10.000 kr per månad för mat

Eftersom jag inte är riktigt som andra roade jag mig nyligen med att gå igenom familjens samtliga kostnader för 2022 och kategoriserade dem.

När det var klart kände jag att det hade skett en del livsstilsinflation sedan husköpet men när jag tog bort det som direkt relaterade till att inreda och renovera huset skulle jag säga att vi inte är särdeles långt ifrån den kostnadsmassa vi haft de senaste 10 åren.

Vi lägger mer på mat och en hel del på apotek/sjukvård under 2022 men i gengäld var bil/resor en låg budgetpost och lika så restaurang/snabbmat.

Nu när jag roat mig med att ta reda på vad vår tvåbarnsfamilj i en mindre tätort gör av med per månad och år vill jag jämföra oss mot andra.

Konsumentverket ger varje år ut beräknade referensvärden för kostnader hos normalindividen och normalhushållet.

I den går bland annat att läsa att vår familj skulle lägga 9710 kr/mån i mat. +/- några hundringar för luncher hemma och specialkost men runt 10 000 kr i månaden.

Vi är inte riktigt där ännu men vi är oroväckande nära med bara ett par tusenlappar tillgodo. Men då borde jag kanske notera att vår summa inkluderar allt som köps i en dagligvaruhandel så allt från blöjor till diskmedel. En del av de kostnaderna ligger på andra rader i konsumentverkets kalkyl och skulle lägga på ett par, tre tusen till på ovanstående och då blir det mer acceptabelt.

Nu tycker jag för all del att det finns saker de räknar konstigt på men så får det vara. Jag vet också att det går att konsumera mycket mindre och mycket mer än vi gör men vår totala månadsbudget inklusive amortering skulle sannolikt inte få den normala tvåbarnsfamiljen att höja på ögonbrynen särdeles mycket.

Om man däremot drar bort det som jag anser vara mer av engångskostnadsnatur så som möbler och större inredning (som min ganska exklusiva grill) skulle jag nog säga att det kräver ganska sparsamma individer för att hamna där.

Värt att notera är att det ju också finns statistik på faktisk genomsnittlig konsumtion hos statistiska centralbyrån. Länken går dock till undersökningen de gör avseende hushållens utgifter och det räknas inte som faktisk statistik men ligger ändå inom ett konfidensintervall på 95 %.

I den undersökningen gör hushållstypen sammanboende med barn av med 58 700 kr/mån (2021).

Det är mycket pengar. I konsumentverkets kalkyl skall vår familj göra av med 25 800 kr/mån exkl boende, resor och lite annat smått och gott. Det är fortfarande en hel del pesetas som skall lämna kontot varje månad.

Efter den här övningen känner jag mig mer som Oskar aka Farbrorfri än som en normalpappa men det känns ändå skönt att konstatera att vi fortfarande inte har svävat iväg alldeles för mycket även om jag tycker att kontona töms lite fortare nu än de brukade.

2022 var fortfarande ett onormalt år så vi får väl se vad som händer med ekonomin om vi någonsin får uppleva ett "normalt" år igen i familjen AvL.

Ut bland folk

Sedan 10 mars 2020 kan jag räkna på fingrarna antalet gånger jag har varit på kontoret. 

När pandemin startade på allvar stängde ledningen ner våra kontor och det var bara folk med medicinska anledningar eller trängande arbetsbehov (exv viss IT) som fick lov att vistas där.

Under pandemin anställde vi dessutom 3 ggr så många som vi ursprungligen var vilket gör att även nu när vi bantat organisationen är vi för många för att få plats.

Vi är således fortfarande kravställda att arbeta hemifrån så mycket som möjligt åtminstone till slutet av mars.

Med det sagt har jag precis insett hur stor, negativ påverkan hemarbetet haft på mig.

Jag träffar folk i digitala möten men det är också allt. 

Vi har haft en mycket begränsad social sfär de senaste tre åren eftersom barnen varit så mycket sjuka och när vi träffat folk är det oftast hemma hos oss.

Dvs jag arbetar hemma, jag umgås hemma och i stort sett hela mitt liv kretsar kring bostaden.

Nog för att det är ett trevligt hem vi byggt men efter några år börjar det onekligen kännas lite instängt och den senaste månaden har jag haft en hel samling anledningar att lämna hemmet och åka till kontoret eller för att träffa vänner.

Denna utflykt någon gång i veckan har fundamentalt förändrat mitt mående. Jag gissar att måendet har hjälpts av att familjen var friska i två hela veckor efter att förskolan öppnade.

Så på det hela taget kan jag konstatera att viss typ (eller kanske för mycket) av isolering förr eller senare påverkar även en introvert socialfobiker som jag.

Rustad med denna kunskap och erfarenhet har jag bestämt mig för att det är dags att hävda medicinsk anledning att besöka kontoret någon eller några gånger i veckan och att träffa vänner någon annanstans än hemma.

AW here I come!