Visar inlägg med etikett Indexinvestering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Indexinvestering. Visa alla inlägg

onsdag 12 april 2017

1 år av fondsparande

Något av det roligaste jag vet är när någon frågar mig om sparande och investeringar. Jag har i regel svårt att ge direkta aktietips eller handfasta råd men när någon vill ta tag i sitt sparande och vill ha hjälp att sätta igång - det är lycka det.



Häromdagen berättade en av mina mest motsträviga vänner att han ville att jag skulle hjälpa honom sätta upp ett månadssparande och han ville ha lite tips på hur man skulle göra och då kom jag att tänka på ett inlägg jag skrev förra våren som jag döpte till "Steg för steg - Börja spara". Det blev en handgriplig instruktion i hur man kan tänka och vilka sparprodukter man kan välja.

Jag föreslog då två fondtyper där den ena var en svensk indexfond och den andra var en global indexfond. I vanliga fall lägger jag på en krydda också men det här är den absoluta grundnivån och det räcker absolut med dessa två för den som inte är intresserad utan bara vill komma igång.


Portföljen

Jag föreslog Länsförsäkringar Global Indexnära eller DNB Global Indeks. Det är en smaksak men personligen väljer jag Länsförsäkringars alternativ eller en ETF men ETFerna är överkurs för de flesta så låt oss stanna vid en traditionell fond.

Som svensk indexfond föreslog jag ett gratisalternativ från Nordnet eller Avanza och eftersom det mesta av min portfölj ligger hos Avanza är det naturligt för mig att välja deras alternativ Avanza Zero även om jag egentligen föredrar ett lite bredare index än OMX30.

För ett år sedan räknade jag på ett månadssparande om 1000 kr/månad med 50-70 % i globalfonden och resten i Sverigefonden. Låt oss för sakens skull bestämma att vi valde 60 % globalt och 40 % Sverige.

Hur har det gått?

Nu kanske det är dags för den där disclamern att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning och när vi ändå kör floskler kan vi ju säga att detta inte är direkt rådgivning men det som verkligen spelar roll är att du som läsare vet om att det senaste året har varit ett väldigt starkt år och vi kan förvänta oss en börsnedgång i framtiden vilken kommer justera en förväntad framtida avkastning.

Med det sagt kan vi konstatera att perioden 20160331 - 20170331 har vi har sparat 12.000 kr (om vi bortser från den sista tusenlappen som sattes in den siste mars i år) och portföljen är värd  13.523,94 kr


Ovanstående diagram visar bara avkastningskurvan och inte portföljutvecklingen.

Visst ser det fint ut? 

12,7 % totalavkastning baserat på totalt insatt kapital. Effektiv avkastning är ju då betydligt högre.

Så även om ett år är alldeles för kort tid för att utvärdera någonting känns det ju ändå ganska bra att kunna visa att ett sparande initierat för ett år sedan hade gett en rejäl slant extra i portföljen.


Bildkälla: Freeimages.com och att välja lycka

torsdag 8 december 2016

Spelpengar som sparas kan bli en riktig "lottovinst"

För inte så länge sedan fångade jag upp en artikel publicerad av Folksam eftersom någon jag följer på twitter länkade till den och det som fastnade hos herr AvL var att genomsnittssvensken lägger 465 kr/mån på spel. Jisses.

Bild: Pixabay.com

Länk till artikeln hittar du här.

Jag kan förstå tjusningen men jag spelar mycket sparsamt själv. Det händer att det landar en skraplott på kvittot någon gång per år men det är också allt men 450 kr i månaden är fullständigt otänkbart. Och dessa kostnader är som följd av en önskan att vinna massor av pengar och nå en ekonomisk plats där man tror att livet kommer vara enklare eller innehålla fler element man drömmer om.

Sifo som står bakom undersökningen har räknat på att man kan spara ihop en miljon ganska enkelt om man istället sparar pengarna och man har antagit 5,5-6 % årlig avkastning och 45 års spartid.

6 % årlig avkastning är en rimlig avkastningsnivå och det är osannolikt att man klarar av att komma mycket högre än så om sparhorisonten är så lång som 45 år men jag vill filosofera lite över ränta på ränta effekten här. Den sparade summan är 251,100 kr vilket är en rejäl slant i sig själv. På så lång tid som 45 år är dock räntan det viktigaste och om jag använder herr Thelenius sparkalkylator kan jag konstatera att skatteeffekten också spelar roll.


Källa: z2036.blogspot.se
En snabb excelsnurra säger mig att Sifo helt enkelt har multiplicerat sparsumman med avkastningsnivån varje år och därför ger ovanstående ett något lägre resultat än de 1,1 miljonerna som man får fram i undersökningen. Jag har ju dessutom räknat på 465 kr och inte på 500 kr och 5.5 % ränta som man gör i undersökningen. Man har också alternativet 400 kr/mån och 6 % avkastning och får fortfarande en miljon vid pension.

Nu vill jag göra det lite intressantare. De senaste 30 åren har den svenska börsen gett en genomsnittlig avkastning på 11 %. Skulle man anta att det kan fortsätta så får vi följande resultat av vårt sparande.

Källa: z2036.blogspot.se

Nu börjar vi snacka lottovinst på riktigt. Låt oss vara en aning mer obscena i våra antagande och anta att det är en familj om två personer som gör det här. Då kommer vi upp i 8.5 miljoner men låt oss inte stanna där. Låt oss anta att de fortsätter hela vägen till sin död och lämnar över sina sparade slantar till nästa generation. Medellivslängden är 80-84 år idag så låt oss anta 82 år vilket ger en sparhorisont på 64 år.


Källa: z2036.blogspot.se

Lottovinsten är nu uppe i 51,5 miljoner kronor och det enda man behöver spara är 465 kr/person och månad. Nu kanske det är fullständigt orimliga antaganden med 11 % i årlig avkastning under så lång tid men då väljer jag att luta mig tillbaka och konstatera att Warren Buffett har klarat att skapa en genomsnittlig avkastning på nära 20 % om året i närmare ett halvt sekel så omöjligt är det definitivt inte.

Sluta spela och börja spara



Bildkälla: pixabay.com
Bildkälla: z2036.blogspot.se





torsdag 24 november 2016

Whiskyinvesteringar

Det här är en del i en liten serie om alternativ till aktiemarknaden vilken jag började med fastigheter och fastighetsinvesteringar för en tid sedan.

Titeln är whisky eftersom det är en av de få ädla drycker jag känner att jag innehar tillräckliga
kunskaper om för att uttala mig om dess värde och förutsättningar som investeringsobjekt men
nedanstående diskussion kan i de flesta fall appliceras på alltifrån vin till cognac.

Bild: Allthingswhisky.com


Eftersom systembolaget håller ett svenskt spritmonopol blir hanteringen av alkoholhaltiga rariteter
och samlarobjekt relativt stelbent men för den byråkratiskt lagde behöver detta inte utgöra ett
hinder även om man förlorar en hel del förtjänst genom att nyttja det svenska monopolets försäljningskanaler. Man kan handla med samlarobjekt på internationella auktionssidor och på systembolagets spritauktioner men förutsättningen för att komma undan monopolets radar är att flaskorna faktiskt är samlarobjekt och att konsumtion av innehållet är klart sekundärt.

I det här läget känner jag att man med fördel kan dela upp utbudet av dessa drycker i tre kategorier.

3 kategorier

Kategori 1

Kategori ett skulle vara det som finns lätt tillgängligt via hemsidor eller butiker och denna kategori
har inget samlarvärde alls men det går att hitta riktigt fin dryck som på många andra sätt kan förgylla
ens liv om man råkar vara lagd åt det hållet att man faktiskt uppskattar det ursprungliga "livets vatten". Kategori ett är helt enkelt drickwhisky och inte samlarwhisky.

Kategori 2

Kategori två skulle jag vilja viga åt unika utgåvor som släpps snart eller släppts nyligen. Det rör sig om begränsade upplagor och gärna med någonting som gör dem extra speciella. Det kan vara någon unik årgång eller en blandning av fat som är ofantligt speciellt för detta destilleri eller liknande. Det skulle göra flaskan extra åtråvärd.

I kategori två hittar du potentiella dyrgripar men också ”kursdubblare”. Eftersom det rör sig om små
upplagor kommer förmodligen inte alla som vill ha en flaska, få en flaska vilket innebär att den driftige skulle kunna köpa en flaska och sälja den kort därefter för en betydligt högre summa än man köpte den för.

Alternativet är att köpa på sig en eller flera flaskor och lagra dem i några, eller många år i förhoppning att värdet stiger. Värdet kommer stiga om det faktiskt visade sig vara en speciell och unik utgåva som hade ett samlarvärde och där dessutom flaskorna som kom ut på marknaden togs bort från marknaden exempelvis genom att ett gäng av dem dracks upp. Min erfarenhet är att den här kategorins whisky kan erbjuda en liten extra inkomst för den insatte men det är ganska hög risk och det kräver att man är insatt. Det är dessutom relativt sällsynt vilket innebär att man kan se den här kategorin lite som att spela IPO bingo, dvs att teckna sig i de IPO´er som kommer ut och hoppas på en liten tilldelning som man kan sälja direkt vid notering. Riskabelt och förmodligen inget man blir rik på.

Kategori 3

Kategori tre är vigd åt de flaskor som redan i dagsläget är rariteter och samlarobjekt eller som med mycket stor sannolikhet kommer att bli det. Det här är nivån där man blir samlare på riktigt men det ger också en möjlighet till investeringar.

Kravet är dock att du gör noggranna efterforskningar, är långsiktig och dessutom kräver det i regel ett rejält startkapital. Det är lite som att försöka bygga upp en fastighetsportfölj men utan möjlighet att få med banken i projektet.

Investeringar

Jag har personligen huvudsakligen rört mig i kategori ett och två och både sparat en del relativt unika utgåvor som kommit de senaste åren men också avyttrat en del trevliga utgåvor för att skapa några snabba hundringar eller tusenlappar på kort tid men i huvudsak köper jag whisky för att dricka den och njuta den och jag samlar på vissa flaskor för att eventuellt kunna avyttra dem vid ett senare tillfälle men främst för att det finns några flaskor där jag tycker innehållet är så trevligt att det kan vara värt att öppna ytterligare en flaska av den sorten.

För några år sedan konstaterade jag att jag är vansinnigt intresserad av privatekonomi och börsen och jag är nästan like intresserad av whisky men jag konstaterade samtidigt att att jag inte skulle klara av att hålla två intressen på en sådan nivå att jag skulle klara av att utnyttja båda till att investera och tjäna pengar. När det kommer till aktier går det utmärkt att köpa en eller ett par indexfonder och fortsätta fylla på under lång tid. Men det är en taktik som jag tycker är tråkig även om den är effektiv och jag är betydligt bättre på att investera på börsen än jag är med whisky som investeringssubjekt och med den insikten följde att jag valde att begränsa mitt investeringsunivers till börsen och värdepapper samt en del onoterat och räntor.

Hur jag gör

Jag har alltså aktivt valt bort whisky som investeringsobjekt och håller sakta men säkert på att avveckla de oöppnade flaskorna jag har till fördel för börsen. Jag ägnar mig sällan åt IPO bingo utan investerar långsiktigt och än så länge har jag inte pengar nog att köpa riktigt dyra samlarutgåvor av whisky och förvara dem så som de förtjänar för att senare avyttra dem till förtjänst men för den som vill och kan diversifiera sina tillgångar kan mycket väl få en bra avkastning på sina pengar.

Själv nyttjar jag i dagsläget whisky för den möjlighet drycken erbjuder mig att boosta nöjesperspektivet av den treenighet under vilken jag bloggar. Balans mellan ekonomi, hälsa och nöje är parollen och whisky är inte alkohol för mig utan ren och skär njutning.

Jag skulle kunna erbjuda en hel del information om hur, var och vad man skall köpa och hur man bär sig åt men precis som med aktieinvesteringar är det viktigt att man vet vad man ger sig in i och min åsikt i den här frågan är att det kräver mycket mer av investeraren för att investera i den här typen av alternativa tillgångar än i många andra varför det är ännu viktigare att du som investerare vet vad du gör varför jag med detta inlägg är extra försiktig i att erbjuda råd och tips.

Lycka till med dina investeringar, vilka du än väljer.


Bildkälla: allthingswhisky.com


måndag 14 mars 2016

Att välja sitt index

I senaste månadsavstämningen reflekterade jag över att jag inte hade något funktionellt jämförelseindex att redovisa min portföljutveckling mot. Man kan tycka att det är fånigt eftersom det egentligen inte spelar så stor roll. Pengarna skall trilla in på kontot. Pengarna skall arbeta hårt för att förse dig med fler pengar och de bevingade orden från Warren Buffet skall ringa som kyrkklockor i öronen på dig och då kommer ekonomin att lösa sig.

"Rule No.1 is never lose money. Rule No.2 is never forget rule number one." Warren Buffet


Eller är det så enkelt?

Om jag skall hålla på med det här. Investera, läsa, spara. Lägga ned tid och energi på att förvalta portföljen; ja då måste det ju generera avkastning. Annars hade jag lika gärna kunnat lägga alla pengar i en eller ett par indexfonder och vara nöjd med det.

Därför tror jag att det här investeringsexperimentet jag ägnar mig åt kan må bra av att ha en måttstock att mäta sig mot i syfte att se hur det går men framförallt för att hålla koll på när/om det är dags att sluta.

Hur skall man då tänka gällande index?

Jag har svårt att se att det skulle finnas någon bästa väg eller metod därför tänker jag förklara hur jag tänker. Jag har tidigare förklarat mitt sparande där jag konstant har en buffert för de där regniga dagarna eller när börsen går ned. Jag vill verkligen inte röra mina aktier varför det måste finnas andra pengar jag kan ta av om jag måste. Just nu har jag ungefär 10 % allokerat till buffertsparande enligt min portföljgenomgång men en rejäl portion av "Övrigt" posten är allokerad i förhållandevis illikvida tillgångar men där en portion kan realiseras med kort varsel utan för stora negativa konsekvenser vilket jag också ser som en buffert. Totalt utgör denna "buffert" totalt 24 % men den kommer minska med tiden. För mig är bufferten egentligen en fast summa vilken justeras baserat på förutsebara behov inklusive viss riskjustering men för enkelhetens skull tycker jag att 10 % kan vara en rimlig nivå att hålla det på just nu.

Denna buffert behöver också förvaltas men i relativt säkra och skyddade former. Räntor och obligationer måste väl då vara hyggliga jämförelseinstrument att mäta mot varför jag valt att titta på indexet OMRX Total Bond Index (OMRXBOND). Det är ett index för den Svenska marknaden men det tänker jag passar väl in på den svenska räntemarknaden. Ett annat alternativ hade varit att följa en räntefond som i sin tur inte följer ett index men efter lite letande kan jag konstatera att många har just detta index som jämförelseindex. Portföljviktningen är 10 % varför indexvikten också blir 10 %.

Aktieindex

Det är här jag tycker att det börjar bli lurigt för jag vill ha det så enkelt som möjligt samtidigt som jag vill ha det rimligt korrekt. Därför tänker jag att jag ser till portföljvikt och konstaterar att jag har en rejäl portion pengar placerade i Sverige och resten är spritt över världen med en övervikt mot USA i dagsläget. Detta kan givetvis förändras men jag tror att det är rimligt att mäta sig mot Svenska förhållanden samtidigt som ett världsindex får stå för den stabila, diversifierade basen i portföljen.

Notera gärna att jag inte tar hänsyn till att jag har en rejäl slant i Fixed Income, preferensaktier. Dessa aktier kommer sannolikt inte att ge någon tillväxt att tala om utan en hög, statisk direktavkastning. Detta skulle ju kunna tala för att jag skulle öka på ränteportionen av indexet eller välja ett separat index för dessa men i det här fallet är det ju ett medvetet investeringsbeslut från min sida. Jag väljer preferensaktier just för de egenskaper de innehar och väljer att byta den här portföljdelen mot vanliga aktier. Det är mitt beslut och jag tror att det långsiktigt hjälper mig att slå index och därför räknas allt ihop.

Det Svenska indexet jag väljer är börsen som helhet inklusive utdelningar; närmare bestämt OMXSGI och eftersom min totala portfölj i dagsläget innehåller närmare 55 % Sverige men att jag vill vikta om lite nedåt känner jag att en lämplig portföljvikt är 40 % och utöver detta skall det till 50 % väljas ett globalt index.

På den här planen är det inte helt enkelt att skaka fram ett bra jämförelseindex som tar med utdelningar och en tillräckligt stor del av världen varför jag gör det lite enkelt för mig och väljer att använda Nasdaq Global Index (NQGI) vilket täcker 98 % av världsmarknaden.

Resultat

Då har vi snickrat ihop ett eget index. Sedan årsskiftet och fram till februari månads utgång hade det indexet backat 5.76 % och det var idel röda siffror. På den tiden hade min portfölj lyckats producera 0.47 % i ökning över nollan. Än så länge klarar jag att slå index med 6.23 % och det är ju fint. Nu råkar jag veta att jag byggt in en dämpare i portföljen vilket gör att det inte går lika snabbt nedåt men det gör i gengäld att det heller inte går lika fort uppåt. Skulle alltså börsen vända uppåt är risken stor att jag hamnar på efterkälken.

Vi får väl se men nu har jag i alla fall ett index att jämföra mig mot.

Bild: Freeimages.com