Helgernas orgie i njutning

Med en sådan titel föreställer jag mig att det antingen kommer strömma in läsare eller eka fullständigt tomt här på bloggen men det är egentligen ganska oskyldigt.

Jag har länge varit en whiskyentusiast men intresset har lagts på hyllan de senaste åren sedan dottern föddes. Tid, plats och att jag inte riktigt anser att överflödigt förskönande av alkohol hör hemma i en god uppfostran är några av anledningarna.

Jag har nästan lika länge varit en försiktig nybörjare avseende cigarrökning. Försiktig främst för att jag rökade cigaretter när jag var yngre och slutade runt de trettio eftersom jag fick en kraftigt försämrad luftrörshälsa. Med det i bagaget är jag lite försiktig när det kommer till rökning även om jag älskar cigarrer.

Om jag nu har begränsade möjligheter att njuta dessa synder kan jag förkovra mig i hobbyn på andra sätt. 

I julklapp fick jag en gammal bok av Steffo Törnqvist med det kärnfulla namnet NJUT!

Efter att ha läst igenom den på någon dag och putsat upp kunskaperna om cigarrer, cognac, portvin m.m. började jag leta lite på nätet och hittade ett gäng halvkul youtubekanaler vilka jag tänkte tipsa om.

Whiskey Tribe och Whiskey Vault är två kanaler med samma gubbar. Roliga och faktafyllda filmer om huvudsakligen whisk(e)y. 

Utöver dem har jag börjat följa Modern Rouge vilket är ett par killar som gör filmer om allt möjligt ur ett perspektiv så att man kan få lov att lära sig saker på ett lättsamt sätt. Några av filmerna som gjorde att jag fastnade för dem är Understanding cigars och How to get the most out of a cigar. 

Så nu har du inga ursäkter. Ut och förkovra dig i syndiga nöjen.

Höst, whisky och dippköp

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag älskar hösten. För 15-20 år sedan led jag av regelbundna höstdepressioner men med rätt medicinering och en stabilare livssituation rättade det upp sig och numera är jag riktigt förtjust i hösten.

Det är en årstid full av färg och rörelse. Det är lagom kallt för att man skall kunna ta en kvick promenad utan att flyta bort av svett men varmt nog så man slipper dunjacka,

Det är också en årstid då det är helt legitimt att stanna inomhus när det blåser storm och regnar. Sådana dagar kan man dra en filt över sig, lyssna på vinden, plocka fram en bok och hälla upp en whisky. 

Kan det bli bättre än så?

Den här veckan har det regnat en hel del och blåst också och jag har varit sjukskriven så när det varit uppehåll har jag tagit långa promenader men på kvällarna när mörkret fallit har jag suttit och njutit av naturens krafter, en rökig dram och en trevlig fantasybok.

Eftersom jag varit "ledig" på dagarna har jag hunnit med att läsa en del rapporter också och när exempelvis Eolus kom med sin rapport som var riktigt bra köpte jag dippen. Aktien gick ned ungefär 10 % på rapportdagen efter att redan lämnat toppen bakom sig några veckor tidigare. Jag sålde en ungefär en tredjedel av mitt innehav när den toppade runt 195 kronor men köpte inte tillbaka i den allmänna kraschen men nu när den har tappat nästan 20 % igen på att någon nyhetsbyrå kablar ut att vinsten har halverats köpte jag. Verksamheten är alltid sådan att det svänger ordentligt beroende på hur många leveranser man gjort i kvartalet och det enda som var kasst var att man hade ordentligt med valutamotvind men jag gissar att en del av det kommer hämtas tillbaka i senare kvartal.

En annan dipp jag köpte på var Tele2. Rapporten var bra och man höll emot hyggligt i en turbulent värld. Det jag tolkar som anledningen till dippen var att PTS bestämt att man inte får ha utrustning från Huawei i 5G näten och det kommer bli kostsamt för Tele2.

Inte för att vara sådan men jag har för mig att jag sett någonstans att det redan är inräknat i bolagets guidningar för man räknat med det beskedet och guidningen är finfin. Att sänka aktien ytterligare 8 % efter att den redan tidigare tryckts ned 8 % tycker jag är lite mycket. Jag skulle inte bli väldigt förvånad om man meddelar att man delar ut 8-9 kr igen till våren och på 110 pix per aktie får man en direktavkastning på 8 %.

Om den nya VDn tar tag i företagsaffären också och ser till att den tillsammans med besparingsprogrammet går i mål så blir nog det här ett riktigt bra köp på lite sikt.

Sist men inte minst har jag passat på att köpa en del Cibus också i den allmänna dippen. Jag tycker att 120-140 kr var ett bättre pris men eftersom jag inte köpte så mycket då får jag köpa nu och jag tycker då att 155 kr är ett klart rimligt pris för det man får.

Vad gör du en mysig höstkväll?

Glenglassaugh Torfa

Alla heter Glenn i Göteborg, det är sedan gammalt. Men det finns fler ställen på klotet där alla heter Glenn. Alla destillerier i Skottland heter Glen. Nästan alla i alla fall.

För den som inte följt mig sedan bloggen startade så kanske det känns märkligt att jag helt plötsligt skriver om whisky men herr AvL är en whiskyfantast, kanske skulle man sträcka sig så långt som att kalla honom whiskynörd och enda anledningen till att det skrivs ganska sällan om whisky är för att jag inte vill tråka ut er.

För några veckor sedan fick jag möjlighet att träffa en god vän över en god cigarr och en whisky (eller flera whisky faktiskt). Han hade köpt en ny flaska efter att han besökt "En öl och whiskymässa". Tydligen hade självaste Stewart Buchanan talat sig varm för whiskyn så då var inköpet ett faktum.

Bild: Glenglassaugh.com

Glenglassaugh är ett litet återupptäckt destilleri beläget på Skotska nordkusten och är definitionsmässigt ett Speysidedestilleri. I närmare 120 år brände man whisky som nästan uteslutande försedde blendedproducenterna med innehåll och på 80-talet lades destilleriet ned men 2008 köptes destilleriet upp och sedan några år kan man äntligen avnjuta deras single malt.

Intryck

I Torfa har Glenglassaugh fått med lite rök vilket är en ovanlig liten snöflinga i en speywhisky. Läser man Nigabs reklamtext tycker de att det är en våldsam skogsbrand i ett glas men personligen skulle jag säga att det är (med en skvätt vatten i eftersom den är 50%-ig) en dram fylld av söta frukter och malt. Den har en liten rökighet i eftersmaken men framför allt är det en speyside utan alla blommor vilket i min värld är någonting bra.

I det här uttrycket har man skapat en harmoni. Det är en välbalanserad whisky med toner av söta frukter vilka kan vara melon och ananas som föreslås av producenten (man måste ha en bättre palett än min för att klippa de smakerna eller så behöver man veta vad man letar efter). Den försiktiga röken tillsammans med torv, malt och en hint av sälta gör att det här blir en ganska rik whisky för att vara en NAS (No Age Statement). Det är en lättdrucken men inte särdeles kraftfull whisky som kommer lämna dig glad men inte överväldigad.

Värd sina pengar för den som har hunnit testa en del av det ordinarie sortimentet.

Totalt sett ger jag whiskyn tre pinnar av fem möjliga men det finns klara möjligheter för äldre kusiner att skapa bestående intryck.

Väntar med Whiskyfonden

För ett tag sedan skrev jag om en ny fond som kommer till marknaden. The Single Malt Fund tog in pengar och jag skrev att jag skulle teckna.

Det gjorde jag också men när de bestämde sig för att förlänga teckningstiden till mitten av april valde jag att ändra mig. När man läser på deras hemsida säger de att det handlar om att whiskysällskap har bett om extra tid för att kunna nå ut till sina medlemmar.

Det tror jag inte på. Jag tror att man haft svårt att få in kapital och därför satsar man mer på marknadsföring av fonden och erbjuder folk lite extra tid att bestämma sig.

Oavsett vilket som är rätt bestämde jag mig för att jag inte har bråttom. Jag kan alltid köpa in mig när fonden väl är släppt och det enda jag riskerar genom att vänta är att jag då kommer vara tvungen att betala courtage samt att andelarna kan ha rusat i pris. Det må vara hänt för det jag kan få som vinst är att jag inte tar del i en prisnedgång till följd av någonting oförutsett.

Jag fortsätter min bevakning då jag anser det vara en intressant möjlighet och jag hoppas det blir bra.


Bildkälla: thesinglemaltfund.com

The Single Malt Fund - Ett nytt sätt att köpa whisky

Det vore nästan tjänstefel av mig att inte uppmärksamma att det kommer ett investeringsalternativ för den whiskyintresserade.

I mitten av mars kommer den första reglerade whiskyfonden att noteras på NGM. Just nu pågår teckningsperioden och man kan teckna sig via nätmäklarna på andelar i andelslånet.

The Single Malt Fund kommer vara en stängd fond. De tar in 25 miljoner Euro vilka skall användas för att köpa sällsynt och exklusiv whisky som sedan skall förvaras och säljas vidare. Fonden kommer att avvecklas efter sex år och leva som längst till den 1 mars 2024 med en option att förlänga avvecklingstiden med högst ett år.

Ingen utdelning ur fonden kommer ske löpande utan den enda vinsten man får är att man efter löptiden kommer få dela på de eventuella vinsterna som fonden genererat. Investerarna kommer få 80 % av resultatet och emittenten får 20 %. Utöver det kommer fondens avgift vara maximalt 2,5 % per år i förvaltningsavgifter och licensavgifter m.m.

Det här är alltså inte en vanlig fond utan någonting ganska speciellt. Det är ett dyrt förvaltningsalternativ som mer kan liknas med en hedgefond när det kommer till avgiftsstrukturen. Å andra sidan är det ett sätt att komma åt en investering som man inte kan komma åt på något annat sätt om man inte själv är väldigt intresserad av whisky, har goda kontakter och en rejäl påse pengar.

För mig som råkar vara intresserad av whisky är det ett intressant investeringsalternativ men det kan mycket väl vara det för många andra också. Dock är en av fördelarna med att investera i fonden att man får förtur till försäljningarna som fonden kommer göra. Nu tror jag inte att det kommer vara aktuellt för mig att köpa så många av tillgångarna men det är en kul idé.

Vad kan man då säga om marknaden och förväntad avkastning?

Marknaden växer enormt och whisky är tveksamt ett investeringsområde. Tillgången är högst begränsad och efterfrågan ökar explosionsartat. Fler och fler får upp ögonen för whisky och vill börja samla och detta samlandet samt det exklusiva drickandet gör att utbudet begränsas ytterligare och efterfrågan ökar. Detta betyder i sin tur att priserna går upp vilket man kan se på specialindex förda över ovanlig whisky. Man kan se att prisutvecklingen den senaste 10 års perioden i genomsnitt varit ungefär 25 % om året. Källa

Fondens förväntade avkastning är runt 10 % om året och en sak är ju säker och det är att den här tillgången inte kommer korrelera med börsen och det är väl främst där man har vinsterna.

Anledningen till att de räknar med 10 % om året i vinstutdelning för investerarna är ju att de själva tar 2,5 % om året och dessutom 20 % av slutresultatet och då blir det inte mycket mer än 10 % kvar men det är fortfarande en god förväntad avkastning om det håller hela vägen.

Risker

Det finns ju en mängd risker här. Det kan ju vara så att förvaltarna inte alls har så god koll på whisky som de gör gällande och att de inte lyckas alls. Whisky kan ju falla i pris om intresset svalnar vilket det skulle kunna göra om vi får lite kärvare tider de kommande åren. Vi har likviditetsrisken i andelslånet. Jag tror inte att handeln kommer vara enorm så om man behöver sälja hastigt kan man nog förlora en hel del på det. Ja det finns en uppsjö risker men på det hela taget tycker jag att den största risken är emittentsrisken i det här fallet. Den är inte oväsentlig men det är också den enda fonden av sitt slag vilket gör att man får chansa om man vill ha tillgång till det här tillgångsslaget.

Praktiskt

Teckningsperioden är till imorgon fredag den 16 feb. Minsta teckningsbelopp är 1000 Euro och som du ser är valutan Euro vilket man får vara beredd på. Man tar alltså också en valutarisk. Inget courtage utgår vid teckning men skall man sedan handla med andelsbevisen kommer det vara ett ganska saftigt courtage. Jag har för mig att minimicourtaget brukar ligga på en hundring även hos nätbankerna vilket man måste vara medveten om.

Det kommer gå att köpa och sälja under hela löptiden men jag förutsätter att det kommer finnas väldigt låg likviditet i det här pappret så man skall inte tro att man får sälja till ett vettigt pris utan om man går in i den här investeringen får man vara beredd att vara tålmodig.

Jag kommer teckna minimiposten för att hålla koll och för att jag tycker det är roligt och sen får vi se hur det går för fonden.

Funderar du på att investera i fonden måste du vara väldigt noga med att läsa all information. Exempelvis prospektet.

Vad tror du? Verkar det intressant?


Jag har tidigare skrivit om privata investeringar i whisky som man kan läsa här om man är intresserad.


Bildkälla: cision.se och ipo.se

Spirited funds - WhiskyETF

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är ingen hemlighet att jag är extremt intresserad av whisky både i det privata som passionerad whiskysamlare och konnässör men också när det kommer till aktieinvesteringar. Jag skriver regelbundet om mina portföljbolag Kopparbergs och Diageo och även om nu inte båda handlar med whisky och inget av dem uteslutande handlar med whisky försöker jag vara lite bredare i mina investeringar än så.

Båda ovanstående bolag är i mitt tycke fantastiska bolag och för min portfölj räcker det ganska väl med dessa bolag för att få den exponering mot alkoholhaltiga drycker som jag känner att jag vill ha men jag sprang för ett tag sedan på en relativt ny ETF som kan vara av intresse för den som inte känner att man vill välja eller om man bara vill få en bredare exponering utan att behöva köpa en stor mängd olika aktier.

ETFen heter Spirited Funds/ETFMG Whiskey & Spirits ETF med tickern WSKY

WSKY startade i december 2016 och har gått riktigt bra sedan dess med en utveckling på 23 %. Det är långt bättre än mina båda innehav men det beror givetvis på alla fina innehav.

De fem största innehaven i fonden är Diageo, Pernod Ricard, Brown-Forman, LVMH och Thai Beverage. Diageo står för hela 25 % av portföljvikten så eftersom jag är ganska nöjd med det innehavet tänker jag att för egen del kanske det räcker men Pernod Richard har varumärken som Jameson, Absolut Vodka och ett av mina favoritviner när det kommer till att bara dricka någonting gott tillsammans med vänner nämligen Campo Viejo. Dock är det så att Diageo äger en del av LVMHs dryckessektion vilket gör att om man inte är intresserad av deras modeportfölj kanske det åter igen räcker med Diageo och så kan man kanske krydda med lite Pernod Richard för att komma åt andra världsmärken.

Men men...

ETFens direktavkastning är ungefär 1,9 % och förvaltningsavgiften är relativt styv på 0,75 % men för det får du exponering i 23 olika dryckesrelaterade bolag. Fondens genomsnittliga p/e tal är ganska väl tilltaget och den handlas till p/e 26 så det är inget kap men det finns tillväxtmöjligheter i branschen så det behöver alls inte vara en dålig entrénivå om man är långsiktig.

Jag har funderat mycket på att köpa den här fonden och har ännu inte kommit till skott för jag tycker inte riktigt att den passar in. Jag tycker inte den platsar i min fondportfölj för där vill jag bara ha ett passivt matande av pengar in i fonder som är extremt breda indexfonder. När det gäller den aktiva förvaltningen så är det aktier som gäller och då har jag ju mina aktier i Diageo som exponering men ju mer jag läser om de olika innehaven blir jag sugen på att utöka till att kanske innefatta ett innehav i Pernod eller varför inte LVMH för att få in lite av ett modebolag med hygglig tillväxt i portföljen.

Vi får väl se vad framtiden har att erbjuda men en sak är säker och det är att människan inte kommer sluta konsumera alkoholhaltiga drycker i morgon.

Bildkälla: spiritedfunds.com

Ett syndigt nöje - Davidoff Signature no 2

I mina äldre tonår tyckte jag att det var coolt att röka och det fortsatte jag med tills jag blev sjuk av det. Jag fick försämrad andning och regelbundna luftrörssjukdomsepisoder. Än så länge har jag som tur är sluppit värre efterverkningar av detta men rökning är en dum och dyr vana som jag inte tror att någon kan tycka är bra även om det finns många sätt att lura sig själv till att fortsätta.

En hobby jag har som givetvis är nästan lika kass är att röka cigarr. Eftersom jag har sabbat min kropp med rökningen kan jag nu inte röka cigarr mer än någon eller några gånger per år (och det borde kanske säga mig någonting om hur klyftigt det är att fortsätta) men den där cigarren på sommaren är en njutning som är oerhört svårslagen.

I år slets jag mellan lättja och begär när jag skulle välja cigarr. Jag ville åka in till stan och botanisera bland alla de cigarrer som finns i lager hos de stora cigarrbutiker vi har här i stan men jag hatar att åka in och knö med alla människor och jag avskyr att shoppa så det som tillslut vann var att vi åkte till Frölunda torg i början av min semester för att köpa lite kläder och då passade jag på att gå förbi cigarrbutiken där. De hade några olika märken och smaker men killen i butiken hade inte stenkoll så jag valde en gammal klassiker.

Davidoff Signature No. 2

För de av oss som är vansinniga nog att bränna upp ett par hundra spänn på att förstöra vår hälsa är det här en mycket trevlig cigarr. Den är dyr och kommersiell och det finns likvärdiga eller bättre till ett bättre pris men ibland är det värt att satsa på någonting man är van vid.

För att det inte skall bli för romantiserat så kan jag väl bara konstatera att det här är en lättrökt mjuk cigarr från dominikanska republiken. Den går lös på en sväng över 200 kronor stycket och man har att göra en halvtimme när man väl sätter sig för att röka den.

För mig är cigarrsmak och cigarrdoft vansinnigt angenämt - så länge jag röker cigarren. Så fort jag är färdig tycker jag det börjar bli läge att byta kläder och hitta på någonting annat men just där och då försvinner jag in i en drömvärld av avkoppling och syndfull njutning.

I år avnjöts cigarren på en väns balkong i skuggig sommarvärme. Jag hade med mig ett antal whiskyflaskor också och i gott samkväm avnjöts dryck och cigarr under en stadig ström av anekdoter.

Totalt innebar eftermiddagen närmare fyra timmar av fullständig avkoppling; en sådan där avkoppling som känns i varenda muskel och hela vägen ned i de djupaste skrymslena av själen. Det är svårt att beskriva men det är få situationer då man når dig. Jag når det ibland när jag kombinerar att röka cigarr med att dricka en god whisky och kanske läsa en bra bok. Det kan också inträffa när det medhavda fikabrödet skall avnjutas på en bergsknalle under en skogspromenad eller när man sitter i solskenet och tittar på flötet och dagdrömmer.

Det viktiga med det här inlägget är inte cigarren. Det viktiga är inget annat än avkoppling. Det är oerhört viktigt att hitta sätt att njuta av livet, minska stress som kan vara ett gissel i livet och att ta tillvara på här och nu. Om man väljer att göra det med obscent dekadent njutning i form av en svindyr cigarr och whisky för flera tusen, ja då får det väl vara så.

Några gånger om året hittar jag på den här typen av aktiviteter och efter en halvdag i en mjuk och varm korgstol är jag långt mer avslappnad än efter en vecka på Rhodos och priset är försumbart i jämförelse.

Hur finner du inre lugn?


Bildkälla: davidoff.com

Njuter lite - Cooper´s Choice Laphroaig

Den 7/7 släpptes en specialflaska Laphroaig på bolaget. Det var en 10-åring som var avslutad på sherryfat från den oberoende buteljeraren Vintage Malts. Det är deras serie Cooper´s Choice som fick ett nytillskott.

Totalt släpptes 420 flaskor och alla gick till Sverige. Jag köpte en av dem och under semestern avnjöts ett par skvättar av denna flaska. Utgåvan är en så kallad singel cask dvs all sprit kommer från en enda tunna vilket gör att drycken blir lite mer karakteristisk än när destilleriets master blender bygger en utgåva från många olika fat vilket är standard.

Omdöme

Jag läste ett omdöme tidningen Allt om Whisky där man benämnde denna drycks smak "mjuk som en one-piece i sammet". Ganska rolig skrivelse men jag tycker det stämmer ganska väl även om sagda one-piece har gått mig förbi. Det är en vanlig tioåring fast med en avrundning av sherrysötma i både smak och doft vilket gör denna utgåva aningen mer sofistikerad än den vanliga.

Och tur är väl det eftersom flaskan kostade 899 kr vilket är mer än dubbelt den ordinarie och skall jag vara ärlig tyckte jag inte att det var värt pengarna. I alla fall inte om man bara ser till drycken och jämför den med den ordinarie utgåvan. Jag skulle ha mycket svårt att säga att det var en sherryflaska jag smakade på om jag utsattes för den här i ett blindtest och i övrigt var det som vanligt fast med en svagare ton av vaniljen än jag är van vid.

Nu tar jag oftast med själva upplevelsen av att prova en ny flaska också och det tycker jag är värt ganska mycket pengar. Att sitta där på kammaren och vara en av endast några hundra som kommer dricka den här whiskyn gör det hela lite mer speciellt och det är en god whisky så inget ont om den.

Jag provade den tillsammans med en cigarr några veckor senare och precis som jag trodde gjorde sig inte denna typ av whisky särdeles bra i det sammanhanget. När jag röker årets cigarr föredrar jag någonting med mindre egen karaktär eller som minst någonting med mindre egen rök men det kanske blir ett annat inlägg.

Avslutning

Skall jag säga någonting så skall jag säga att jag fortfarande är riktigt svag för Laphroaig. Jag älskar det destilleriet och den rökiga, torviga medicinen de producerar. En väninna omnämner den typen av whisky som ett par urbrända sjömansstövlar och även om jag sällan uppfattar fotsvetten så kan jag i delar hålla med henne. För de flesta skulle jag säga att deras tioåring är fullt tillräcklig och jag har själv alltid en flaska ståendes för de tillfällen då jag bara vill "ta en whisky".

För mig är whisky både ett intresse men också en underbar möjlighet att smyga iväg en stund, ta ett djupt andetag och bara koppla av. När var senaste gången du bara drog ett djupt andetag och uppmärksammade vad du hade runt dig? Det är början på rejäl avkoppling.

Må väl

Bildkälla: tjederwhisky.se

Diageo - Vilken skräll

27 juli presenterade Diageo sitt andra halvår och därigenom också helårsresultat för verksamhetsåret de avslutade den 30:e juni 2017. På Avanza är vi bara 134 stycken som äger bolaget och jag har inte sett särdeles många blogginlägg om det heller så jag känner ett visst ansvar för att lyfta fram denna gigant. Jag har tidigare skrivit om bolaget flera gånger men exempelvis här & här.

Man skulle ju kunna gissa att om vi inte är fler än 134 stycken som äger bolaget kanske det är av begränsat intresse för allmänheten att jag lägger ned tid på att skriva dessa rader men låt mig se om jag kan väcka lite intresse för jag tror nog ändå på att det kan vara värdefullt för investerarkollektivet att få nya uppslag.

Diageo är världens största producent av alkoholhaltiga drycker med märken som Captain Morgan, Johnny Walker och Lagavulin i sin arsenal av varumärken. Man har också såna där småmärken som Guinness, Smirnoff och Baileys i portföljen så det är ingen liten varumärkesportfölj vi pratar om här.

Rapporten

I mitt tycke var det en helt enastående rapport och det verkar som om marknaden höll med eftersom aktien handlades upp drygt fem procent på rapportdagen och fortsatte upp därefter. På väldigt många punkter slog man förväntningarna.

Betänk nu att detta är ett bolag med ett marknadsvärde nästan dubbelt det H&M håller. Med dessa förutsättningar klippte man till med en omsättningsökning på helåret, 15 % högre än 2016 där organiska tillväxten stod för 4 % vilket verkligen inte är fy skam. Detta rann ned ganska duktigt genom resultaträkningen. Man klippte till med en bruttovinst 20 % större än föregående år och på sista raden producerade man en vinst per aktie på 106 pence vilket är 18 % mer än föregående år.

Detta resultat har man lyckats skapa främst genom kostnadskontroll men också genom en avsevärd förbättring i produktmixen och dess prissättning. Dessa faktorer kan man kanske inte styra över helt men det är ju trevligt att se att produkter med bättre marginaler säljer. Därtill kommer ett massivt återköpsprogram av egna aktier vilket gör att resultatet per aktie kan vara så bra.

Utdelningshistoriken är god. Sedan 1998 (då man blev publikt) har man enligt bolagets information höjt utdelningen varje år om man räknar bort extrautdelningen som gavs 1998. Det innebär ju med årets höjning att man är inne på sitt 19:e år av utdelningshöjning. Styrelsen föreslår en slutgiltig utdelning på 62,2 (59,2) pence vilket motsvarar en utdelningshöjning om straxt över 5 %. Det är ingen fantastisk höjning men jag gillar att bolaget är konservativt i detta hänseende för det ger utrymme för många fler höjningar och dessutom tillväxt. Man skall också se den organiska tillväxten som en ledstjärna och på bruttovinstnivå var den 6 % vilket talar för att 5 % utdelningshöjning förmodligen är rimligt på lång sikt.


På 10 år har den genomsnittliga utdelningshöjningen varit 5,9 % per år och på fem år är siffran 5,6 %. Ganska konsekvent får man ändå säga.

Värdering och framtid

Jag tror att bolaget kommer tuffa på som den globala juggernauten det varit ett bra tag nu. Vi kommer förhoppningsvis se en god tillväxt vilken kan komma sig av 3-5 % organisk tillväxt och 2-3 % förvärvad tillväxt per år. Till detta kommer vissa valutajusteringar som kan ge med- eller motvind men på lång sikt borde 4-6 % i tillväxt vara rimligt att anta. När jag då petar in dessa variabler i min ganska enkla värderingsmodell får jag fram att bolagets aktie borde handlas i spannet 115-120 dollar och nu när den står i 130 dollar känns det som om man räknar in en aningen högre vinsttillväxt och det skulle kunna ske om försäljningen i Afrika och Asien tar en större bit av kakan m.m. 

Det krävs faktiskt bara att man på lång sikt tror på att bolaget kan klara 6 % tillväxt snarare än 5 % tillväxt för att det skall vara ganska lätt att räkna hem en investering på 130-135 dollar per aktie. Aktien kommer då handlas till ett p/e runt 20-22 vilket är ganska högt men inte orimligt om man ser till konkurrenterna men jag måste ju ändå säga att jag hellre köper den om den faller tillbaka 10-15 dollar vilket inte varit ovanligt de senaste åren.

Summering

Alltså blir min summering att jag är ganska förtjust i detta välskötta bolag och jag tror att en värdering på aktien mellan 125 och 135 dollar är rimlig men just nu känner jag att min investering är stor nog men om aktien ramlar tillbaka till 115-120 dollar köper jag nog på mig en näve aktier till för på lång sikt tror jag att det här kan vara en bekväm och ganska trygg investering som kan hjälpa till med portföljens diversifiering.

Bildkälla: diadgeo.com

Whiskymässa

Igår var det den där tiden på året då en whiskynörd som jag blir som ett barn på julafton. Igår fick jag gå på årets "En Öl och Whiskymässa" här i Göteborg.

Det är någonting ganska märkligt med att gå upp, äta frukost och lagom till lunch sätta i sig sin första whisky. Jag är ju dessutom glutenintolerant så de flesta ölsorter är uteslutna varför det blir starksprit från start till slut och det är ganska tufft. En typisk mässdag brukar sluta vid femsnåret när jag är lagom rund under fötterna och mässhallen börjar bli riktigt full med människor. Jag är ganska folkskygg och är inte alls förtjust i lokaler där mycket människor vistas, speciellt inte när de fått i sig att dricka. Jag går aldrig på krogen om det inte är en pub där man kan sitta ganska själv och prata i relativt normal samtalston med dem man är med så därför tenderar jag att gå på mässan tidigt och avsluta mitt besök vid en ganska rimlig tidpunkt på dagen.

Detta var även planen för gårdagen och det gick ganska bra. En minut över tolv gick jag in, fick mina glas och började promenera runt. Detta är ett av de tillfällena då jag väljer att öppna plånboken ganska vidlyftigt och konsumera nästan precis det jag vill. Igår blev det en gnutta mer återhållsamt än vanligt men jag tror det kan ha mer att göra med föräldraskapet än att plånboken skrek i våndor. En annan definitiv anledning till att det blev mer återhållsamt var för att det var betydligt mindre som lockade mig i år än vanligt. sortimentet var helt enkelt inte lika brett som det varit och därför blev den en ganska stillsam mässdag.

Vad jag drack och vilken som var bäst får vänta tills jag har sammanställt mina anteckningar men några godbitar blev det. Jag passade också på att köpa mig ett par lite finare cigarrer vilken jag kommer avnjuta tillsammans med en av min whiskysamlings dyrgripar när det blivit lite varmare ute som ett sätt att fira att dottern är född och att livet är ganska behagligt. Det är ganska fånigt att jag väntar till mässan med att handla röka eftersom jag bor i en stad mer flera riktigt stora och bra cigarrbutiker men jag har aldrig vägarna förbi så därför blir det aldrig av att jag köper heller.

Igår var en av de få dagar på ett år jag inte glodde på depån, läste börsnyheter eller skrev på bloggen. Missförstå mig rätt, jag älskar ekonomi men en gång om året är det ganska skönt att kunna fly sina egna tvångstankar. Idag när jag satta mig ned konstaterade jag att utdelningen från Nordea hade fyllt på kontot och att gårdagens läskinlägg satte fart på kommentarsfältet. Det är alltid kul att kunna engagera och förhoppningen är ju alltid att man kan vaska fram någon med ett väl undangömt läskberoende som kan få gå loss på inredningen i kommentarsfältet men det var ändå förvånansvärt städade kommentarer igår och det tackar jag för.

Vad gjorde du igår.


Bildkälla: enolochwhiskymassa.se

En riktig guldkant på Januari

Det kan ha framgått tidigare att jag är lite av en whiskynörd men jag har i ett år sagt till mig själv och hustrun att jag inte skall köpa så mycket whisky för vi börjar få ont om plats och jag behöver dricka upp några flaskor innan det får komma in någonting nytt.

Nog för att jag lyckats avsluta en flaska eller två under hösten, vilket kanske bidragit till min kassa mage, men det är fortfarande ganska fullt här på hyllorna. Men i mellandagarna kunde jag inte hålla mig utan skickade efter ett litet paket med ganska exklusiv whisky - eller som chefen sa; den var dyr den.

Bild: Allthingswhisky.com

Men livet är för kort för att dricka dålig whisky och de senaste flaskorna är riktiga mästerverk.

Jag var egentligen ute efter en annan flaska än den jag skriver om idag och hittade den på en obskyr europeisk sida och när jag ändå skulle slänga iväg en hiskelig massa pengar på en chansning kunde jag ju lika gärna ta i lite eftersom frakten blev billigare per flaska om man köpte fler eftersom det var en fast summa oavsett hur många flaskor man köpte.

GlenDronach Parliment 21y

Jag är egentligen en rökig person. En sån där vars whisky helst skall smaka som om någon har destillerat en gammal uppeldad, tjärad eka som någon gömt ett par stövlar i, en låda vanilj och kanske en ask mjuka kolor eller citrusfrukter. Smakar det på det viset är jag en ganska lycklig person men någon sa en gång till mig att jag var tvungen att bredda mina vyer.

Det är nu inte därför jag köpte den här och det var inte heller för att vidga mina vyer. Glendronach ligger i Speyside och speysidewhisky är ofta ganska långt ifrån det jag uppskattar men det finns några destillerier jag tycker klarar av att leverera någonting som passar mig och det är i regel de destillerier som fortfarande köper vettiga sherryfat och hanterar sin whisky med gammaldags hantverksstolthet.

Glendronach är ett sådant destilleri och deras 21-åring har legat på Oloroso- och Pedro Ximenesfat i minst 21 år. Ingen fatfinish här inte utan riktiga grejer.

Färgen är som te man tappat rödvin i och smaken är ljuvlig. Det är en len whisky med massor av söta frukter. Tänk lätt övermogna bär och en hel del medelhavsfrukter typ russin, fikon och citrusfrukter. Det är en hel del sherry i den här fast uppblandat med whisky vilket gör att man slipper den där tantiga sherrysmaken.

På bolaget kostar den här flaskan 1202 kr men jag betalade en aning mindre för den. För 1200 kr kan man köpa 4 H&M aktier och ändå ha råd att gå på bio och fira sitt köp men i en whiskyfantasts värld är dessa 1200 kr några av de bäst spenderade pengar jag någonsin lagt.

Klart att det finns bättre whisky men för 1200 kr; jag är inte helt säker faktiskt.

Jag sparar och gnetar för att få pengar nog att leva livet som jag vill men jag är inte rabiat. Jag kommer fortfarande unna mig saker och det är till och med så viktigt för mig att ett av mina fyra mål för året är att förgylla varje månad med någonting och guldkanta vardagen.

Den här flaskan har definitivt satt guldkant på min januarimånad.

Hur guldkantar du årets fattigaste månad?



Bildkälla: allthingswhisky.com

Whiskyinvesteringar

Det här är en del i en liten serie om alternativ till aktiemarknaden vilken jag började med fastigheter och fastighetsinvesteringar för en tid sedan.

Titeln är whisky eftersom det är en av de få ädla drycker jag känner att jag innehar tillräckliga
kunskaper om för att uttala mig om dess värde och förutsättningar som investeringsobjekt men
nedanstående diskussion kan i de flesta fall appliceras på alltifrån vin till cognac.

Bild: Allthingswhisky.com

Eftersom systembolaget håller ett svenskt spritmonopol blir hanteringen av alkoholhaltiga rariteter
och samlarobjekt relativt stelbent men för den byråkratiskt lagde behöver detta inte utgöra ett
hinder även om man förlorar en hel del förtjänst genom att nyttja det svenska monopolets försäljningskanaler. Man kan handla med samlarobjekt på internationella auktionssidor och på systembolagets spritauktioner men förutsättningen för att komma undan monopolets radar är att flaskorna faktiskt är samlarobjekt och att konsumtion av innehållet är klart sekundärt.

I det här läget känner jag att man med fördel kan dela upp utbudet av dessa drycker i tre kategorier.

3 kategorier

Kategori 1

Kategori ett skulle vara det som finns lätt tillgängligt via hemsidor eller butiker och denna kategori
har inget samlarvärde alls men det går att hitta riktigt fin dryck som på många andra sätt kan förgylla
ens liv om man råkar vara lagd åt det hållet att man faktiskt uppskattar det ursprungliga "livets vatten". Kategori ett är helt enkelt drickwhisky och inte samlarwhisky.

Kategori 2

Kategori två skulle jag vilja viga åt unika utgåvor som släpps snart eller släppts nyligen. Det rör sig om begränsade upplagor och gärna med någonting som gör dem extra speciella. Det kan vara någon unik årgång eller en blandning av fat som är ofantligt speciellt för detta destilleri eller liknande. Det skulle göra flaskan extra åtråvärd.

I kategori två hittar du potentiella dyrgripar men också ”kursdubblare”. Eftersom det rör sig om små
upplagor kommer förmodligen inte alla som vill ha en flaska, få en flaska vilket innebär att den driftige skulle kunna köpa en flaska och sälja den kort därefter för en betydligt högre summa än man köpte den för.

Alternativet är att köpa på sig en eller flera flaskor och lagra dem i några, eller många år i förhoppning att värdet stiger. Värdet kommer stiga om det faktiskt visade sig vara en speciell och unik utgåva som hade ett samlarvärde och där dessutom flaskorna som kom ut på marknaden togs bort från marknaden exempelvis genom att ett gäng av dem dracks upp. Min erfarenhet är att den här kategorins whisky kan erbjuda en liten extra inkomst för den insatte men det är ganska hög risk och det kräver att man är insatt. Det är dessutom relativt sällsynt vilket innebär att man kan se den här kategorin lite som att spela IPO bingo, dvs att teckna sig i de IPO´er som kommer ut och hoppas på en liten tilldelning som man kan sälja direkt vid notering. Riskabelt och förmodligen inget man blir rik på.

Kategori 3

Kategori tre är vigd åt de flaskor som redan i dagsläget är rariteter och samlarobjekt eller som med mycket stor sannolikhet kommer att bli det. Det här är nivån där man blir samlare på riktigt men det ger också en möjlighet till investeringar.

Kravet är dock att du gör noggranna efterforskningar, är långsiktig och dessutom kräver det i regel ett rejält startkapital. Det är lite som att försöka bygga upp en fastighetsportfölj men utan möjlighet att få med banken i projektet.

Investeringar

Jag har personligen huvudsakligen rört mig i kategori ett och två och både sparat en del relativt unika utgåvor som kommit de senaste åren men också avyttrat en del trevliga utgåvor för att skapa några snabba hundringar eller tusenlappar på kort tid men i huvudsak köper jag whisky för att dricka den och njuta den och jag samlar på vissa flaskor för att eventuellt kunna avyttra dem vid ett senare tillfälle men främst för att det finns några flaskor där jag tycker innehållet är så trevligt att det kan vara värt att öppna ytterligare en flaska av den sorten.

För några år sedan konstaterade jag att jag är vansinnigt intresserad av privatekonomi och börsen och jag är nästan like intresserad av whisky men jag konstaterade samtidigt att att jag inte skulle klara av att hålla två intressen på en sådan nivå att jag skulle klara av att utnyttja båda till att investera och tjäna pengar. När det kommer till aktier går det utmärkt att köpa en eller ett par indexfonder och fortsätta fylla på under lång tid. Men det är en taktik som jag tycker är tråkig även om den är effektiv och jag är betydligt bättre på att investera på börsen än jag är med whisky som investeringssubjekt och med den insikten följde att jag valde att begränsa mitt investeringsunivers till börsen och värdepapper samt en del onoterat och räntor.

Hur jag gör

Jag har alltså aktivt valt bort whisky som investeringsobjekt och håller sakta men säkert på att avveckla de oöppnade flaskorna jag har till fördel för börsen. Jag ägnar mig sällan åt IPO bingo utan investerar långsiktigt och än så länge har jag inte pengar nog att köpa riktigt dyra samlarutgåvor av whisky och förvara dem så som de förtjänar för att senare avyttra dem till förtjänst men för den som vill och kan diversifiera sina tillgångar kan mycket väl få en bra avkastning på sina pengar.

Själv nyttjar jag i dagsläget whisky för den möjlighet drycken erbjuder mig att boosta nöjesperspektivet av den treenighet under vilken jag bloggar. Balans mellan ekonomi, hälsa och nöje är parollen och whisky är inte alkohol för mig utan ren och skär njutning.

Jag skulle kunna erbjuda en hel del information om hur, var och vad man skall köpa och hur man bär sig åt men precis som med aktieinvesteringar är det viktigt att man vet vad man ger sig in i och min åsikt i den här frågan är att det kräver mycket mer av investeraren för att investera i den här typen av alternativa tillgångar än i många andra varför det är ännu viktigare att du som investerare vet vad du gör varför jag med detta inlägg är extra försiktig i att erbjuda råd och tips.

Lycka till med dina investeringar, vilka du än väljer.


Bildkälla: allthingswhisky.com

Laphroaig Lore - Hur man firar en halv miljon

När det kommer till whisky är det som i de flesta av aspekter av gemenskap att smaken är som baken. Just detta ger också möjligheter till producenterna eftersom det finns konsumenter som är i behov av flera tusen olika sorters whisky och denna uppsjö gynnar inte bara oss entusiaster som kan tänka oss att dricka det mesta utan också oss aktieägare som gynnas av försäljningssiffrorna.

För en tid sedan skrev jag om min investering i Diageo och efter det skrev jag om en Ardbegwhisky eftersom Ardbeg är ett varumärke som ägs av Diageo. Den här veckan tänkte jag passa på att besvara en fråga jag fick av bloggrannen Fattigbonddräng. Han firar varje 50,000 kr som portföljen ökat med en skvätt whisky och nästa gång det är dags kommer han att komma upp i en halv miljon kronor och för denna episka gräns skulle man kunna tänka sig en lite mer speciell flaska att fira med.

Min personliga favorit och preferens när det kommer till whiskysmak är rök. Jag är oerhört förtjust i rökiga whisky som smakar lite som jag föreställer mig att det skulle smaka att slicka i sig askan från ett urbränt båtskrov (båten kan med fördel ha fraktat torkad frukt och vanilj, då blir det ännu bättre).

De bästa rökiga whiskysorterna hittar man enligt mig hos destillerierna på den lilla skotska ön Islay där du hittar destillerier som Laphroaig, Ardbeg och Lagavulin. Idag har jag bestämt mig för att prata om de relativt säkra korten men med en liten twist eftersom jag hoppas att min publik är ganska bred och kanske inte skulle uppskatta en allt för nördig genomgång av öns kvaliteter.

Laphroaig Lore

Jag tycker att destillerierna i allmänhet lyckas skapa riktigt bra och prisvärda standardutgåvor vilka inte behöver kosta en förmögenhet. De 10-åriga varianterna av Laphroaig och Ardbeg går på runt 400 -500 kr och lika så för den 12-åriga Macallan eller en klassisk 14-årig Oban. Dessa flaskor har starka poänger och fungerar alldeles utmärkt för vilken normal lördagskväll som helst och det finns inget som säger att man skulle uppskatta innehållet i flaskan mer bara för att priset steg, innehållet blev äldre eller mer speciellt och svårt att få tag i.

Dock tror jag att det skulle kunna vara så att om man är ute efter någonting lite mer speciellt för att fira någonting så kan det finnas ett värde i att välja en flaska som är en gnutta mer ovanlig än standard och då får man i regel betala några kronor mer och nedan följer en beskrivning av en möjlighet som erbjuds precis just nu och som kan förgylla ett firande.

Laphroaig Lore är en specialutgåva signerad 2016 och utgåvan är en NAS (No Age Statement). Man vet helt enkelt inte hur gammalt innehållet är men en liten skvätt i flaskan skall enligt destilleriet vara så gammalt som 22-23 år men man kan vara ganska säker på att det mesta är betydligt yngre än så. För den ganska rejäla prislappen 899 kr krävs det en behaglig dryck som kan rättfärdiga priset och det är upp till var och en att göra den bedömningen för sig själv men jag har precis beställt min andra flaska.

Jag tycker att Lore erbjuder en kraftfull men rund rökighet med stor fyllighet och lång eftersmak. Jag vet inte om jag kan säga att de ljuva tonerna av kola, svartpeppar, mörk choklad, torkad frukt och nötter är värt en extra femhundring men den styrka och kraft som de ädla dropparna levererar och den unika upplevelsen man får tycker jag är det.

Lore är en helhetsupplevelse. Den är rivig och kraftfull som de yngre där alkoholhalten på 48% slår igenom och rökigheten är potent och bara lätt avrundad men den är också sofistikerat åldrad med stora dofter och smaker av allt från torv och blommor till kola och kryddor. Den klarar, i mitt tycke, vatten riktigt bra och bygger smaker hela vägen.

Skulle jag poängsätta den här flaskan skulle det bli höga poäng vilket delvis speglar min relativa prisokänslighet gällande whisky, dels min fanatism när det kommer till rökiga whiskysorter men också det fantastiska hantverk från gubbarna på Laphroaig som ligger bakom denna rejäla men ändå förnäma utgåva.

Om det var jag som skulle fira 500.000 kr i portföljvärde skulle jag eventuellt välja att försena måluppfyllelsen med en femhundring och ge mig själv en lite för tidig julklapp. Tänk på att det är en begränsad upplaga och idag finns det ca 500 flaskor kvar i Sverige.

Lycka till med sparandet


Bildkälla: att välja lycka

Ardbeg Dark Cove för att fira köpet av Diageo

Jag kör det här i omvänd ordning och kör en whiskygenomgång innan jag analyserar bolaget men jag hoppas att ni överlever uppochnedvända huset.

I våras köpte jag en specialutgåva från destilleriet Ardbeg med det mystiska namnet Ardbeg Dark Cove vilket är en homage till whiskyns ibland ljusskygga förflutna.

Bild: tjock.se

Jag har en hel rad Ardbegflaskor stående eftersom det är ett av mina favoritdestillerier men jag har tagit ordentligt med tid på mig att verkligen fundera på vad jag tyckte om den här senaste specialaren men eftersom jag sedan några veckor är stolt ägare till Diageo känns det mer lämpligt att sätta sina tankar på pränt. Diageo är företaget som äger Ardbeg och det är onekligen lite kul att känna att man konsumerar en produkt vilken är resultatet av det egna ägandet. 

Den här flaskan gick lös på närmare en tusenlapp och då är min bedömning att 600-700 kr är en bra whisky och resten av priset betalar vi whiskynördar för upplevelsen och möjligheten att prova någonting nytt och exklusivt. Utgåvan släpptes i två omgångar varav committee release gick ut i 1350 flaskor på bolaget och sålde slut på några sekunder och några månader släpptes 5000 flaskor i en, enligt ryktena långt blekare kopia. Jag kom över två flaskor av den första varianten och innehållet är en rejält rustik, nästan sträv dryck som, utan kylfiltrering och tillsatser har en grovkornighet som är mycket spännande.

Whiskyn har lagrats på riktigt mörkrostade sherryfat vilket ger sötma och härliga kolasmaker åt en annars kolfärgad rökbomb där paletten dövas av den överväldigande doften av brandskadad sjöbod byggd av spansk ek. Jag tycker det är en fantastisk whisky som för all del inte kan mäta sig med de tidiga släppen av supernovan men som på ett förtjänstfullt sätt spöar Ardbeg ten med hästlängder. Skulle det vara så att du i normalfallet uppskattar rökiga whisky och kanske har en förkärlek för Ardbeg kan jag klart rekommendera att hålla ögonen öppna efter nästa släpp om ett halvår. Den utgåva jag köpte kostade 899 kr och det svåra där var inte priset utan tillgången.

Jag liksom många bedömer whisky efter smak, doft, eftersmak och helhetsintryck (och därtill finns det mängder av andra parametrar att titta på) men i serien märkliga recensioner skall jag begränsa mig och väljer att ge denna ädla dryck 5 blommiga AVL-falukorvar av fem möjliga.

Spring nu ut och köp mer Ardbegwhisky så att Diageo kan fortsätta höja sina utdelningar i all oändlighet så blir vi båda lite gladare.

Sláinte

Bildkälla: tjock.se och att välja lycka

Ett löfte till en fattig bonddräng

I slutet av januari fick jag en fråga här på bloggen efter att jag återigen berört ett av mina favoritämnen - Whisky. Denna fråga kom från en bloggranne och gällde en flaska han hade stående i hyllan sedan jul. Flaskan vi pratar om är Tycho's Star från Spirit of Hven.

Jag blev inspirerad av frågan att efterforska denna whisky lite närmare. Spirit of Hven är ett familjeägt svenskt destilleri grundat 2008 på den lilla ön Ven som ligger ca 4.5 km från den skånska västkusten. Destilleriet som sådant är mycket spännande då de ägnar sig åt traditionellt hantverk i så stor utsträckning det är möjligt. Det är ett litet destilleri men i en tid då världen allt mer går från hantverk till industri har det här destilleriet återgått till naturen och historien.

Enligt egen utsago använder man närproducerat korn och det mesta av produktionsprocessen hela vägen till buteljering sker under destilleriets tak vilket är ovanligt på de lite större destillerierna. Man är ekologiskt certifierade och flaskorna ingår på bolaget i det ekologiska sortimentet.

Personligen brukar jag anse att svensk whisky är alldeles för dyr för det man får. För den oinsatte anses whisky bli whisky först när spriten lagrats på ekfat i minst tre år men har den bara lagrats minimitiden brukar den vara ganska oraffinerad och inbringar sällan ett högt pris; förutom i Sverige.

En flaska Tycho's Star kostar 495 kr och då får man 500 ml istället för de annorstädes gängse 700 ml. Dock får man i det här fallet ett stycke svenskt hantverk med en hygglig portion marknadsföringskunskap. Som du ser på bilden står flaskan i en liten träställning och varje flaskhals är individuellt vaxad för hand så ingen flaska är den andra lik. Varje flaska är också individuellt numrerad vilket gör att en whiskynörd som jag känner sig ännu mer speciell.

Vi kan inte säga så mycket om åldern för det berättar destilleriet inget om men i både doft och smak lyser det igenom att det är en ganska ung whisky. Produkten är fri från färgämnen och den är inte kylfiltrerad, allt för att göra den så naturlig som möjligt. Whiskyn har lagrats på tunnor från både USA och Frankrike, den är gjord på en del rökt korn och en del orökt korn och sprithalten ligger på 41.8 %. Det finns en hel del ytterligare nördfakta att fördjupa sig i på destilleriets hemsida för den som skulle önska.

Vad får man då för pengarna?

Utan att trötta ut er alldeles vill jag ändå påstå att det här är en ganska angenäm whisky. Man får mycket trä i både smak och doft. Jag känner toner av choklad eller kanske kakao uppblandat med en lätt rökighet och framför allt i smaken kommer en tydlig ekighet in. Det går att känna tydliga malttoner och en fruktighet med inslag av någonting som påminner om ganska söta äpplen och kanske lite brittisk fruktkaka i eftersmaken. Eftersmaken är faktiskt väldigt angenäm och förmodligen det jag uppskattar mest med den här drycken. Den har en viss sötma och lite chokladiga kaffetoner uppblandat med en del kola som på det hela taget gör whiskyn till en ganska behaglig bekantskap.

I mitt tycke är det en ung och lite spritig whisky som borde fått ligga längre på större fat och fått den tid som spriten behöver för att utveckla sin fulla potential men man skall samtidigt vara medveten om hur tufft det är att klara de där första åren utan inkomster för ett företag varför det är ganska självklart att de släpper en utgåva som visar på deras potential.

Till den fattiga bonddrängen som är inläggets ursprung kan jag bara säga att det är en dryck väl värd att sätta till läpparna om man råkar ha den ståendes men om man inte har provat allt under solen men ändå råkar ha ett brinnande whiskyintresse kan jag förmodligen skaka fram både en och fem andra flaskor där jag anser att man får mer whisky för samma pengar.

Har du några whiskyerfarenheter att dela med dig av?

Bild: Hven.com

Som vanligt är detta inte ett sponsrat inlägg utan ett uttryck för min nördighet

Dagens belöning

För att hinna ifatt med studierna gäller det att fokusera. Få saker får mig att fokusera så mycket som avkoppling. Frågan är bara hur vi kopplar av.

Jag pratade häromdagen med en kamrat som kopplade av i extremt actionfyllda datorspel. När det händer som mest är han som mest avkopplad.

För mig är det en whisky, lite musik och en skön fåtölj som gäller. När jag verkligen måste fokusera är det den riktigt bra whiskyn som landar i glaset. För några år sedan släppta Laphroaig en Cairdeas edition slutlagrad på portvinsfat. En fantastisk whisky för de som uppskattar de kraftfullt rökiga sorterna med stor sötma och lång eftersmak.

De flesta whiskynördar bedömer whisky efter en 100-poängs skala och denna skala förklaras enligt mitt tycke mycket bra här. Bedömningen är högst subjektiv och det kan skilja mycket mellan tillfällena man dricker en whisky och det skiljer nästan alltid mellan person till person. För mig hamnar den här whiskyn på starka 93 poäng idag men det kan vara för att ämnet jag läser inte tilltalar mig särdeles.

Vad har du i glaset idag?

Bildkälla: Att Välja Lycka