De växer upp fort

Den här vintern har varit lite tjurig för tack vare pandemin har vi ju varit lite extra försiktiga med förkylningar så vi har i princip vabbat var annan vecka sedan årsskiftet. Men med det följde också en hel del extra tid med dottern och eftersom jag jobbar hemma och fru AvL opassande nog också varit förkyld en hel del har vi många veckor varit hemma allihopa.

Nog för att jag har jobbat som en gnu men jag har ändå försökt stjäla till mig längre morgnar och en handfull fikatillfällen förutom de obligatoriska luncherna.

En morgon när jag bestämde mig för att lyxa till det med finkaffe och mala mina egna bönor frågade jag dottern om hon ville ha en kopp (Fru AvL dricker inte kaffe men Joy brukar vilja smaka på pappas kaffe) och hon sa ja.

Sagt och gjort. Det fick bli finkaffe till oss båda och som tur är har hon en egen liten kaffeservis i porslin så det blev några droppar kaffe och en hel del mjölk i en kopp och där satt vi tillsammans och log åt morgonsolen och smuttade på vårt kaffe.

Att Välja Lycka

Vardagen är en räkmacka

Jag satt och funderade häromdagen på vad vardagslyx är för mig och jag kom på massor av saker. Jag uppskattar att bo så fint som jag ändå tycker att jag gör med trevliga promenader i närområdet.

Jag tycker det är väldigt lyxigt att ha tillgång till allt tänkbart både inom shopping och nöje inom bekvämt promenadavstånd.

Men en av de allra främsta vardagslyxerna jag kom på just då var att kunna spendera några extra kronor och ha tillgång till en måltid som är utöver det vanliga. I det här fallet en räksmörgås med färska räkor och hemmagjord citronmajonnäs.

Jag har en riktigt bra fiskhandlare en kilometer från hemmet och jag promenerar regelbundet förbi vilket gör att jag kan hålla koll även när de inte hunnit uppdatera sin hemsida. 

Men inte bara detta. På samma promenadsträcka har jag ett systembolag som kan förse mig med en av drygt 21000 olika drycker och jag går förbi två rejäla matvarubutiker och ett tiotal caféer och restauranger och en handfull pizzerior och sushihak. 

Att detta är vardagslyx för mig kan ha att göra med att jag älskar mat. För någon annan kan det vara enkelheten att samtala med vänner från hela jorden, ta del av all världens underhållning eller möjligheten att ströva fritt i naturen precis runt hörnet. Att jag har tillgång till allt det där är helt fantastiskt.

Just idag är jag lite extra lycklig över att livet serverar en och annan räkmacka.

Kladdkaka med brynt smör - det blir inte bättre än så här!

Kom igen nu! Jag har gjort så ofantligt många varianter på chokladkaka i mina dagar va. Jag älskar choklad. Kladdkaka, mjuk chokladkaka, brownie osv. Finns det något bättre?

Jag vill inte påstå att jag hittat det fulländade receptet för det har jag inte. Det fulländade receptet finns nog inte eftersom olika recept, olika njutningssubstanser, fyller olika behov. Idag kanske jag behöver någonting sådant och i morgon någonting sådant där. Men det här receptet är bra...

Bilden ovan är inte min egen. Det är inte ens en bild från det recept jag tänker återge. Problemet är att Coop som publicerade receptet valde att ta en så fruktansvärt tråkig bild att jag förmodligen hade kunnat ta en bättre själv. Recept och bild hittar ni här. Visst ser det tråkigt ut? På bilden ovan är enda "felet" att man använt hallon istället för lingon. Det må vara en liten skillnad men skall du göra den här kakan skall du använda lingon i grädden. Så det så...

Så bilden är fejk men det kan inte hjälpas.

Kladdkaka med brynt smör och lingongrädde

Det är faktiskt ganska sällan jag skummar igenom de där tidningarna från Coop och Ica jag får hem men för ett tag sedan gjorde jag det och jag fick syn på ovanstående recept och var tvungen att testa.

Det finns ingen poäng i att jag skall sitta och förändra det här receptet för det är riktigt bra som det är. Kakan blir seg och kladdig. Som ett mellanting mellan kladdkaka och brownie.

Nu gör jag den på glutenfritt mjöl vilket gör det lite knepigare och konsistensen kan vara annorlunda om man gör den på vanligt vetemjöl men smaken torde inte förändras nämnvärt.

En sak vill jag dock förmedla och det är VÅGA!

Våga testa receptet och när du gör det; våga bryna smöret ganska hårt. En hel del av smaken försvinner vid bakningen så det skadar inte att smöret är rejält brynt, precis innan bränt. Det står dessutom att man skall ha ljus sirap i receptet.

Av erfarenhet kan jag säga att det inte blir äckligt av mörk sirap.

Nästa gång jag testar det här receptet skall jag nog testa att byta ut sockret mot ett mörkare socker exv muscovado för att se om det kan göra kakan ännu kraftfullare och smakrik.

Det här är en nyttig kaka. Den är nyttig för själen.

Gör den!

Tack till dig som motionär

För några år sedan använde jag den här bloggen till att skriva om saker som gjorde mig glad. Den typen av triviala ämnen byttes ut mot "viktiga" ämnen och analyser för att senare återgå till triviala ämnen men då utan faktorn glädje.

Dags att försöka ändra på det så här kommer lite glädje.

När min dotter föddes (här på bloggen kallar jag henne Joy) var jag fortfarande aktiv som spinningledare. Varje vecka träffade jag ett 30-tal motionärer vilka många av dem hade tränat mina pass under många år. Vi träffades några minuter innan och några minuter efter passet, pratade lite om allt möjligt och lärde känna varandra lite ytligt.

När det började närma sig den dag då jag, åtminstone temporärt, skulle sluta leda pass pratade jag med en av "mina" motionärer. Hen hade avslutat sina studier och hade flyttat från stan men valde fortfarande att träna mina pass när det fanns möjlighet (snacka självförtroendeboost för herr AvL). 

Hen visste sedan en god tid tillbaka att jag skulle sluta och att det skulle dröja innan vi sågs igen och hen visste också anledningen till att jag slutade dvs att jag nyss fått barn och behövde vara lite ledig för att få mer tid med familjen.

Foto: Herr AvL

Döm om min förvåning när det langades upp en egengjord present till den nyfödda dottern.

Jag återkommer regelbundet till den här händelsen när jag sitter på min kammare och funderar på huruvida jag skall gå tillbaka och leda pass igen. Just nu är det inte aktuellt eftersom jag när en kontinuerlig förkylning vilken sannolikt kommer vara ytterligare några år men med tiden kanske det blir aktuellt igen.

Då sitter jag ofta och väger för- mot nackdelar och ibland konstaterar jag att nackdelarna väger över men så kommer jag att tänka på alla vänliga människor jag mötte under den här perioden. Jag har till och med lyckats bygga privata vänskapsrelationer med några av de motionärer jag träffat.

Ledarskapet har dessutom utvecklat mig enormt och hjälpt till att bygga upp mig till den jag är idag.

Jag kommer sannolikt att leda igen när livet ger tillåtelse. Idag vill jag dock bara passa på att skicka ut ett tack i den digitala rymden till er som varit med mig på min ledarskapsresa.

På återseende.

Måluppfyllelse på lång och kort sikt

Ibland försöker jag kika på hur det går för mig med mina mål och för familjen med de övergripande mål vi har satt upp för oss.

Jag har ändå bloggat i snart fyra år och under den tiden har jag följt mina mål mer strukturerat än innan. Bland annat försöker jag med ojämna mellanrum uppdatera min målsida och en gång i månaden skriver jag en månadsrapport som få av er läser men som finns till för att motivera mig på min resa.

Bloggen var ju aldrig tänkt som en ekonomiblogg utan tanken var att inspirera till förändring.

Nu råkar ekonomi vara ett av de områden jag kan bäst och privatekonomi tycker jag är kul så det har blivit mycket privatekonomi här men som den dagbok detta är har jag introducerat fler delar av mitt liv än bara de ekonomiska men låt oss börja där ändå.

Ekonomi
Långsiktigt är målet att skapa en portfölj av tillgångar familjen kan leva på så att vi själva kan bestämma vad vi skall använda vår tid till. På bloggen redovisar jag hur långt vi kommit för en person eftersom resten av familjen inte vill ha en lika aktiv roll i detta som jag har.

Enligt den långsiktiga planen (som kräver att avkastningen sker linjärt) skall portföljen nu täcka 36,5 % av mitt behov och i skrivandets stund täcker portföljen 38,8 % vilket egentligen är helt magiskt, speciellt med tanke på höstens korrektion men nu har vi kommit tillbaka fint.

Drygt hälften av portföljen avskiljer utdelningar och dessa utdelningar ser ut att kunna täcka 25 % av ett års normala utgifter. med 4%-regeln skulle jag idag kunna täcka 35 % och att diskrepansen är så låg beror på den förhållandevis höga direktavkastningen vilken för närvarande är 4,85 % YOC.

Sparkvoten är ett annat mått jag följer och om jag inkluderar amortering på bolån i mitt långsiktiga sparande håller jag en sparkvot på ca 65 % i år vilket är riktigt bra. I sparkvoten inkluderar jag långsiktigt sparande exkl pensionsavsättningar samt amortering på bolån. Inga andra kortsiktiga sparanden eller amorteringar inkluderas. Dock räknar jag med ackumulerade vinster i mitt lilla företag då jag förvaltar dessa pengar i en kapitalförsäkring, på samma sätt som alla andra pengar jag har.

Livet i övrigt

Målen i övrigt handlar om att leva ett så rikt och hälsosamt liv som möjligt med så mycket social samvaro och spännande upplevelser man kan tänka sig och det har varit väldigt svårt att bryta tristess, vardag och invanda mönster under flera år.

Man skall inte skylla på att man fått barn men de facto har detta inneburit att jag pausat många delar av mitt liv där träningen har varit en del. Träningen har fått stryka på foten delvis av lättja men också pga trötthet, sjukdomar och att det varit svårt att prioritera den tiden.

Uteliv, socialt umgänge och egentid är också saker som är långt mer begränsade nu än de en gång var och allt detta har inneburit att de mål jag satt upp om att gå ned lite i vikt, träna mer och leva ett rikare liv inte riktigt nåtts men jag hyser förhoppningar om att förändringar jag gör i min vardag nu under sommaren skall ge möjligheter för att nå de mål jag satt upp.

Mot en rikare och hälsosammare fritid!

Vinrekommendation - Quinta dos Castelares

För ett tag sedan fick vi tillfälle att umgås med ett par goda vänner vi tyvärr sällan har möjlighet att träffa. Denna gång lyckades vi dock klämma in en helkväll med trerätters där det bland annat serverades hjortstek till huvudrätt.

I vänparet finns det en exceptionell dryckeskunskap och det gör inte ont att diskutera vin när man själv har ett brinnande intresse för mat och dryck. Det var under den här kvällen som jag fick stifta bekantskap med Quinta dos Castelares.

Det är ett portugisiskt vin som inte går på mer än 98 kr på bolaget.

Portugiserna insåg för ett tag sedan att det var en dalande efterfrågan på portvin men man hade druvorna, man gjorde riktigt bra portvin så varför inte försöka göra riktigt bra vin på druvorna istället?

För att vara ett så, förhållandevis billigt vin är det ändå riktigt fylligt med mycket smak av bär och frukter. Det är tydligt att det finns portvin i familjen och låter man denna djupröda dryck lufta lite i en rejäl kupa får vinet fullt utlopp för sin kreativa karaktär.

Den som anstränger sig kan faktiskt känna att vinet lagras på ekfat och även om det på bolaget står att drycken med fördel avnjuts till rätter med lam eller nöt så vill jag påstå att det är ett vin som fungerar alldeles utmärkt för sig själv men att det mycket väl kan lyfta eller komplettera en väl anrättad måltid.

Klart köpvärd

Samsung pay - en livräddare

Det är lätt att skriva som överdriver en gnutta och i mitt liv har ännu inte den ovan nämnda betaltjänsten räddat mitt liv men det är en tjänst jag nyligen haft väldigt stor nytta av.

När jag växte upp fanns inga mobiltelefoner. Vi hade inget internet och när man betalade med kort tog kassörskan fram en maskin och ett karbonpapper för att på ett snabbt och smidigt sätt kopiera alla kortuppgifter och därefter fick man skriva under lappen om jag inte minns helt fel och man var givetvis tvungen att legitimera sig.

Jag är inte född på stenåldern. Jag är född i början av 80-talet men det räcker för att veta hur livet såg ut innan slit och släng, dot com eran och Kinaplast.

Men det var väldigt få saker som var bättre förr. En av de sakerna som definitivt inte var bättre förr var möjligheten att kommunicera med sin omgivning. För någon vecka sedan behövde jag ge mig av till ett närbeläget byggvaruhus för att handla inför bostadsrättsföreningens vårstädning och när jag väl gått runt där ett bra tag och plockat åt mig allt jag skulle ha insåg jag till min stora förskräckelse att jag, för första gången på säkert ett decennium, hade glömt plånboken i en annan jacka.

Det faktum att jag är en late adopter när det kommer till teknik hjälpte mig inte heller men jag hade hört talas om Samsung Pay, min telefon är en Samsung men vad hjälpte väl detta?

Jo... Om man ringer hem till sin paniktrötta hustru kan man tvinga henne att leta fram betalkortet och läsa upp alla uppgifter som man då kan lägga in i appen. När detta är gjort kan man hålla upp sin telefon mot kortläsaren och vips är man skuldfri.

Vad hade jag gjort för 20 år sedan? Åkt hem och hämtat plånboken är vad jag hade gjort och frågan är om det hade blivit något köp i det läget eller om jag bara hade gett upp.

Detta hjälper inte mot avsaknaden av körkort när man skall hem så ni må tro att jag körde lugnt och försiktigt men jädrans vad glad jag var att tekniken kunde hjälpa mig lösa detta problem.

Länge leve tekniken

Lycka är att missa spårvagnen

Vi har haft en period av snö, slask och is i Göteborg och under de förhållandena vågar jag inte cykla till jobbet så jag köpte mig ett månadskort och började åka kollektivt till jobbet.

En dag för inte alls länge sedan stod jag och väntade på spårvagnen på hållplatsen nära där jag bor. I Göteborg är det ganska ovanligt att man behöver vänta särdeles länge på kollektivtrafik och är du inom spårvagnsnätet är det bara i ytterområdena du inte kan hoppa på någon form av kollektivtrafik inom loppet av 10 minuter från det att du kom till hållplatsen.

Så där stod jag. Det var mitt i värsta rusningen och det strömmade till folk hela tiden. När jag hade stått där i ungefär tre minuter var vi uppskattningsvis 70 personer på hållplatsen. Jag roade mig med att räkna folk. Jag är längre än de flesta, lyssnar på podd och har inget bättre för mig.

Det var ändå en ganska mysig morgon. Det var straxt under nollan, det började sakta ljusna och det regnade inte. Men folk var uppenbart stressade.

Så kom då spårvagnen tillslut. Jag var bland de som väntat längst med mina 6 minuter. Jag hade hunnit notera att det skulle komma tre spårvagnar inom loppet av någon minut så jag var verkligen inte stressad att hinna med den första för alla går dit jag skall dvs in till centrum. Innan den första spårvagnen hade stannat kunde samtliga på hållplatsen se spårvagn nummer två straxt bakom ettan.

Den första vagnen var i det närmaste full när den anlände. Eller ja, jag hade tyckt att det var lite obekvämt att försöka tränga mig in där. Så tidigt på morgonen är jag sällan redo att vara fullt så intim med en samling främmande män men det kan vara mina trångsynta fördomar som spelar in. Var och en får självklart välja men jag avstod. Det gjorde inte de andra.

När spårvagn två gled fram var vi ett tjugotal kvar på hållplatsen och då kunde man stillsamt bevittna spårvagn tre närma sig ett femtiotal meter längre bort.

Jag väntade tålmodigt eftersom även spårvagn två saknade lediga sittplatser och jag är en bekväm jäkel. Det blev dock för mycket för mina medresenärer. Spårvagnen hade ju oceaner av plats jämfört med den första, det var bara 20 till som skulle tränga sig på och de hade redan väntat 14 sekunder längre än de lyckliga som var med den första vagnen.

När den tredje vagnen öppnade dörrarna var det jag och en man till som klev på. Totalt var det ett 30-tal på vagnen, alla sittandes. Och det bästa av allt? Samtliga spårvagnar anlände Brunnsparken i centrala Göteborg med mindre än 1 minuts mellanrum.

Varför berättar jag om andras olycka?

Jag tycker inte att det är det jag gör. Jag stod där på perrongen och reflekterade över att jag inte längre känner mig stressad. Det var inte alls länge sedan jag hade trängt mig på den första spårvagnen och känt mig stressad hela vägen till jobbet.

Nu har jag dels flextid, dels ett fritt arbete där jag bestämmer det mesta själv och dels arbetskamrater som inte menande kollar på klockan när man kliver in genom dörrarna 08:14.

Jag tillåter mig själv att känna mig lycklig över det faktum att jag har råd att missa spårvagnen på morgonen oavsett om det innebär en minuts väntan eller en timmes väntan. Det är genuint underbart att kunna andas frisk morgonluft utan att för ett ögonblick känna stress inför dagens utmaningar.

Det var länge sedan sist.

Det är de små nöjena som ger lycka

Det är inte ovanligt att jag stöter på folk som önskar sig mer. Snarare så att det är oftare än inte som folk vill ha mer. Det ligger i människans natur att sträva efter mer.

Problemet med mer är att så fort du uppnår mer kommer det bli normen och du måste genast börja sträva efter någonting nytt, någonting mer.

Det är där vi har det där ekorrhjulet. Keeping up with the Joneses.

Det finns psykologiska studier i mängder som förklarar det här fenomenet men för mig är det viktigare att motverka denna effekts påverkan på mig och mitt liv än att förstå den. Nu råkar det vara viktigt att förstå den för att kunna motverka den men ni förstår vad jag menar.

För mig är det viktigt att få lov att behålla njutningen i de små nöjena. Jag älskar whisky men att dricka whisky varje dag förtar glädjen. Om man däremot tar en liten smutt någon gång ibland är det en riktig upplevelse; varje gång.

Jag är förtjust i att gå på restaurang. Inte för att äta mig mätt utan för att uppleva mat. Jag känner gott om människor som äter alla luncher på restaurang och även många middagar ute. Ingen av dem uppskattar upplevelsen tillnärmelsevis lika mycket som jag. För de flesta av dem är det mat; inte nöje. För mig är det en upplevelse varje gång (inte nödvändigtvis en positiv upplevelse men en upplevelse) och jag sätter värde på den.

Allt man gör ofta gör man till vardag och vardag är tråkigt. I min mening är det möjligt att leva ett fullt och rikt liv utan särdeles mycket livsstilsinflation. Jag behöver inte nya bilar vart tredje år, ny telefon varje år osv. Jag behöver vänner som vill spela spel med mig, skratta med mig, tömma en bägare med mig och dela livet med mig.

Lycka för mig är att försöka hitta de små glädjeämnena man kan uppleva varje dag och försöka maximera dem. En oktoberkväll man kan sitta ute i t-shirt och shorts. En skvätt whisky när dottern har somnat. Favoritlåten i högtalarna. En riktigt god utekaffe. Det finns mängder av saker som kan göra livet fantastiskt varje dag och om man inte upplever samma njutning varje dag kan man uppleva en mycket högre grad av lycka de gånger man upplever det.



Bild: http://savuista.blogspot.com

Restaurangrecension: Shogo by River

I början av sommaren lyckades herr och fru AvL fly hemmet tack vare frugans syster som ville testa att passa Joy en kväll när hon var på besök. Vi passade på att gå på restaurang och vi valde en relativt nära jag spanat på ett litet tag.

Det är skönt att vara ganska nära hemma om det skulle behövas och vi bor här på Hisingen (Göteborgs skärgård - Hisingen är en ö) och restaurangen ligger mysigt i Sannegårdshamnen. Funfact - Shogo by River ligger i bottenvåningen på ett relativt nybyggt hus som inhyser en av Hagabadets filialer. Hagabadet ägs av Pegroco, ett investmentbolag med en noterad preferensaktie vilken återfinns i herr AvLs portfölj.

Bild: Shogo by River

Shogo by River

Dagen vi var där var det nästan helt tomt i restaurangen. Vi var där en tisdag innan semestrarna dragit gång och vi gick förhållandevis tidigt en varm dag innan sommaren tröttat ut genomsnittssvensken. Jag är nöjd med att slippa surret men jag ville förklara varför det var tomt för restaurangen är mycket bättre än att den förtjänar att vara tom.

Vi tog en 7-rätters meny vilken man måste dela. Minst två personer och jag älskar den typen av ätande. Det blir mer umgänge och gemenskap givet att miljön tillåter att man umgås.

Maten räcker även om man är hungrig och den är genomgående av hög kvalitet och god. Det enda man kan reflektera över är att det mesta är kallt. Det är inga konstigheter eftersom det är en japaninspirerad restaurang men det är någonting man behöver vara beredd på. Jag blev också aningen besviken på den enda varma rätten som serverades då man tyvärr hade snålat på köttråvaran lite men förväntningarna på en 7-rätters för 400 kr kan inte vara för höga och givet att man tar det i beaktande var upplevelsen fantastisk.

Det är lätt att laga bra mat med obegränsad budget men att klämma ut 7-rätter för så lite pengar är svårt om det skall vara substans, smak och balans. Shogo gör det riktigt bra och personligen hoppas jag fler hittar dit så att de kan höja priset lite och därigenom få mer resurser att vara kreativa med.

Servicen var god även om det är svårt att misslyckas när det bara sitter två sällskap i restaurangen men efter några år i serviceindustrin kan jag tycka att det inte ens är självklart att man hittar en välartikulerad, leende servitör när man kommer till restaurangen oavsett beläggning och grabben vi mötte var kunnig, snabb och trevlig trots ung ålder.

Fru AvLs intryck av restaurangen var inte riktigt lika positivt som mitt men det grundar sig i hennes begränsade uppskattning för den här typen av mat. Jag är tillräckligt lyhörd för att veta att hon inte är särdeles förtjust i sushi men det är min uppfattning att sushi är små klistriga risbollar med en skiva rå fisk på. Det här kommer inte ens i närheten och inte ens en bra sushirestaurang skulle hålla med om den beskrivningen av sushi men min frus kommentar sammanfattar läget ganska väl från hennes perspektiv.

- Det här är bara glorifierad sushi ju.

Jag älskar henne men i det här fallet får vi enas om att vara oeniga för att ens dra paralleller mellan Shogo by River och det lokala sushihaket är för mig otänkbart men förutsättningen för en njutbar upplevelse är att du fördrar det japanska köket.

För herr AvL är det här en restaurang han innerligt rekommenderar.



Bildkälla: shogobyriver

Idag firar vi flådig födelsedag

I vanliga fall brukar lördagsinlägget vara ett recept eller en utvärdering av en bok, restaurang, whisky eller något annat kul jag sett, konsumerat eller gjort.

Idag däremot kommer bara ett kort inlägg för idag firar vi fru AvLs födelsedag. En av förmånerna med att ha ett eget litet internetkrypin som det här är att man kan hylla sin hustru direkt i etern utan att någon kan göra något åt det.

Det är ett tag kvar till den faktiska födelsedagen men det passade oss bäst att fira idag. Min fagra hustru är mycket yngre än jag är och så länge man är ung tycker man uppenbarligen om att fira. Jag vill inte krossa några illusioner så jag hänger givetvis med trots min åldrande lekamen. Visste ni att det är ganska svårt att hänga med i svängarna när man blir så där uråldrigt fyrtioårig som jag snart är. Hemskt.

Idag blir det för all del inget väldans extravagant utan en lite mer utsvävande grillfest på en lånad gård på landet utanför en liten by i centrala Sverige. Planen är skattjakt och kanske lite fiskdamm eftersom vi ändå är småbarnsföräldrar och småbarnsföräldrar måste också få lov att ha roligt. Vi har dessutom tillgång till egen badstrand så vem vet vilka tokigheter det kan leda till.

Min spådom om kvällen är att det kommer drickas alkohol. Fru AvL brukar vid festligare tillfällen faktiskt dricka flera stycken cider. För all del den typen som köps i vanlig matvarubutik men när det är fest så skyr vi inga kostnader utan vi köper de fina, dyra flaskorna i 33-50 cl förpackning. Herr AvL ämnar dricka ett glas whisky och dessutom tänker jag äntligen öppna den där flaskan cava som stått hela våren och väntat på mig. Utvärdering av den kommer senare.

Ni ser. Fest och fylla så det står härliga till. Vi kommer dessutom äta kött trots att vi till vardags äter vegetariskt just nu och som om det inte vore nog kommer sannolikt frukosten i morgon innehålla pannkakor med grädde och nyplockade blåbär och kanske en jordgubbe eller två om det finns några mogna i landet här utanför. Hedonismen tar aldrig slut.

Kvällen kommer dessutom bjuda på riktiga gastronomiska höjdpunkter om jag får säga det själv. Fru AvL är inte särdeles förtjust i de klassiska födelsedagstårtorna men med en make som jobbat ett tag med att laga mat skall det nog gå vägen ändå. Jag har dagen till ära gjort två tårtor för när hustrun firar skall det firas rejält. En kladdkaka med dulche de leche pannacotta och en chokladtårta med dulche de leche kräm. Flådigt, inte sant? Inga ljus på dock. Det är eldningsförbud (grillningen kommer nog ske i ugn för säkerhets skull. Vi är mitt i den torraste naturen så jag vågar mig inte på några dumheter här inte)

Vid tillfälle skall jag berätta hur man gör egen laktosfri dulche de leche men inte idag.

Så med denna lilla presentation och inblick i våra liv tänkte jag avsluta med att önska er alla en trevlig helg.

Grattis fru AvL

Bildkälla: sanna livijn wexell

Är 11 % avkastning rimligt?

Den som kikat in här på bloggen någon gång ibland har kanske sett att jag ibland skriver inlägg där jag presenterar någon form av räkneexempel på vad ett långsiktigt sparande skulle kunna innebära i slutändan. Om du sparar 7 kr per måltid á 3 måltider per dag från det att du är 18 år tills du går i pension kommer du ha X pengar när du slutar jobba.

I dessa beräkningar tar jag oftast i ganska hårt när det kommer till förväntad räntenivå och förväntad avkastning. Jag brukar peta ned den förväntade långsiktiga räntan till 2 % och den förväntade långsiktiga avkastningen brukar jag lägga på 11 %.

Det är inte helt ovanligt att jag blir ifrågasatt på just dessa antaganden så jag tänkte gå igenom hur jag tänker.

Det jag först vill säga är att man helt missar poängen med inlägget om man fokuserar på just dessa antaganden eftersom det egentligen är fullständigt skit samma vad slutsumman blir, för det viktiga är att motivera folk till långsiktigt sparande. På så lång tid har en halv procent hit eller dit,vansinnigt stor inverkan, men också huruvida man kan sparar ytterligare en hundring i månaden eller om man kan låta pengarna ligga ytterligare ett år varför det är omöjligt att med rimlighet anta någonting om ens förmögenhetsutveckling på 50 år. Det går alltså inte att med någon form av säkerhet förutse utfallet utan det handlar om att berätta att med en relativt liten insats kan du åstadkomma enorma resultat om du ger tiden och ränta-på-ränta effekten möjlighet att samverka.

Med det sagt tycker jag att vi kan kolla på mina två antaganden.

Räntan

Att en långsiktig statslåneränta på 2 % skulle vara rimligt är osannolikt om man tittar på en lång historik och med ett inflationsmål på 2 % skulle det ge ett nolläge vilket inte är rimligt men kikar man på Japans historiska situation är det inte helt omöjligt att vi kommer ha ganska långa perioder framåt med ganska låg ränta så helt uteslutet är det inte att 2 % ränta kan vara rimligt. Men här är jag fullt medveten om att jag tänjer gränserna till exemplets fördel.

Avkastning

När det kommer till den långsiktiga förväntade avkastningen är det en annan fråga. Om man kikar Affärsvärldens generalindex vilket är det index som är lättast tillgängligt i långa dataserier för oss privata användare. Det är också ett index som mäter hela svenska börsens totala avkastning inklusive återinvesterade utdelningar. Indexet är inte inflationsjusterat men jag brukar inte ta hänsyn till inflation i mina beräkningar för det tillför inte syftet med artiklarna men man kan givetvis lägga på inflationsförväntningar om man gör egna beräkningar.

Låt oss kika på det.

Ett normalt arbetsliv idag kan vara mellan 18 år tills man fyller 65 år. Detta antagande är inte heller absolut rimligt men det är definitivt möjligt. Sparperioden blir då 47 år.

Om vi kikar på 5 st 47-års perioder nämligen perioderna 1965-2012 fram till 1969-2016 vilket är den sista perioden jag har data för kan vi konstatera att det skiljer en hel del i totalavkastningen.

När jag beräknar CAGR (genomsnittlig årlig avkastning) tenderar jag att använda den här kalkylatorn.

Som ni ser kanske jag borde använda 10 % istället eller 10,6 vilket är någon form av medelvärde men då avrundar jag gärna till 11 istället för det är en finare siffra. Sen om jag skall vara helt ärlig brukar jag lägga till avkastningen under min egen livstid vilken ni ser längst ned i tabellen och då blir medel 10,95 % men i gengäld är min livstid för kort i sammanhanget så det är egentligen inte gångbart som mättid men det är min blogg så jag bestämmer.

Oavsett vad så kan vi konstatera att det pendlar mellan 10-12 % och även om det gör enorm skillnad vilket man använder så tycker jag att 11 %, givet historiken, inte är ett orimligt antagande.

Summering

Jag försvarar gärna mina antaganden och i mina aktieanalyser är det väldigt tacksamt med kommentarer som får oss alla att fundera. När jag tänker och beräknar min egen framtid räknar jag med runt 8 % i årlig genomsnittlig avkastning. Dels för att sänka mina egna förväntningar men också för att jag sparar på ett sätt som gör att 8 % kan vara mer rimligt. Jag håller en del ränta i mitt sparande så även om jag också har en del tillväxt i portföljen skulle det mycket väl kunna bli så att jag närmar mig 5-8 % snarare än 8-12 % på lång sikt men det återstår att se.

Det viktigaste med detta inlägg och alla mina inlägg där jag gör olika sparandeberäkningar är att läsaren får upp ögonen för att ens val kan göra stor skillnad. Att välja att äta havregrynsgröt med mjölk och sylt istället för yoghurt och flingor på morgonen är inget enormt, livsavgörande val för de flesta men ger en besparingsmöjlighet för en barnfamilj på 10-15 kr/dag och är dessutom nyttigare.

Dessa 10-15 kr/dag kan vara livsavgörande även om inte kostvalet är det. Givet ovanstående antaganden skulle de två barnen kunna få ett par hundra tusen kronor var till sitt första lägenhetsköp och föräldrarna slipper handla lika ofta vilket kanske sparar på miljön.

Motivation är många gånger viktigare än de exakta siffrorna och det är min poäng även om jag inte anser att mina antaganden är fullständigt orimliga utan snarare ganska sannolika.

Lycka till

Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka

Vad är lycka?

Ibland är det bra med sociala medier. Jag råkade ramla på ett filmklipp som verkligen slog an en sträng hos mig.

"So if life meets your expectations, you´re happy"

Hela videon är bra och det finns många fler videor på liknande tema men ovanstående citat är ett oerhört viktigt citat i min värld.

Hur kan det komma sig att högavlönade människor som äter vad de vill, åker utomlands när de vill, köper allt de någonsin drömt om; ändå är olyckliga och känner att livet är trist och tråkigt?

Hur kan det komma sig att en fattig människa som förlorat allt fortfarande kan känna tillfredsställelse och lycka i livet?

Kan det vara så att citatet faktiskt rymmer lite sanning?

Min personliga, väldigt svenssoniga reflektion gällande detta handlar ju som vanligt om konsumtion och livsföring i allmänhet. Jag får ofta kommentarer gällande sparande och de flesta verkar tycka att man inte kan vara lycklig utan guldkant på tillvaron. Guldkant i det här sammanhanget måste tydligen vara en ny bil, ett nytt hus, en fräsig resa, en flott restaurang att äta på, nya kläder, ny telefon osv.

När detta är definitionen på guldkant är det självklart att sparande inte kan finnas med i någon hög omfattning men för mig är guldkant på tillvaron någonting helt annat. Vad jag har som förväntningar på livet är att få lov att vara frisk så länge som möjligt, få göra någonting som motiverar och inspirerar mig och att ha så mycket tid som möjligt att utforska världen och livet tillsammans med människor jag älskar.

I min förväntansbild finns det väldigt lite konsumtion. Jag behöver känna trygghet, ha någonstans att bo och denna plats får gärna vara fin och trevlig. Jag vill kunna äta mig mätt och vara varm. Det mesta annat är lyx. Jag klarade mer än halva livet utan en telefon som kunde berätta för mig vart jag var och de starkaste minnena från min barndom är inte utlandsresan med familjen utan cykelturen till havet och det efterföljande fisket. Jag minns starkast de tillfällen då familjen varit samlad i en lugn och trygg miljö och det är oftast i ett hem. Resor, prylar och överflöd hör inte hemma bland det jag värdesätter mest och det är förmodligen detta som gör att jag kan vara lycklig utan att för den sakens skull shoppa upp varenda krona jag får in.

Jag anser att jag lever i ofantlig lyx eftersom jag köpt mig en riktigt fin lägenhet och en nästan ny bil. Jag köper det jag vill ha att äta och både jag och hustrun är dugliga kockar så vi äter mycket gott. Jag har råd att ägna mig åt ett whiskyintresse och försöker hinna med att besöka fräsiga restauranger så ofta det går. Trots detta extrema överflöd ligger vår konsumtionsnivå bara marginellt över den vi hade när vi båda pluggade och "bara" konsumerade för våra studiemedel.

Min förväntningsbild gör också att jag, när jag sparar, inte väljer bort saker; jag väljer till framtida frihet. Jag försakar inte livet genom att spara en del av det jag tjänar för det enda jag nu behöver mer av är mer fri tid och det kan jag köpa om jag samlar tillräckligt många silvermynt i en hög. Med små önskemål krävs det heller inte att den där högen är så himla stor så med lite tur och en del ansträngning är jag snart där även om snart är en relativ tidsrymd.

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Kanske är glaset halvfullt och flaskan är halvtom ;

Fredagsglädje och sommarplågor

Jag använder ofta olika gratis musiktjänster för att ge mig mitt dagliga behov av skvalmusik och en effekt av detta är att jag ibland får upp, för mig okänd, musik i mitt flöde och detta hände som vanligt för ett par veckor sedan när "Jag trodde änglarna fanns" med Kampferdrops började spelas. Det är tydligen en av denna sommarens låtar som man tydligen måste ha hört så därför skall jag plåga er med den också.

Fast den riktiga anledningen till att jag skickar ut länken i etern är för att det av någon märklig anledning blivit en favoritlåt för min sex månader gamla dotter. När låten börjar spelas blir hon tyst och ett stort leende sprider sig över det lilla ansiktet. Jag vet inte vad det säger om min dotter men förmodligen betyder det att hon har en värdelös musiksmak och jag kommer få jobba hårt för att ingjuta vettiga kulturyttringar i henne under hennes uppväxt.

Ha en god dag och njut av helgen

Äntligen fredag - Badmode

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Äntligen fredag!

Tyvärr är det äntligen fredag i sista veckan på semestern. Jisses vad det gått fort. Men nu är det bara 7 veckor kvar och sedan är jag pappaledig. Det skall bli riktigt kul.

Under semesterns latare dagar har jag lärt känna två nya sommarlåtar där nedanstående är den ena. Det är egentligen inte den som är sommarplågan utan originalet Despacito som nedanstående film är en parodi på men min tvistade humor gör att jag föredrar parodin. Hoppas ni gillar den.

Nu kör vi sista helgen som om det inte fanns någon morgondag.

Må väl

161 utdelningar gör mig rik

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har sagt det förut och kommer säga det igen; en stadig ström av pengar som landar på kontot gör den här gamla själen lycklig.

Jag gick igenom mitt excelark där jag samlar alla mina investeringar och funderade lite drömskt över hur många gånger per år som min portfölj ger mig extra pengar. För som de flesta så får jag en ganska hygglig summa pengar runt den 25:e varje månad och numera får jag en liten slant i närheten av den 20:e när barnbidraget kommer men utöver det är det ganska skralt. Men det betyder ju ändå att jag i min vanliga vardag får in pengar 24 gånger per år. Det är ju kul.

Jag har gjort några små justeringar i portföljen och koncentrerat mina innehav på sistone vilket gjort att antalet utdelningar minskat något men det betyder å andra sidan att summorna blir en gnutta större istället och då går det ju nästan på ett ut. Det jag kom fram till i min beräkning var att det klirrar till i portföljen 161 gånger varje år givet dagens portfölj.

Vissa av utdelningarna är små och då handlar det om en tjuga eller två medan andra utdelningar skulle kunna lära mig hur Dag Hammarskjöld såg ut (förutsatt att jag använde kontanter). Oavsett storleken så blir jag glad varje gång jag ser att portföljen har förökat sig genom delning.

Och nu kommer vi till dagens (visdoms)ord från Herr AvL till Herr AvL, och alla andra som skulle behaga lyssna, alla pratar om totalavkastning eftersom det, givetvis, är det absolut mest väsentliga måttet på den ekonomiska framgången gällande investeringar. De flesta håller dessutom med om att om man skall få en utdelning är det mer värt att få så mycket pengar man kan, så fort som möjligt och alla bolag som delar upp sina utdelningar gör inte aktieägarna en tjänst utan det är bolagets likviditetssituation som förbättras. Men lyckan och glädjen som skjuter genom kroppen när det landat en ny tjuga på kontot är värd betydligt mer än de tjugo kronorna i monetärt värde de faktiskt har.

Jag blir som ett barn på julafton varje gång jag får pengar och att se summorna växa är också fantastiskt kul varför det här sättet att investera är helt toppen för mig. Givetvis blir jag glad av att värdet på portföljen blir större men det som ger den verkliga kicken är när bolagen ger mig pengar.


Bildkälla: freeimages.com

Grattis Sverige!

Idag är det Sveriges nationaldag och då är det på sin plats med ett grattis. Det är ganska passande att jag nu också kan redovisa resultatet av den lilla utlottning jag satte igång för en vecka sedan.

Vi lyckades skaka fram 235 kr till Barncancerfonden och jag sa att jag bara skulle matcha de 130 kronorna som kom in de sista två dagarna men jag dubblar alltihop så vi har gemensamt fått in 470 kr. Det är betydligt mer än inget och jag är säker på att det kommer göra gott. Vad som nästan är mer viktigt är att det är runt 10.000 personer som sett inläggen och jag hoppas att allihopa har fått med sig att Barncancerfonden är en bra organisation så lite extra marknadsföring har förhoppningsvis också gjort gott.

Eftersom det ändå blev ganska många lotter tyckte jag det var kul att på min lediga dags förmiddag skriva ut små, små lappar med alla nummer och låta dottern dra en lapp. Hon är väldigt snart fyra månader men jag tror inte att hon har hunnit införskaffa sig någon form av förkärlek för den ena eller den andra av er som var med och tävlade så jag ser henne som opartisk.

Vinnaren i lotteriet blev Markus @kallekarlsjo. Jag skickar ett meddelande på twitter så får du bestämma vilket av priserna du vill ha.

Till er alla vill jag säga tack. Tack för att ni delade inlägget, tack för att ni läste och tack för att ni bidrog.


Bildkälla: att välja lycka

Storshopping på en helt ny nivå

Än så länge verkar familjen AvL hamna väldigt nära centrum av klockan i en normalfördelningskurva när det kommer till livsföring efter första barnets födelse. Det skall köpas leksaker, kläder och attiraljer för det nya barnet och även om vi har haft tur och fått mycket så har vi skickat in en hel del stålar i olika barnrelaterade prylar men det är egentligen inte det som gör att jag filosoferar om vår normalfamilj.

Innan Joy kom köpte vi ett nytt boende för att få lite mer plats. Det är onekligen ett ganska stort steg upp i trappan mot ultimat livsstilsinflation. Nu blev boendet inte särdeles mycket dyrare än tidigare och per kvadratmeter blev det ganska mycket billigare för ett boende med betydligt högre standard än det vi lämnade och intressant nog kan vi konstatera att för ett par veckor sedan såldes en lägenhet i vårt hus med nästan identiska förutsättningar som den lägenhet vi köpte och slutpriset landade närmare 13 % över det vi betalade.

Skulle vi sälja idag till ett liknande pris som den lägenhet som såldes och köpa ett boende som kostar lika mycket som det vi köpte hade vi kunnat bo gratis i över fyra år på vinsten. Det är ganska sjukt men trots allt ganska lugnande för nerverna.

Shopping igen

Nu var det dags igen för en rejäl portion livsstilsinflation. Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om konsumtion och det är min filosofi att man skall tillåta sig att köpa det man behöver och vill ha men att varje köp skall ske med eftertanke och detta köp har onekligen föregåtts av en rejäl mängd tanke.

Vi har köpt ny bil.

Det är inte en fabriksny bil men den är tillräckligt ny för att ha nybilsdoften kvar men den första 35 %-iga deprecieringen är avklarad.

Varför?

Ett par anledningar föranledde köpet. Skulle vi behålla vår lilla, 14 år gamla Yaris skulle den behöva en hel del TLC från någon som kan bilar och det skulle inte vara jag. En mottagen offert sa att det minsta vi behövde göra för att komma igenom nästa besiktning och kunna använda bilen med barn skulle kosta mellan 12.000-16.000 kr och då skulle bilen inte vara i tipptopp skick utan bara körbar.

Den kostnaden tillsammans med att en Yaris är i minsta laget för en familj med ett barn och definitivt för liten om det blir fler barn gör att vi började se oss om efter någonting nytt. Eftersom vi i huvudsak använder bilen för att köra till föräldrar behöver bilen vara rymlig nog att frakta barnvagn och familj men mer än så behövs inte.

Givetvis hade vi kunnat köpa en gammal Volvo men eftersom ingen av oss kan mer om bilar än att vi kan se vilken färg den har så behöver vi en bil som kommer vara problemfri. Jag har också tittat på bilpool men vi kör lite för mycket för att det skall vara ekonomiskt försvarbart jämfört med eget ägande om man äger på det sätt vi gör.

Vi valde bland en samling rimligt prissatta familjebilar och kom fram till att en Kia ceed sportswagon var rätt för oss. Om vi väljer den tokdyra servicen kommer vi ha en garanterat problemfri bil i 6 år och det är sannolikt att bilen kommer vara relativt problemfri i ett decennium och det borde vara lagom länge för att vi då skall ha nya livsförutsättningar som kräver någonting annat på fordonsfronten.

Ekonomi

Det är svårt att rättfärdiga den här typen av konsumtion i snålbloggarkollektivet men det är andra som satt snåbloggarstämpeln på mig och inte jag själv. Nog för att jag är ekonomisk nog för vilken smålänning som helst men jag lägger gärna pengar på saker jag vill ha och behöver.

Vi valde att ta ett billån hos samma bank som vi har lägenhetslånet hos och vi erbjöds en bit under 2 % i ränta. Samtidigt satte jag över lånebeloppets värde på ett separat ISK vilket jag döpt bil. Aktierna där förväntas avkasta mellan 8-12 % om året och ett decennium får väl ses som en relativt lång sparhorisont så genomsnittet borde hålla. Om jag klarar av att skaka fram den ränteskillnaden mellan billånet och aktierna under bilens livstid skulle det innebära att bilkostnaden, inkl uppskattade kostnader för service, försäkring, skatt och drivmedel (givet nuvarande transportbehov) kommer bli lägre än hustruns månadskort på kollektivtrafiken, även borträknat eventuellt försäljningsvärde på bilen efter 10-år.

Man kan också relatera bilkostnaden till ovanstående lägenhetsköp. Hade vi antagit att vi skulle betala samma kvadratmeterhyra för den nya lägenheten som vi betalade för den gamla skulle lägenheten kosta nästan lika mycket mer per månad som vi nu betalar för bilen.

Det här är bara sätt att försöka rättfärdiga livsstilsinflation men ser man det på det här sättet känns det inte så farligt. Jag väljer glatt en bil som uppfyller alla de krav vi har på den framför exempelvis att äta lunch på restaurang eller anlita städhjälp någon gång i månaden men det känns onekligen som överkonsumtion att köra detta nya vrålåk jämfört med min lilla Yaris vilken hade svårt att komma uppför halvbranta uppförsbackar men jag kommer nog vänja mig förr eller senare.

Bildkälla: kia.se

Mina tankar om konsumtion

Jag tror inte jag har reflekterat så mycket över min syn på konsumtion utan jag har istället skrivit en himla massa inlägg om sparande och investeringar, att sänka sina kostnader och att spara som en tokig för att nå ekonomisk frihet och med detta kanske man kan få en uppfattning om hur jag tänker men jag tror det riskerar att bli fel.

Jag pratade för en tid sedan med ett par vänner om det här eftersom de, precis som de flesta jag känner, benämner mitt sparande och gnetande med en handviftning och "sån där sparsamhet du pysslar med".

Därför skall jag försöka skriva några rader om hur jag ser på konsumtion i ett försök att förklara. Vi får väl se om det går.

Konsumtion vs lycka

För mig är det viktigt att, i de flesta situationer, fundera över vad de spenderade kronorna är värda för mig. Alla är vi olika och alla har vi olika saker som gör att vi mår bra och känner oss fyllda med glädje och lycka.

När man står där i butiken och beslutar sig för huruvida man skall eller inte skall lägga pengar på den här prylen oavsett om det är en ekologisk mjölk eller en ny TV, måste man reflektera över vad konsumtionen innebär för mig som konsument. Om det finns ett helt likvärdigt alternativ som är billigare, varför skulle du välja det dyrare alternativet?

Låt mig försöka förklara med ett mjölkexempel.

Det finns mängder av olika mjölkförpackningar i en vanlig butik men innehållet är mjölk. Om vi utgår från att vi tittar på den svenska favoriten mellanmjölk så är det en vansinnigt standardiserad produkt. Mjölk är mjölk. Men ändå spelar det roll för folk vad det står på förpackningen.

I min värld finns det då ett antal nivåer att fundera över som styr ditt köpbeslut. För dig kanske det är viktigt att mjölken kommer från Sverige, från ett företag där både bönder och kossor har sjysta villkor och massa andra kriterium men låt oss stanna där.

Låt oss säga att Svensk mjölk är viktigt, ekologiskt är viktigt och sjysta villkor är viktigt. Då kommer den mjölken vara betydligt dyrare än vad den polska, icke ekologiska, namnlösa mjölken är och jag förutsätter att det mesta av värdet för konsumenten i den dyrare mjölken ligger i känslor. Det kan eventuellt finnas hälsovinster i ekologiska produkter och det skulle kunna vara så att det finns skillnader i mjölken från Polen kontra Sverige men oavsett vilket så tror jag att köpbeslutet ofta grundas i känslomässiga argument och det är helt okej för då kommer du som konsument att uppleva att den här mjölken du har valt ger dig ett mervärde och du får ökad lycka av din konsumtion och de extra kronorna du la på mjölken gav någonting extra till din dag.

Vad jag då vänder mig mot är inte att du väljer svensk ekologisk mjölk från Arla eller vad det nu kan vara utan vad jag ifrågasätter är varför du köper den för 12 kr/liter när du i affären runt hörnet kan få den för 10 kr/liter.

Om det enda som skiljer produkterna åt är saker som bara är på låtsas kanske det är vettigt att fundera på vad du skall välja för när du häller upp de två olika förpackningarna svenska, ekologiska, närproducerade mjölk är de båda vita, kalla och jag har verkligen svårt att tro att du i ett blindtest skulle kunna känna skillnad på dem. Varför skall du då välja den dyrare mjölken från butik A?

Mer pengar för samma sak

Det finns mängder av saker där ett dyrare pris, på inget sätt ger en bättre produkt. Om jag på Avanza väljer en courtagenivå som gör att jag betalar mer per transaktion än jag betalar idag får jag ingenting, absolut ingenting, extra för mina pengar. Det är snarare så att jag får mindre för pengarna. I många fall är det samma sak med el, försäkringar, val av banktjänster osv. Varför betala mer för exakt samma sak?

Detsamma gäller el. Om jag vill ha el från vindkraft kan just detta val ge mig mer värde för pengarna men jag har personligen väldigt svårt att se på vilket sätt min el blir bättre av att jag väljer ett bolag där jag tvingas betala 300 kr i årsavgift för att få köpa el av dem när konkurrenten inte tar ut den avgiften.

Detta är en av mina poänger. Jag anser att det är fånigt att betala mer än nödvändigt för det jag känner att jag vill köpa oavsett vad det är jag vill köpa. Om jag vill ha en sprillans ny tv av märke X så finns förmodligen den apparaten på fler ställen än ett och då känner jag sällan att jag måste gå till butik A där apparaten kostar 500 kr mer än i butik B. Jag har redan bestämt att mitt liv skulle bli bättre av en ny TV av märke X och då är det väl bara fånigt att köpa den här produkten för mer pengar än nödvändigt?

Välj konsumtion som gör dig lycklig?

Jag älskar konsumtion som koncept och det konsumtion kan erbjuda även om jag hatar att handla. Vi bor i ett rikt land med allsköns möjligheter varhelst vi vänder blicken och det är toppen. Vi kan göra nästan vad vi vill och vi kan köpa nästan vad vi vill och det enda jag tycker om detta är att man skall välja att konsumera det som ger lycka.

För min del blir jag betydligt lyckligare av en ledig dag med familjen, en lång promenad vid havet, en glass på stranden och sedan gå hem och laga en god middag än vad jag skulle bli om jag köpte en ny uppsättning kläder.

Priset på de två konsumtionsvalen kan vara ganska jämställda lite beroende på vad man har i lön och vad man vill ha för kläder men låt oss fortsätta tankegången lite. Om jag skulle köpa en sprillans ny TV när min gamla fortfarande fungerade finfint skulle jag bara må dåligt. Det skulle kännas som om jag slösar pengar helt i onödan och att jag kan göra så mycket roligare saker för de pengarna oavsett om jag har råd eller inte. Däremot skulle jag gärna ta en vecka extra ledigt och åka land och rike runt för att besöka familj och vänner, lägga pengar på restaurangmiddagar eller en ny spännande whisky.

Återigen kan priset vara detsamma men i det ena fallet blir jag lycklig av konsumtionen och i det andra blir jag det inte. För dig kanske valet är ett annat men jag hoppas att poängen är klar.

Summering

Det är lätt att missförstå mig när jag hela tiden skriver om minskad konsumtion, sparande osv men det jag egentligen vill, är att vi skall konsumera med eftertanke.

I dagens Sverige kan vi köpa nästan vad som helst men det är väldigt få förunnat att kunna köp nästan allt.

Och om du, liksom jag, har en mer begränsad summa pengar att röra dig med varje månad kanske det är viktigare att varje spenderad krona används på ett sätt som ger dig maximal glädje. Om du gärna jobbar en timme extra för att kunna betala årsavgiften till elbolaget så gör det. Om du blir lycklig av det så skall inte jag ta ifrån dig den glädjen men om du istället hade velat lägga de hundralapparna på ett par biobiljetter kanske det är dags att se över ditt elabonnemang.

Det absolut sista jag vill säga är att om det bästa du vet är att konsumera. Du älskar själva upplevelsen att handla prylar och inget gör dig lyckligare så är det viktigt att veta att ingen kan få allt och att man upplever en högre grad av lycka om man utsätter sig för det man upplever som lyckobringande, med mer återhållsamhet. Om man gör det man älskar till en vardag slutar snart det man älskar vara speciellt och den lycka man en gång kände finns inte längre kvar.

Påsken har varit avslappnande

Av någon märklig anledning försvinner dygnets timmar fortare nu än för ett halvår sedan. Jag har mer tid när jag inte är på jobbet men ändock är den fria tiden att läsa, skriva, umgås och leva mer begränsad. Det går åt förvånansvärt mycket tid åt att ta hand om en bäbis men det går åt lika mycket tid åt att leka, kela och gosa med en bäbis som det tar att byta blöjor, tvätta, klä och handla för en bäbis.

Den här helgen har jag tvingat mig själv att få några timmars egentid. Jag har aldrig förstått varför egentid skall vara så viktigt - förrän nu. De där timmarna då jag fick ägna mig åt mig. Att hinna ikapp med saker jag lagt på hög. Det var guld värt.

Fru AvL tog dottern och åkte till Joys mormor och kvar blev jag, fri att skriva lite, färdigställa de tre deklarationer jag i år är ansvarig för utanför jobbet, bokföra upp den egna firman och dessutom hann jag sätta mig i solen med en cigarr och en god bok och bara njuta av fågelkvitter och tystnad.

Jag passade också på att reflektera över två blogginlägg jag fastnade för lite extra under den senaste veckan.

Aktiepappa skrev om bostadsbrist och filosoferade över den hyresreglering vi har och vilken skada den gör. Det kan mycket väl vara så att inlägget är ensidigt och att det finns fördelar med systemet men det är min kraftigt cementerade åsikt och övertygelse att en fri marknad vinner i längden. Nu råkar jag slitas av viss dualitet eftersom jag också tycker att det välfärdssystem vi har som syftar till att ge människor möjligheter de annars inte skulle haft, är fantastiskt och då behövs det statliga ingripandet. Jag tror således att det kan vara nyttigt att inte släppa hyressättningen helt fri men i gengäld är jag övertygad om att det system vi har idag skapar en trögrörlighet och en skevhet i systemet som gör oss sårbara.

Ett annat inlägg jag gillade lite extra var Aktieingengörens inlägg om analysmetodik och i inlägget användes Atea som exempelföretag och det finns en hel del kloka frågeställningar i inlägget som syftar till att ge en bredare bas att stå på i den egna ansatsen när man skall analysera ett bolag. Har du inte läs det tycker jag att du borde ta några minuter om du kan avvara dem.

I morgon är det dags för arbete igen och det är riktigt mysigt att det är kortvecka. För kortvecka är det; i alla fall i det här hushållet. Det skall bli kul att se om marknaden alls reagerar på att Omega Healthcare Investors för 19:e kvartalet i rad höjde utdelningen. Den här gången, precis som så många gånger förut, med en cent vilket innebär 1,6 % höjning. Vi tackar och tar emot.


Bildkälla: Freeimages.com