingår det att se till att mitt aktiesamlande inte tar överhanden. Jag skall inte ha mer än 100 olika värdepapper i portföljen totalt. Ingen tillgång (exklusive bostaden vilken inte inkluderas i min portföljberäkning) skall överstiga 20 % av totalt värde men det ingår också att inget enskilt värdepapper får utgöra mer än 30 % av ett enskilt segment (fixed income, tillväxt eller stabila aktier).

Sist jag gjorde den här övningen var det fastigheter och industri som låg högst och man kan notera att det fortfarande ligger 7,3 % fastigheter på "10 i topp"-listan men guld och silver på prispallen innehas av två investmentbolag och det är jag klart nöjd över eftersom det är mycket medvetet.

De 10 största innehaven i aktieportföljen står för 36,5 % av aktieportföljens värde och ingen av tillgångarna har en alldeles för stor del. Jag gör samma analys av alla segment och konstaterar samma sak i de alla delar av portföljen.

Det enda jag tycker sticker ut när jag analyserar fördelningen av portföljen är att min fondportfölj nu bara utgör 22 % av det totala portföljvärdet. Min plan när jag gick in i det här projektet vara att fondportföljen skulle vara den större delen av familjens totala tillgångar och eftersom jag inte inkluderar hela familjens ekonomi i redovisningen är det fortfarande inget problem men tanken var ursprungligen att även den del av portföljen jag förfogar över skulle ha den typen av fördelning och då är det ju ganska långt borta.

Indexjämförelse

Mitt jämförelseindex är ett egenbyggt index jag kallar AvL-index. Enkelt beskrivet består det av 10 % räntor, 40 % svenskt index och 50 % globalt index.

Min portfölj innehåller idag bara lite drygt 3 % räntor om man inte inkluderar fixed income men ibland delar jag upp den senare kategorin i högränteinvesteringar och preferensaktier och låter preffarna får vara kvar i fixed income och obligationerna och lånen får inkluderas i räntedelen. Det får man ju göra lite som man själv vill och huvudsaken är väl att man inte ägnar sig åt självbedrägeri för att putsa siffrorna.

Om jag flyttar lån/obligationer till ränta ökas den delen upp till 7,1 %. Det är inte helt okej att jämföra alla dessa papper med en obligationskorg men det är definitionsmässigt räntor bara det att jag valt att ta högre risk än ett obligationsindex vilket jag jämför mig mot.

När jag kollar på de övriga fördelningarna står världen exkv Sverige för 50,6 % av portföljen och Sverige för 42,3 %.

Detta säger mig att jag tar lite hög risk i räntebenet av min portfölj och jag har lite för lite ränta totalt sett men sett på helheten är det väldigt väl fördelat. Speciellt om man utgår från att jag under i alla fall ett år bara har köpt på känsla utan att analysera portföljvikter m.m.

Summering

På det hela taget är jag väldigt nöjd med sammansättningen. Den var mycket bättre än jag hade kunnat drömma om. Det enda jag skall ta med mig framåt är att öka på mitt sparande i fonder lite och att försöka leta upp fler räntebärande investeringsalternativ.

Sparade 1500 kr i årets avtalsgenomgång

Någon gång varje år går jag igenom våra avtal och kollar hur vi ligger till. I år var det dags att förhandla om lånen och man kunde ta hand om elavtalet också. När jag kollade våra försäkringar hade vi redan ett mycket konkurrenskraftigt avtal och lika så med de övriga exv telefon, bredband m.m.

En annan sak jag hittade var att a-kassan jag var med i ville höja avgiften ganska radikalt och även om jag inte tror att jag kommer behöva a-kassans tjänster i närtid väljer jag att vara med där av samma anledning som jag har en livförsäkring. Jag tror inte jag behöver den snart men om jag skulle behöva den är det skönt att ha den.

Rubriken är faktiskt inte helt sann. Förhandlingen med bankerna visade att vi har en mycket fördelaktig ränta givet våra förutsättningar och den vi hade var väldigt bra. Vi får en lite högre boränta det kommande året men det är fortfarande mellan 0,5-0,8 % billigare än något annat erbjudande vi fick förutom en annan nischbank vilken erbjöd oss samma ränta som den vi valde.

Vi blir av med några hundralappar extra i månaden i boränta men det mesta av det kan kvittas mot kapitalinkomster så det blir ändå ingen stor kostnad.

Byte av a-kassa sparar 700 kr/år och tog en toalettpaus att göra. Elavtalet tog 5 minuter att hantera eftersom jag ringde elbolaget och bad att få avsluta mitt abonnemang till fördel för en annan leverantör och då matchade bolaget konkurrentens erbjudande vilket betyder att jag under ett års tid endast kommer betala spotpris plus skatter fast de kommer faktiskt också rabattera spotpriset med 1,5 öre så inte ens det betalar vi. Det gör ungefär 800 kr och majoriteten av det är de där 540 kronorna i årsavgift de vill ha.

På det hela taget är jag ganska nöjd. Det är inga stora pengar egentligen men det tar mig kanske 30 minuter att jämföra runt på olika sajter och kolla det vi har jämfört med det som erbjuds och att sedan byta om det skulle behövas. 1500 kr kan man ha roligare för än att betala elbolaget pengar i onödan och oavsett hur välmående jag varit ekonomiskt den här sommaren kommer jag inte i närheten av att tjäna 3000 kr i timmen efter skatt. Det förutsätter jag att jag aldrig kommer göra så det kommer alltid vara värt för mig att göra den här typen av övningar.