Någon gång varje år går jag igenom våra avtal och kollar hur vi ligger till. I år var det dags att förhandla om lånen och man kunde ta hand om elavtalet också. När jag kollade våra försäkringar hade vi redan ett mycket konkurrenskraftigt avtal och lika så med de övriga exv telefon, bredband m.m.
En annan sak jag hittade var att a-kassan jag var med i ville höja avgiften ganska radikalt och även om jag inte tror att jag kommer behöva a-kassans tjänster i närtid väljer jag att vara med där av samma anledning som jag har en livförsäkring. Jag tror inte jag behöver den snart men om jag skulle behöva den är det skönt att ha den.
Rubriken är faktiskt inte helt sann. Förhandlingen med bankerna visade att vi har en mycket fördelaktig ränta givet våra förutsättningar och den vi hade var väldigt bra. Vi får en lite högre boränta det kommande året men det är fortfarande mellan 0,5-0,8 % billigare än något annat erbjudande vi fick förutom en annan nischbank vilken erbjöd oss samma ränta som den vi valde.
Vi blir av med några hundralappar extra i månaden i boränta men det mesta av det kan kvittas mot kapitalinkomster så det blir ändå ingen stor kostnad.
Byte av a-kassa sparar 700 kr/år och tog en toalettpaus att göra. Elavtalet tog 5 minuter att hantera eftersom jag ringde elbolaget och bad att få avsluta mitt abonnemang till fördel för en annan leverantör och då matchade bolaget konkurrentens erbjudande vilket betyder att jag under ett års tid endast kommer betala spotpris plus skatter fast de kommer faktiskt också rabattera spotpriset med 1,5 öre så inte ens det betalar vi. Det gör ungefär 800 kr och majoriteten av det är de där 540 kronorna i årsavgift de vill ha.
På det hela taget är jag ganska nöjd. Det är inga stora pengar egentligen men det tar mig kanske 30 minuter att jämföra runt på olika sajter och kolla det vi har jämfört med det som erbjuds och att sedan byta om det skulle behövas. 1500 kr kan man ha roligare för än att betala elbolaget pengar i onödan och oavsett hur välmående jag varit ekonomiskt den här sommaren kommer jag inte i närheten av att tjäna 3000 kr i timmen efter skatt. Det förutsätter jag att jag aldrig kommer göra så det kommer alltid vara värt för mig att göra den här typen av övningar.
Visar inlägg med etikett #Sparadkrona. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #Sparadkrona. Visa alla inlägg
lördag 12 september 2020
lördag 29 augusti 2020
Cashback eller billigt grundpris?
Det finns inga gratisluncher brukar man ju säga i finansbranschen.
Jag har länge funderat på fenomenet cashback och jag inser att det är bra för folk som shoppar som galningar. Dels är det ett sätt att få lite rabatt på sakerna man köper och dels är det ett sätt att kanske medvetandegöra möjligheten att handla billigare än man gör.
Problemet som jag ser är att de här olika cashbacksidorna som finns alltid har affiliaterelationer med de bolag som behöver marknadsföringen och sidorna ger shopparen ungefär hälften av ersättningen och tar hälften själva. Bolaget som ger ersättningen ser kostnaden som marknadsföring och någon måste givetvis betala för kalaset.
Det är ganska vanligt förekommande att jag jämför med och utan cashback. Ett exempel är apoteksprodukter. Apotea är ledande på apoteksprodukter på nätet och en generellt billig affär. De traditionella apoteken och en del konkurrerande nätbutiker erbjuder cashback via olika sidor men inte Apotea.
Detta skulle givetvis kunna innebära att man då väljer någon av de butiker där man får cashback och för några enstaka produkter kan det bli billigare att göra så.
Jag värdesätter också min tid och energi och när jag exempelvis jämför Meds med Apotea och samlar ihop mina huvudvärkstabletter, allergimedicinen, solskyddet och myggmedlet kan jag konstatera att Apotea blir billigare även om man räknar med den eventuella cashbacken man får hos konkurrenten.
De enstaka kronorna det innebär i besparing att välja konkurrent A för huvudvärkstabletter, konkurrent B för allergimedicin och Apotea för resten är helt enkelt inte värt besväret för min del.
Många andra shoppingsituationer är samma sak. Det jag då får ge de här cashbacksidorna är ju att man kan få vissa rabatter om man tvunget måste ha ett märke på sina prylar och det kanske finns ett värde i det.
Jag kanske helt enkelt inte är målgruppen för den här typen av tjänst men jag tenderar att jämföra det mesta jag köper via nätet och det är väldigt sällan jag upplever att cashback lönar sig jämflrt med andra alternativ.
Jag har länge funderat på fenomenet cashback och jag inser att det är bra för folk som shoppar som galningar. Dels är det ett sätt att få lite rabatt på sakerna man köper och dels är det ett sätt att kanske medvetandegöra möjligheten att handla billigare än man gör.
Problemet som jag ser är att de här olika cashbacksidorna som finns alltid har affiliaterelationer med de bolag som behöver marknadsföringen och sidorna ger shopparen ungefär hälften av ersättningen och tar hälften själva. Bolaget som ger ersättningen ser kostnaden som marknadsföring och någon måste givetvis betala för kalaset.
Det är ganska vanligt förekommande att jag jämför med och utan cashback. Ett exempel är apoteksprodukter. Apotea är ledande på apoteksprodukter på nätet och en generellt billig affär. De traditionella apoteken och en del konkurrerande nätbutiker erbjuder cashback via olika sidor men inte Apotea.
Detta skulle givetvis kunna innebära att man då väljer någon av de butiker där man får cashback och för några enstaka produkter kan det bli billigare att göra så.
Jag värdesätter också min tid och energi och när jag exempelvis jämför Meds med Apotea och samlar ihop mina huvudvärkstabletter, allergimedicinen, solskyddet och myggmedlet kan jag konstatera att Apotea blir billigare även om man räknar med den eventuella cashbacken man får hos konkurrenten.
De enstaka kronorna det innebär i besparing att välja konkurrent A för huvudvärkstabletter, konkurrent B för allergimedicin och Apotea för resten är helt enkelt inte värt besväret för min del.
Många andra shoppingsituationer är samma sak. Det jag då får ge de här cashbacksidorna är ju att man kan få vissa rabatter om man tvunget måste ha ett märke på sina prylar och det kanske finns ett värde i det.
Jag kanske helt enkelt inte är målgruppen för den här typen av tjänst men jag tenderar att jämföra det mesta jag köper via nätet och det är väldigt sällan jag upplever att cashback lönar sig jämflrt med andra alternativ.
lördag 21 mars 2020
Låt dig luras av AW
När jag jobbade som kock var det ganska vanligt att restaurangerna körde med After Work. Det var oftast ett antal drycker som var rabatterade i pris men ibland erbjöds mat i någon variant till förmånligt pris exempelvis "ät två betala - för en" eller liknande.
Vissa restauranger hade (och det finns fortfarande och är nu ganska vanligt) AW-buffé man fick fri tillgång till om man köpte en dryck och drycken brukade inte vara så himla dyr. Det kan handla om en stor stark för 39 kr och då får du en tallrik till buffén.
De där bufféerna är av mycket varierande kvalitet så man får se upp lite men oftast är det en ganska välsmakande buffé även om råvarorna är billiga och köttalternativen tenderar att vara väldigt utspädda exv någon ganska vattnig chilli con carne.
Men låt oss ändå fundera lite på det.
Om du nu ändå funderar på att ta en sväng förbi krogen med dina polare men, likt jag, är en trött småbarnsfar som varken vill eller kan vara ute särdeles länge, då kan detta vara ett ekonomiskt alternativ. Ett sånt där snåltips man får i början av året när plånboken är ganska tom.
När jag jobbade med att förbereda den här typen av mat såg vi givetvis till att en normal servering av mat tillsammans med favoritdrycken 40 cl starköl på fat inte kostade mer än de där 39 kronorna i råvarukostnad inkl moms men det var fortfarande inte nog för att gå runt inräknat lokal och personal m.m.
Värdet för restaurangen är att fler väljer att komma (för tro mig, knepet funkar) och det är väldigt få som går dit och tar en enda öl och äter sig så mätta att de knappt orkar gå hem. De flesta går dit, tar en radda dryck och lite käk och avslutar kvällen med en betydligt tommare plånbok än de hade räknat med även om ölen inte kostade mer än 39 kr/st.
Det är inte ofta jag gör så här men det har hänt att jag gått ut med några vänner efter jobbet. Tagit ett glas rödvin för 39 kr. Ätit det jag velat ha och sedan har vi gått hem. Man får en timmes gött häng efter jobbet och är hemma lagom till nattningen.
För mig är det inte primärt pengarna men just after worken brukar sluta runt 19.00 eller så och det brukar vara en lämplig tid att gå hem om man skall upp dagen efter så jag använder dessa små förändringar i omgivningen för att påminna mig om att "nu är det dags att gå hem annars blir du trött i morgon"... Att det blir ganska billigt är bara en extra bonus. I Göteborg får du inte en kaffe för 39 kr så att skaka fram ett glas billigt rödtjut och en middag för de pengarna måste klassas som snåltips?
PS. Vill man ha bättre mat eller inte är lika rädd om plånbokens välbefinnande finns det mängder av riktigt hyggliga restauranger som kör AW-buffé där man får betala mellan 50-100 kr för buffén. Där är det sällan samma låga kvalitet som på "gratis"-ställena och gästerna brukar också hålla en lite annan standard. Skall man vara riktigt petig i sin verklighetsbeskrivning är det oftare till ett sådant ställe jag går men jag vill inte att någon får förutfattade meningar om mig och att jag skulle vara slösaktig och elitistisk... Ds
Vissa restauranger hade (och det finns fortfarande och är nu ganska vanligt) AW-buffé man fick fri tillgång till om man köpte en dryck och drycken brukade inte vara så himla dyr. Det kan handla om en stor stark för 39 kr och då får du en tallrik till buffén.
De där bufféerna är av mycket varierande kvalitet så man får se upp lite men oftast är det en ganska välsmakande buffé även om råvarorna är billiga och köttalternativen tenderar att vara väldigt utspädda exv någon ganska vattnig chilli con carne.
Men låt oss ändå fundera lite på det.
Om du nu ändå funderar på att ta en sväng förbi krogen med dina polare men, likt jag, är en trött småbarnsfar som varken vill eller kan vara ute särdeles länge, då kan detta vara ett ekonomiskt alternativ. Ett sånt där snåltips man får i början av året när plånboken är ganska tom.
När jag jobbade med att förbereda den här typen av mat såg vi givetvis till att en normal servering av mat tillsammans med favoritdrycken 40 cl starköl på fat inte kostade mer än de där 39 kronorna i råvarukostnad inkl moms men det var fortfarande inte nog för att gå runt inräknat lokal och personal m.m.
Värdet för restaurangen är att fler väljer att komma (för tro mig, knepet funkar) och det är väldigt få som går dit och tar en enda öl och äter sig så mätta att de knappt orkar gå hem. De flesta går dit, tar en radda dryck och lite käk och avslutar kvällen med en betydligt tommare plånbok än de hade räknat med även om ölen inte kostade mer än 39 kr/st.
Det är inte ofta jag gör så här men det har hänt att jag gått ut med några vänner efter jobbet. Tagit ett glas rödvin för 39 kr. Ätit det jag velat ha och sedan har vi gått hem. Man får en timmes gött häng efter jobbet och är hemma lagom till nattningen.
För mig är det inte primärt pengarna men just after worken brukar sluta runt 19.00 eller så och det brukar vara en lämplig tid att gå hem om man skall upp dagen efter så jag använder dessa små förändringar i omgivningen för att påminna mig om att "nu är det dags att gå hem annars blir du trött i morgon"... Att det blir ganska billigt är bara en extra bonus. I Göteborg får du inte en kaffe för 39 kr så att skaka fram ett glas billigt rödtjut och en middag för de pengarna måste klassas som snåltips?
PS. Vill man ha bättre mat eller inte är lika rädd om plånbokens välbefinnande finns det mängder av riktigt hyggliga restauranger som kör AW-buffé där man får betala mellan 50-100 kr för buffén. Där är det sällan samma låga kvalitet som på "gratis"-ställena och gästerna brukar också hålla en lite annan standard. Skall man vara riktigt petig i sin verklighetsbeskrivning är det oftare till ett sådant ställe jag går men jag vill inte att någon får förutfattade meningar om mig och att jag skulle vara slösaktig och elitistisk... Ds
torsdag 12 december 2019
Ekonomin bakom en batteriladdare
En vis kvinna sa en gång till mig
Jag har funnit dessa visdomsord sanna.
Jag vet inte riktigt när jag slutade använda batterier men det var kanske 10-15 år sedan. Förr hade jag mängder av prylar som slukade batterier men nu handlar det om några enstaka knappcellsbatterier om vi bortser från telefon, dator, bil och sådana saker. Jag snackar alla dessa små batterier man förbrukar.
Fram till typ år 2000 hade jag en batteriladdare jag använde flitigt men när den legat orörd i källarförrådet i 10 år fick detta monster från 80-talet lämna min ägo. Nu har vi dock kommit fram till att det var dags att skaffa en ny omgång batteriladdare och uppladdningsbara batterier.
Det främsta motivet i vår familj var nog hållbarhet då delar av familjen är väldigt måna om denna aspekt av vår livsföring men visst skulle det kunna finnas ekonomiska motiv också.
Låt mig räkna lite på det.
Ekonomi
Jag är fortfarande en relativt ekonomisk person så när vi ändå var på Ikea i helgen köpte vi en batteriladdare för 29 kr och två uppsättningar batterier för 69 kr/4 batterier av AA och AAA variant.
Jag insåg då också att Ikea inte längre verkar sälja batterier som inte är laddningsbara så det billigaste jag har hittat är 1,50 kr/st på NetonNet men det finns säkert billigare.
Innan jag började kika på det här kostade också en batteriladdare i min begreppsvärld ett par-tre hundra kronor. Döm om min förvåning när jag hittade en för 30 spänn.
Detta skulle alltså innebära att vi kan köpa 65 batterier innan priset är detsamma som laddningsbara batterier+laddare dvs 98 kr.
Innan dotter skulle 65 batterier sannolikt räcka i tio år men i dagsläget bränner vi nog 4 batterier i veckan och jag ser en exponentiell tillväxt i förbrukningen. Hon är trots allt bara tre år gammal och det enda hon har som bränner batteri i dagsläget är en liten nattlampa vilken hon släpar med sig nästan var hon än går.
Jag är den förste att erkänna att summorna vi pratar om här sannolikt inte skulle förstöra budgeten för särdeles många. 4 batterier i veckan i ett år blir 312 kr men det är också 208 slängda batterier vilket är ganska vansinnigt.
Om vi istället betänker att batterierna kan laddas 500 ggr (vi valde batterier med hög energikapacitet och de batterierna klarar tydligen inte att laddas lika många gånger som de med lägre energikapacitet). Det skulle innebära att varje laddning kostar 3,45 öre. Låt oss dra till med en kostnad för laddningen också så skulle jag gissa att varje "batteri" kostar ungefär 4 öre.
På batteriets livstid sparar man då totalt 730 kr vilket för fyra batterier blir totalt 2920 kr och så får man räkna bort 29 kr för laddaren så maximal besparing 2891 kr.
I nuvarande förbrukningstakt skulle det ta oss 9,6 år att uppnå denna maximala besparing vilket skulle ge en årlig besparing om nästan precis 300 kr om året (logiskt eftersom de laddningsbara batterierna är nästan gratis och det annars skulle kosta 312 kr).
Men...
Låt oss för ett ögonblick föreställa oss att hon får en handfull leksaker som också bränner batterier. Dessutom skall pappa börja spela tv spel igen vilket kräver batterier i kontrollerna och så skall...
Låt oss leka med tanken att det går 20 små batterier i veckan. Det känns inte som en orimlig siffra med tanke på hur jädra mycket jag laddade batterier när jag var yngre. Då tänker jag att prylarna behövde mer juice men å andra sidan stoppade det inte vid 20 batterier i veckan heller...
Då pratar vi 1500 kr om året bara i batterier. Säg att vi skaffar två ungar till och de inte kan samsas om samma saker. Då är vi uppe i 4500 kr bara i dessa eländiga batterier.
Det är fortfarande inga hysteriska summor även om jag hade tyckt att det var lite trist att köpa batterier för 375 kr/ månad och jag hade definitivt avskytt att behöva ha 1000 batterier liggandes i en låda och tänk plågan att släpa skiten till återvinningsstationen.
Vinsten för vår familj blir kanske 300 kr/år och den blir kanske 1500 kr/år. I reda kontanter.
Vinsten beräknat i andra värden blir väldigt mycket högre oavsett om det är mer miljösskadligt med en batteriladdare än 2000 batterier eller inte.
Jag kommer må mycket bättre av att slippa köpa hundratals batterier de kommande åren.
"Det finns batterier i nästan alla barnleksaker"
Jag vet inte riktigt när jag slutade använda batterier men det var kanske 10-15 år sedan. Förr hade jag mängder av prylar som slukade batterier men nu handlar det om några enstaka knappcellsbatterier om vi bortser från telefon, dator, bil och sådana saker. Jag snackar alla dessa små batterier man förbrukar.
Fram till typ år 2000 hade jag en batteriladdare jag använde flitigt men när den legat orörd i källarförrådet i 10 år fick detta monster från 80-talet lämna min ägo. Nu har vi dock kommit fram till att det var dags att skaffa en ny omgång batteriladdare och uppladdningsbara batterier.
Det främsta motivet i vår familj var nog hållbarhet då delar av familjen är väldigt måna om denna aspekt av vår livsföring men visst skulle det kunna finnas ekonomiska motiv också.
Låt mig räkna lite på det.
Ekonomi
Jag är fortfarande en relativt ekonomisk person så när vi ändå var på Ikea i helgen köpte vi en batteriladdare för 29 kr och två uppsättningar batterier för 69 kr/4 batterier av AA och AAA variant.
Jag insåg då också att Ikea inte längre verkar sälja batterier som inte är laddningsbara så det billigaste jag har hittat är 1,50 kr/st på NetonNet men det finns säkert billigare.
Innan jag började kika på det här kostade också en batteriladdare i min begreppsvärld ett par-tre hundra kronor. Döm om min förvåning när jag hittade en för 30 spänn.
Detta skulle alltså innebära att vi kan köpa 65 batterier innan priset är detsamma som laddningsbara batterier+laddare dvs 98 kr.
Innan dotter skulle 65 batterier sannolikt räcka i tio år men i dagsläget bränner vi nog 4 batterier i veckan och jag ser en exponentiell tillväxt i förbrukningen. Hon är trots allt bara tre år gammal och det enda hon har som bränner batteri i dagsläget är en liten nattlampa vilken hon släpar med sig nästan var hon än går.
Jag är den förste att erkänna att summorna vi pratar om här sannolikt inte skulle förstöra budgeten för särdeles många. 4 batterier i veckan i ett år blir 312 kr men det är också 208 slängda batterier vilket är ganska vansinnigt.
Om vi istället betänker att batterierna kan laddas 500 ggr (vi valde batterier med hög energikapacitet och de batterierna klarar tydligen inte att laddas lika många gånger som de med lägre energikapacitet). Det skulle innebära att varje laddning kostar 3,45 öre. Låt oss dra till med en kostnad för laddningen också så skulle jag gissa att varje "batteri" kostar ungefär 4 öre.
På batteriets livstid sparar man då totalt 730 kr vilket för fyra batterier blir totalt 2920 kr och så får man räkna bort 29 kr för laddaren så maximal besparing 2891 kr.
I nuvarande förbrukningstakt skulle det ta oss 9,6 år att uppnå denna maximala besparing vilket skulle ge en årlig besparing om nästan precis 300 kr om året (logiskt eftersom de laddningsbara batterierna är nästan gratis och det annars skulle kosta 312 kr).
Men...
Låt oss för ett ögonblick föreställa oss att hon får en handfull leksaker som också bränner batterier. Dessutom skall pappa börja spela tv spel igen vilket kräver batterier i kontrollerna och så skall...
Låt oss leka med tanken att det går 20 små batterier i veckan. Det känns inte som en orimlig siffra med tanke på hur jädra mycket jag laddade batterier när jag var yngre. Då tänker jag att prylarna behövde mer juice men å andra sidan stoppade det inte vid 20 batterier i veckan heller...
Då pratar vi 1500 kr om året bara i batterier. Säg att vi skaffar två ungar till och de inte kan samsas om samma saker. Då är vi uppe i 4500 kr bara i dessa eländiga batterier.
Det är fortfarande inga hysteriska summor även om jag hade tyckt att det var lite trist att köpa batterier för 375 kr/ månad och jag hade definitivt avskytt att behöva ha 1000 batterier liggandes i en låda och tänk plågan att släpa skiten till återvinningsstationen.
Vinsten för vår familj blir kanske 300 kr/år och den blir kanske 1500 kr/år. I reda kontanter.
Vinsten beräknat i andra värden blir väldigt mycket högre oavsett om det är mer miljösskadligt med en batteriladdare än 2000 batterier eller inte.
Jag kommer må mycket bättre av att slippa köpa hundratals batterier de kommande åren.
lördag 14 september 2019
Skördetid på lotten - Vi sparar pengar på att odla själva
Den här sommaren har varit speciell på flera sätt. Ett av sätten den har varit speciell på är att vi i år haft en kolonilott belägen ca 100 meter från ytterdörren. Det är för all del inte lika häftigt som att ha en egen trädgård utanför huset men det hade kostat oss många miljoner givet att vi ville bo i ungefär samma område där vi bor nu. Kolonilotten kostar 450 kr/år för 50 kvm.
På lotten fanns det från början bärbuskar, rabarber, jordgubbar och lite blommor.
Jag har nu konstaterat att jag inte är en fantastisk bonde men trots mina begränsningar har saker växt även om jag nästa säsong kommer gödsla mer och plantera med mer eftertanke.
Hela sommaren har vi ätit sallad, mangold, spenat, ärtor, rädisor, örter och majrovor till nästan varje mål mat. Större delen av sommaren har vi också haft bär av olika slag och rabarber och nu har vi frysen full utöver ett antal syltburkar i kylen.
Under slutet av juli skördade vi en del broccoli och nu i augusti/september har vi skördat många kilo morot, palsternacka, kålrot, fänkål och betor.
Kvar har vi jordärtskockor, örter och en del rotfrukter och en hel del jobb inför nästa säsong.
Men för att detta inte helt och hållet skall bli en livsstilsblogg skall jag nämna ekonomin också. Vi hyr lotten för 450 kr/säsong. Vi köpte utrustning, jord och fröer för ungefär 450 kr i början av sommaren så totalt har vi lagt ned 900 kr den här säsongen. Jag förutspår att nästa säsong kommer kosta aningen mindre eftersom jag kommer slippa köpa utrustning och jag förutsätter att jag kan använda en del fröer som blivit över. Jag har dessutom fri tillgång till gödsel så jag kommer inte köpa det så jag gissar på kanske 600 kr nästa säsong men dagens mätvärde är 900 kr.
Jag har inte varit exemplarisk med att mäta och väga min skörd och ganska mycket av det har hamnat i en tvåårings mage långt innan vi kommit i närheten av en våg men min bästa uppskattning är att vi har skördat ca 5 kg salladsgrönt. Vi har skördat 6 kg krusbär och 3 kg av varje röda och svarta vinbär (och jag har ingen aning om hur många kilo jag lämnade på buskarna). Varken jordgubbar eller hallon gav särdeles riklig skörd i år men vi fick ca 4 kg rabarber.
Av någon anledning misslyckades jag med gurkan och squashen men vi plockade ca 500 gram sockerärtor och några kilo rädisor och majrovor.
När det kommer till rotfrukterna och löken är det svårare. Vi skördade ca 20 relativt små purjolökar så jag uppskattar det till mellan 3 och 5 kg. Morötterna måste ha blivit över tio kg och lika så palsternackan. Kålroten borde ha blivit mellan sju och tio kg och jordärtskockan är inte klar ännu och det står lite grejer kvar i backen.
Utöver det har vi haft färska örter i överflöd.
Vad blir då den uppskattade besparingen?
Sallad = 5*40 kr = 200 kr
Bär = Vi hade aldrig köpt detta men vi köper en del sylt till gröt m.m. så bytet borde spara ca 150 kr.
Rabarber = Samma som ovan men jag uppskattar saften så givet att jag gör saft på det borde besparingen kunna bli ungefär en hundring.
Ärtor = 50 kr
Rädisor/majrovor = ca 100 kr
Lök = 3*20 kr = 60 kr
Morötter = 10*10 kr = 100 kr
Palsternacka = 10*20 kr = 200 kr
Kålrot = 5*20 kr = 100 kr
Jordärtskocka, broccoli, fänkål m.m. = ej klart än men uppskattar 7 kg a 50 kr = 350 kr
Totalt har vi plockat ut mat för mellan 1000 - 1500 kr. Detta är nog lågt räknat och vi hade kunnat skörda betydligt mer sallad och det finns utrymme för bättre skördar framgent men vi kan vara ganska säkra på att vi har varit nettopositiva på lotten om man ignorerar arbetskostnad.
Kul att det både är lönsamt och terapeutiskt.
Vi kommer fortsätta nästa år.
På lotten fanns det från början bärbuskar, rabarber, jordgubbar och lite blommor.
Jag har nu konstaterat att jag inte är en fantastisk bonde men trots mina begränsningar har saker växt även om jag nästa säsong kommer gödsla mer och plantera med mer eftertanke.
Hela sommaren har vi ätit sallad, mangold, spenat, ärtor, rädisor, örter och majrovor till nästan varje mål mat. Större delen av sommaren har vi också haft bär av olika slag och rabarber och nu har vi frysen full utöver ett antal syltburkar i kylen.
Under slutet av juli skördade vi en del broccoli och nu i augusti/september har vi skördat många kilo morot, palsternacka, kålrot, fänkål och betor.
Kvar har vi jordärtskockor, örter och en del rotfrukter och en hel del jobb inför nästa säsong.
Men för att detta inte helt och hållet skall bli en livsstilsblogg skall jag nämna ekonomin också. Vi hyr lotten för 450 kr/säsong. Vi köpte utrustning, jord och fröer för ungefär 450 kr i början av sommaren så totalt har vi lagt ned 900 kr den här säsongen. Jag förutspår att nästa säsong kommer kosta aningen mindre eftersom jag kommer slippa köpa utrustning och jag förutsätter att jag kan använda en del fröer som blivit över. Jag har dessutom fri tillgång till gödsel så jag kommer inte köpa det så jag gissar på kanske 600 kr nästa säsong men dagens mätvärde är 900 kr.
Jag har inte varit exemplarisk med att mäta och väga min skörd och ganska mycket av det har hamnat i en tvåårings mage långt innan vi kommit i närheten av en våg men min bästa uppskattning är att vi har skördat ca 5 kg salladsgrönt. Vi har skördat 6 kg krusbär och 3 kg av varje röda och svarta vinbär (och jag har ingen aning om hur många kilo jag lämnade på buskarna). Varken jordgubbar eller hallon gav särdeles riklig skörd i år men vi fick ca 4 kg rabarber.
Av någon anledning misslyckades jag med gurkan och squashen men vi plockade ca 500 gram sockerärtor och några kilo rädisor och majrovor.
När det kommer till rotfrukterna och löken är det svårare. Vi skördade ca 20 relativt små purjolökar så jag uppskattar det till mellan 3 och 5 kg. Morötterna måste ha blivit över tio kg och lika så palsternackan. Kålroten borde ha blivit mellan sju och tio kg och jordärtskockan är inte klar ännu och det står lite grejer kvar i backen.
Utöver det har vi haft färska örter i överflöd.
Vad blir då den uppskattade besparingen?
Sallad = 5*40 kr = 200 kr
Bär = Vi hade aldrig köpt detta men vi köper en del sylt till gröt m.m. så bytet borde spara ca 150 kr.
Rabarber = Samma som ovan men jag uppskattar saften så givet att jag gör saft på det borde besparingen kunna bli ungefär en hundring.
Ärtor = 50 kr
Rädisor/majrovor = ca 100 kr
Lök = 3*20 kr = 60 kr
Morötter = 10*10 kr = 100 kr
Palsternacka = 10*20 kr = 200 kr
Kålrot = 5*20 kr = 100 kr
Jordärtskocka, broccoli, fänkål m.m. = ej klart än men uppskattar 7 kg a 50 kr = 350 kr
Totalt har vi plockat ut mat för mellan 1000 - 1500 kr. Detta är nog lågt räknat och vi hade kunnat skörda betydligt mer sallad och det finns utrymme för bättre skördar framgent men vi kan vara ganska säkra på att vi har varit nettopositiva på lotten om man ignorerar arbetskostnad.
Kul att det både är lönsamt och terapeutiskt.
Vi kommer fortsätta nästa år.
lördag 15 juni 2019
Veckans recept: Pastrami med jordärtskaka och tomatcréme
För några helger sedan bjöd vi hem vänner på middag och jag ville göra mig till en aning. Det är inte jätteofta längre som jag har tid, energi och möjlighet att experimentera och sätta samman menyer och recept men jag tycker det är kul.
Den här helgen fick jag den möjligheten och allt började med att jag konstaterade att jag hade rädisor på kolonilotten vilka var redo för skörd. Vad skall man göra av dem?
Jag hade utöver de där rädisorna även lite finbladig sallad varför jag pillade ihop en sallad med tunt skivade päron och rädisor och till det gjorde jag en balsamvinägersirap (ta någon dl balsamvinäger och 2-3 msk socker. Koka tills ytan har bubblor stora som vindruvor. Klart).
Men det blir man ju inte mätt på.
Coop hade svensk fläskytterfilé för 49 kr/kg. En sådan inhandlades, putsades fri från senor och lades i saltlag över natten. Därefter följdes det här receptet vilket innebar en mycket mör och god köttbit. Enda skillnaden var att jag serverade köttet varmt.
Till det serverade jag en potatis- och jordärtskockskaka. Jag hittar inget recept på den men jag tog drygt ett kilo potatis (kanske 1,2 kg) och 2-300 g jordärtskocka. Skalade och rev fint i matberedare. Pressade ut vätskan ur det rivna och blandade så att skockorna och potatisen blandades.
Därefter tog jag en avlång brödform, smörade den och la i 1,5 cm tjocka lager av rotfrukter. Mellan varje lager saltades och pepprades det och lades tunna skivor av smör. När formen var full och relativt väl packad ställdes den i ugnen på 200 grader. Efter ungefär 40 minuter täcktes den med aluminiumfolie eftersom den fått ordentligt med färg och efter en dryg timme, kanske en och en halv, var den klar.
Rätten avslutades med det jag så förnämt kallar tomatcrème. Jag tog en halv burk crème fraiche (34 %) och 4-5 soltorkade tomater i olja. Ner med en stavmixer och vips har du "sås".
Jag missade att instagramfota anrättningen men jag kan innerligt rekommendera den för det blev riktigt gott. Det är dessutom en riktigt billig anrättning men ingen skulle få för sig att gissa att man med enkelhet kommer under 15 kr/portion även om man måste köpa salladen och inte hittar smör till extrapris.
Smaklig spis.
Den här helgen fick jag den möjligheten och allt började med att jag konstaterade att jag hade rädisor på kolonilotten vilka var redo för skörd. Vad skall man göra av dem?
| Bild: Stefan Mattson/Aftonbladet |
Jag hade utöver de där rädisorna även lite finbladig sallad varför jag pillade ihop en sallad med tunt skivade päron och rädisor och till det gjorde jag en balsamvinägersirap (ta någon dl balsamvinäger och 2-3 msk socker. Koka tills ytan har bubblor stora som vindruvor. Klart).
Men det blir man ju inte mätt på.
Coop hade svensk fläskytterfilé för 49 kr/kg. En sådan inhandlades, putsades fri från senor och lades i saltlag över natten. Därefter följdes det här receptet vilket innebar en mycket mör och god köttbit. Enda skillnaden var att jag serverade köttet varmt.
Till det serverade jag en potatis- och jordärtskockskaka. Jag hittar inget recept på den men jag tog drygt ett kilo potatis (kanske 1,2 kg) och 2-300 g jordärtskocka. Skalade och rev fint i matberedare. Pressade ut vätskan ur det rivna och blandade så att skockorna och potatisen blandades.
Därefter tog jag en avlång brödform, smörade den och la i 1,5 cm tjocka lager av rotfrukter. Mellan varje lager saltades och pepprades det och lades tunna skivor av smör. När formen var full och relativt väl packad ställdes den i ugnen på 200 grader. Efter ungefär 40 minuter täcktes den med aluminiumfolie eftersom den fått ordentligt med färg och efter en dryg timme, kanske en och en halv, var den klar.
Rätten avslutades med det jag så förnämt kallar tomatcrème. Jag tog en halv burk crème fraiche (34 %) och 4-5 soltorkade tomater i olja. Ner med en stavmixer och vips har du "sås".
Jag missade att instagramfota anrättningen men jag kan innerligt rekommendera den för det blev riktigt gott. Det är dessutom en riktigt billig anrättning men ingen skulle få för sig att gissa att man med enkelhet kommer under 15 kr/portion även om man måste köpa salladen och inte hittar smör till extrapris.
Smaklig spis.
lördag 13 april 2019
Marockansk gryta med linser och sötpotatis
Okej så när jag nu hade köpt ett gäng sötpotatisar kunde jag ju inte bara använda hälften och låta resten gå till spillo och jag ville inte göra en sats sötpotatiscurry som skulle räcka i flera veckor.
Så jag hittade ett recept på en marockansk gryta som verkade god.
Marockansk linsgryta med sötpotatis
Som vanligt blev inte mitt resultat riktigt lika snyggt som på bilden men det har mer att göra med att jag inte stylar min mat när jag är hungrig.
Som en sidnot konstaterade jag att det här receptet var inbakat i ett blogginlägg där författaren försöker berätta att det är smidigt att ta med sig matlådor till jobbet. Undra hur många bloggare det egentligen finns som skriver det och hur många läsare det finns som skiter i det?
Jaja. Det kanske är smidigt att frysa in portioner av grytan och ta fram vid behov men ett par kilo gryta har vi ätit upp på ett par dagar och då är det dags för någonting nytt. Ingen frys här inte.
Så okej. Det blir billigare att laga vegetariskt än att laga med kött? Och det är smidigt att ha matlådor i frysen. Men blir det så himla mycket billigare?
Det här receptet använder Puylinser, sötpotatis, grönkål, soltorkade tomater och paprikasallad "för att hålla det enkelt". Inte fan blir det särdeles billigt om man bara pissar pengar på råvaror som ändå inte kommer tillföra någonting i slutändan.
Puylinser i all ära men jag vill nog ändå hävda att skall man få ut de linsernas fulla potential skall man inte koka skiten ur dem och dölja smakerna i en gryta full av olika starka smaker så jag valde att blanda röda och gröna linser. Inte riktigt samma sak men 20 kr/kg istället för 120 kr/kg...
Jag valde givetvis att köpa färsk paprika när det var skapligt pris på den istället för paprikasallad, jag avskyr grönkål så det skippade jag helt och istället för att koka med en hel burk soltorkade tomater i en kvart tog jag och finhackade ett par stycken och strösslade på varje portion. Mycket smak men utan att slösa.
Det är inte så knepigt egentligen. Med små enkla justeringar sparar man en dryg 50-lapp och rätten tappar väldigt lite på justeringarna.
Så jag hittade ett recept på en marockansk gryta som verkade god.
Marockansk linsgryta med sötpotatis
Som vanligt blev inte mitt resultat riktigt lika snyggt som på bilden men det har mer att göra med att jag inte stylar min mat när jag är hungrig.
Som en sidnot konstaterade jag att det här receptet var inbakat i ett blogginlägg där författaren försöker berätta att det är smidigt att ta med sig matlådor till jobbet. Undra hur många bloggare det egentligen finns som skriver det och hur många läsare det finns som skiter i det?
Jaja. Det kanske är smidigt att frysa in portioner av grytan och ta fram vid behov men ett par kilo gryta har vi ätit upp på ett par dagar och då är det dags för någonting nytt. Ingen frys här inte.
Så okej. Det blir billigare att laga vegetariskt än att laga med kött? Och det är smidigt att ha matlådor i frysen. Men blir det så himla mycket billigare?
Det här receptet använder Puylinser, sötpotatis, grönkål, soltorkade tomater och paprikasallad "för att hålla det enkelt". Inte fan blir det särdeles billigt om man bara pissar pengar på råvaror som ändå inte kommer tillföra någonting i slutändan.
Puylinser i all ära men jag vill nog ändå hävda att skall man få ut de linsernas fulla potential skall man inte koka skiten ur dem och dölja smakerna i en gryta full av olika starka smaker så jag valde att blanda röda och gröna linser. Inte riktigt samma sak men 20 kr/kg istället för 120 kr/kg...
Jag valde givetvis att köpa färsk paprika när det var skapligt pris på den istället för paprikasallad, jag avskyr grönkål så det skippade jag helt och istället för att koka med en hel burk soltorkade tomater i en kvart tog jag och finhackade ett par stycken och strösslade på varje portion. Mycket smak men utan att slösa.
Det är inte så knepigt egentligen. Med små enkla justeringar sparar man en dryg 50-lapp och rätten tappar väldigt lite på justeringarna.
torsdag 4 april 2019
Klipper mig en gång i veckan för 1 kr per gång
För lite drygt tre år sedan köpte jag en ny hårtrimmer. Jag skrev till och med ett par inlägg om det för det var tydligen en diskussion just då gällande konsumtion och vad som var sparsamhet och vad som var att snåla.
Jag skiter faktiskt i vad andra gör med sina pengar men jag sprider gärna vad jag gör i förhoppning att det ger någon annan möjlighet att spara ihop till den där drömmen de har. Just när det kommer till frisyrer verkar hår vara en av de saker som folk är extremt medvetna om. Mycket av självkänslan och bekvämligheten verkar sitta i håret och det är väl därför det säljs så oerhört mycket hårprodukter, färgning och det finns ju en hel industri med människor som tjänar pengar på att göra hår kortare.
För mig slutade håret på huvudet vara en fråga någon gång mellan åldern 20-25 år. Jag började tappa håret i sena tonåren men det dröjde ytterligare några år innan jag var så tunnhårig att det enda rätta var att välja en frisyr som när jag var ung var förbehållen människor med en taskig människosyn.
Det här att kunna klippa sig med polermaskin är ganska bekvämt men det blir lite tråkigt i längden och det växer faktiskt fortfarande ut lite ludd över öronen så en trimmer är ganska bra att ha.
Jag har nu haft min biltematrimmer i drygt tre år. Typ 170 veckor. Trimmern kostade 199 kr och jag använder den minst en gång i veckan. Jag är således snart nere på 1 kr per frisering och då ingår barberartjänster i priset.
Jag räknar med att det skulle kosta mig minst 200 kr i veckan att gå till en frisör och få det gjort. Och jag vet folk som gör det. Kanske inte varje vecka men i alla fall två gånger i månaden. Grabbar som vill putsa lite och kanske få mustaschen trimmad och då går de inte till snubben som tar 200 kr per gång.
som jag ser det sparar jag alltså lågt räknat 800 kr i månaden på frisyren men även om man jämför med en grabb som bara klipper sig var annan månad blir det 1200 kr/år.
Betänk nu att det här har varit min situation i 15 år.
De sparade frisyrpengarna hade kunnat bjuda mig och hustrun på en hygglig semestervecka eller två i ett långt varmare land än Sverige.
Poängen?
Jag får ofta höra att man måste få lov att unna sig. Man måste få leva lite, få sätta lite guldkant på livet osv. Välj vilken tradig gammal klyscha du vill. Det är bara en ursäkt för folk som är dåliga på att hålla i stålarna.
För det handlar inte om att snåla. Det handlar om att bygga ett liv där du är glad och nöjd utan att det sprutar pengar mellan fingrarna på dig.
Min frisyr har inget med sparande att göra men det är ett exempel på alternativ. Jag hade kunnat välja att fortsätta gå till frisör vilket många tunnhåriga män i min omgivning gjort. Jag hade kunnat skaffa peruk. Det finns massor av spännande sätt man kan spendera pengar på någonting som i grund och botten inte längre finns. Eller så tar man bort det på det mest ekonomiska och tidseffektiva sätt som går och sparar samtidigt tusentals kronor varje år.
Jag skiter faktiskt i vad andra gör med sina pengar men jag sprider gärna vad jag gör i förhoppning att det ger någon annan möjlighet att spara ihop till den där drömmen de har. Just när det kommer till frisyrer verkar hår vara en av de saker som folk är extremt medvetna om. Mycket av självkänslan och bekvämligheten verkar sitta i håret och det är väl därför det säljs så oerhört mycket hårprodukter, färgning och det finns ju en hel industri med människor som tjänar pengar på att göra hår kortare.
För mig slutade håret på huvudet vara en fråga någon gång mellan åldern 20-25 år. Jag började tappa håret i sena tonåren men det dröjde ytterligare några år innan jag var så tunnhårig att det enda rätta var att välja en frisyr som när jag var ung var förbehållen människor med en taskig människosyn.
Det här att kunna klippa sig med polermaskin är ganska bekvämt men det blir lite tråkigt i längden och det växer faktiskt fortfarande ut lite ludd över öronen så en trimmer är ganska bra att ha.
Jag har nu haft min biltematrimmer i drygt tre år. Typ 170 veckor. Trimmern kostade 199 kr och jag använder den minst en gång i veckan. Jag är således snart nere på 1 kr per frisering och då ingår barberartjänster i priset.
Jag räknar med att det skulle kosta mig minst 200 kr i veckan att gå till en frisör och få det gjort. Och jag vet folk som gör det. Kanske inte varje vecka men i alla fall två gånger i månaden. Grabbar som vill putsa lite och kanske få mustaschen trimmad och då går de inte till snubben som tar 200 kr per gång.
som jag ser det sparar jag alltså lågt räknat 800 kr i månaden på frisyren men även om man jämför med en grabb som bara klipper sig var annan månad blir det 1200 kr/år.
Betänk nu att det här har varit min situation i 15 år.
De sparade frisyrpengarna hade kunnat bjuda mig och hustrun på en hygglig semestervecka eller två i ett långt varmare land än Sverige.
Poängen?
Jag får ofta höra att man måste få lov att unna sig. Man måste få leva lite, få sätta lite guldkant på livet osv. Välj vilken tradig gammal klyscha du vill. Det är bara en ursäkt för folk som är dåliga på att hålla i stålarna.
För det handlar inte om att snåla. Det handlar om att bygga ett liv där du är glad och nöjd utan att det sprutar pengar mellan fingrarna på dig.
Min frisyr har inget med sparande att göra men det är ett exempel på alternativ. Jag hade kunnat välja att fortsätta gå till frisör vilket många tunnhåriga män i min omgivning gjort. Jag hade kunnat skaffa peruk. Det finns massor av spännande sätt man kan spendera pengar på någonting som i grund och botten inte längre finns. Eller så tar man bort det på det mest ekonomiska och tidseffektiva sätt som går och sparar samtidigt tusentals kronor varje år.
lördag 16 mars 2019
Veckans recept: Palak Paneer
Jag gissar att det inte är många av er som regelbundet läser bloggen som har saknat mina måltidsinlägg men det ger mig ett utlopp för min döende gastronomiska kreativitet så ni får bara acceptera att det kommer såna inlägg ibland. För er som faktiskt använder dem så kommer här ett till...
För ett tag sedan bad jag er om hjälp. Jag vill äta mer vegetariskt men har inte vegetariska recept i min grunduppställning. Ni vet den där mentala kokbok man fyller genom åren med måltidsuppslag från mamma, mormor och spännande kokböcker, måltidsupplevelser, lunchhaket på jobbet osv. Alla de måltider man sedan gör till sin vardag. Ingenstans därinne finns det en sektion med vegetarisk mat.
Så jag bad om hjälp.
Jag fick många bra idéer och har inte hunnit med så många av dem ännu men det kommer. Utlandsutdelaren skrev ett av de fylligaste bloggsvar jag sett och jag har testat flera av hans förslag men inte hunnit skriva om dem ännu men det kommer. Han och flera andra nämner indiskt i förbifarten och det är bra men det är också lite svårt för det kräver att mottagaren letar.
Nåja... Jag letade lite och hittade bland annat Palak Paneer.
Palak Paneer
Det verkar finnas mängder av olika recept på den här rätten. Som jag förstår det är Palak en indisk spenat och Paneer en indisk färskost som verkar påminna om fetaost. Det torde innebära att det i grunden är en grön rätt med vit ost men de flesta svenska recept jag hittat påminner mer om korv stroganoff i färgen. Jag tycker det ser mer aptitligt ut så jag började med ett sådant recept.
Receptet använder halloumi men jag använde 200 g istället för 400 g och skar bitarna mindre istället. Fungerade alldeles utmärkt.Jag använder fryst spenat istället för färsk, gul lök istället för schalottenlök, jag använde kycklingbuljong istället för grönsaks-dito, jag tog ca 1/2 dl vin istället för 1 dl och vispgrädden blev matlagningsgrädde eftersom vi fått med oss en skvätt sådant från svärföräldrarna sist vi var där.
På det hela taget lagade jag samma rätt som i receptet men som vanligt anpassade jag det till en mer rimlig budget (och så gillar inte fru AvL smaken av vin i maten och knör man i en hel deciliter vin i den här satsen kommer det smaka vin).
Jag är inte säker på att man alls skall fota sin mat och definitivt inte ned i grytan när det är mörkt i köket men jag ville skynda mig att få en bild så att jag kunde visa upp mitt mästerverk.
Inte så jädra stor skillnad ändå jämfört med den stylade versionen ovan?
Den stora skillnaden är nog att jag sparade in typ 30 kr på osten, en tjuga till på spenaten, några kronor på löken och kanske en femma på vinet. Jag fick fortfarande ca fyra portioner mat men jag betalade 40-50 kr för kalaset istället för det dubbla.
Jag får ibland höra kritiken att man inte bara kan hålla på att spara - man måste leva också. JA?
Jag kan faktiskt inte förstå varför det skulle vara bättre att följa receptet. Ja det blir mer ost per portion men jag hade nog ärligt talat upplevt att det blev för mycket med 100 g ost per portion. I alla fall om den serverades som jag serverade den. Kan du uppleva en smakskillnad på färsk spenat och fryst efter att det puttrat i en gryta ett tag förstår jag att du lägger stålar på mat men för oss vanliga dödliga funkar den frysta alldeles utmärkt.
Jag kan således inte komma i närheten av att förstå hur någon av de förändringar jag gjorde skulle förminska min upplevelse av rätten men jag sparade en femtiolapp. Det är väldigt enkla pengar och det blir mycket om man gör så varje gång man lagar mat.
Klart att det hade kunnat bli ännu billigare om man skippar osten, gör sin egen buljong, använder spröda maskrosblad istället för "dyr" spenat man köpt osv men det finns gränser även för mig.
För ett tag sedan bad jag er om hjälp. Jag vill äta mer vegetariskt men har inte vegetariska recept i min grunduppställning. Ni vet den där mentala kokbok man fyller genom åren med måltidsuppslag från mamma, mormor och spännande kokböcker, måltidsupplevelser, lunchhaket på jobbet osv. Alla de måltider man sedan gör till sin vardag. Ingenstans därinne finns det en sektion med vegetarisk mat.
Så jag bad om hjälp.
Jag fick många bra idéer och har inte hunnit med så många av dem ännu men det kommer. Utlandsutdelaren skrev ett av de fylligaste bloggsvar jag sett och jag har testat flera av hans förslag men inte hunnit skriva om dem ännu men det kommer. Han och flera andra nämner indiskt i förbifarten och det är bra men det är också lite svårt för det kräver att mottagaren letar.
Nåja... Jag letade lite och hittade bland annat Palak Paneer.
Palak Paneer
Det verkar finnas mängder av olika recept på den här rätten. Som jag förstår det är Palak en indisk spenat och Paneer en indisk färskost som verkar påminna om fetaost. Det torde innebära att det i grunden är en grön rätt med vit ost men de flesta svenska recept jag hittat påminner mer om korv stroganoff i färgen. Jag tycker det ser mer aptitligt ut så jag började med ett sådant recept.
Receptet använder halloumi men jag använde 200 g istället för 400 g och skar bitarna mindre istället. Fungerade alldeles utmärkt.Jag använder fryst spenat istället för färsk, gul lök istället för schalottenlök, jag använde kycklingbuljong istället för grönsaks-dito, jag tog ca 1/2 dl vin istället för 1 dl och vispgrädden blev matlagningsgrädde eftersom vi fått med oss en skvätt sådant från svärföräldrarna sist vi var där.
På det hela taget lagade jag samma rätt som i receptet men som vanligt anpassade jag det till en mer rimlig budget (och så gillar inte fru AvL smaken av vin i maten och knör man i en hel deciliter vin i den här satsen kommer det smaka vin).
Jag är inte säker på att man alls skall fota sin mat och definitivt inte ned i grytan när det är mörkt i köket men jag ville skynda mig att få en bild så att jag kunde visa upp mitt mästerverk.
Inte så jädra stor skillnad ändå jämfört med den stylade versionen ovan?
Den stora skillnaden är nog att jag sparade in typ 30 kr på osten, en tjuga till på spenaten, några kronor på löken och kanske en femma på vinet. Jag fick fortfarande ca fyra portioner mat men jag betalade 40-50 kr för kalaset istället för det dubbla.
Jag får ibland höra kritiken att man inte bara kan hålla på att spara - man måste leva också. JA?
Jag kan faktiskt inte förstå varför det skulle vara bättre att följa receptet. Ja det blir mer ost per portion men jag hade nog ärligt talat upplevt att det blev för mycket med 100 g ost per portion. I alla fall om den serverades som jag serverade den. Kan du uppleva en smakskillnad på färsk spenat och fryst efter att det puttrat i en gryta ett tag förstår jag att du lägger stålar på mat men för oss vanliga dödliga funkar den frysta alldeles utmärkt.
Jag kan således inte komma i närheten av att förstå hur någon av de förändringar jag gjorde skulle förminska min upplevelse av rätten men jag sparade en femtiolapp. Det är väldigt enkla pengar och det blir mycket om man gör så varje gång man lagar mat.
Klart att det hade kunnat bli ännu billigare om man skippar osten, gör sin egen buljong, använder spröda maskrosblad istället för "dyr" spenat man köpt osv men det finns gränser även för mig.
tisdag 15 januari 2019
Årets avtalsgenomgång 2019 - Sparar 3550 kr
Varje år går jag genom några av de enklare avtalen jag har i hushållet. Bank & lån, el, bil- & hemförsäkring, telefonabonnemang och eventuella bredbands- & nöjesabonnemang.
Förra året sparade vi 5880 kr
Då var det elavtal och försäkringar som förhandlades. I år konstaterar jag att vi inte har några utgifter för bredband eller nöjesabonnemang. En snabb sökning säger att vi bara kan få billigare telefonräkning genom att rekrytera andra till någon av de billigare leverantörerna och vi är inte där riktigt ännu. Bank och lån utvärderar jag löpande och just nu har vi tveklöst de billigaste produkterna vi har tillgång till.
Kvar är således el och försäkringar även denna gång. I år var det riktigt lätt eftersom leverantörerna ringde självmant.
Först ut var bilförsäkringen där vi fick ett erbjudande från vårt nuvarande försäkringsbolag och kunde snabbt konstatera att de ville höja avgiften med drygt 4400 kr (från 3490 kr till 7920 kr). Det är ju ganska naturligt eftersom vår bil nu är över tre år gammal och behöver eventuellt en helförsäkring snarare än den halvförsäkringen vi haft hittills.
En snabb sökning gjorde att vi bytte bolag vilket resulterade i en helförsäkring för 4500 kr/år vilket jag tolkar som en besparing med 3400 kr/år (jag vet att jag betalar 1000 kr mer nu än förra året men jag hade betalat 3400 kr mer om jag gjort som de flesta gör och bara betalat).
Tyvärr innebar detta att hemförsäkringen blir 450 kr dyrare eftersom vi nu har de olika försäkringarna hos olika aktörer men jag har fortfarande den billigaste hemförsäkringen för våra förutsättningar och önskemål.
Elavtal
Enklast av allt var elavtalet eftersom Vattenfall ville ha tillbaka oss som kunder. Vi lämnade dem för ett år sedan när de la på årsavgiften och sitt påslag igen efter ett år av specialerbjudande. Nu ringde de igen och bad om att få ge oss ett avtal utan årsavgift och utan påslag. Eftersom vårt nuvarande avtal är ett årserbjudande är det ändå dags att byta och besparingen är totalt ca 600 kr.
Summering
Totalt tog detta mig mindre än 10 minuter och familjens besparing är drygt 3500 kr.
Inte lika dramatiskt som förra året men det är fortfarande nära 300 kr/månad i ett hushåll där den här typen av kostnader är under mycket strikt kontroll. Tänk vad man kan göra i ett "normalt" hem.
Som en extra bonus kan jag nämna att om man sparar 300 kr/mån mellan 18-års ålder tills man går i pension vid 65-års ålder och investerar dessa med Stockholmsbörsens genomsnittliga 12 % per år kommer man ha drygt 5 miljoner kronor i portföljen när man slutar jobba.
Bra va?
Förra året sparade vi 5880 kr
Då var det elavtal och försäkringar som förhandlades. I år konstaterar jag att vi inte har några utgifter för bredband eller nöjesabonnemang. En snabb sökning säger att vi bara kan få billigare telefonräkning genom att rekrytera andra till någon av de billigare leverantörerna och vi är inte där riktigt ännu. Bank och lån utvärderar jag löpande och just nu har vi tveklöst de billigaste produkterna vi har tillgång till.
Kvar är således el och försäkringar även denna gång. I år var det riktigt lätt eftersom leverantörerna ringde självmant.
Först ut var bilförsäkringen där vi fick ett erbjudande från vårt nuvarande försäkringsbolag och kunde snabbt konstatera att de ville höja avgiften med drygt 4400 kr (från 3490 kr till 7920 kr). Det är ju ganska naturligt eftersom vår bil nu är över tre år gammal och behöver eventuellt en helförsäkring snarare än den halvförsäkringen vi haft hittills.
En snabb sökning gjorde att vi bytte bolag vilket resulterade i en helförsäkring för 4500 kr/år vilket jag tolkar som en besparing med 3400 kr/år (jag vet att jag betalar 1000 kr mer nu än förra året men jag hade betalat 3400 kr mer om jag gjort som de flesta gör och bara betalat).
Tyvärr innebar detta att hemförsäkringen blir 450 kr dyrare eftersom vi nu har de olika försäkringarna hos olika aktörer men jag har fortfarande den billigaste hemförsäkringen för våra förutsättningar och önskemål.
Elavtal
Enklast av allt var elavtalet eftersom Vattenfall ville ha tillbaka oss som kunder. Vi lämnade dem för ett år sedan när de la på årsavgiften och sitt påslag igen efter ett år av specialerbjudande. Nu ringde de igen och bad om att få ge oss ett avtal utan årsavgift och utan påslag. Eftersom vårt nuvarande avtal är ett årserbjudande är det ändå dags att byta och besparingen är totalt ca 600 kr.
Summering
Totalt tog detta mig mindre än 10 minuter och familjens besparing är drygt 3500 kr.
Inte lika dramatiskt som förra året men det är fortfarande nära 300 kr/månad i ett hushåll där den här typen av kostnader är under mycket strikt kontroll. Tänk vad man kan göra i ett "normalt" hem.
Som en extra bonus kan jag nämna att om man sparar 300 kr/mån mellan 18-års ålder tills man går i pension vid 65-års ålder och investerar dessa med Stockholmsbörsens genomsnittliga 12 % per år kommer man ha drygt 5 miljoner kronor i portföljen när man slutar jobba.
Bra va?
lördag 12 januari 2019
Grillad baguette med julskinka och dillcrème
Jag uppskattar när mataffärerna rear ut mat. Bara för att skinkan råkar vara julstämplad verkar 99 % av Sveriges befolkning anse att den är oätlig den 25:e december. Under mellandagsrean är det inte ovanligt att man kan hitta julskinka för en tia kilot.
När man nu som sparsam ekonomibloggare har köpt ett par rejäla grisrumpor är det dags att hitta på någonting med dem. Jag har skrivit om att hantera julens rester förut men då var det ganska rudimentär hantering.
Den här gången tänkte jag beskriva vad jag gör med julskinkan den 1:e januari.
Grillad baguette med julskinka och dillcrème
Som förrätt på nyårsmiddagen serverade du som vanligt hummer och då fick du både dill och crème fraiche över. Det skall vara fullfet fraiche och inte den där magra stackaren min hustru brukar köpa hem. Hacka en rejäl handfull dill och blanda med crème fraichen. Salta och peppra samt rör i en liten klick skånsk senap.
Till nyårshummern gjorde du givetvis också vitlöksbröd på baguetter och nu har du en baguette över eftersom du trodde folk skulle äta mer än de gjorde. Skär på snedden ett par cm tjocka skivor. Pensla/bred med rumsvarmt smör och grilla/stek snabbt på båda sidorna.
Vi har den färdigkokta julskinkan vi har köpt. Skär upp rätblock 2*2*8 cm stora. Stek eller grilla på hög värme, några sekunder på varje sida. Då blir den jämnvarm i mitten och borde få fina grillmärken eller stekyta.
Om du har några små, fina, kalla, kokta potatisar liggandes i kylskåpet föreslår jag att du skivar dem tunt och lägger dem mellan brödet och köttet. Annars är det gott med ett salladsblad eller någonting annat kallt och knaprigt. Du lägger alltså bröd, någonting kallt (exv potatis), skinka, dill och senapscrème och toppa med en dillkvist eller lite paprika. Färg och smak.
Nu har du skapat en festlig lunch eller förrätt till det fashionabla priset av någon krona och några rester.
När man nu som sparsam ekonomibloggare har köpt ett par rejäla grisrumpor är det dags att hitta på någonting med dem. Jag har skrivit om att hantera julens rester förut men då var det ganska rudimentär hantering.
Den här gången tänkte jag beskriva vad jag gör med julskinkan den 1:e januari.
![]() |
| Inte smörgåsen i receptet men en fin bild |
Grillad baguette med julskinka och dillcrème
Som förrätt på nyårsmiddagen serverade du som vanligt hummer och då fick du både dill och crème fraiche över. Det skall vara fullfet fraiche och inte den där magra stackaren min hustru brukar köpa hem. Hacka en rejäl handfull dill och blanda med crème fraichen. Salta och peppra samt rör i en liten klick skånsk senap.
Till nyårshummern gjorde du givetvis också vitlöksbröd på baguetter och nu har du en baguette över eftersom du trodde folk skulle äta mer än de gjorde. Skär på snedden ett par cm tjocka skivor. Pensla/bred med rumsvarmt smör och grilla/stek snabbt på båda sidorna.
Vi har den färdigkokta julskinkan vi har köpt. Skär upp rätblock 2*2*8 cm stora. Stek eller grilla på hög värme, några sekunder på varje sida. Då blir den jämnvarm i mitten och borde få fina grillmärken eller stekyta.
Om du har några små, fina, kalla, kokta potatisar liggandes i kylskåpet föreslår jag att du skivar dem tunt och lägger dem mellan brödet och köttet. Annars är det gott med ett salladsblad eller någonting annat kallt och knaprigt. Du lägger alltså bröd, någonting kallt (exv potatis), skinka, dill och senapscrème och toppa med en dillkvist eller lite paprika. Färg och smak.
Nu har du skapat en festlig lunch eller förrätt till det fashionabla priset av någon krona och några rester.
lördag 15 december 2018
Gör egen glögg på 3 dagar
Att göra egen glögg är en riktigt tillfredsställande syssla. Det är lite som att baka pepparkakor. Man kommer lite närmare jul och mys.
Det händer att jag sätter en sats dunderglögg när jag får feeling under hösten men nu var det länge sedan. De år jag inte hinner sätta en egen glögg finns det två genvägar att ta. Den snabbaste är som följer.
1: Ta bilen till systembolaget eller butiken.
2: Leta upp en flaska glögg.
3: Gå till kassan och betala.
Lätt men otillfredsställande.
Den andra genvägen är att köpa en hygglig flaska vin och smaksätta vinet med lite juliga kryddor. Man kan också göra glöggen lite starkare om man skulle vilja.
Det finns en rad enkla recept men vad det egentligen handlar om är att låta citrusskal, nejlikor, kanel m.m. ligga i en sprit eller sockerlag i några dagar så att smakerna diffunderar ut i vätskan. Denna vätska blandas sedan med vin och blandningen värms lite försiktigt för att slutligen smaksättas med socker.
Det är inte heller särdeles svårt men det är mycket mer tillfredsställande än nummer ett. Det tar 3-5 dagar men det faktiska arbetstiden det rör sig om är mindre än 10 minuter. Och du kan skryta med att du gjort din egen glögg när gästerna kommer. Bra va?
Bildkälla: villalivet.se
Det händer att jag sätter en sats dunderglögg när jag får feeling under hösten men nu var det länge sedan. De år jag inte hinner sätta en egen glögg finns det två genvägar att ta. Den snabbaste är som följer.
1: Ta bilen till systembolaget eller butiken.
2: Leta upp en flaska glögg.
3: Gå till kassan och betala.
Lätt men otillfredsställande.
Den andra genvägen är att köpa en hygglig flaska vin och smaksätta vinet med lite juliga kryddor. Man kan också göra glöggen lite starkare om man skulle vilja.
Det finns en rad enkla recept men vad det egentligen handlar om är att låta citrusskal, nejlikor, kanel m.m. ligga i en sprit eller sockerlag i några dagar så att smakerna diffunderar ut i vätskan. Denna vätska blandas sedan med vin och blandningen värms lite försiktigt för att slutligen smaksättas med socker.
Det är inte heller särdeles svårt men det är mycket mer tillfredsställande än nummer ett. Det tar 3-5 dagar men det faktiska arbetstiden det rör sig om är mindre än 10 minuter. Och du kan skryta med att du gjort din egen glögg när gästerna kommer. Bra va?
Bildkälla: villalivet.se
lördag 24 november 2018
Dyrt kött är bra kött?
Förra veckan diskuterade jag som hastigast huruvida man kunde skippa att köpa risottoris när man skulle göra en risotto eller om man kan göra risgrynsgröt på basmatiris. Det jag då kom fram till var att det ibland är rätt att köpa lite dyrare råvaror för att slutresultatet skall bli bra.
Idag skall jag återgå till sparkyrkan och diskutera kött.
Först och främst kan man konstatera att det finns en eller två olika åsikter på området. Allt från att man inte skall äta kött alls till att det bara går att äta svenskt kött eller att hamster är det enda kött som är okej att äta.
Låt oss för ett ögonblick bortse från den delen av diskussionen eftersom jag nu kommer diskutera olika styckningsdetaljers användningsområden. Smakmässigt spelar det mindre roll om kossan pratade polska eller rumänska. Det är i så fall viktigare hur länge köttbiten har mörat, hur kossan blev uppfödd och hur gammal den blev samt huruvida köttet blivit fryst eller inte.
Nu till diskussionen.
Det finns de som anser att nötkött är det enda rätta om man skall äta kött. Det brukar ofta kombineras med att man skall köpa de dyraste premiumbitarna som går och dessa bitar skall sedan endast visas för en värmekälla innan det hela serveras tillsammans med pommes och bea.
Personligen anser jag att var bit har sin plats. Skall jag äta en köttbit, som den är, stekt eller grillad; ja då väljer jag oftast en premiumbit. Inte nödvändigtvis från ko då jag gärna äter både vilt, lamm, gris, fågel osv men det får gärna vara en muskel som inte brukats särdeles mycket eftersom den tenderar att vara mörare.
Men det stämmer bara om man inte skall tillaga biten särdeles länge.
Skall du göra en chilli con carne, kalops, gulasch eller varför inte en pulled "insert meat", då vågar jag sticka ut hakan och hävda att slutprodukten kommer bli sämre om du använder en premiumdetalj eftersom de delarna saknar fett.
En seg och senig stek, rulle, fransyska, karré ... blir som bäst när den har tillagats tillräckligt länge för att fettet och senorna har brutits ned och blivit geleiga. Oftast är det svårt att göra någonting bra med senorna men de går å andra sidan ganska lätt att få bort men fettet är väsentligt för att ge smak och konsistens.
Det går alltså inte att säga att den ena styckningsdetaljen är bättre än den andra. Det beror på vad man skall ha den till.
I familjen AvLs hem gör vi ganska mycket långkok. Det blir grytor, stekar och liknande rätter där längre tillagningstid är nödvändigt. Vi är inte familjen som kräver en stor köttbit på tallriken men vi vill gärna ha en animalisk produkt för smak och konsistens. Grytor är superbra eftersom man dels kan förbereda mycket. Det tar relativt kort tid att göra (man behöver ju inte stå och titta på den puttrande grytan) och man blandar köttet med alla möjliga goda rotfrukter och grönsaker vilket kan göra att man äter mindre kött per portion utan att det märks.
Givetvis finns det ekonomiska fördelar också med att använda sekundärdetaljerna. De är billigare. Oftast mycket billigare och som sagt; för många maträtter krävs det en billigare köttbit för att man skall få ett bättre resultat. Sen kan givetvis "billigare" vara relativt men den ekologiska, närproducerade fransyskan kommer alltid vara billigare än oxfilén från samma djur om det inte är någonting fel på den senare.
Idag skall jag återgå till sparkyrkan och diskutera kött.
Först och främst kan man konstatera att det finns en eller två olika åsikter på området. Allt från att man inte skall äta kött alls till att det bara går att äta svenskt kött eller att hamster är det enda kött som är okej att äta.
Låt oss för ett ögonblick bortse från den delen av diskussionen eftersom jag nu kommer diskutera olika styckningsdetaljers användningsområden. Smakmässigt spelar det mindre roll om kossan pratade polska eller rumänska. Det är i så fall viktigare hur länge köttbiten har mörat, hur kossan blev uppfödd och hur gammal den blev samt huruvida köttet blivit fryst eller inte.
Nu till diskussionen.
Det finns de som anser att nötkött är det enda rätta om man skall äta kött. Det brukar ofta kombineras med att man skall köpa de dyraste premiumbitarna som går och dessa bitar skall sedan endast visas för en värmekälla innan det hela serveras tillsammans med pommes och bea.
Personligen anser jag att var bit har sin plats. Skall jag äta en köttbit, som den är, stekt eller grillad; ja då väljer jag oftast en premiumbit. Inte nödvändigtvis från ko då jag gärna äter både vilt, lamm, gris, fågel osv men det får gärna vara en muskel som inte brukats särdeles mycket eftersom den tenderar att vara mörare.
Men det stämmer bara om man inte skall tillaga biten särdeles länge.
Skall du göra en chilli con carne, kalops, gulasch eller varför inte en pulled "insert meat", då vågar jag sticka ut hakan och hävda att slutprodukten kommer bli sämre om du använder en premiumdetalj eftersom de delarna saknar fett.
En seg och senig stek, rulle, fransyska, karré ... blir som bäst när den har tillagats tillräckligt länge för att fettet och senorna har brutits ned och blivit geleiga. Oftast är det svårt att göra någonting bra med senorna men de går å andra sidan ganska lätt att få bort men fettet är väsentligt för att ge smak och konsistens.
Det går alltså inte att säga att den ena styckningsdetaljen är bättre än den andra. Det beror på vad man skall ha den till.
I familjen AvLs hem gör vi ganska mycket långkok. Det blir grytor, stekar och liknande rätter där längre tillagningstid är nödvändigt. Vi är inte familjen som kräver en stor köttbit på tallriken men vi vill gärna ha en animalisk produkt för smak och konsistens. Grytor är superbra eftersom man dels kan förbereda mycket. Det tar relativt kort tid att göra (man behöver ju inte stå och titta på den puttrande grytan) och man blandar köttet med alla möjliga goda rotfrukter och grönsaker vilket kan göra att man äter mindre kött per portion utan att det märks.
Givetvis finns det ekonomiska fördelar också med att använda sekundärdetaljerna. De är billigare. Oftast mycket billigare och som sagt; för många maträtter krävs det en billigare köttbit för att man skall få ett bättre resultat. Sen kan givetvis "billigare" vara relativt men den ekologiska, närproducerade fransyskan kommer alltid vara billigare än oxfilén från samma djur om det inte är någonting fel på den senare.
torsdag 4 oktober 2018
Jag älskar begagnade barnprylar
I somras rasade jag mot att sälja begagnade prylar (inlägg här och här) men då konstaterade jag samtidigt att jag gärna är köpare av begagnade prylar och jag hoppas att jag är en sådan som ger säljaren en bekväm magkänsla.
Låt mig berätta varför jag är så förtjust i att köpa och vad.
Det är faktiskt ganska sällan jag köper möbler, kläder och prylar begagnat. Nästan aldrig faktiskt givet att prylarna är till mig eller hustrun. Jag har köpt ett gäng väl bevarade billybokhyllor och jag har letat rätt på att gäng dekorativa kistor men mycket annat är det inte.
Däremot har vi köpt väldigt mycket av det vi behövt och velat ha till vår dotter, begagnat. En hel del har vi fått begagnat också men mycket har vi köpt. Vi snackar allt från spjälsäng till kläder och det fina med detta är att det inte spelar så stor roll vad det är.
Låt oss anta att vi går på loppis och någon säljer barnkläder för 5 kr/plagg. Då spelar det inte så stor roll att det är lite slitet och urtvättat. Jag har aldrig stött på att det varit smutsigt, fläckigt eller trasigt utan allmänt begagnat. Barnet växer så det knakar och nypris på kläder och skor är i stort sett samma för små människor som för stora och jag vill påstå att det skär i en snåljävuls hjärta att köpa ett par bäbisbrallor i storlek 68 för 200 kr för de där byxorna kommer inte användas mer än en månad. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger byxorna kräks ned och måste tvättas. De hinner inte bli utslitna hur man än gör.
Det är då det är skönt att kunna köpa byxorna från någon annan för en femma.
Samma sak är det ju med leksaker, böcker, spel, pussel, barnstolar, spjälsängar osv. Grejerna skall användas under en mycket begränsad tid. Det finns en låg grad av individuella krav på prylarna och det finns ett enormt överflöd ute i stugorna vilket gör att prylarna blir billiga.
Summa summarum kan jag konstatera att vi har kommit ganska billigt undan än så länge. Vår dotter har ännu inte kostat lika mycket som de olika bankerna och instituten beräknar att ett barn skall kosta och jag vågar tro att det kommer hålla i sig ett tag till.
Vår shopping
Senaste vågen av prylar vi kände att vi var tvungna att införskaffa var en ny höst- och vintergarderob. Hon har växt ur det hon hade förra året och nu skulle hon dessutom börja förskolan så allt måste finnas i dubbla upplagor.
Det var inte många dagar vi ägnade åt att åka runt och köpa prylar men ett par loppmarknader besöktes och under sommaren spenderade vi totalt ungefär 1000 kr på loppisar och på blocket. För dessa pengar fick vi en juniorsäng och en uppsättning bord och stolar att ha i dotterns rum. Vi köpte tre overaller och tre uppsättningar regnkläder. Vi köpte ett 20-tal kläduppsättningar i olika storlekar, 3 par skor, två par stövlar, en sulky, en resestol man kan sätta på matbordet när vi skall äta borta, en uppsjö böcker, pussel och andra pedagogiska leksaker för det kommande året och förmodligen har jag glömt en rad saker i den här uppräkningen.
Allt detta för 1000 kr. Oftast riktigt fina saker som folk bara vill bli av med.
Jag gör en snabb överslagsräkning och konstaterar att skulle vi köpt allt detta nytt skulle 10.000 kr inte räcka och det mesta av det vi köpt skulle vi förr eller senare vara tvungna att införskaffa. En del saker är lyxkonsumtion men jag kan tänka mig att lyxa till det med en hundring om det är vad som krävs.
Utöver besparingen får vi det stora nöjet att värna miljön en aning och vi kan leva i ett sjukt överflöd utan att det kostar en förmögenhet eller skadar vår omgivning. Jag tror inte att de andra föräldrarna på förskolan kan avgöra att vår dotters regnkläder av märket Didrikson inte kostade 599 kr utan snarare 20 kr. Eller att hennes stövlar kostade en tjuga. Jag kan i alla fall inte se att de varit använda tidigare.
Tid
Sist men inte minst kanske man skall reflektera över tiden det tar att hålla på så här. För givetvis är det enklare att bara beställa hem allt från nätet eller springa in på Polarn och pyret när man går från jobbet?
Sängen och bord, stolar tog en dryg timme att köpa. Det införskaffades via Blocket och jag var tvungen att åka en bit, ladda ut det till bilen, baxa in det och sätta ihop det. Men ändå... Testa om det går snabbare att köpa nytt på Ikea.
Resten tog tre timmar. Vi strosade runt på en bagageluckeloppis i Karlstad med ett par goda vänner och vi ägnade oss åt ohejdad shopping i ungefär två timmar och fick samtidigt lite sol och frisk luft. Utöver det sprang vi runt en knapp timme på en loppis i stan vilken angränsade till en restaurang vi skulle käka på tillsammans med ett par vänner. Vi kom så sent till den loppisen att folk börjat packa ihop. När de såg dottern slogs de om att få ge bort gamla kläder och prylar till henne. Jag var tvungen att cykla hem och hämta bilen och det vi fick med oss därifrån fyllde bagaget på vår kombi och kostade oss 125 kr.
Jag skulle våga drista mig till att säga att vi sparade tid på att köpa begagnat men jag är villig att omvärdera mitt ställningstagande. Kanske är det smidigare att klicka hem allt från nätet. Det är inte min upplevelse men så är jag ju nästan 40 år också och tekniskt utmanad.
Bildkälla: freeimages.com och equmeniakyrkan.se
Låt mig berätta varför jag är så förtjust i att köpa och vad.
Det är faktiskt ganska sällan jag köper möbler, kläder och prylar begagnat. Nästan aldrig faktiskt givet att prylarna är till mig eller hustrun. Jag har köpt ett gäng väl bevarade billybokhyllor och jag har letat rätt på att gäng dekorativa kistor men mycket annat är det inte.
Däremot har vi köpt väldigt mycket av det vi behövt och velat ha till vår dotter, begagnat. En hel del har vi fått begagnat också men mycket har vi köpt. Vi snackar allt från spjälsäng till kläder och det fina med detta är att det inte spelar så stor roll vad det är.
Låt oss anta att vi går på loppis och någon säljer barnkläder för 5 kr/plagg. Då spelar det inte så stor roll att det är lite slitet och urtvättat. Jag har aldrig stött på att det varit smutsigt, fläckigt eller trasigt utan allmänt begagnat. Barnet växer så det knakar och nypris på kläder och skor är i stort sett samma för små människor som för stora och jag vill påstå att det skär i en snåljävuls hjärta att köpa ett par bäbisbrallor i storlek 68 för 200 kr för de där byxorna kommer inte användas mer än en månad. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger byxorna kräks ned och måste tvättas. De hinner inte bli utslitna hur man än gör.
Det är då det är skönt att kunna köpa byxorna från någon annan för en femma.
Samma sak är det ju med leksaker, böcker, spel, pussel, barnstolar, spjälsängar osv. Grejerna skall användas under en mycket begränsad tid. Det finns en låg grad av individuella krav på prylarna och det finns ett enormt överflöd ute i stugorna vilket gör att prylarna blir billiga.
Summa summarum kan jag konstatera att vi har kommit ganska billigt undan än så länge. Vår dotter har ännu inte kostat lika mycket som de olika bankerna och instituten beräknar att ett barn skall kosta och jag vågar tro att det kommer hålla i sig ett tag till.
Vår shopping
Senaste vågen av prylar vi kände att vi var tvungna att införskaffa var en ny höst- och vintergarderob. Hon har växt ur det hon hade förra året och nu skulle hon dessutom börja förskolan så allt måste finnas i dubbla upplagor.
Det var inte många dagar vi ägnade åt att åka runt och köpa prylar men ett par loppmarknader besöktes och under sommaren spenderade vi totalt ungefär 1000 kr på loppisar och på blocket. För dessa pengar fick vi en juniorsäng och en uppsättning bord och stolar att ha i dotterns rum. Vi köpte tre overaller och tre uppsättningar regnkläder. Vi köpte ett 20-tal kläduppsättningar i olika storlekar, 3 par skor, två par stövlar, en sulky, en resestol man kan sätta på matbordet när vi skall äta borta, en uppsjö böcker, pussel och andra pedagogiska leksaker för det kommande året och förmodligen har jag glömt en rad saker i den här uppräkningen.
Allt detta för 1000 kr. Oftast riktigt fina saker som folk bara vill bli av med.
Jag gör en snabb överslagsräkning och konstaterar att skulle vi köpt allt detta nytt skulle 10.000 kr inte räcka och det mesta av det vi köpt skulle vi förr eller senare vara tvungna att införskaffa. En del saker är lyxkonsumtion men jag kan tänka mig att lyxa till det med en hundring om det är vad som krävs.
Utöver besparingen får vi det stora nöjet att värna miljön en aning och vi kan leva i ett sjukt överflöd utan att det kostar en förmögenhet eller skadar vår omgivning. Jag tror inte att de andra föräldrarna på förskolan kan avgöra att vår dotters regnkläder av märket Didrikson inte kostade 599 kr utan snarare 20 kr. Eller att hennes stövlar kostade en tjuga. Jag kan i alla fall inte se att de varit använda tidigare.
Tid
Sist men inte minst kanske man skall reflektera över tiden det tar att hålla på så här. För givetvis är det enklare att bara beställa hem allt från nätet eller springa in på Polarn och pyret när man går från jobbet?
Sängen och bord, stolar tog en dryg timme att köpa. Det införskaffades via Blocket och jag var tvungen att åka en bit, ladda ut det till bilen, baxa in det och sätta ihop det. Men ändå... Testa om det går snabbare att köpa nytt på Ikea.
Resten tog tre timmar. Vi strosade runt på en bagageluckeloppis i Karlstad med ett par goda vänner och vi ägnade oss åt ohejdad shopping i ungefär två timmar och fick samtidigt lite sol och frisk luft. Utöver det sprang vi runt en knapp timme på en loppis i stan vilken angränsade till en restaurang vi skulle käka på tillsammans med ett par vänner. Vi kom så sent till den loppisen att folk börjat packa ihop. När de såg dottern slogs de om att få ge bort gamla kläder och prylar till henne. Jag var tvungen att cykla hem och hämta bilen och det vi fick med oss därifrån fyllde bagaget på vår kombi och kostade oss 125 kr.
Jag skulle våga drista mig till att säga att vi sparade tid på att köpa begagnat men jag är villig att omvärdera mitt ställningstagande. Kanske är det smidigare att klicka hem allt från nätet. Det är inte min upplevelse men så är jag ju nästan 40 år också och tekniskt utmanad.
Bildkälla: freeimages.com och equmeniakyrkan.se
tisdag 29 maj 2018
Bränsleekonomi - Jag gubbkör och sparar 20 %
Det här var inte tänkt att bli en följetong men jag gjorde en kort, empirisk studie gällande min körning och min bils förutsättningar.
För någon vecka sedan, när försommaren hade slagit till på riktigt och vi hade 26-30 grader och gassande solsken bestämde vi oss för att göra två olika utflykter. Den första bar av till Uddevalla för att träffa min familj och dagen efter åkte vi till Vårgårda för att besöka hustruns familj.
Den ena sträckan är 9 mil och den andra 7 mil men det är egentligen inte intressant här utan det som är spännande är att undersöka bränsleförbrukningen. Det är i huvudsak landsvägskörning eller motorväg men sträckorna är väldigt olika. Till Uddevalla från Göteborg är det 110 km/h nästan hela vägen och till Vårgårda går det aldrig snabbare än 100 km/h men det är långa sträckor på 70-80 km/h.
Jag körde så ekonomiskt jag kunde men jag lät ACn kyla oss och vi hade gott om packning på båda resorna men resultatet lät inte vänta på sig.
På resan till och från Uddevalla lyckades jag snitta 5,1 dl/mil drivmedel och tur och retur Vårgård lyckades jag tillslut landa på 4,3 dl/mil (jag var nere på 4,2 dl men eftersom det var tjuvtjockt i Tingstadstunneln gick det inte hela vägen).
Det är en skillnad på 15-20 % beroende på åt vilket håll man räknar. Det drar alltså 19 % mer drivmedel per mil att köra till Uddevalla jämfört med Vårgårda och den främsta anledningen jag kan härleda är hastigheten. Det är backigare till Uddevalla vilket kan spela in men det kan inte vara med mycket.
Jag råkar ju nu också under en hygglig tid studerat min hustrus pendlande till jobbet och kan konstatera att hon landade på 5,2 dl/mil på en sträcka där man borde kunna komma ned i alla fall en halv deciliter men förmodligen närmare de där 0,8 dl som ovan, ja då finns det pengar att spara.
Precis som jag skrev i inlägget häromdagen innebär en minskning av bränslekonsumtionen med 0,8 dl/mil ungefär 2000 kr/år. Med ett drivmedelspris som snabbt stiger blir besparingen ännu högre så jag kommer inte i närtid återgå till min vanliga körstil.
Skulle det vara så att du semestrar i Västra Götaland och råkar köra bakom en grå KIA du tycker såsa fram i hastighetsbegränsningen; vinka när du kör om för sannolikheten är hög att det är jag som gubbkör för att spara tusenlappar.
Bildkälla: trafikverket.se
För någon vecka sedan, när försommaren hade slagit till på riktigt och vi hade 26-30 grader och gassande solsken bestämde vi oss för att göra två olika utflykter. Den första bar av till Uddevalla för att träffa min familj och dagen efter åkte vi till Vårgårda för att besöka hustruns familj.
Den ena sträckan är 9 mil och den andra 7 mil men det är egentligen inte intressant här utan det som är spännande är att undersöka bränsleförbrukningen. Det är i huvudsak landsvägskörning eller motorväg men sträckorna är väldigt olika. Till Uddevalla från Göteborg är det 110 km/h nästan hela vägen och till Vårgårda går det aldrig snabbare än 100 km/h men det är långa sträckor på 70-80 km/h.
Jag körde så ekonomiskt jag kunde men jag lät ACn kyla oss och vi hade gott om packning på båda resorna men resultatet lät inte vänta på sig.
På resan till och från Uddevalla lyckades jag snitta 5,1 dl/mil drivmedel och tur och retur Vårgård lyckades jag tillslut landa på 4,3 dl/mil (jag var nere på 4,2 dl men eftersom det var tjuvtjockt i Tingstadstunneln gick det inte hela vägen).
Det är en skillnad på 15-20 % beroende på åt vilket håll man räknar. Det drar alltså 19 % mer drivmedel per mil att köra till Uddevalla jämfört med Vårgårda och den främsta anledningen jag kan härleda är hastigheten. Det är backigare till Uddevalla vilket kan spela in men det kan inte vara med mycket.
Jag råkar ju nu också under en hygglig tid studerat min hustrus pendlande till jobbet och kan konstatera att hon landade på 5,2 dl/mil på en sträcka där man borde kunna komma ned i alla fall en halv deciliter men förmodligen närmare de där 0,8 dl som ovan, ja då finns det pengar att spara.
Precis som jag skrev i inlägget häromdagen innebär en minskning av bränslekonsumtionen med 0,8 dl/mil ungefär 2000 kr/år. Med ett drivmedelspris som snabbt stiger blir besparingen ännu högre så jag kommer inte i närtid återgå till min vanliga körstil.
Skulle det vara så att du semestrar i Västra Götaland och råkar köra bakom en grå KIA du tycker såsa fram i hastighetsbegränsningen; vinka när du kör om för sannolikheten är hög att det är jag som gubbkör för att spara tusenlappar.
Bildkälla: trafikverket.se
tisdag 3 april 2018
Strumpekonomi - Hur länge håller ett par strumpor?
Jag kom att diskutera detta, till synes triviala ämne med ett par vänner för en tid sedan. Hur länge håller strumporna och vad kostar ett par strumpor.
Jag funderade en del på det och konstaterade att det säkert hade varit kul att skriva några rader om det för det skulle också innebära att jag blev tvungen att efterforska svaret lite. Sagt och gjort.
Vad en strumpa kostar är inte så himla knepigt att få fram. En snabb googling var allt som krävdes för att konstatera att strumpor kan kosta nästan hur mycket som helst men men den nedre gränsen verkar ligga någonstans i närheten av 6 kr/par för ett par tubsockar i bomull i vuxenstorlek givet att de köps i Sverige (Jysk 5 pack 30 kr). Säg gärna till om du hittar billigare någonstans. Funktionsstrumpor, speciellt om de är gjorda i exklusiva material, kan lätt gå på 2-300 kr paret. Mer än så orkade jag inte scrolla men jag förutsätter att man kan betala tusenlappar för ett par sockar så länge det står ett speciellt namn på dem.
Hur länge en strumpa skall hålla var knepigare att få fram. En rolig forumstråd hittade jag där ett gäng kvinnor diskuterar fram att strumpor borde hålla i kanske ett halvår men att deras män får hål i strumporna var och varannan dag.
Mina egna empiriska undersökningar säger att jag köper strumpor av låg kvalitet vilket rimligtvis gör att de går sönder fortare men jag är också medveten om att jag har ganska grov hud på fötterna och dessutom inte bryr mig så himla mycket om mina skor. Detta gör också att strumporna slits fortare än exempelvis min hustrus strumpor. Även om hon är nästan lika kass som jag är på att ta hand om sina fötter är hennes hud i allmänhet långt mjukare än min vilket sannolikt bidrar till att förlänga hållbarheten.
En sak jag gör är att jag köper strumpor som ser likadana ut. Det gör att jag kan kassera den strumpa som går sönder och para ihop den som är kvar med en annan strumpa och på så sätt torde jag förlänga parets kollektiva livslängd.
Men min fråga blir ändå - hur lång tid skall en strumpa hålla?
Jag har ingen aning. Jag har aldrig studerat det mer ingående men jag skulle gissa mig till att jag förbrukar mellan fem och tio par strumpor per år och då byter jag givetvis strumpor minst en gång per dag. Det skulle innebära att ett par strumpor håller i en, eller max två månad ungefär givet kontinuerlig användning och det är ju inte så mycket.
Nästa fråga skulle kunna bli om det hade lönat sig att köpa dyrare sockar och/eller sockar av bättre kvalitet. Svaret på den frågan kanske blir ja men jag vet ärligt talat inte. Jag har köpt mängder av olika sorters strumpor i mina dagar. Det har varit tjocka yllestrumpor, löparstrumpor och allt däremellan och jag kan inte känna att det gör särdeles stor skillnad. Visst håller de tjockare, mer tätstickade strumporna längre men om ett par sådana kostar 100-200 kr kan jag alltså köpa och bruka 15-30 par billiga tubsockar för samma pengar.
Man kan i detta läge resonera kring hållbarheten och ja, där finns en poäng i att kanske använda strumpor av närproducerad ull eller liknande men eftersom jag inte längre gör trasmattor eller kuddstoppningar av textilierna jag inte längre använder så kommer det inte att göra så stor skillnad för alla trasiga kläder går i påsar och skeppas iväg till textilåtervinning. Bomull är för all del riktigt kasst för miljön men då känner jag att min relativt begränsade konsumtion i övrigt borde väga upp för en del förbrukade strumpor.
Så vad tror ni? Är det privatekonomiskt riktigt att köpa billiga strumpor eller är det bättre att köpa dyra strumpor?
Bildkälla: freeimages.com
Jag funderade en del på det och konstaterade att det säkert hade varit kul att skriva några rader om det för det skulle också innebära att jag blev tvungen att efterforska svaret lite. Sagt och gjort.
Vad en strumpa kostar är inte så himla knepigt att få fram. En snabb googling var allt som krävdes för att konstatera att strumpor kan kosta nästan hur mycket som helst men men den nedre gränsen verkar ligga någonstans i närheten av 6 kr/par för ett par tubsockar i bomull i vuxenstorlek givet att de köps i Sverige (Jysk 5 pack 30 kr). Säg gärna till om du hittar billigare någonstans. Funktionsstrumpor, speciellt om de är gjorda i exklusiva material, kan lätt gå på 2-300 kr paret. Mer än så orkade jag inte scrolla men jag förutsätter att man kan betala tusenlappar för ett par sockar så länge det står ett speciellt namn på dem.
Hur länge en strumpa skall hålla var knepigare att få fram. En rolig forumstråd hittade jag där ett gäng kvinnor diskuterar fram att strumpor borde hålla i kanske ett halvår men att deras män får hål i strumporna var och varannan dag.
Mina egna empiriska undersökningar säger att jag köper strumpor av låg kvalitet vilket rimligtvis gör att de går sönder fortare men jag är också medveten om att jag har ganska grov hud på fötterna och dessutom inte bryr mig så himla mycket om mina skor. Detta gör också att strumporna slits fortare än exempelvis min hustrus strumpor. Även om hon är nästan lika kass som jag är på att ta hand om sina fötter är hennes hud i allmänhet långt mjukare än min vilket sannolikt bidrar till att förlänga hållbarheten.
En sak jag gör är att jag köper strumpor som ser likadana ut. Det gör att jag kan kassera den strumpa som går sönder och para ihop den som är kvar med en annan strumpa och på så sätt torde jag förlänga parets kollektiva livslängd.
Men min fråga blir ändå - hur lång tid skall en strumpa hålla?
Jag har ingen aning. Jag har aldrig studerat det mer ingående men jag skulle gissa mig till att jag förbrukar mellan fem och tio par strumpor per år och då byter jag givetvis strumpor minst en gång per dag. Det skulle innebära att ett par strumpor håller i en, eller max två månad ungefär givet kontinuerlig användning och det är ju inte så mycket.
Nästa fråga skulle kunna bli om det hade lönat sig att köpa dyrare sockar och/eller sockar av bättre kvalitet. Svaret på den frågan kanske blir ja men jag vet ärligt talat inte. Jag har köpt mängder av olika sorters strumpor i mina dagar. Det har varit tjocka yllestrumpor, löparstrumpor och allt däremellan och jag kan inte känna att det gör särdeles stor skillnad. Visst håller de tjockare, mer tätstickade strumporna längre men om ett par sådana kostar 100-200 kr kan jag alltså köpa och bruka 15-30 par billiga tubsockar för samma pengar.
Man kan i detta läge resonera kring hållbarheten och ja, där finns en poäng i att kanske använda strumpor av närproducerad ull eller liknande men eftersom jag inte längre gör trasmattor eller kuddstoppningar av textilierna jag inte längre använder så kommer det inte att göra så stor skillnad för alla trasiga kläder går i påsar och skeppas iväg till textilåtervinning. Bomull är för all del riktigt kasst för miljön men då känner jag att min relativt begränsade konsumtion i övrigt borde väga upp för en del förbrukade strumpor.
Så vad tror ni? Är det privatekonomiskt riktigt att köpa billiga strumpor eller är det bättre att köpa dyra strumpor?
Bildkälla: freeimages.com
tisdag 27 februari 2018
Årets avtalsgenomgång genomförd - Sparade 5880 kr
Jag brukar försöka se över de flesta av våra löpande avtal en gång om året. Det är elen, telefonerna, försäkringarna m.m. och nu är jag klar för denna gång.
Vi har haft ett bra elavtal från Vattenfall det gångna året med en rejäl rabatt, lågt påslag och ingen fast avgift men det skulle löpa ut nu i januari och när jag ringde dem och frågade så kunde de inte erbjuda någon ny deal utan de ville ha normalt påslag och en fast avgift på 480 kr/år. Jag tänker inte betala 480 kr/år i fast avgift. Det är ungefär 25 % av ett års fakturaunderlag från elbolaget så icke. Vi har ganska låg elförbrukning och en fast avgift blir en orimligt hög del av kostnaden så det var bara att leta nytt avtal.
Det tog kanske 5 minuter att fixa ett nytt avtal via Elskling och besparingen var då som minst 480 kr/år men om jag läste rätt var också elpriset 35 öre billigare per KWh jämfört med det pris jag fått från Vattenfall om jag bara lät avtalet rulla på vilket blir en ytterligare besparing på nära 800 kr/år. Det är väldigt sällan jag tjänar 15360 kr/h skattat och klart så jag tar det här varje dag jag kan.
Bilförsäkringen var samma sak där.
Vi köpte ju en nyare bil i våras och blev erbjudna att teckna hos Folksam för 1000 kr per de första sex månaderna och det var en bra deal. Vi blev erbjudna att förlänga försäkringen men då skulle de ha drygt 7500 kr/år och det tyckte jag lät lite mycket. En snabb sökning på Compricer gav mig två konkurrerande bolag som alternativ och när jag ringde det ena (där vi sedan tidigare hade vår hemförsäkring) ville de istället för att sänka priset jag fått fram, höja priset på vår hemförsäkring varför jag ringde det andra bolaget istället. De erbjöd en bättre hemförsäkring för 600 kr/år lägre premie och om jag tog bilen också fick jag 10 % rabatt på den. Jag betalar inte fullt 3500 kr/år för bilförsäkringen så jag anser mig ha sparat 4000 kr på bilförsäkringen jämfört med att låta den rulla på och dessutom sparade vi 600 kr på hemförsäkringen.
Jag har egentligen kvar att byta telefonabonnemang men jag har inte gnagt färdigt ännu på om jag vill göra det eller om jag är nöjd där jag är. Den möjliga besparingen är inte särdeles hög men visst finns det möjligheter även här som jag tittar på.
Summering
Försäkringarna tog nog närmare 30 minuter att fixa men med en besparing på 4600 kr netto per år är jag klart nöjd.
Totalt har jag sparat 5880 kr/år genom att lägga ned 40 minuters arbete på att kolla på våra avtal. Jag kommer inte känna av det i plånboken eftersom jag egentligen mest behåller Status Q jämfört med tidigare men jag hade känt av det om jag inte genomförde den här kontrollen för då hade det bara löpt på och vi hade betalt nästan 500 kr/mån mer än vi behövt.
Det här är snabba och enkla pengar som jag tycker att alla borde hämta hem. Givetvis kommer inte alla kunna spara lika mycket men vissa kommer kunna spara mer. Vissa kommer göra andra val än jag gör och tycker att annat är viktigt men jag gissar att de flesta skulle hålla med om att det är onödigt att betala mer än man behöver för den här typen av tjänster.
Bildkälla: freeimages.com
Vi har haft ett bra elavtal från Vattenfall det gångna året med en rejäl rabatt, lågt påslag och ingen fast avgift men det skulle löpa ut nu i januari och när jag ringde dem och frågade så kunde de inte erbjuda någon ny deal utan de ville ha normalt påslag och en fast avgift på 480 kr/år. Jag tänker inte betala 480 kr/år i fast avgift. Det är ungefär 25 % av ett års fakturaunderlag från elbolaget så icke. Vi har ganska låg elförbrukning och en fast avgift blir en orimligt hög del av kostnaden så det var bara att leta nytt avtal.
Det tog kanske 5 minuter att fixa ett nytt avtal via Elskling och besparingen var då som minst 480 kr/år men om jag läste rätt var också elpriset 35 öre billigare per KWh jämfört med det pris jag fått från Vattenfall om jag bara lät avtalet rulla på vilket blir en ytterligare besparing på nära 800 kr/år. Det är väldigt sällan jag tjänar 15360 kr/h skattat och klart så jag tar det här varje dag jag kan.
Bilförsäkringen var samma sak där.
Vi köpte ju en nyare bil i våras och blev erbjudna att teckna hos Folksam för 1000 kr per de första sex månaderna och det var en bra deal. Vi blev erbjudna att förlänga försäkringen men då skulle de ha drygt 7500 kr/år och det tyckte jag lät lite mycket. En snabb sökning på Compricer gav mig två konkurrerande bolag som alternativ och när jag ringde det ena (där vi sedan tidigare hade vår hemförsäkring) ville de istället för att sänka priset jag fått fram, höja priset på vår hemförsäkring varför jag ringde det andra bolaget istället. De erbjöd en bättre hemförsäkring för 600 kr/år lägre premie och om jag tog bilen också fick jag 10 % rabatt på den. Jag betalar inte fullt 3500 kr/år för bilförsäkringen så jag anser mig ha sparat 4000 kr på bilförsäkringen jämfört med att låta den rulla på och dessutom sparade vi 600 kr på hemförsäkringen.
Jag har egentligen kvar att byta telefonabonnemang men jag har inte gnagt färdigt ännu på om jag vill göra det eller om jag är nöjd där jag är. Den möjliga besparingen är inte särdeles hög men visst finns det möjligheter även här som jag tittar på.
Summering
Försäkringarna tog nog närmare 30 minuter att fixa men med en besparing på 4600 kr netto per år är jag klart nöjd.
Totalt har jag sparat 5880 kr/år genom att lägga ned 40 minuters arbete på att kolla på våra avtal. Jag kommer inte känna av det i plånboken eftersom jag egentligen mest behåller Status Q jämfört med tidigare men jag hade känt av det om jag inte genomförde den här kontrollen för då hade det bara löpt på och vi hade betalt nästan 500 kr/mån mer än vi behövt.
Det här är snabba och enkla pengar som jag tycker att alla borde hämta hem. Givetvis kommer inte alla kunna spara lika mycket men vissa kommer kunna spara mer. Vissa kommer göra andra val än jag gör och tycker att annat är viktigt men jag gissar att de flesta skulle hålla med om att det är onödigt att betala mer än man behöver för den här typen av tjänster.
Bildkälla: freeimages.com
lördag 20 januari 2018
Sparande i AvL-familjens verklighet - "ny" barnstol införskaffad
Det kanske låter som om jag gnetar hela tiden men det gör jag inte. Det är lättare för en sån som jag att skriva om billiga prylar, sparande och billigt käk än det är att skriva om vilken pryl jag precis köpt. Dels för att jag inte tror att ni hade varit särdeles intresserade av att höra om mina kalsonginköp gjorda på Dressman eller när jag köper en ny häftig blöjpaket.
Om man inte lever ett rafflande liv är det ingen som vill läsa om vardagen. Jag kan inte rekommendera nytt smink, fräsiga designerskjortor eller ny och spännande HiFi för jag konsumerar inte på det sättet men jag kan ge ett exempel från vår vardag som är ganska talande för hur jag tänker.
Hustrun ville att vi skulle köpa en ny barnstol till Joy. Vi har en som fungerar alldeles utmärkt. Den är inköpt på IKEA för någon hundring och är alldeles utmärkt men hustrun vill ha en Tripp-Trapp och efter tillräckligt mycket tjat kommer det bli en Tripp-Trapp stol (Nej här är vi inte sponsrade med en krona).
Tripp-Trapp stolar är bra och Stokke är tydligen "tha shit". De håller i decennier och det finns mängder av dem. En ny kostar 1700 kr men då måste man ha en extrapryl om små barn skall kunna sitta i den och kanske en bricka också och vips är man uppe i 2600 kr. Jag har inte kollat om det finns massa mer prylar men jag vet att syrran köpte en sprillans ny stol och en babyinsats så att man kan lägga ned den nyfödda i stolen. En sådan insats kostar 900 kr till så låt oss avrunda paketet till 3500 kr.
Herr AvL skulle förmodligen få en hjärnblödning om någon sa till honom att han var tvungen att spendera 3500 kr på en barnstol men en Stokke Tripp-Trapp krävdes så då fick det bli begagnat. Efter lite letande skakade jag fram en gammal, välanvänd stol för 150 kr (de går oftast att få för 300-600 kr) men då saknades insats för att små barn skall kunna sitta i den. En sådan hittade jag på Facebook för 125 kr och då fick jag med lite annat bra att ha men då tillkommer det givetvis att stolen är lackat trä och bygeln är svart och hustrun ville ha en vit stol.
Jag är hemma på dagarna och bäbis sover oftast två timmar per dag och lägger sig innan jag så även om en del av "fritiden" går åt för att laga mat och städa m.m. bestämde jag mig för ett projekt.
Stolen sandades och målades. Jag har kvar en del sandpapper och massor av gammal färg från olika lägenhetsprojekt. Mycket av materialet har jag fått av tidigare hyresvärdar som kompensation vid inflyttning eller liknande så jag har inte ens betalat högre hyra för det så jag betecknar det som gratis.
Jag har också en gammal sprayburk med lilametallic hobbyfärg ståendes så nu har vi en vit Tripp-Trapp stol där alla metalldetaljer är lilametalic och alltihopa kostade 275 kr och lite tid. Det är runt 10 % av vad en ny skulle kosta och med tanke på att det varje dag brukar finnas 20-50 stolar till salu på Blocket, Tradera och FB bara här i mitt närområde känner jag verkligen inget behov av att belasta miljön med ytterligare en.
Hustrun fick således som hon ville. Vi betalade en fullt rimlig peng för detta konsumtionsöverflöd och nu kan vi packa ihop Ikeastolen och använda den när det kommer gäster och jag känner att jag sparat nära 2500 kr trots att jag egentligen har spenderat 300 kr helt i onödan.
Fint va?
Bildkälla: stokke.com och att välja lycka
Om man inte lever ett rafflande liv är det ingen som vill läsa om vardagen. Jag kan inte rekommendera nytt smink, fräsiga designerskjortor eller ny och spännande HiFi för jag konsumerar inte på det sättet men jag kan ge ett exempel från vår vardag som är ganska talande för hur jag tänker.
Hustrun ville att vi skulle köpa en ny barnstol till Joy. Vi har en som fungerar alldeles utmärkt. Den är inköpt på IKEA för någon hundring och är alldeles utmärkt men hustrun vill ha en Tripp-Trapp och efter tillräckligt mycket tjat kommer det bli en Tripp-Trapp stol (Nej här är vi inte sponsrade med en krona).
Tripp-Trapp stolar är bra och Stokke är tydligen "tha shit". De håller i decennier och det finns mängder av dem. En ny kostar 1700 kr men då måste man ha en extrapryl om små barn skall kunna sitta i den och kanske en bricka också och vips är man uppe i 2600 kr. Jag har inte kollat om det finns massa mer prylar men jag vet att syrran köpte en sprillans ny stol och en babyinsats så att man kan lägga ned den nyfödda i stolen. En sådan insats kostar 900 kr till så låt oss avrunda paketet till 3500 kr.
Herr AvL skulle förmodligen få en hjärnblödning om någon sa till honom att han var tvungen att spendera 3500 kr på en barnstol men en Stokke Tripp-Trapp krävdes så då fick det bli begagnat. Efter lite letande skakade jag fram en gammal, välanvänd stol för 150 kr (de går oftast att få för 300-600 kr) men då saknades insats för att små barn skall kunna sitta i den. En sådan hittade jag på Facebook för 125 kr och då fick jag med lite annat bra att ha men då tillkommer det givetvis att stolen är lackat trä och bygeln är svart och hustrun ville ha en vit stol.
Jag är hemma på dagarna och bäbis sover oftast två timmar per dag och lägger sig innan jag så även om en del av "fritiden" går åt för att laga mat och städa m.m. bestämde jag mig för ett projekt.
Stolen sandades och målades. Jag har kvar en del sandpapper och massor av gammal färg från olika lägenhetsprojekt. Mycket av materialet har jag fått av tidigare hyresvärdar som kompensation vid inflyttning eller liknande så jag har inte ens betalat högre hyra för det så jag betecknar det som gratis.
Jag har också en gammal sprayburk med lilametallic hobbyfärg ståendes så nu har vi en vit Tripp-Trapp stol där alla metalldetaljer är lilametalic och alltihopa kostade 275 kr och lite tid. Det är runt 10 % av vad en ny skulle kosta och med tanke på att det varje dag brukar finnas 20-50 stolar till salu på Blocket, Tradera och FB bara här i mitt närområde känner jag verkligen inget behov av att belasta miljön med ytterligare en.
Hustrun fick således som hon ville. Vi betalade en fullt rimlig peng för detta konsumtionsöverflöd och nu kan vi packa ihop Ikeastolen och använda den när det kommer gäster och jag känner att jag sparat nära 2500 kr trots att jag egentligen har spenderat 300 kr helt i onödan.
Fint va?
Bildkälla: stokke.com och att välja lycka
lördag 13 januari 2018
Veckans recept: Lax och ärtor
Lax och ärtor låter kanske inte så roligt men jag testade för några dagar sedan att göra en lite krämigare ärtpuré till min dotter och den blev riktigt god. Då tänkte jag att om jag nu faktiskt gör riktigt god barnmat varför begränsa det till barnmat så jag skalade bara upp det hela och efter det äter vi samma mat i hela familjen. Perfekt.
Lax med ärtpuré och rostade potatisar
Jag hittar inget vettigt recept på det här men känner man att man måste ha ett recept kan jag väl rekommendera det här.
Jag skar upp en rejäl laxbit. Totalt snackar vi kanske 400 g lax. Stekte hela biten med lite salt och peppar, dill och citronskal.
400 g frysta ärtor kokades i ett par minuter. Hälldes av och sedan körde jag dem med stavmixer och blandade i flytande milda, salt och vitpeppar tills det blev en lite grynig smet av alltihop. Hade jag inte behövt ta hänsyn till allergier eller vikt hade jag nog kört ca 50 g smör och ett par matskedar crème fraiche i purén för att göra den ännu bättre men dottern är mjölkallergiker och milda är mjölkfri så då kör vi på det och kanske lite vatten för rätt konsistens.
Till detta serverades ugnsrostade potatisar. 400 g oskalade men sköljda potatisar halverades, saltades rikligt med havssalt (fint skall det vara) och kördes in i ugnen en halvtimme tills de var mjuka i mitten.
Purén funkar som sås men vill man ha någonting mer kan man alltid blanda lite dill och citronjuice i ett par klickar crème fraiche så har man en perfekt sås till.
Ekonomi
Precis efter nyår hade mitt lokala Coop erbjudande på färsk lax för 79 kr/kg om man köpte hel sida så det gjorde jag. 125-150 g per person räcker utmärkt så det här blir en ganska billig måltid även det.
På 14 kr per portion är det inte den billigaste maten jag någonsin lagat men lite lyx i vardagen kan man väl unna sig. Och skall vi nu vara petiga kostar det här 35 kr/kg medan en burk barnmat med lax och potatis kostar 49 kr/kg på samma Coop där jag köpte laxen. När jag lagar det själv vet jag vad jag stoppar i bäbisen, vi kan äta tillsammans från varandras tallrikar om det skulle vara så och maten är riktigt fräsch. Att tillaga det här tar dessutom inte mer än ungefär 15-20 minuter effektiv tid och man har middagen på bordet 45 minuter efter starten. Ett par korta avsnitt babblarna på TV och sedan är det mat. Vi behöver inte ens vara två för att fixa det här.
Bra va?
Bildkälla: ica.se och att välja lycka
Lax med ärtpuré och rostade potatisar
Jag hittar inget vettigt recept på det här men känner man att man måste ha ett recept kan jag väl rekommendera det här.
Jag skar upp en rejäl laxbit. Totalt snackar vi kanske 400 g lax. Stekte hela biten med lite salt och peppar, dill och citronskal.
400 g frysta ärtor kokades i ett par minuter. Hälldes av och sedan körde jag dem med stavmixer och blandade i flytande milda, salt och vitpeppar tills det blev en lite grynig smet av alltihop. Hade jag inte behövt ta hänsyn till allergier eller vikt hade jag nog kört ca 50 g smör och ett par matskedar crème fraiche i purén för att göra den ännu bättre men dottern är mjölkallergiker och milda är mjölkfri så då kör vi på det och kanske lite vatten för rätt konsistens.
Till detta serverades ugnsrostade potatisar. 400 g oskalade men sköljda potatisar halverades, saltades rikligt med havssalt (fint skall det vara) och kördes in i ugnen en halvtimme tills de var mjuka i mitten.
Purén funkar som sås men vill man ha någonting mer kan man alltid blanda lite dill och citronjuice i ett par klickar crème fraiche så har man en perfekt sås till.
Ekonomi
Precis efter nyår hade mitt lokala Coop erbjudande på färsk lax för 79 kr/kg om man köpte hel sida så det gjorde jag. 125-150 g per person räcker utmärkt så det här blir en ganska billig måltid även det.
På 14 kr per portion är det inte den billigaste maten jag någonsin lagat men lite lyx i vardagen kan man väl unna sig. Och skall vi nu vara petiga kostar det här 35 kr/kg medan en burk barnmat med lax och potatis kostar 49 kr/kg på samma Coop där jag köpte laxen. När jag lagar det själv vet jag vad jag stoppar i bäbisen, vi kan äta tillsammans från varandras tallrikar om det skulle vara så och maten är riktigt fräsch. Att tillaga det här tar dessutom inte mer än ungefär 15-20 minuter effektiv tid och man har middagen på bordet 45 minuter efter starten. Ett par korta avsnitt babblarna på TV och sedan är det mat. Vi behöver inte ens vara två för att fixa det här.
Bra va?
Bildkälla: ica.se och att välja lycka
lördag 6 januari 2018
Julskinkan blir lapskojs & 10 miljoner kronor
I lumpen var favoritburkarna präriegryta och lapskojs och jag gör mina egna varianter av dessa rätter ibland men inte nödvändigtvis för att guldburkarna faktiskt var goda utan för att det jag lagar är gott.
I mellandagarna gick det att köpa julskinka för 10 kr/kg på Ica hemmavid och det finns saker att göra med en julskinka oavsett om den är tillagad eller inte. Jag köpte en okokt och ett par kokta. De kokta blir typiskt pastasåser, gratänger och pytter medan den okokta blir grytor, bräserat med rotmos, soppor eller varför inte lapskojs.
Lapskojs
Receptet jag länkar till är fullgott men personligen brukar jag spä moset med både kokspad och lite gräddmjölk men man gör som man vill.
Man inser varför försvarsmakten serverade lapskojs till de värnpliktiga. Om jag hemma kan skaka fram en portion för 5,16 kr måste försvarsmaktens variant vara nästan gratis.
Jag hittade en lite spännande artikel från 2009 där SvD konstaterade att man då kunde köpa 12 burkar lapskojs för 60 kr. Problemet var att köttet var 27 år gammalt men varför inte? Nu kan man inte längre köpa gamla guldburkar vad jag vet så det närmaste att jämföra med jag kommer verkar vara Felix gulaschsoppa vilket vi också fick när det var lyx på menyn. En sådan burk kostar 31,95 kr men skulle vi räkna på samma vikt som ovan portion skulle den kosta 19,97 kr. Det är en skillnad på 14,81 kr/portion.
Tänk om man kunde spara 14,81 kr/portion till lunch och middag varje dag. Från 18-års ålder till pensionen vid 65 år skulle man med en genomsnittlig börsavkastning kunna ha en pensionsportfölj värd drygt 10 miljoner kronor.
På köpet får man godare mat i ett helt yrkesliv. Jag äter med glädje lite lapskojs nu efter jul.
Lycka till
Bildkälla: att välja lycka och z2036.blogspot.se
I mellandagarna gick det att köpa julskinka för 10 kr/kg på Ica hemmavid och det finns saker att göra med en julskinka oavsett om den är tillagad eller inte. Jag köpte en okokt och ett par kokta. De kokta blir typiskt pastasåser, gratänger och pytter medan den okokta blir grytor, bräserat med rotmos, soppor eller varför inte lapskojs.
Lapskojs
Receptet jag länkar till är fullgott men personligen brukar jag spä moset med både kokspad och lite gräddmjölk men man gör som man vill.
Man inser varför försvarsmakten serverade lapskojs till de värnpliktiga. Om jag hemma kan skaka fram en portion för 5,16 kr måste försvarsmaktens variant vara nästan gratis.
Jag hittade en lite spännande artikel från 2009 där SvD konstaterade att man då kunde köpa 12 burkar lapskojs för 60 kr. Problemet var att köttet var 27 år gammalt men varför inte? Nu kan man inte längre köpa gamla guldburkar vad jag vet så det närmaste att jämföra med jag kommer verkar vara Felix gulaschsoppa vilket vi också fick när det var lyx på menyn. En sådan burk kostar 31,95 kr men skulle vi räkna på samma vikt som ovan portion skulle den kosta 19,97 kr. Det är en skillnad på 14,81 kr/portion.
Tänk om man kunde spara 14,81 kr/portion till lunch och middag varje dag. Från 18-års ålder till pensionen vid 65 år skulle man med en genomsnittlig börsavkastning kunna ha en pensionsportfölj värd drygt 10 miljoner kronor.
På köpet får man godare mat i ett helt yrkesliv. Jag äter med glädje lite lapskojs nu efter jul.
Lycka till
Bildkälla: att välja lycka och z2036.blogspot.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





















