Skördetid på lotten - Vi sparar pengar på att odla själva

Den här sommaren har varit speciell på flera sätt. Ett av sätten den har varit speciell på är att vi i år haft en kolonilott belägen ca 100 meter från ytterdörren. Det är för all del inte lika häftigt som att ha en egen trädgård utanför huset men det hade kostat oss många miljoner givet att vi ville bo i ungefär samma område där vi bor nu. Kolonilotten kostar 450 kr/år för 50 kvm.

På lotten fanns det från början bärbuskar, rabarber, jordgubbar och lite blommor.

Jag har nu konstaterat att jag inte är en fantastisk bonde men trots mina begränsningar har saker växt även om jag nästa säsong kommer gödsla mer och plantera med mer eftertanke.

Hela sommaren har vi ätit sallad, mangold, spenat, ärtor, rädisor, örter och majrovor till nästan varje mål mat. Större delen av sommaren har vi också haft bär av olika slag och rabarber och nu har vi frysen full utöver ett antal syltburkar i kylen.

Under slutet av juli skördade vi en del broccoli och nu i augusti/september har vi skördat många kilo morot, palsternacka, kålrot, fänkål och betor.

Kvar har vi jordärtskockor, örter och en del rotfrukter och en hel del jobb inför nästa säsong.

Men för att detta inte helt och hållet skall bli en livsstilsblogg skall jag nämna ekonomin också. Vi hyr lotten för 450 kr/säsong. Vi köpte utrustning, jord och fröer för ungefär 450 kr i början av sommaren så totalt har vi lagt ned 900 kr den här säsongen. Jag förutspår att nästa säsong kommer kosta aningen mindre eftersom jag kommer slippa köpa utrustning och jag förutsätter att jag kan använda en del fröer som blivit över. Jag har dessutom fri tillgång till gödsel så jag kommer inte köpa det så jag gissar på kanske 600 kr nästa säsong men dagens mätvärde är 900 kr.

Jag har inte varit exemplarisk med att mäta och väga min skörd och ganska mycket av det har hamnat i en tvåårings mage långt innan vi kommit i närheten av en våg men min bästa uppskattning är att vi har skördat ca 5 kg salladsgrönt. Vi har skördat 6 kg krusbär och 3 kg av varje röda och svarta vinbär (och jag har ingen aning om hur många kilo jag lämnade på buskarna). Varken jordgubbar eller hallon gav särdeles riklig skörd i år men vi fick ca 4 kg rabarber.

Av någon anledning misslyckades jag med gurkan och squashen men vi plockade ca 500 gram sockerärtor och några kilo rädisor och majrovor.

När det kommer till rotfrukterna och löken är det svårare. Vi skördade ca 20 relativt små purjolökar så jag uppskattar det till mellan 3 och 5 kg. Morötterna måste ha blivit över tio kg och lika så palsternackan. Kålroten borde ha blivit mellan sju och tio kg och jordärtskockan är inte klar ännu och det står lite grejer kvar i backen.

Utöver det har vi haft färska örter i överflöd.

Vad blir då den uppskattade besparingen?

Sallad = 5*40 kr = 200 kr
Bär = Vi hade aldrig köpt detta men vi köper en del sylt till gröt m.m. så bytet borde spara ca 150 kr.
Rabarber = Samma som ovan men jag uppskattar saften så givet att jag gör saft på det borde besparingen kunna bli ungefär en hundring.
Ärtor = 50 kr
Rädisor/majrovor = ca 100 kr
Lök = 3*20 kr = 60 kr
Morötter = 10*10 kr = 100 kr
Palsternacka = 10*20 kr = 200 kr
Kålrot = 5*20 kr = 100 kr
Jordärtskocka, broccoli, fänkål m.m. = ej klart än men uppskattar 7 kg a 50 kr = 350 kr

Totalt har vi plockat ut mat för mellan 1000 - 1500 kr. Detta är nog lågt räknat och vi hade kunnat skörda betydligt mer sallad och det finns utrymme för bättre skördar framgent men vi kan vara ganska säkra på att vi har varit nettopositiva på lotten om man ignorerar arbetskostnad.

Kul att det både är lönsamt och terapeutiskt.

Vi kommer fortsätta nästa år.

Tillbaka i sadeln - Spinning

Om du inte hängt med här på bloggen sedan start kanske du inte vet att jag var spinningledare i nästan 10 år.

Jag slutade som ledare när dottern (Joy) var ungefär 6 månader. Det var snart min tur att vara föräldraledig och det fanns inget sätt att garantera att jag skulle kunna vara på plats den tid jag förväntades leda. Innan Joy kom spelade det ingen roll om den ene behövde jobba över eller om det var kö på vägen hem men med en bäbis på plats och fullständig avsaknad av barnvakt är det en absolut omöjlighet för mig som föräldraledig, ansvarig förälder att ha bokade tider på eftermiddag/kväll när fru AvL har ett arbete som innebär oregelbundna arbetstider och dessutom ansvar för liv vilket gör att arbetstider inte alltid spelar så stor roll. Kommer det in en person som riskerar att dö kan man inte bara sluta och åka hem för att gubben skall cykla på låtsas.

Jag kan inte påstå att jag tycker att de första två åren har varit enkla. Vi har sovit väldigt mycket mindre än vi gjorde innan. Vi har varit oerhört mycket mer sjuka än vi var innan dottern började på förskola. Det mesta i livet har förändrats och upplevelsen har krävt ganska mycket av den här 38-åringen. Jag hade haft mycket lång tid på mig att bli bekväm med mitt sätt att leva och det är mycket få delar av det livet som finns kvar idag.

All denna omställning och påfrestning har, tillsammans med en osedvanligt dålig karaktär och en kraftfull latmask genererat ett fettlager på ca 15 kg runt herr AvLs mage vilket inte fanns där innan. Herr AvL har dessutom tappat en rejäl mängd av sin styrka och kondition.

Allt kommer inte lösas genom att knäppa med fingrarna men sedan några veckor är jag tillbaka i sadeln. Inte som ledare men väl som motionär.

Så här i efterhand känns det lite fånigt att jag drog ut på återkomsten så länge eftersom det är superhärligt att vara tillbaka igen. Känslan av att pressa på till dunkande musik är faktiskt ganska tillfredsställande.

Tyvärr är dottern tillbaka på förskolan bland 15 slemmiga virusspridare och jag vet inte riktigt vad som händer där men jag förutsätter att de slickar på varandra regelbundet och nyser varandra i ansiktet med samma frekvens som vuxna andas för det tog inte mer än några dagar innan vi var sjuka förkylda igen hela bunten. Men skam den som ger sig. Nu skall jag träna igen.

Önska mig lycka till

Går det att göra falukorv gott?

Det är en uppriktig fråga för jag har aldrig varit särdeles förtjust i korv i allmänhet och falukorv i synnerhet men sedan dottern blev ungefär ett år gammal har hon krävt korv, köttbullar och fiskpinnar som middag.

Jag kan ärligt talat inte förstå var hon fick det från för om jag inte är helt ute och cyklar hade hon bestämt sig för att korv var det godaste som fanns långt innan hon började på förskolan och vad jag vet serverades det korv maximalt två gånger under hennes första levnadsår.

Nästan som riktig korv

Så nu står jag här med en genuin avsmak för falukorv och om jag inte skall behöva laga dubbla måltider (något jag vägrar) är det för husfridens skull rimligt att äta korv minst en gång i veckan.

Än så länge har jag stekt upp ett gäng olika korvar så att vi får lite korvbuffé och pappa kan välja en som smakar någonting eller så gör jag en korvgryta där allt utom korven smakar saker (och så steker jag några bitar neutralt ifall dottern vägrar. Hon är trots allt bara två).

Problemet är att min inspiration tryter och när jag googlar falukorv fylls skärmen med olika varianter av falukorv i ugn och ärligt talat; är falukorv i ugn godare om man väljer att knö in squashskivor mellan korvskivorna istället för ost?

Därför ber jag om din hjälp. Förse mig med ditt bästa korvrecept. Skulle det vara ett recept som utiliserar falukorv är det ett plus.

Back to basic - ekonomi, hälsa och nöje i balans

Jag har bestämt mig för att försöka hitta tillbaka till kärnan i varför jag började skriva här på Att Välja Lycka.

När jag startade den här bloggen handlade det om mig och vad jag behövde åstadkomma för att bli en bättre version av mig själv. Jag skrev till och med några rader på sidan "Om mig" och dessa rader har jag aldrig ändrat men jag kan konstatera att jag läser dem för sällan.

"För några år sedan insåg jag att mina val förändrade mig. Jag arbetade för mycket, var engagerad i för många olika saker och tog för mycket ansvar för allt och alla runt omkring mig. Min självpåtagna arbetsbörda fick mig att uppfatta världen mer och mer negativt. Istället för att se livets glädjeämnen såg jag det negativa.

Det gick så långt att det började påverka mina relationer med vänner och familj. Jag kände mig som ett offer för samhällets krav men det var bara påhittade måsten som drev mig mot utbrändhetens rand. Det var då jag insåg att det var dags att bryta mönstret."

Sedan dess har jag haft en spännande resa. Mycket har hänt privat, yrkesmässigt och här på bloggen.

I början gjorde jag det mesta rätt. Jag lät bloggen leda mig rätt vilket innebar att jag blev gladare, vänligare, lugnare och mer harmonisk. Jag tränade mycket, umgicks på ett bra vis och var fokuserad men någon gång under resans gång försvann fokuset på mig och att jag skulle må bra.

Bloggen uppfattades som en ekonomiblogg och läsare började strömma till. Med alla läsare kom folket som inte kan låta bli att uttrycka sin åsikt oavsett om den är önskad eller inte och jag fick ofta höra att jag skrev för mycket som inte handlade om ekonomi.

Det var kanske då jag började justera vad jag skrev och i den vevan förändrades nog också bloggens funktion i mitt liv. Det började bli mer ett redskap för att hantera familjens ekonomi, tjäna några kronor extra och ett sätt hålla koll på ekonomi i allmänhet och börsen i synnerhet. Bloggen skulle ju vara så mycket mer än så...

Sedan fokuset försvann har jag varit utbränd, jag har gått upp 15-20 kg, jag har slutat som spinningledare och jag har bantat ned umgänge och underhållning.

Kroppen är trött och sjuk. Kynnet är surt och bittert. Åter igen blir relationer lidande, jag tar på mig ansvar jag inte borde ha och jag jag hittar på "måsten" istället för att fokusera på glädje.

Men nu får det vara nog.

Sedan i våras har jag gjort en rejäl kraftsamling för att ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Nytt jobb för en arbetsgivare som har resurser och intresse i att vårda sin personal. Jag har gått ned i arbetstid, sagt upp en rad måsten både privat och i yrkeslivet exv är jag inte längre ordförande i bostadsrättsföreningen längre och vi har börjat skapa en struktur i vardagen för att få livet att flyta lite friare.

När det kommer till bloggen är detta ett område kvar att tackla. Jag har börjat se bloggen som ett måste vilket jag har skrivit tidigare i höst och detta tacklade jag genom att släppa mitt självpåtagna schema gällande publiceringsfrekvens och tid. Nu skall jag hantera innehållet.

Jag vet ärligt talat inte vad detta kommer innebära framåt eftersom ekonomi är en väldigt stor del av mitt liv. Jag älskar sparande och privatekonomi. Jag jobbar med ekonomi, redovisning och att tolka siffror. Det är därför högst osannolikt att bloggen inte kommer handla om ekonomi men bloggens slogan är

"Ekonomi, hälsa och nöje i balans"

Just nu saknas balansen och jag ämnar försöka skapa lite mer balans men först och främst skall jag fokusera min energi på att göra aktiva val för att skapa ett bättre liv för mig och min famil, göra aktiva val för att bli en bättre människa och göra aktiva val för att världen skall bli en lite lyckligare plats.

Och det är dessa val jag skall försöka skriva om. Precis som jag gjorde i början.

Jag börjar nu. Jag väljer att börja om.

Månadsavstämning augusti

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Vi hade onekligen tur med vädret på vår semester. Så fort semestern var slut var man igen tvungen att kolla YR för att veta vad man skulle ha på sig för kläder den dagen. Men det har ändå varit en riktigt fin månad.

Jag har jobbar 80 % vilket är asgrymt. Det känns ju knappt att man jobbar. Och träna hinner man med. En gång, innan hustrun får för sig att hela lägenheten skall möbleras om, prylar skall krängas, nytt skall inhandlas och saker skall bäras, bäras, bäras. Men det blir ganska fint... Hoppas jag... När det blir klart.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

En fantastisk månad på alla sätt. Vi har sett rejäla svängningar på börsen med möjlighet att fiska ganska friskt i orderböckerna i vissa bolag och dessutom har jag fått in en hel del extrapengar via firman så det har sparats utöver det vanliga också trots att månaden varit dyrare än vanligt.

Portföljutveckling

Portföljen har varit exemplarisk den här månaden. Det har svängt på världshaven men portföljen har varit en filbunke. Lugn och fin med bara lite daller när det skakar som värst.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp -4,18 % (1,00 %) under augusti. YTD är index upp 12,04 % (17,02 %).

På detta enorma nedställ svarar portföljen med att gå ned -0,13 % (1,17 %) i augusti. För året är portföljen upp 16,13 % (16,27 %). Jag tycker det är helt fantastiskt.

Den uppmärksamme noterar att portföljen nu spöar index igen trots vårens rejäla relativa tapp och efterföljande eftersläpning.

Sparande

Så om förra månaden var supernormal och jag lyckades spara 68 % borde jag, en månad med nästan dubbelt så hög inkomst kunna spara 140 % eller? 😂 Riktigt så enkelt är det inte så att jag kan spara mer än jag får in och det är inte ens så att procentsatsen blir särdeles imponerande trots att jag sparade nästan tre gånger så mycket som förra månaden i kronor och ören. Men i slutändan är det ju kronorna som räknas även om ni här får nöja er med att veta att jag sparade 72,78 % (68,40 %) av nettoinkomsten den här månaden.

På helårsbasis har jag sparat totalt 68,71 % (67,91 %). Målet är 60 %.

När jag gjorde den här sammanställningen noterade jag någonting fullständigt vansinnigt. Jag har plockat in så mycket extrainkomster i år att jag, under årets första åtta månader har sparat mer än jag netto fått in via mitt ordinarie arbete. Jag hade alltså kunnat leva på allt extra jag fått in. Synd att det inte kommer hålla i sig till nästa år men det är ändå en ganska kul insikt. Ett par kunder till i bolaget så hade jag kanske inte behövt jobba för staten.

Utdelning
Den här månaden har varit en ganska spektakulär månad. Dels kom extrautdelningen från Tele2 vilket bara den var nog för att konkurrera med flera av de sämre månadernas totala utdelningsnivå. Utöver det kom lite pengar från ett fastighetslån och dessutom kom OHIs kvartalsutdelning vilket är en av de större enskilda utdelningarna.

Tillsammans innebar detta att utdelningarna täckte 37,29  % (28,07 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Hade jag inte haft en massa räntor och amorteringar och skräp hade jag nog kunnat leva på den summan.

Portföljen har täckt totalt 21,47 % (18,36 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Målet är 25 % och nu börjar det se ut som om det kommer att gå att nå i hamn.

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.

Bild: AvL

Jag mottog 32,84 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2018. Det är läckert att se att summorna ökar år för år. Värt att notera är att även förra året var exceptionellt varför det känns väldigt osannolikt att nästa år skulle kunna leverera liknande siffror och det är viktigt att minnas det inför nästa år.

AVL-Portföljen

Den här månaden valde jag att fylla på i fonderna Nordnet Superfonden Sverige, Dito för Norge samt Länsförsäkringar global indexnära.

Efter månadens transaktioner ser kontot ut som nedan.

Bildkälla: Nordnet.se

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 25 238 kr (insatta medel 21 500 kr) vilket innebär att vi fått 3 738 kr (4 410 kr) kr eller 17,39 % (21,00 %) i avkastning på 39 månader. 

På 1 år har portföljen gått 7,34 % och på 3 år 27,51 %. Detta kan jämföras med OMXSGI som på samma tidsperioder gått -0,99 % respektive 28,75 %. Inte hela vägen framme på tre år men det är inte illa kämpat med tanke på att portföljens första år var uppbyggnad.

Livskvalitet

Vet inte om det kan räknas riktigt men den senaste månaden har vi, som tidigare nämnt, möblerat om hemma och försökt göra vårt boende mer passande för oss. Bland annat har vi ställt undan TVn och skapat rena, fina ytor. Nya ljuskällor är införskaffade och vi har inrett en ny läshörna. Allt för att bygga ett mer harmoniskt liv.

Dessutom har experimentet kolonilott avkastat ganska hyggligt. Nu skördar vi morötter, betor, palsternacka och kålrot utöver den dagliga salladen. Mycket trevligt.

Hälsa

Här har det inte hänt så mycket. Jag har skaffat ett träningskort och nyttjat det en gång innan vi drog igång det stora organisationsprojektet här hemma. Projektet innebär för all del en hel del vardagsmotion men jag tror ändå inte att det mäter sig med regelbundna träningspass.

Dessutom är hösten här och dottern har börjat på förskolan och med det kom den första förkylningen som ett brev på posten men jag skall försöka hitta kraft nog att inte låta det stoppa mig i år även om jag är innerligt trött på att vara sjuk.

Summering

Ekonomin går bra och många delar av livet är där vi vill ha dem men det finns alltid saker att jobba på. Nästa månad hoppas jag vi har börjat ta tag i några av de områdena.

//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

Portföljen jämförd mot index

Jag har bestämt att jag får lov att investera i enskilda aktier så länge jag håller jämna steg med mitt jämförelseindex.

Det är nu inte hela historien men nästan. Dels får portföljen inte avvika för mycket på nedsidan mot detta jämförelseindex men portföljen får heller inte underprestera jämfört med hustruns portfölj vilken bara är uppbyggd av de fonder jag annars skulle investera passivt i.

Än så länge lyckas jag riktigt väl jämfört med hustruns portfölj men ibland känns det lite si sådär med indexet så jag bestämde mig för att ta en lite mer noggrann kik på hur det gått.

Jag har mätt och jämfört ordentligt sedan årsskiftet 2016 vilket gör att jag nu har drygt 3,5 års data. Det är inte fantastiskt men det ger en vägledning om hur det gått.

Innan vi börjar kan det vara aktuellt att friska upp om indexet. Jag jämför portföljen mot ett egensnickrat index bestående av 50 % globalindex, 40 % Sverigeindex och 10 % Svenskt obligationsindex. Det är fördelningen jag försöker hålla i portföljen men jag lyckas inte alltid.

När jag satt och pillade med siffrorna kunde jag konstatera att index presterat en 40 %-ig uppgång och portföljen en 60 %-ig uppgång.

Det är trevligt.

Index borde ligga några procent högre eftersom MSI World inte inkluderar utdelningar men jag vet inget bättre index att använda där.

På det hela taget kan jag vara riktigt nöjd med min lilla beräkning. Portföljen har avkastat 14,5 % i årligt genomsnitt medan index klarat 10 %. På lång tid blir den skillnaden mycket pengar.

Och nej, det här skall inte ses som någonting annat än herr AvLs skrivelse till sig själv för att rättfärdiga att han förvaltar familjens pengar diskretionärt snarare än passivt. Jag är också fullt medveten om att du förmodligen inte kan få ut någonting ur ovanstående eftersom jag inte bevisar mina påståenden på något sätt men trots det kände jag ett behov av att skriva av mig lite och konstatera att det har gått ganska bra de senaste åren.

Spara 50 % av vad? Bli rik utan uppoffring

Jag förundras ständigt över hur svårt folk verkar ha att förstå varandra. Jag läste åter igen en artikel om FIRE-rörelsen och som vanligt delades kommentarsfältet (och i ärlighetens namn även artikeln) in i två läger. Det finns de som inte verkar vilka förstå konceptet och de som sjunger dess log.

De som vägrar förstå brukar kunna delas in i två grupper även dem om vi nu fortsätter med vår klassificering av människor. Den ena gruppen avfärdar snabbt konceptet som någonting den rika överklassen kan hålla på med och att folk med låg inkomst inte kan spara. Den andra gruppen brukar hävda någonting i stil med att man måste ju få lov att leva livet. Varför skall man leva på knäckebröd och vatten i 20 år för att kunna liva på knäckebröd och vatten resten av sitt liv fast då utan att arbeta.

Det är med dessa två grupper av åsikter jag skulle vilja ha ett möte och försöka förklara konceptet procent men har man väl bestämt sig brukar det vara svårt att ändra sig.

Låt mig ändå försöka.

Grupp ett: Nästan alla kan spara. Låt oss grunda det påståendet i att konstatera att jag aldrig någonsin har dragit in en svensk medellön. Oftast har jag inte ens varit nära. Men vet ni vad? Det går att spara ändå.

Det börjar bli längesedan nu men när jag som 20-åring blev arbetslös förväntades jag leva på straxt under 6000 kr/mån före skatt. Det var betydligt mindre än socialbidraget var runt millennieskiftet om man tar med i beräkningen att min inkomst skulle täcka allt, inkl boende. Det halvåret sparade jag ett par hundra kronor i månaden.

Det tar lång tid att skaka ihop så mycket pengar att man inte behöver jobba mer om man sparar 200 kr/månad för även om man kan leva på 6000 kr/mån skulle det ta drygt 60 år att inflationsjusterat få en portfölj som avkastar det givet att man sparar 200 kr/mån.

Men det är ganska få i Sverige som tjänar så lite. Tydligen är man ju fattig om man har mindre än 12000 kr/månad. Så länge man jobbar borde det lägsta man tar in vara 19 000 kr/månad. Då borde man få ut 15 000 kr efter skatt och givet normala kostnader borde man då kunna spara ett par tusenlappar varje månad.

Jag accepterar att det känns drygt att det skall behöva ta 40 år innan man kan sluta jobba givet 4%-regeln och ovanstående förutsättningar men jag tror inte jag känner någon vars lön inte utvecklats positivt på 40 år så sparutrymmet borde kunna öka.

Givetvis händer livet och det blir lättare eller svårare men min poäng är att man inte måste vara rik för att ta eget ansvar för sin ekonomi. Även om man kanske inte klarar av att spara ihop så mycket pengar att man inte behöver arbeta innan pensionen så är det betydligt behagligare att ha ett par miljoner på kontot än inte när man väl någ den aktningsvärda åldern av 65 år.

Nästa grupp då.

Det är den gruppen jag stör mig mest på. Ett av mina mest lästa inlägg är är "Sluta jobba" vilket är ett av de få inlägg där jag låter min trötthet lysa igenom på riktigt. Jag tycker det är oförskämt av någon som kan spara (eller konsumera) 300 000 kr/år att hosta ur sig att det är ett ovärdigt liv och att man måste få sätta lite guldkant på tillvaron också.

Låt oss för ett ögonblick föreställa sig att vi hittar ett par med ett barn där båda föräldrarna har ett relativt välbetalt arbete. Det är inte orimligt att anta att vi kan föreställa oss två inkomster på 50 000 kr/månad. Efter skatt bör de då ha kvar 70 000 kr/månad  och med genomsnittliga utgifter bör de fortfarande ha 35000 kr över varje månad.

Det innebär att det här paret kan åka på sina semestrar, äta sin utelunch och köpa in sin städhjälp till villan i Lund och fortfarande, med enkelhet kunna spara 50 %.

På vilken jävla planet är det att lida? Att försaka, att snåla, att tvingas leva på knäckebröd och vatten?

På 15-16 år år skulle man, inflationsjusterat ha en portfölj som täcker de kostnaderna och sparar man i 22-23 år kan man "sätta lite guldkant på tillvaron" också eftersom man då skulle ha en portfölj som avkastade lika mycket som föräldrarnas nettolön dvs 850 000 kr om året.

Procent är inte så himla svårt men att förstå att man inte måste göra av med en förmögenhet varje månad; det är svårare.

Låt oss ta det ett litet steg längre och föreställa oss att det senare paret klarade av att konsumera på en nivå, per person, som det första exemplet gav vilket skulle kunna anses vara en dräglig levnadsstandard för många.

Det skulle innebära att familjen kan spara ytterligare 10 000 kr/månad utan att för den skull leva snålt och utan att låta barnen gå till skolan i trasor.

På 10 år har man då med marginal en portfölj som täcker utgifterna. Tre år senare täcker man de ursprungliga 35 000 kr/månad och efter 20 år är du uppe på de där 70 000 kr/månad.

Summering

Jag har genuint svårt att förstå grupp två. Jag har lite lättare att förstå grupp ett men jag har ändå svårt att acceptera offermentaliteten.

Vill man, kan man.

Jag har folk i min familj som lärt sig gå igen efter en förlamning, folk som gått från absolut fattigdom till välmående medelklass (utan sociala skyddssystem) och folk som byggt stora förmögenheter med bara en dröm som bas.

Sätt upp ett mål och ta dig dit. Skit i andras mål om det inte matchar din egen världsbild och minns devisen att om du inte har något snällt att säga behöver du inte säga någonting alls.