måndag 11 november 2019

Bud på Swedol - 35 % premie


Inlägget  innehåller affiliatelänkar

Idag kom så det nästan väntade budet på Swedol. Nordstiernan, som är huvudägare i Swedol, är också huvudägare i Momentum Group vilka äger Tools. Momentum Group lägger ett bud på hela Swedol backat av Nordstiernan.





Budet är uppdelat i två möjligheter. Antingen får man 46,50 kr/aktie i kontanter eller så får man 0,4 aktie i Momentum Group. Premien är ungefär 35 % om man väljer kontanter men bara 21 % om man väljer aktier.

Jag har bara som hastigast kollat på siffrorna i Momentum men jag känner spontant att det man får om man väljer att gå över som aktieägare där är ett sämre bolag än det man redan har. Det är väl också därför man känner att man vill sammanfoga verksamheterna? Det innebär att siffrorna i Momentum kan bli lite bättre för just nu verkar man ha hälften så hög vinst i relation till omsättning som Swedol. Momentum är också aningen dyrare än Swedol och tillväxten ser ut att vara lägre.

Swedol är mitt tredje största innehav med straxt under 5 % portföljvikt och man skulle kunna tro att det här är en positiv nyhet för mig men jag blir inte särdeles glad. Dels är det inte tillräckligt mycket pengar för att dessa 35 % skall ha en materiell effekt eftersom portföljandelen bara är 5 % men detta innebär också att jag förlorar ett bolag ur portföljen jag mycket gärna vill äga.

Jag har inte hunnit bilda mig en uppfattning ännu men det känns sannolikt att det här budet kommer gå igenom och instinktivt lutar jag åt att ta kontanterna och om jag tycker att det vore rimligt att äga Momentum får jag väl köpa den aktien då; när jag väl bestämt mig.

15 % extra pengar, kontant i näven blir ännu mer eftersom Momentum är 17 % dyrare sett endast till P/e multipeln.

Vad skall jag nu göra med de extra tusenlapparna?

lördag 9 november 2019

Bhoga - En glittrande restaurangdröm i ett grått Göteborg

Det händer att jag försöker vara romantisk. Det är inte ofta och jag vet inte hur väl jag lyckas men hustrun har än så länge valt att stanna så något rätt gör jag kanske ändå.

Den här hösten är det 10 år sedan vi förlovade oss så jag försökte sätta ihop en liten överraskning för min fagra hustru.

Jag spenderade någon månad med att skicka hem små överraskningar till henne. Tyvärr kollar hon nästan aldrig brevlådan så jag var tvungen att avslöja mina intentioner redan vecka två men det blev ganska bra ändå.

Tillslut hade jag berättat att jag lyckats få tag i en barnvakt och att jag bokat två platser på en restaurang vi har pratat om sedan innan dottern kom men aldrig hunnit besöka. Nu var det äntligen dags.

Jag var riktigt orolig inför den utvalda kvällen eftersom hela familjen varit rejält förkylda i flera veckor innan. Det är lite poänglöst att gå på fin restaurang om man knarkar mentolnässpray och Vicks Superstrong samtidigt som man kämpar för att inte hosta ut ena lungan. Men vi klarade oss. Den utvalda lördagen var vi tillräckligt friska för att på ett behagligt sätt kunna njuta av upplevelsen och njuta gjorde vi.



Bhoga

Personligen är jag av åsikten att skall man gå ut på restaurang skall man göra det ordentligt. Många människor skulle mycket hellre gå någonstans där man kunde beställa in 300 g oxfilé med bea och en stor stark för 200 kr än gå på en restaurang som råkar ha en stjärna i Michelinguiden och då är det en annan upplevelse än den jag eftersträvar vilket kanske är viktigt att belysa.

Jag tillhör kategorin människor som inte går på restaurang med primärt mål att bli mätt. Jag går på restaurang för upplevelsen av mat och dryck utöver det vanliga.

Det får man på Bhoga.

Jag pratade med en kollega inför besöket som hade varit och ätit deras trerätters och hon var nöjd med upplevelsen men missnöjd med att de inte hade skalat upp portionerna tillräckligt när de sänkte antalet rätter. Det är en upplevelse jag upplevt flera gånger och jag kan ärligt talat inte riktigt förstå varför det skall vara så svårt att ge folk vettiga mängder käk när man själv komponerar menyn, men visst...

När jag ger mig ut för att uppleva en ny restaurang försöker jag få hela upplevelsen så för vår del blev det en 9-rätters meny och var sitt dryckespaket till det. Det slutade då inte i 9 rätter för om inte vi räknade helt fel lyckades vi tillslut klämma i oss 11 rätter (eller kanske 12). Eftersom vi höll på i nära fyra timmar var vi inte proppmätta utan behagligt nöjda.

Som jag nämnt någon gång tidigare är jag både gluten- och laktosintolerant vilket inte påverkar min vardag särdeles mycket eftersom jag jobbat som kock länge och har gott grepp om vad jag kan äta och på de flesta restauranger kan jag välja någonting som ganska säkert inte utgör ett problem.

På den här typen av restaurang har jag inte den möjligheten så jag får alltid hoppas på att kockarna har koll på vad de pysslar med.

Personalen hade för en gångs skull faktiskt läst min bokningsnotis så det fanns förberett även för mig vilket alltid är ett plus. Det är tyvärr inte säkert att restaurangerna bryr sig, ens på den här nivån. Ofta plockar de bara bort de element som inte passar och då förstörs ofta upplevelsen vilket är lite tråkigt men då uppskattar jag de restauranger som i förväg skickar en notis om att jag inte kommer kunna ta del av hela upplevelsen eller försöker, efter bästa förmåga, tillgodose de behov jag har.

Det kanske skall noteras att jag personligen avskyr att laga mat till allergiker och värre än det är de som låtsas vara allergiker för att de inte gillar någonting eller de som osmakligt nog anmäler någon form av diet när de går ut och äter så jag har full respekt för att folk i industrin kan vara trötta på oss men ändå. Det är onekligen trevligt att få möjlighet att uppleva huvuddelen av menyn i ett relativt oförändrat skick.

Upplevelsen

Jag har tagit mig igenom många av stjärnor vi har i Sverige och jag har hittat till en del som ligger utanför vårt rikes gränser också och ibland blir jag positivt överraskad och ibland blir jag negativt överraskad. Bhoga klarade de högt ställda förväntningarna men jag konstaterade att de gör skäl för sin stjärna men i dagsläget är det inte sannolikt att de får en till.

Det är en ganska opretentiös restaurang sett till inredning. Ibland får man en känsla av att man har hamnat i mormors kök för det verkar ibland som om restaurangen köpt upp delar av ett dödsbo när de skulle skaffa skålar, vaser m.m. men i övrigt är det strikt och modernt.

Servicen är bekväm och familjär och mycket rapp. Personalen är kunnig och livlig med ett leende på läpparna vilket alltid är trevligt.

Maten var mycket bra. Det är lite skitnödigt att det har blivit sport att servera mat där man vet vad djuret hette och vilken bonde som plockat grönsakerna men trots detta veritabla uppstoppade kvastskaft höll maten en genomgående utmärkt standard. Man har begränsat sig lite i och med att man endast serverar saker som växer eller lever i närområdet. Från Dalsland i norr till Halland i söder men inte längre än så vilket gör att choklad och tamarind inte finns på menyn (men de serverar kaffe till efterrätten så helt konsekventa är de inte).

Mat och dryck kombinerades enastående och smått lyriska kunde vi, ganska sent på kvällen, sätta oss i vår droska hem.

En rätt förtjänar ett extra omnämnande och det var ankan vi fick till huvudrätt. Om man valde den stora avsmakningsmenyn fick man anka istället för gris till huvudrätt och det var inte ett dåligt byte. Detta perfekt tillagade ankbröst serverades med en bit sotad pumpa, anksky och en puré på pumpa och brynt smör. Det var kärlek vid första ögonkastet och även om det fanns flera rätter som tävlade om vår gunst tyckte vi båda att detta var måltidens höjdpunkt. Kanske är det rimligt men vi brukar ganska ofta tycka att huvudrätten mest är en brygga och de mest framträdande, experimentella smakerna får man i förrätterna eller efterrätterna men just här var det huvudrätten som var bäst i vårt tycke.

En sista rolig liten extra anekdot är att under en av rätterna tyckte kocken att han inte fick den uppmärksamhet han behövde av servicen eftersom servitören just då stod och guidade oss genom dryckespaketet. Kocken valde i den situationen att själv gå ut med maten eftersom han (gissar jag) ansåg att maten skulle serveras i just det ögonblicket för att inte förgås. Den typen av nörderi är relativt sällsynt och brukar endast finnas hos de som sätter sitt namn på restaurangen. Givetvis var det så även denna gång för om inte mina ögon helt bedrog mig var det Gustav Knutsson som kom ut med maten och jag tycker alltid det är trevligt att veta att det faktiskt är handpåläggning av stjärnkocken när jag besöker restaurangen. Det gör upplevelsen ännu lite mera speciell.

Summering

Har du några tusenlappar över som du inte måste spendera på NK rean kan jag innerligt rekommendera en kväll på Bhoga. Anspråkslösa lokaler men med en ganska hemtrevlig atmosfär ramar in en fantastisk kulinarisk upplevelse värd den stjärna de besitter.



onsdag 6 november 2019

Vad gör "vanligt" folk för att spendera alla sina pengar?

Ibland funderar jag på vad folk gör med sina pengar. När jag tittar på en normal dag, vecka, månad och år i mitt liv inser jag att det finns gott om ställen där jag hade kunnat prioritera annorlunda och på så sätt få pengarna att rinna genom fingrarna men det finns fortfarande gränser.

En vecka är i regel sju dagar lång. Många går till jobbet måndag till fredag och är där ungefär mellan 8-17 med avbrott för lunch och om man inkluderar restid borde det innebära att den vanlige knegaren är hemma runt sextiden efter att ha hämtat ungarna från förskolan/fritids.



Om vi antar att man behöver en liten stund på morgonen för att göra sig i ordning och samma timme för att lämna ungarna och resa till jobbet borde det innebära att man går upp ungefär sex till halv sju. Skall man få åtta timmars sömn behöver man sova vid 22 ungefär vilket rimligtvis ger fyra timmar per kväll till fritid.

På dessa 4 timmar skall veckans vardag skötas. Det skall handlas, lagas mat, städas, diskas, tränas, barnens aktiviteter skall klaras av och läxor skall läsas. Någonstans där vill man kanske få tid att slapp lite i soffan inför sänggåendet över en god bok.

Det man inte hinner med, eller orkar med på veckans fem första dagar får man ta hand om på helgen. Man kanske inte hinner storstäda och storhandla på vardagarna så det får söndagen användas till. Och det finns alltid någonting som behöver fixas. Bilen behöver tvättas, deklarationen behöver lämnas in, räkningarna behöver betalas, trädäcket behöver oljas in osv.

I bästa fall finner man sig fri och ledig på lördagens senare del om man inte redan är inbokad på dop, födelsedagskalas, avtackning, parmiddag, barnkalas, svärmorsfika, svensexa, bröllop... Listan kan göras lång.

Självklart kan allt detta kosta pengar. Ett flådigt hus kostar pengar. Speciellt om man skall ha två bilar utanför. Man kan köpa dyr mat och hålla sig med massor av olika abonnemang men sen då? Ett träningskort och en årlig semesterresa kostar inte en förmögenhet även om man kan spendera massor av pengar om man bara vill.

Det jag främst ser som problemet i ekvationen är tid. När hinner folk spendera sina pengar?

Ett av mina främsta intressen är att gå på restaurang. Sedan dottern kom kan vi räkna tillfällena då vi inte varit sjuka eller så trötta att vi knappt orkat sitta upp; speciellt om vi försöker kombinera dessa förutsättningar med några timmars ledighet. Utöka detta till att man i regel behöver mer än någon timmes förvarning för att lyckas skaka fram en barnvakt och tillfällena för förströelse blir mycket sällsynta.

Det är inte så att jag inte vill spendera pengar men i de flesta fall har jag inte energi nog att spendera pengar.

Även om vi hade valt att köpa en robotdammsugare (eller städhjälp), matkasse (eller hämtmat inkl lunch varje dag), fler bilar (vad vi nu skulle med dem till, och en större bostad, skulle vi ändå kunna spara pengar. Definitivt inte lika mycket men alla dessa bekvämligheter kostar nu inte så förtvivlat mycket (givet att man väljer bruksbilar och inte köper en herrgård).

Det jag föreställer mig kostar pengar är kanske vissa sporter. Det är inte särdeles billigt med motorsport exempelvis. Att resa till Frankrike över helgen för att prova vin är ganska långt från gratis och en shoppingweekend i Hongkong torde kunna bli ganska dyrt.

Men hur i hela världen skall man orka med det när man har familj och barn och jobb och...

Jag orkade förträffligt väl spendera pengar på krogen eller på resa när jag var 25 år och barnfri men med en 2,5 år gammal dotter orkar inte den här lönnfeta 38-åringen spendera några tusenlappar på en blöt fredagskväll. Jag hade förmodligen klarat av att förslösa några tusenlappar på en bättre sorterad whisky- eller vinbar men definitivt inte varje helg.

Så hur gör folk för att hitta energi nog att spendera alla sina pengar?

Har du några tips?


lördag 2 november 2019

Månadsavstämning oktober

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Oktober har präglats av ganska mycket stress. På jobbet har vi haft väldigt mycket att göra och en av våra tre ekonomer har varit borta stora delar av månaden. Jag och hustrun har turats om att vabba men tiden jag varit borta har ändå inneburit att det blivit ännu stressigare när jag väl varit på jobbet.

Utöver det har jag haft flera sociala och ideella engagemang som tagit mer tid än jag riktigt känt att jag haft möjlighet att ge och som glasyr på kakan har min redovisningsbyrå krävt lite mer engagemang från mig än en vanlig månad vilket sammantaget innebär att familjen behöver lite lugn och ro i november om vi kan ordna det.

En annan trist sak är att stressen och de återkommande förkylningarna har gjort att jag inte orkat träna särdeles mycket under månaden men jag lyckades få in ett gäng pass de sista veckorna vilket är mycket mer än noll så det löser sig säkert.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Det går just nu ganska mycket pengar åt att minska våra skulder och förbereda oss på andra ekonomiska förutsättningar. Tillsammans med att vi båda arbetar 80 % och vabbar ganska mycket så märks det på kontot och på sparkvoten men det går verkligen ingen nöd på oss.

Portföljutveckling

Börsen har varit riktigt snäll mot oss även denna månad. När man läser tidningarna verkar folk skitnervösa och rapporterna var onekligen av blandad kvalitet men så himla farligt tyckte jag inte att det tredje kvartalet var.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp 3,17 % (3,79 %) under oktober. YTD är index upp 20,17 % (16,36 %). Det har svängt en hel del under året men det där är ett riktigt hyggligt års resultat.

Portföljen fortsätter att tugga på. Låg volatilitet, relativt låg beta och stark motståndskraft mot nedgångar. Portföljen gick "bara" upp 2,21 % (4,44 %) i oktober. För året är portföljen upp 23,96 % (21,28 %).

Två månader kvar av året. Det skall bli mycket spännande att se var det hela landar.

Sparande

Lite svagare kassaflöde men fortfarande ett bättre resultat på sparandet än föregående månad. Jag tolkar det som att det går fort för oss att rätta mun efter matsäck. Jag sparade 62,44 % (48,78 %) av nettoinkomsten den här månaden.

På helårsbasis har jag sparat totalt 66,8 % (67,16 %). Målet är 60 %.

I den här takten ligger friheten inte så himla långt bort. Jag räknade ut att jag, givet att sparandet kan hålla i sig, ligger ungefär tre år före den långsiktiga planen. Det är riktigt kul att inse.

Utdelning

Oktober brukar vara en hygglig månad. Många bolag delar ut men det är långt ifrån den bästa månaden. I år är dock oktober en riktigt bra månad. Jag har ökat på ganska rejält i några preffar och kvartalsutdelare sedan förra året vilket gett ett rejält avtryck.

Utdelningarna täckte 32,47  % (21,2 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det här täcker exempelvis ett helt års klädinköp inklusive skor för min del. Trevligt att veta att jag inte behöver gå naken om jag inte vill.

Portföljen har täckt totalt 29,60 % (26,89 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Målet för året är 25 % och mycket beror på en extra utdelning förra månaden som inte kommer upprepas nästa år men jag klagar inte.

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.


Bild: AvL

Jag mottog 53,11 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2018. Det mesta är nyinvesteringar men en del är utdelningshöjningar också. Alla pengar är bra pengar.

AVL-Portföljen

Det är dags att rationalisera bort det här segmentet av rapporten enligt förklaring i tidigare inlägg. Jag kommer göra separata inlägg om den här portföljen några gånger om året.

Som en sista månadsrapport kan nämnas att portföljen nu är värd 27 396 kr (insatta medel 22 500 kr) vilket innebär att vi fått 4 896 kr (4 373 kr) kr eller 21,76 % (19,88 %) i avkastning på 41 månader.

På 1 år har portföljen gått 23,78 % och på 3 år 30,02 %. Detta kan jämföras med OMXSGI som på samma tidsperioder gått 23,95 % respektive 40,17 %. Det skall bli spännande att se om vi hinner i fatt index på de kommande 15 åren.

Livskvalitet

Även om jag inledningsvis gnällde lite för att det varit mycket den här månaden har en hel del av det också varit mycket trevligt. Det har varit rejäla sociala balunser med banketter, fester, middagar och små, mysiga hemmakvällar men det har också varit affärsresor med spännande möten, trevliga tillställningar och intressanta utbildningar.

En intressant sak som gick av stapeln den här månaden var att jag höll en utbildning när avdelningen samlades. Jag har aldrig utbildat den mängden människor på samma gång förut så det var spännande. Jag har som tur är omfattande scenvana och har kört 1000-tals presentationer, föreläsningar och träningspass men att hålla en egenkomponerad utbildning för sina, väldigt insatta kollegor, inom ett område där det krävs en hel del förkunskaper; det är ganska speciellt. Här kan man helt plötsligt bli ifrågasatt på ens expertområde vilket skulle kunna påverka självförtroendet för den egna arbetssituationen så det var lite nervöst men det gick bra och kollegorna verkade nöjda.

Eftersom vi redan fått förfrågningar på att hålla den här utbildningen fler gånger både internt men också externt mot andra grupper av intressenter kan det hända att jag precis har kompletterat mina arbetsuppgifter med en ganska intressant delaktivitet.

Hälsa

Jag har fokuserat på att må gött eftersom jag inte kunnat träna riktigt så mycket som jag velat och jag har inte ställt mig på vågen den här månaden så jag har egentligen inget att rapportera.

Däremot kan jag konstatera att det är mentalt lättare att hantera vardagen och sjukdomarna i år än förra året vilket är väldigt positivt. Det är sannolikt en kombination av anledningar till det, inte minst att sömnbristen och jobbstressen inte är lika svår i år även om det just denna månad har varit lite mer än önskvärt på båda fronterna.

Summering

En blandad månad men ändå en lycklig sådan. Ekonomin harvar på. Sparandet blir lite lidande av att vi amorterar någonting hejdlöst men det innebär å andra sidan att vi långsiktigt kommer kunna spara betydligt mer så vi får väl se det positivt även om jag hellre skulle investera mer.

Håll tummarna för att november blir en frisk månad.

//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

torsdag 31 oktober 2019

Nobinas utdelningsandel förklarad

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Nobina noterades 2015 och jag köpte in mig kort därefter. Sedan dess har jag funderat på hur de lyckas få utdelningsandelen till att bli 75 % när det tydligt framgår att utdelningen skall vara ungefär 75 % av resultatet efter skatt.

Ur Nobinas bokslutskommuniké 2018/2019

Jag har nämligen tyckt att det ganska tydligt framgått att resultat efter skatt varit betydligt lägre än det rimligtvis varit för att den utdelning som utgivits skulle vara 75 % av sagda resultat.

Ur Nobinas bokslutskommuniké 2018/2019

Ett snabbt räkneexempel. Resultat efter skatt per aktie redovisat 2018/2019 var 4,03 kr. Utdelningen var 3,80 kr. För mig betyder det att utdelningsandelen är 94 %.

Jag bestämde mig tillslut att fråga bolaget. Jag frågade först kommunikationschefen och efter 2 veckor utan svar frågade jag IR-chefen. Efter ungefär en vecka frågade jag runt på mina olika sociala medier och eventuellt var det då det tog skruv för Herr AvL är en väldigt liten och obetydlig aktieägare men tack vare er läsare har jag nära 2000 följare på twitter så det kanske var det som hände; inte vet jag men några dagar senare (alltså drygt 3 veckor efter första kontakten) fick jag svar.

Det visade sig att jag (vilket är ganska tragiskt eftersom jag förväntas kunna sånt här) hade missat att Nobina inte betalar någon skatt. Att det står en lägre siffra som resultat efter skatt är bara en redovisningsteknisk presentation ifall man hade betalat skatt men tack vare ett förlustavdrag behöver man inte betala någon faktisk skatt.

Man behöver alltså leta upp ett justerat resultat där den fiktiva skatten exkluderas för att få rätt siffra att utgå från och då blir det genast lite knepigare. Man behöver räkna lite själv. Justerad EBT låg på 440 miljoner och antal aktier 88 355 682 st. Det ger ett justerat resultat om 4,98 kr/aktie och 3,80 kr är då 76 % av det.

På det viset stämmer alltså värdena.

Tidigare har jag bara förutsatt att det stämt eftersom det rimligtvis borde vara ganska många människor som kikar på det där innan publicering men det känns trevligt att ha koll.

En liten känga till bolaget för att det tog så lång tid att svara men nu är det i alla fall utrett.

Jag skulle bli oerhört förvånad om justerat EBT på helåret växer med de 35 % som första halvåret visar eftersom man signalerat att andra halvåret kommer bli betydligt svagare som följd av kontraktsmigrering men jag hyser ändå viss förhoppning om att man kan nå en tillväxt på kanske 10-15 %.

Jag hyser därför viss förhoppning om att utdelningen för nästa år sätts till 4,20 kr/aktie vilket på dagens kurs (ca 60 kr) ger en förväntad direktavkastning om 7 %. Det är inte fy skam.



tisdag 29 oktober 2019

Högt tryck nu men liten aktivitet i portföljen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är/har varit rapportsäsong och bolagen har spytt ut nyheter. Portföljen har legat ganska lugn i dessa brusiga vatten även om aktiekurserna på individuella aktier har svängt mycket.

Några saker jag noterat är att industrin mattas av en aning och bankerna har det jobbigt men på det hela taget tuffar det på.

I den lilla AvL-portföljen satte jag för några veckor sedan säljordrar på ett gäng aktier. Vissa med kurser som var avsevärt högre än de var då och jag trodde att det skulle ta ett bra tag att nå dem. Exv Indutrade på 298 kr när kursen stod i 270 kr. Döm om min förvåning när aktien handlades upp med 7 % på rapportdagen i förra veckan och krossade 300-kronors gränsen med marginal.


En annan sådan aktie var Cloetta där jag satte 29 kr som säljkurs när aktien under en tid pendlat mellan 27-28 kr. Någon stackars köpare valde på rapportdagen att trycka upp kursen till 29,30 kr en kort stund på rapporten innan marknaden lugnade sig igen.

Pengarna som den portföljen fick in har blivit fonder och jag har ännu inte bestämt hur jag skall göra med den övergripande minskade exponeringen mot dessa bolag. Nu rör det sig bara om ett par tusenlappar per aktie så på det hela taget är det ingen ko på isen men jag tycker inte om att inte ha en plan. Det kommer säkert landa i att jag köper något annat men Cloetta är jag egentligen inte främmande för att öka lite i nu när verksamheten verkar ha vänt från nedgång till en svag tillväxt.

På det hela taget har jag haft en ganska lugn period på börsen. Få affärer. Jag har dock gjort ett par fåniga köp på sistone. Med en oerhört grund analys som mest grundar sig på att andra bloggare har snackat om bolagen har jag köpt en pytteliten stek i Decisive Dividend Corp och Vitreous Glass Inc. Hög utdelning, eventuell tillväxt eller stadig konjunktursäker verksamhet. Små positioner mest för att bevaka bolagen och kanske få en spark där bak som får igång mig i analyserna.

På den vettigare sidan har jag ökat i Latour och Castellum på senaste och även lite i Svolder. När jag tittar tillbaka i köplistan ser jag också att jag köpte en liten skvätt Indutrade på 259 kr för ett par veckor sedan så jag kanske inte behöver bry mig om att jag nu sålde ungefär lika mycket på 298 kr.

På det hela taget har det varit en intressant period men inget jag agerat på. Jag har avvaktat tills det värsta lagt sig och inväntar lön och andra likvider.

Hur har du gjort i rapportperioden?

lördag 26 oktober 2019

Bloggen fyller 4 år

För exakt fyra år sedan släppte jag det första inlägget här på bloggen. Sedan dess har mina skrifter läst miljontals gånger och jag har gått från att vara en surgubbe till en ganska gladlynt friskus och tillbaka igen.

På fyra år har familjen AvL flyttat från hyresrätt till bostadsrätt. I februari 2017 kom vår dotter. Vi har skaffat en stor, fin bil. Herr AvL har läst färdigt sin master i ekonomi. Båda herr och fru AvL har hunnit byta jobb... Flera gånger...

I ekonomin har vi gått från en portfölj motsvarande ungefär en årslön till flera dito för att sedan lägga in det mesta i handpenningen i lägenheten och därefter sakta men säkert åter bygga upp. Vi har hunnit se börsen dippa både 10 % och 20 % flera gånger om för att därefter resa sig igen. Vår portfölj har gått från ett oinspirerat tvångssparande eftersom "man ju måste spara" till att bli ett brinnande intresse vilket genererar en avkastning vi alla fyra åren hade kunnat leva på (även om det hade varit knapert förra året).

Jag har också gått från att leva på bidrag som student till att tjäna riktigt bra för att åter igen prova ett år på bidrag även om det den gången var en blandning av föräldrapenning och fru AvLs lön för att slutligen tjäna riktigt bra igen (även om mer än 50 % av Sveriges invånare skulle tycka att jag tjänar dåligt då jag inte kommer upp i medianlön men för mig är det bra).

Jag har varit student, arbetslös, egenföretagare, spinningledare, företagsledare, ordförande och statsanställd. Jag har hunnit vara allt från praktikant till VD, "fattig" och "rik" men jag har också hunnit med att vara frisk och fri samt utbränd och sjuk.


De här åren har gått väldigt fort. De har varit exceptionellt lärorika, roliga, krävande och spännande.

Livet har varit en berg- och dalbana.

Så som livet tenderar att vara.

På bloggen har vi hunnit med nära 900 inlägg. Personligen gillar jag det jag skrev i början mer än det jag skrivit under småbarnsåren men det kan ha att göra med att jag hade mer tid att skriva engagerat på den tiden. Det kan också ha att göra med att jag då var full av oskuldsfull skrivarlusta och nu är en luttrad bloggveteran :-)

På det hela taget har det varit fyra fantastiska år.

Jag är oerhört mycket rikare. Många kronor rikare såväl som oerhört många minnen och erfarenheter rikare. De senare är långt viktigare än de tidigare oavsett vad som skrivs om här på bloggen.

Tack alla ni som följt med under dessa fyra år. Gamla och nya bekanta. Alla ni som bidrar till att skapa fler minnen och erfarenheter.



Tack





onsdag 23 oktober 2019

Dags att indexera upp kostnaderna igen

För ett tag sedan ställde jag frågan till er som har den goda smaken att läsa vad jag skriver, hur nu ansåg att jag skulle redovisa mina kostnader?

Ni fick inte bestämma själva så klart. Det var en mycket specifik fråga. Familjen AvL har nämligen utsatts för en del livsstilsinflation de senaste åren. Ett tanklöst spenderande som gör att våra strängt kontrollerade kostnader har skenat och jag frågade hur ni tyckte att jag skulle göra för att höja min kostnadsbas för när jag rapporterar hur mycket av våra kostnader som täcks av portföljen.



Detta är en så fruktansvärt ointressant fråga att närmare 3000 personer bestämde sig för att engagera sig i frågan genom att läsa och begrunda och sex av dessa valde att dela med sig av sina åsikter.

Av åsikterna fick jag fram att det var lika bra att dra plåstret med en gång och helt plötsligt bara använda den nu gällande, högre kostnadsbasen vid beräkningar.

Det är ju skittrist eftersom det kommer betyda att jag inte alls har kommit så långt i min strävan som jag trott att jag gjort men jag lyssnar på min publik (i alla fall ibland och när utfallet inte spelar någon roll :-) )

Jag använder min kostnadsbas i de spännande månadsavstämningarna för att beskriva hur stor del av kostnaderna som täcks av mina utdelningar. 2016 var målet att täcka 15 % med utdelningar och jag lyckades täcka 17 %. 2017 ökade jag kostnadsbasen med 10 % och lyckades då täcka 18 %. Förra året höll jag kostnadsbasen oförändrad och lyckades tillslut med konststycket att täcka 20,5 % av kostnaderna.

I år var planen att täcka 25 % av kostnaderna vilket gjordes redan i september men det är fortfarande på gamla kostnader.

Så... Från och med januari 2020 kommer jag räkna på en kostnadsbas som är 36 % högre än föregående år.

Det låter absurt mycket men vi snackar ett par tusenlappar här så anledningen till att det blir mycket procentuellt är för att vi började på en låg nivå.

Detta innebär också att, om man utgår från de nya kostnaderna skulle fått ett annat utfall på kostnadstäckningen för tidigare år. Utfallet hade 2017 blivit 13,5 %, 2018 blivit 15 % och september 2019 då vi var uppe på 26,5 % hade varit 20 %.

Det är ganska deprimerande men jag skall nog överleva ändå.

Självklart kommer detta återspeglas på mina framtida mål men jag har inte kommit så långt i min tankegång ännu att jag kan definiera hur det kommer att se ut nästa år.

måndag 21 oktober 2019

Spara eller tjäna?

Det här skall inte bli ytterligare en diskussion om huruvida det är bättre att tjäna mer pengar eller spara mer av det man drar in. Som några tusen av er redan vet eftersom ni läst mitt inlägg i debatten tycker jag att man kan göra både och.

Nej det här är en fråga om varför det är så svårt att hålla isär begreppen tjäna och spara?

Jag lyssnar på ganska mycket ekonomirelaterad media. Allt från poddar till radio (och poddar producerade av folk som representerar gammal media som tidningar och radio). Jag läser också ganska mycket dito.



Jag försöker att inte vara språkpolis. Speciellt sedan jag började skriva själv eftersom det är väldigt lätt att slinta på tangenterna. Det är också fantastiskt mycket enklare och generellt ganska mycket trevligare (tycker jag) att skriva som man pratar.

Med det sagt finns det saker jag har väldigt svårt för och ofta är tvungen att bita mig i tungan när jag ser eller hör (jag har nu inga illusioner om att världen blir en bättre plats för att jag får för mig att kräkas ut mitt missnöje i någon annans kommentarsfält. Det finns för många som anser att det är viktigt att smutsa ned internet redan för att jag skall behöva sälla mig till den skaran).

Jag biter mig i tungan och kallsvettas lite när folk blandar ihop begreppen tjäna och spara.

Det är tyvärr inte särdeles sällan man hör att man kan "tjäna massor på att shoppa på rean" eller liknande befängda uttryck.

Att tjäna pengar är när man på något sätt lyckas med konststycket att få mer pengar. Exempelvis genom att arbeta mot ersättning eller köpa varor till priset x och sälja dem för priset x+y.

Att spara pengar är när man exempelvis köper en vara för mindre pengar än man hade kunnat spendera på den. Det kan röra sig om att man får en rabatt mot ordinarie pris men det kan också handla om att man väljer en substituerande vara som av någon anledning är billigare än den ursprungliga.

Det finns några fler varianter av ordens mening men grunden är dessa och att hävda att man tjänar pengar när man shoppar saker man inte behöver bara för att det är rea får min snåla ekonomisjäl att krampaktigt vrida sig i plågor.

Jag inser att de flesta som säger fel vet skillnaden men hade lite otur när de tänkte. Jag vill bara göra min röst hörd och förorena internet här i mitt eget lilla hörn med mina personliga bittergubbesåsikter i frågan.

Nu var det sagt och jag mår mycket bättre. Tack för din tid.


lördag 19 oktober 2019

AvL-portföljen blir tråkig

Jag har de senaste månaderna bestämt mig för att det lilla sparprojektet AvL-portföljen skall investera primärt i fonder på lång sikt eftersom jag inte hinner förvalta den här portföljen som en separat aktieportfölj. Eftersom jag inte hinner det är det inte heller rättvist mot er som följer den att jag köper aktier i den eftersom jag då, i regel, utgår från hur familjens totala portföljer ser ut.

Det gör att det blir en skevhet varför jag bestämde mig för att backa undan från de enskilda aktierna och fokusera på fonder. Jag har inte sålt så många aktier ännu men jag jobbar på det.


Den här månadens femhundring gick åter ganska jämnt fördelat in i fonderna och jag siktar på att sälja ett gäng aktier och allokera in även det i fonderna.

I och med att jag gör denna förändring blir portföljen riktigt tråkig att skriva om och ännu tråkigare att följa på månadsbasis varför jag kommer minska frekvensen på uppdateringarna. Jag vet inte hur ofta jag fortsättningsvis kommer skriva om detta men minst en gång om året, kanske halvårsvis men sannolikt inte oftare än så om jag inte hittar på någonting märkligt.

Detta är ju fortfarande en långsiktig portfölj vars syfte är att visa på kraften i ränta på ränta, långsiktighet och sparande så portföljen kommer leva kvar även om jag inte skriver lika ofta om den. Det går dessutom utmärkt att följa den via shareville.

torsdag 17 oktober 2019

Pengar är lagrat arbete och tid

Jag hade nyligen en intressant diskussion på Twitter vilken snabbt spårade ut och blev flera olika diskussioner och ungefär då tappade jag intresset för skall man diskutera vill jag göra det i mer än 140 tecken annars är det så himla lätt att glida fel.

I alla fall så gav detta uppslag till artiklar och tillfälle till reflektion. En av diskussionspunkterna vi berörde var utdelningar och hur man skulle se på dessa pengar. Jag skiljde mig från de jag diskuterade med så tillvida att jag ansåg att utdelningar är en "lön" för ett arbete jag gjort medan andra ansåg att det var en vinstdelning till följd av att företaget gått bra.

Ser ni varför det hade varit värdefullt med mer än 140 tecken?



Självklart förstå jag att utdelning är ett utskifte av en vinst företaget gjort och vinsten har uppkommit för att företaget "gått bra". Min ståndpunkt grundar sig i frågan "Varför får jag utdelningen?".

För att få en utdelning från ett bolag behöver man äga aktier i detta bolag.

Hur kommer man att äga aktier och vad är en aktie?

Man kan ha tillskansat sig aktier genom köp, gåva, arv osv. Alla dessa sätt att tillskansa sig äganderätten över en aktie har en sak gemensamt. Någon gång i historien har pengar omvandlats till en annan typ av värdepapper nämligen aktien. Att det inte nödvändigtvis är du som betalat med dina pengar för aktien spelar inte så stor roll. Ett värde har omvandlats till ett annat värde.

Vad är då pengar?

Pengar är ett värdepapper. Pengar är världens mest säljbara handelsvara och pengar är lagrat arbete.

Det finns (vad jag vet) bara två sätt att få pengar. Ett är att arbeta för dem och det andra är att riskera dem och vänta. För att kunna riskera dem måste någon först ha arbetat för dem. Att riskera dem är typiskt att låna ut dem till någon mot ett löfte om att få tillbaka dem i framtiden och förhoppningsvis får du också lite extra vid det tillfället som kompensation för att du inte kunde handla upp pengarna under tiden du lånade ut dem. Den som lånar dem är beredd att betala en slant för att slippa vänta på sitt eget lagrade arbete.

Alla pengar är lagrat arbete. Ditt eller någon annans och arbete är tid och energi.

För visst är det så?

Att gå till en arbetsplats, utföra ett arbete och få betalt är lätt att förstå men om du säljer ett par byxor och får pengar. Då har du ju inte jobbat för pengarna?

Klart du har men det kanske inte är intuitivt. Låt oss för ett ögonblick fundera på hur du fick byxorna (även om jag också vill hävda att sälja dem är att utföra ett arbete) men i det här fallet är byxorna i sig ett lagrat arbete. Någon (du) måste bereda mark, odla en fiber, skörda den, hantera den så att du kan väva ett tyg som du sedan syr ett par byxor av. Massor av arbete för att få möjligheten att använda ett par byxor eller sälja dem och få pengar.

Det finns alltid ett värde som någon är beredd att ge för ditt lagrade arbete. Det beror på vad det är och vem som vill ha det. Om jag har ett extra par byxor och du fryser är det extra paret byxor förmodligen väldigt värdefulla för dig för du anser inte att du hinner arbeta fram ett par byxor själv. Du fryser ju. Således kanske det du ger mig är värt mer arbete och mer tid än vad jag faktiskt lagt ned på byxorna men ditt behov är så stort att bytet ändå är värt det för dig och så blir arbete värt mer.

Nu har du pengar. Med dessa pengar kan du köpa aktier eller mat. Mat är åter igen lagrat arbete precis som byxorna men vad är aktien?

En sedel är bara en form av värdepapper, utgiven av staten. Staten säger att sedeln är värd en viss mängd arbete och vi som medborgare har kommit överens om att det förmodligen är okej att det är så. När du köper en aktie byter du ett värdepapper utgivet av staten mot ett annat värdepapper och du får en andel i ett bolag vilket i sitt nedbrutna tillstånd är en representation av någon annans arbete.

Du köper alltså någonting du eftertraktar men som du inte tror att du kan göra själv (eller orkar vänta på) och säljaren blir nöjd för hen vill ha någonting annat än företaget och du hoppas på att företaget kan skapa någonting som någon annan eftertraktar så mycket att ditt lagrade arbete i slutändan kan säljas för ännu lite mer lagrat arbete.

Att du ett år senare i bästa fall får utdelning för att du äger aktien är ett resultat av att ditt lagrade arbete (exempelvis i form av inköpt tyg) tillsammans med utfört arbete (sy byxor) gör att företaget har en produkt som är värd mer för den frysande person som vill ha byxorna än det lagrade arbete du betalade för tyget plus det arbete som krävdes för att förädla tyget till ett par byxor.

Utdelningen kan du få för att det inte behövs mer tyg eller mer arbetskraft just nu i företaget men utdelningen representerar lagrat arbete och lagrad tid.



Även den här monologen hade blivit bättre som en dialog. Kanske på ett fik över en kopp lagrat arbete och med en god bit lagrat arbete. Klart är att 140 tecken inte räcker för att få fram ett budskap.

måndag 14 oktober 2019

Uppdaterat försäkringsskydd - 10 miljoner i skydd för 250 kr/månad

Det där med personförsäkringars vikt i livet har för mig gått i vågor. När jag var ung tyckte jag det var viktigt eftersom jag hade mycket små marginaler varför allt som hände var en ekonomisk katastrof. Jag försäkrade allt utom möjligtvis mitt liv eftersom det bara var föräldrarna som skulle ha värde av det och jag hade själviskt nog inte förstått att det kunde vara vettigt att hålla lite livförsäkring för den händelse att det skulle hända någonting så att de slapp tänka på ekonomin i sin sorgeprocess.

Nu lyckades jag låta bli att dö som 20-åring och det hände inte så mycket annat heller som krävde försäkringsskydd även om jag har fått ersättning några gånger för inbrott i förråd, stulna cyklar, inbrott och skadegörelse på bil och arbetslöshetsersättning.



Nu när jag tänker efter börjar jag fundera på om det inte kan vara så att jag ändå är ganska nära nettopositiv när det kommer till vad jag betalat i premier och vad jag fått men så väl är det nog inte för jag tenderar att vara rejält överförsäkrad på bilen och det drar ned snittet.

Men hur som helst... Jag har ganska länge nu ignorerat personförsäkringar. Det enda skydd jag haft har varit bil och hem och i perioder har jag varit med i a-kassan.

Sedan jag köpte en svindyr lägenhet och skaffade barn har jag haft en gnagande känsla att jag borde se över det där eftersom vi inte har kommit riktigt hela vägen i att självförsäkra oss. Portföljen täcker inte helt om en av oss skulle dö eller om någonting allvarligt skulle hända så i somras tog jag mitt ansvar och shoppade runt.

Jisses vad dyrt det kan vara med livförsäkring och sjuk- & olycksfallsförsäkring m.m.

En livförsäkring för ett par hundringar per månad och drygt det för en sjuk- och olycksfallsförsäkring. Lägg till en barnförsäkring så är vi uppe på 1000-1500 kr/mån för familjens mest basala önskemål.

Fru AvL är med i facket. Personligen förstår jag inte varför och detta är ett av de områden vi är oeniga om men nu är det så. En av fördelarna med facket är att de ibland har förhandlat fram sjysta avtal med försäkringsbolag. Hustruns fackförbund är ett av de bästa och de har även barnförsäkring och försäkringar för maken.

Nu råkade det vara så att man inte kunde få hur stor livförsäkring som helst men när 1,2 miljoner kostar en tia då hittar man ett sätt att få det att räcka...

Totalt kostar vårt totala personförsäkringsskydd 245 kr/månad (över hälften är barnförsäkringen) och då behöver vi inte oroa oss för skador, sjukdomar eller dödsfall gällande någon i familjen för i kombination med de försäkringar vi har via jobbet räcker det alldeles utmärkt. Det ingår till och med diverse långsiktiga månadsutbetalningar om någon skulle dö eller bli indisponibel. Lite som en pensionsutbetalning.

Med detta skydd och alla andra system vi har kan jag nu vara trygg i att min familj klarar sig, utan att behöva tänka på pengar, i åtminstone 10-15 år vid den händelse att jag skulle förolyckas och det känns ju bra. Skulle det sedan vara så att hustrun efter ett tag får för sig att hon kan tänka sig att jobba lite igen borde hon klara sig till pensionen och även efter det med god marginal även om hon aldrig mer skulle arbeta heltid och det känns faktiskt riktigt bra.

Tillsammans med den ränterabatt vi får på bolånet har vi med mycket god marginal sparat in fackförbundsavgiften så jag kanske inte skall gnälla för mycket på henne för att hon väljer att vara med där om det nu gör henne glad.

En viktig lärdom är nog att livet förändras och med det förändras också ens prioriteringar.


lördag 12 oktober 2019

Svamprisotto 5 kr eller 250 kr per portion?

Det händer att jag funderar över hur mycket mat kostar. Det händer också att jag noterar att andra människor inte alltid delar mina åsikter och erfarenheter när det kommer till matkostnader.

I det här inlägget tänkte jag försöka erbjuda några olika perspektiv på samma måltid. Sensmoralen skulle kunna vara att det är viktigt att försöka se fler perspektiv än det egna, speciellt om man engagerar sig i en diskussion med andra involverade.


Bild: Herr AvL. Risotto med kantareller, champinjoner, hösttryffel och parmesan

Svamprisotto

Risotto är en klassiker som kan innehålla nästan vad som helst och smaka nästan hur som helst. Det kan vara saffran, tryffel, räkor osv.

Jag tänkte beskriva en klassisk svamprisotto vilken man kan göra på ganska många olika sätt utan att det för den sakens skull blir en annan rätt. Låt mig förklara.

Recept 1

Klassiskt skall det vara schalottenlök i risotton men den kostnadsmedvetne väljer gul lök istället. Svampbuljongen har man kokat själv på egenplockad skogssvamp, svampen är kantareller man plockat själv, riset är ett billigt grötris och vinet är en flaska vitt portugisiskt vin för 59 kr/flaska (om du dessutom har en partner som inte tycker om smaken av de flesta alkoholhaltiga drycker räcker det med en deciliter) och eftersom du är lokalpatriotisk och prismedveten köper du en långlagrad prästost för 79 kr/kg och river istället för en importerad parmesanost.

Ett vettigt grundrecept hittar du här.


Det du har åstadkommit är i min värld en riktigt hygglig måltid för straxt över en femma per portion. Jag vill påstå att du har en portion vardagslyx med kantareller, smakrik ost och för en krona eller två till kan du unna dig ett glas vin till maten som pricken över iet.

Recept 2

Nu använder du schalottenlök som det skall vara, du använder köpt svampbuljong på tärning, köpta champinjoner (men givetvis billiga) och du väljer att riva över en billig parmesanost du hittade på Willys. Utöver detta gör du inga förändringar för du inser att riset i stort sett är det samma i din påse med grötris som i lådan med Avorioris och vinet skall ju bara ned i maten så vad spelar det för roll?



Du har skapat vardagslyx även här men det har också resulterat i en ökning av portionskostnaden. Du har valt att betala i pengar istället för tid gällande vissa ingredienser och får champinjoner istället för kantareller exempelvis. Man kan kanske tycka att 6,65 kr/portion inte är hela världen men om de där kronorna läggs på varje lunch och middag från det att man är 18 tills det att man fyller 65 år har man lagt nära 230 000 kr extra på mat och hade man istället sparat pengarna i en svensk indexfond med 10 % förväntad avkastning hade man haft knappt 3 300 000 kr extra att leva upp under sin pension.

Men låt oss nu se vad man kan göra om man lever ut lite extra.

Dels följer du receptet ordentligt och köper alla ingredienser som man skall och istället för champinjoner köper du kantareller (för du jobbar massor och har inte tid att plocka egna så klart). Du köper svampfond istället för buljongtärningar och du köper en 36-månaders Parmigiano Reggiano i saluhallen. Du köper givetvis också en lite bättre Chardonnay eller Sauvignon Blanc på bolaget för det skall ju vara gott att dricka till maten också.

När du väl är inne på saluhallen ser du också att de har färsk hösttryffel för 40 kr/gram i små burkar om 10 gram per styck så du bestämmer dig för att ta två sådana också (du vet att det är dyrare än den billigaste hösttryffeln man kan köpa men du tänker inte så eftersom du vill ha tryffel; nu).

Det du äter är inget annat än ren lyx och flärd på en tallrik. Du har fortfarande gjort maten själv i ditt eget hem vilket gör att du får ett livsmedelsvärde som vida överstiger det du fått på en restaurang men ingen kan säga att detta inte är att unna sig även om det givetvis går att hitta på ännu mer extravaganta sätt att bygga ihop sin risotto på.

Den uppmärksamme kikar på bilden ovan och ser att herr AvL lyxade till det lite för ett tag sedan. Jag funderade på att visa upp den stora högen med riven ost eller den nästan lika stora högen riven tryffel men det blev inte särdeles estetiskt tilltalande när jag försökte men den där bilden är allt som beskrivs ovan bortsett från att jag fortfarande använder grötris och jag plockar min egen svamp (och köper billigare tryffel och parmesan är den i saluhallen men det är samma sak). I min portion är det 10 g tryffel per portion men eftersom du köper riktigt svindyr tryffel får du nöja dig med 5 g per portion vilket borde vara fullt tillräckligt.


Vi har fortfarande inte varit alldeles skogstokiga här. Vi har köpt rimliga saker som finns tillgängliga för de flesta vid varje givet ögonblick (svampen är säsongsprodukter men det finns alltid dyr svamp om man är villig att alternera).

För en tid sedan diskuterade jag med en läsare att jag inte har några svårigheter att hitta på saker att lägga pengar på. Det här är ett förslag. Dubbla priset på vinet och köp vit tryffel som, även om man hittar ganska billig sådan kostar ca 50 kr/g och kan kosta det dubbla om du inte planerar; då har du lagt ganska mycket pengar på maten.

Men nu stannade vi på 262,70 kr/portion.

Vilket är godast? Vilket blir man mättast på?

Jag känner många människor som inte skulle uppskatta version nummer tre då den innehåller mycket säregna smaker och jag känner flera som skulle kunna äta den minst en gång i veckan.

Alla är vi olika men detta är ett sätt att illustrera att det är ganska lätt att spendera pengar om man vill. Det går inte att se på bilden ovan att den portionen mat kostar 200 kr att producera för jag hade kunnat ta exakt samma bild på en portion som hade kostat 10 kr och den enda skillnaden skulle vara några färre svarta små prickar i bilden vilka med fördel kan bytas ut mot svartpeppar för visuell effekt.

Vilken variant väljer du helst?

torsdag 10 oktober 2019

Extraamorterar som en galning

Det bär mig emot att erkänna att familjen under sommaren varit ekonomiskt irrationella vid ett flertal tillfällen.

Fru AvL har inte riktigt samma fanatiska intresse för pengar som jag har. Men hon är nästan lika bra på att ackumulera dem och låta dem samlas på hög. Dessutom har hon vid två tillfällen sedan i våras fått lite extra pengar in på kontot. Först var det skatteåterbäringen och sedan var det en löneutbetalning från en före detta arbetsplats som efter en del diskussion landade på kontot.

Frågan var då vad vi skulle göra med dessa pengar och herr AvLs standardsvar är alltid att pengarna skall in i fonderna och ligga där för alltid. Fru AvL däremot vill gärna minska vår belåning och även om det inte är det mest rationella beslutet är det inte ett galet beslut.

Vi har ett billån med rörlig ränta vilket vi tog eftersom räntan då var en bit under två procent och det var väldigt lätt för mig att räkna hem den investeringen att ta ett lån och låta pengarna arbeta på börsen istället.

Räntan har klättrat lite och är nu på runt 2,3 %. Fortfarande inga konstigheter men på det hela taget kan jag hålla med om att det kan vara bekvämt att minska mängden lån vi har i hushållet.

Vi har således amorterat ned det lånet kraftigt och dessutom bestämde vi i februari att vi skulle höja amorteringstakten med en tusenlapp per månad. Nu har vi anpassat oss till den nya situationen och bestämde i dagarna att öka amorteringstakten ytterligare.

Bilen köptes 2017 och var då två år gammal. Avbetalningstakten på lånet satte jag till 7 år. Med nuvarande avbetalningstakt kommer det inte ta ett fullt år att betala av det som är kvar. Efter det kommer sparkvoten gå upp en gnutta igen om inte bilen går sönder.

Tänk vad man ändrar sig med tiden.

måndag 7 oktober 2019

Banken utnyttjar sin makt?

Jag läste nyligen en artikel där skribenten konstaterade att banken utnyttjar sin maktposition för att maximera sin vinst på bekostnad av kunden och exemplet som gavs var gällande ränteskillnadsersättning och att det är dyrt att bryta ett lån i förtid som är bundet.

Jag kan givetvis hålla med om att det är, eller kan bli dyrt att lösa ett bundet lån i förtid men är det verkligen banken som utnyttjar sin makt på kundens bekostnad?

Om du ingår ett avtal som du av någon anledning vill häva och det finns inskrivet i avtalet från start att den ena parten skall få skälig kompensation vid förtida upplösen av kontraktsförhållandena handlar det väl om en rimlig ekonomisk transaktion och inte ett utnyttjande? I alla fall i det ovan beskrivna fallet.


Jag tror att det är svårt att se lån som en produkt vilken man köper men det är precis det det är. Lagen reglerar ganska tydligt ränteskillnadsersättningen på samma sätt som det finns lagar som reglerar konsumentens rätt att reklamera varor och tjänster m.m.

Jag tror att den svenska konsumenten ofta är okunnig gällande vilka rättigheter OCH skyldigheter hen har. Jag har arbetat i diverse serviceyrken och det var ganska vanligt förekommande att kunder kom in i den butik jag arbetade och krävde att få lämna tillbaka en uppenbart brukad produkt, utan uppvisande av kvitto och inte så sällan långt efter inköpstillfället. Ibland åtföljdes kravet av ett enkelt konstaterande att lagen krävde att vi skulle erbjuda 14 dagars öppet köp. Den som vill utbilda sig i de korrekta villkoren gällande öppet köp kan börja här men jag kan väl nämna att vi inte hade något öppet köp på dessa produkter vilket tydligt framkom på kvitton och affischer i butiken på flera ställen.

Jag gissar att ungefär samma situation uppstår när människor tar ett bostadslån och binder räntan på några år. Man binder räntan för att känna sig trygg men när man sedan vill flytta förstå man inte att det kostar banken pengar att du väljer att säga upp lånet i förtid. Om banken vill få betalt blir det genast ramaskri.

Vi är exempelvis väldigt noga med att ha en lång uppsägningstid på det egna arbetet.

Exempel

Föreställ dig att du jobbar i en Göteborgsfabrik (bor i en lägenhet i Olskroken) och helt plötsligt tycker chefen (din partner) att det är dags att flytta fabriken till Polen för att förutsättningarna (barn, skilsmässa, vad som helst) har förändrats. Fabriken skall flyttas samma dag för företaget har redan köpt en ny fabrik (ny lägenhet) och det är bråttom. Givetvis har de vetat det här ett tag men inte valt att säga någonting till arbetarna innan det var klart (jämför din relation med banken).

Hade du varit nöjd om du inte fick betalt under din avtalade uppsägningstid?

Jag hade inte varit nöjd om jag var arbetstagare men om jag var arbetsgivare hade det varit toppen. Varför skall det vara annorlunda när en bank vill ha betalt under uppsägningstiden?



lördag 5 oktober 2019

Vart tog alla rollspelare vägen?

När jag var yngre spelade jag ganska mycket rollspel. Kanske en följd av min ovilja till aktivitet men för ett kreativt sinne med en livlig fantasi var det en utmärkt hobby.

Många utav mina vänner fastnade senare i WoW men jag har aldrig riktigt fastnat för dataspel vilket, så här på senare år, känns skönt eftersom jag får behålla mer av min fritid för mig själv och jag har alltid föredragit att träffa folk på riktigt.



För ett par år sedan hittade ett par vänner tillbaka till rollspelandet och vi lyckas numera hitta 4-6 tillfällen om året då de flesta kan spela en eftermiddag. Borta är dygnandet i en sunkig etta där matpauserna varade de 10 minuterna det tog att koka pasta (fyra minuter av att ta fram paketet, hälla upp vatten osv samt en toapaus).

På den tiden rökade vi inomhus. Pizzerian hade hemkörning om någon hade råd med det eller om det var rätt dag i månaden precis efter att bidragen hade trillat in. Tänk vad länge man klarade sig på pasta, cigg och coca cola. Inte längre.

Jag är helt övertygad om att de här människorna finns kvar men jag har inga kvar i min umgängeskrets. Nu råkar det kanske sammanfalla med att jag nästan inte har kvar några vänner alls från den tiden men jag har genuint svårt att tro att särdeles många av dem sitter kvar i en sunkig, inrökt etta i någon förort och spelar spel. Men jag kan ju ha fel...

Det som fick mig att fundera i de här banorna var att jag häromdagen såg om en av mina favoritfilmer i genren humor från förr nämligen The Gamers. Det är inte helt sant för min favorit av trilogin är Gamers 2 - Dorkness Rising.

Har du spelat rollspel, gärna det gamla klassiska drakar och demoner, då måste du se den här filmen. Jag vill påstå att filmerna porträtterar mina ungdomsår mycket väl. Kanske lite tragiskt men jag minns det med värme och glädje.

Jag inser också hur långt jag kommit sedan dess men en del av mig ser tillbaka till den tiden med visst vemod. Många saker var enklare då.




Se den bara. Du kommer inte ångra dig.

Trevlig kväll

torsdag 3 oktober 2019

Terminens familjekickoff har gått av stapeln

Familjekickoff är ett koncept som introducerades hos familjen AvL efter att herr AvL läst om det hos andra bloggare.

För oss innebär det att just nu att vi köper hem lite gott och skapar en mysig kväll efter att dottern gått och lagt sig. Till detta ingår det att vi snabbt går igenom hur det senaste halvåret har gått jämfört med våra önskemål från senast och därefter fokuserar vi på det kommande halvåret och sätter upp mål samt formulerar önskemål.


Det brukar inte vara några storslagna saker men det ger oss en lite mer formell möjlighet att skapa en samsyn inom ett antal områden. Vi brukar diskutera hälsa, ekonomi, fritid och uppfostran m.m. och det kan handla om huruvida vi skall extraamortera på billånet, låta dottern sluta med napp, önskvärd storlek på buffert, plan och schema för att skapa träningsmöjligheter för föräldrarna, önskade rutinförändringar i vardagen, större önskvärda inköp osv.

Allt detta brukar vi ganska enkelt klara av på några timmar medan vi äter middag och dricker ett glas vin och när vi är klara kan vi känna tillförsikt i att vi i alla fall har en samsyn om de punkter vi tagit upp. Det är inte allomfattande och relationen behöver givetvis att vi kommunicerar mer än så här men det ger ett ramverk inom vissa områden. Det här är tillfället då vi diskuterar praktiska planer, önskemål och drömmar. Det är inte tillfället då vi diskuterar relation, känslor och den typen av mål och önskemål utan det finns det andra tillfällen för.

Den här gången har vi konstaterat att vi bland annat skall fokusera på att minska vissa lån för att ytterligare öka stöttåligheten i vår ekonomi. Vi skall också fokusera långt mer energi på att hitta på familjegemensamma aktiviteter och vi skall skapa rutiner där tid för träning ingår för båda föräldrarna.

Vi få väl se men sedan vi införde det här för några år sedan har vi genomfört det mesta vi har satt upp som mål under de här tillfällena så även om vi kanske inte kommer hela vägen alla gånger innebär det fortfarande att saker och ting händer vilket inte är fallet om man aldrig sätter sig ned och diskuterar igenom önskemål och drömmar.

Ha en mysig höst

tisdag 1 oktober 2019

Månadsavstämning september

Inlägget innehåller affiliatelänkar

September har varit en riktigt mysig månad. Det har gungat på börsen vilket ibland kan vara kul. Vi har varit ganska friska vilket har inneburit att vi har kunnat träna ganska mycket och jag jobbar 80% vilket är fantastiskt efter att ha arbetat +100 % under väldans massa år.

Vi har till och med hunnit vara lite sociala både med vänner och föräldrar emellan men främst har månaden gått åt till att sätta de nya rutinerna och försöka leva det bästa livet vi kan.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Nu börjar det synas i plånboken att jag jobbar 80%. Dessutom kom det inga extrapengar den här månaden och jag har av olika skäl valt att höja upp amorteringstakten på billånet vilket tillsammans ger att det är en aning snävare i sparsvängarna men vem kan klaga när det fortfarande ser ganska bra ut på kontona.

Portföljutveckling

Vi har haft en så kallad sektorrotation under september där folk slutar tycka att fastighetsaktier är häftiga och väljer bankaktier istället vilket gjort att min tunga fastighetsexponering har känts av men eftersom portföljen är ultradiversifierad har det inte gjort så stor skada och i slutet bytte de tillbaka igen så ingen större skada skedd.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp 3,79 % (-4,18 %) under september. YTD är index upp 16,36 % (12,04 %). Hela tappet från förra månaden är återhämtat. Det svänger snabbt i hocky.

Portföljen svarade med att spöa index vilket inte tillhör vanligheterna när det är så volatilt som det har varit. Portföljen gick upp 4,44 % (-,13 %) i september. För året är portföljen upp 21,28 % (16,13 %).

Jag är så sjukt nöjd över det resultatet. Det är dessutom ganska hysteriskt för portföljen har i år, för första gången någonsin, ökat i värde med mer än min normala bruttolön . Nu är det för all del en ganska blygsam bruttolön men jisses vilken känsla.

Sparande

Som sagt är det lite klenare i kassan men procent är ändå procent och med de måtten mätt har det gått hyggligt. Jag sparade 48,78 % (72,78 %) av nettoinkomsten den här månaden. I kronor och ören blev det betydligt mindre än jag skulle önska men livet fluktuerar och jag är mycket nöjd med valen som lett hit. Det blev också betydligt mindre den här månaden som följd av ett par lite större köp. De kommer inte att komma nästa månad så siffrorna borde ordna upp sig.

På helårsbasis har jag sparat totalt 67,16 % (68,71 %). Målet är 60 %.

I den här takten ligger friheten inte så himla långt bort.

Utdelning

September brukar vara en riktig skitmånad men jag räknar med all utbetald kapitalinkomst och den här månaden var det ett fastighetsprojekt som betalade ränta på ett lån vilket gjorde att det blev en rejäl extrautbetalning. Jag är alltid lite tveksam till om jag borde periodisera de här inkomsterna eller inte men det är totalen som är det viktiga så jag utgår från Skatteverkets regel om att inkomster beskattas enligt kontantprincipen.

Tillsammans innebar detta att utdelningarna täckte 65,09  % (9,9 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det här täcker med god marginal boende inklusive amorteringar för min del.

Portföljen har täckt totalt 26,89 % (21,47 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Målet för året är 25 % och tack vare den här oplanerade extrautbetalningen är målet för året nått men det är ju tyvärr inte helt rättvisande eftersom den här extraräntan borde sträcka över två år men jag klagar inte...

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.


Bild: AvL

Av naturliga skäl blir detta lite absurt men jag mottog 556 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2018. Räknar vi bort extraräntan fick jag 22,2 % mer vilket fortfarande är en god bit mer än förra året så det går framåt.

AVL-Portföljen

Den här månaden valde jag åter igen att fylla på i Länsförsäkringar global indexnära. Det är så tråkigt att man nästan somnar men på lång sikt borde det vara vettigt.

Efter månadens transaktioner ser kontot ut som nedan.

Bildkälla: Nordnet.se

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 26 373 kr (insatta medel 22 000 kr) vilket innebär att vi fått 4 373 kr (3 738 kr) kr eller 19,88 % (17,39 %) i avkastning på 40 månader. 

På 1 år har portföljen gått 9,13 % och på 3 år 28,89 %. Detta kan jämföras med OMXSGI som på samma tidsperioder gått 4,45 % respektive 32,28 %. Inte hela vägen framme på tre år men det är inte illa kämpat med tanke på att portföljens första år var uppbyggnad.


Livskvalitet

VI HAR HAFT BARNVAKT!

Fattar ni hur stort det är? Vi fick ett par showbiljetter av ett par vänner som inte kunde gå och miraklens tid är inte förbi utan vi lyckades få en vänlig själ att sitta barnvakt åt oss. Det är fjärde gången på snart tre år och det är andra gången vi inte blev avbrutna under vår utekväll.

Jag är helt lyrisk över den här friheten och kan bara hoppas det blir mer sånt ju äldre dottern blir.

Hälsa

Första månaden på kanske ett halvår då jag är tillbaka under 100 kg. Det är faktiskt inte en dålig prestation med tanke på att jag nog var uppe och nosade på 105 kg när det var som värst. Jag hoppas det här kan hålla i sig för vi äter lite sundare (framför allt mindre sötsaker och mindre portioner) och jag tränar avsevärt mer även om det blir uppehåll för sjukdomar m.m.

Det är kul när det går åt rätt håll.

Summering

Den här månaden har varit helt fantastisk på massor av sätt. Jag kan till och med ignorera det faktum att Joy var sjuk både i början och i slutet av månaden med påföljden att pappa också var sjuk. För jag har lyckats med så mycket ändå.

Jag hoppas ni har haft en lika bra månad.

//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

lördag 28 september 2019

Korvish - Produkten som försvann

Kommer ni ihåg när Scan lanserade korvish för några år sedan. Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag såg reklamen för jag tyckte det var så dumt att jag hade svårt att tro att de menade allvar.

Tydligen sålde inte produkterna så bra för vad jag kan se har produkterna slutat produceras men konceptet var i alla fall ett försök att locka alla skitenödiga innerstadshippsters med en kvävande miljöångest att fortsätta äta korv.


Så helt plötsligt gör man en korv som istället för den vanliga potatisen som bindemedel och utfyllnad har ännu mindre kött och som kompensation får man en slabbig köttgegga blandad med bruna bönor. Mums.

Dessutom ville man ta mer betalt för den här korven än för riktig korv. Jag är nästan förvånad att den inte sålde som smör i solsken men tydligen var den äcklig om man får tro de 20 första bloggarna jag fick upp när jag googlade var den hade tagit vägen.

Det som förvånar mig mest är hur det kan finnas en marknad för den här typen av produkter. Nu visade det sig ju att marknaden inte var riktigt redo men det finns så mycket annat. Allt från sojakorv till blödande hamburgare gjorda på ärtprotein och rödbetor. Allt för att folk skall få tro att de äter kött samtidigt som de kan döva sitt dåliga samvete.

När jag var liten gjorde min mormor mat på söndagar till hela familjen. Vi var mellan 6 och 15 personer och jag skulle bli förvånad om hon någonsin använde mer än ett halvkilo kött. Personligen föredrar jag köttbullar när man blandat i lika mycket "annat" som köttfärs. Det kan vara brödsmulor, kokt potatis/potatismos, gammalt ris eller kokta grönsaker. Utöver det behövs kryddor och några ägg.

Jag var tvungen att bli vuxen och kockutbildad innan jag förstod att det tydligen är vanligare att man äter köttfärsen som den är. Om man följer något gammalt husmorsrecept hackar man i lite lök och kryddar med lite salt och peppar men det är också allt. Är verkligen okryddad, stekt köttfärs så gott?

Detta går förövrigt igen i korven också. Personligen tycker jag korv (hemmagjord) är bättre om den är rejält kryddad och smeten är utblandad med lite grönsaker.

Det jag tror Scan gjorde fel var att de gjorde äcklig korv som dessutom marknadsfördes på fel sätt men hade de bara vädjat till folks behov av mat som det var förr; som mamma gjorde den, så hade det nog gått hem för alla mödrar i min familj (vad jag vet) har blandat ut smeten friskt och det blir gott som tusan.

Hur gör ni?

tisdag 24 september 2019

Värdet av långsiktighet - Grafbonanza


Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har roat mig att gå tillbaka i orderböckerna och kika på några av de första köp jag gjorde när jag startade bloggen.

Det var nämligen så att någon gång där på våren 2015 bestämde jag mig för att byta strategi. Jag hade handlat värdepapper utan att ha en aning om vad jag pysslade med. Jag gjorde alla misstag och det enda jag gjorde hyggligt rätt var mitt månadssparande i fonder. Tyvärr sparade jag inte bara i billiga indexfonder utan även i massa konstiga nischfonder och dessa drog ned avkastningen märkbart.

På hösten 2015 bestämde jag mig för att börja blogga eftersom jag tänkte att det skulle kunna hjälpa mig att hålla mig på den smala stigen mot lycka och rikedom.

Några av de första aktierna jag köpte då (jag hade med mig några in i projektet också) var Tele2, Castellum, H&M, OHI, Realty Income Corp, Hemfosa och Nobina. Utav aktierna jag inte har kvar längre var några av de första Walmart, Archer Daniels Midland, Exxon mobile och Coca cola.

Jag tänkte visa upp några av graferna och eventuellt reflektera över hur jag tänkte.


Castellum och Tele2 tillhör portföljens toppresterare Där Castellum har levererat totalt 89 % totalavkastning och Tele2 har levererat 120 % totalavkastning. De frekventa köpen i början och den magnifika utvecklingen har sett till att dessa aktier är några av mina största innehav i dagsläget även om det inte är aktierna med absolut högst procentuell avkastning.

Som ni kan se har köpen avtagit och det beror just på utvecklingen. Dels anser jag att aktierna är betydligt dyrare idag än de var då (rätt eller fel är upp till dig) men främst vill jag ha en viss balans i portföljen och jag vill inte att ett enskilt innehav väger för tungt.


Nästa par blir Hemfosa och Omega Healthcare Investors. Också två riktiga favoriter även om OHI har gett mig skrämselhicka flera gånger. Jag kanske skall börja med att nämna att jag var med i Hemfosas notering (jag vet faktiskt inte varför det inte syns i grafen) och den första försäljningen var att jag skalade ned innehavet till en mer rimlig storlek efter att aktien stigit typ 100 %. Efter det ångrade jag mig men det berodde också på att jag hade hunnit nyspara rejält varför andelen kommit ned. Den andra försäljningen är inte en försäljning utan där flyttade jag in de aktier som låg i en depå in i ISK istället. Sist men inte minst är det stora tappet i slutet när man delade bolaget och jag fick Nyfosaaktier som bonus.

Med OHI kan nämnas att försäljningen som syns är när jag sålde 6 st aktier en dag när Avansa bjöd på gratis courtage och det gjorde jag mest för att få råd med ett annat köp jag ville göra och för att få ett jämnt antal aktier i portföljen (OCD någon?).

Även i dessa fall har jag varit slö på att fylla på nu på sistone och även här beror det mycket på aktiernas totala vikt i portföljen men i OHIs fall beror det också på att det har varit osäkert om bolaget skulle klara alla motgångar och när det väl släppte var dollarn svindyr och aktien hade redan rusat en hel del så då var det inte riktigt läge.

En sak att nämna är att även om det kanske inte ser så ut har avkastningen i båda fallen varit magnifik. I Hemfosas fall ligger totalavkastningen på hela 310 % och för OHI är totalavkastningen 70 %. Det senare kanske inte är särdeles imponerande i samlingen men då kan det vara bra att veta att utdelningen står för 45 % av avkastningen. Det kan dessutom vara värt att känna till att S&P 500 har avkastat 45 % under samma period.


Sista paret blir två bolag jag sålde i början av förra året nämligen Exxon och ADM. Den primära anledningen till att jag sålde var att jag inte kände att jag hade tid att följa bolagen längre (eftersom det tenderar att ta mer tid att insupa information från andra sidan Atlanten än från svenska bolag). Dessutom var ADM ett bolag som var beroende av konjunkturen och det verkar i en bransch jag inte har stenkoll på. Exxon är ett energibolag och familjen har bestämt att vi skall inkludera gammal energi, spel och tobak bland annat från våra direkta investeringar.

Båda bolagen köptes in på grund av sin historik och sin status som utdelningsaristokrater men när dottern kom och tiden för aktieanalys minskade fick tillslut dessa aktier lämna portföljen.

ADM sålde jag till en totalavkastning om ca 8 % och Exxon sålde jag med en totalavkastning på 3 % och detta var under en period då S&P 500 genererat 35 % avkastning. Viktigt i sammanhanget är att Exxon var en pytteliten position men det visar också på att jag kanske inte trodde på innehavet under min period som ägare.

Sist men inte minst vill jag visa upp en av de aktier där min övertygelse var som absolut störst och där det gick som allra sämst.


Hennes och Mauritz. En stund höll den aktien ohotad förstaplats i portföljen med över 10 % portföljandel. Det var förövrigt den primära anledningen till de försäljningar som syns på grafen. Jag valde då att sälja nästan hälften av mitt innehav och jag har faktiskt inte ångrat mig ett ögonblick för anledningen till försäljningen var inte bolagsspecifik utan för att portföljen svängde i takt med H&M och jag mår inte bra av att ett enskilt bolag påverkar portföljen så mycket.

För den egna sinnesron sålde jag efter en nedgång på 54 % och de senaste två åren har aktien stampat runt kring min försäljningskurs.

Jag är fortfarande helt övertygad om bolagets storhet men jag är också akut medveten om att det är oerhört viktigt att hålla koll på aktievärdering när man köper just aktier för det är inte samma sak som att bolaget är bra.

Nu skall man vara medveten om att situationen inte är så blodig som den kan verka utifrån grafen. Inkluderar vi utdelningarna ligger jag idag back straxt under 16 % men det är över en period då börsen stigit ungefär 11 % och portföljen har växt med nära 15 % om året så tänk vad jag hade lyckats med utan H&M i portföljen.

Men men...

Det finns gott om surdegar i portföljen som antingen ligger kvar eller som har sålts av till betydande förluster men jag kan inte visa upp allihopa här och nu. Det finns dessutom en hel del vinnare att visa upp men det får också bli en annan gång.

Vad man däremot kan ta med sig är att på lång sikt blir det mesta ganska bra givet att bolagen utvecklas någorlunda och givet att man sparar någorlunda regelbundet eller, som i flera av de första fallen, har tur.

Jag vill bjuda på en sista liten pärla när det kommer till långsiktighet och regelbundna köp.


Nämligen mitt ägande i Avanza Zero. De två försäljningarna är när en pensionsportfölj behöver täcka kostnader och avsaknaden av blå tingar under 2018 kommer sig av att jag var föräldraledig utan inkomst under den perioden så det blev inte särdeles mycket nysparande i fonder då.

Som synes är fonden upp 18,5 % under perioden och rationellt borde jag inte ha kunnat åstadkomma den avkastningen givet att jag har köpt regelbundet och trenden pekar uppåt men tro det eller ej så ligger portföljens avkastning på 17,7 % vilket primärt beror på den betydligt högre köpfrekvensen under nedgången 2015/2016 än senare.

Lärdomar?

Man kan fråga sig om det här är särdeles värdefullt men för mig berättar den här övningen att det är viktigt att tänka långsiktigt samtidigt som man regelbundet ser över sina innehav. För mig är det viktigt med en väldiversifierad portfölj och dessutom är det viktigt att hålla koll på utdelningarnas del i totalavkastningen eftersom de ibland kan utgöra en mycket stor del av totalavkastningen.

I övrigt är nog lärdomen att det är kul att titta på grafer om man är lagd åt det hållet.