Faller för reklamen - Kolstålstekpanna

Annons: innehåller reklamlänkar till Kockums Jernverk

För några år sedan gav jag bort mina gjutjärnsstekpannor eftersom jag då föredrog non-stick pannor. Jag gillar fortfarande den typen av pannor men de gillar inte mig.

Jag lagar oftast mat i hastigheten 120 % full fart framåt. Kniven blixtrar över råvarorna på skärbrädan och kokplattan sätts alltid på högsta värme nästan alltid tills maten är klar.

Det är bara när jag kokar saker länge som jag reglerar temperaturen annars använder jag fullt ös och om det behövs slänger jag in köttbitar eller fisk i ugnen efter att de fått yta så att de får gå färdigt.

Den som vet det minsta om stekpannor med non-stick vet att det är sällsynt att de gillar höga temperaturer. Det är också ganska sällsynt att de uppskattar att deglaceras med kalla vätskor när de är skitvarma så jag har genom åren lyckats knäcka ett otaligt antal stekpannor. Förstörda beläggningar eller en stekpanna som slagit sig och bara får halv kontakt med plattan.

Kockums Jernverk

Så kom dagen då det var dags att åter igen köpa nya stekpannor men nu hade vi i något år funderat på att komplettera med minst en gjutjärnspanna i förhoppning om att inte slita ut pannorna lika fort. 

Gjutjärn skulle enligt rykten vara svindyrt och enligt egen erfarenhet är det skittungt. En snabb googling säger att man kan få en 20 cm panna för 349 kr på IKEA och det är ju inte så himla dyrt kan jag tycka.

Men de är fortfarande skittunga. IKEA väger 3,5 kg.

Men så såg jag ett sånt där sponsrat test av pannor på en av de matrelaterade youtubekanalerna jag följer där Matgeek gjorde reklam för lättviktsgjutjärn från Kockums Jernverk. Fram tills dess visste jag inte ens att det gamla anrika bolaget var igång igen men jo då.

De tillverkar stekpannor i småländska Anderstorp av 3 mm tjockt kolstål från SSAB.

Bara den meningen fick mig såld men att den kostar 699 kr för en 28 cm var ju lite obekvämt. 

Men den väger "bara" 2,3 kg. Det är 1,2 kg mindre än den från IKEA. Det är ganska ansenligt när man använder pannan som jag gör.

Men vad kan man göra åt 699 kr då? Jo man kan dels skriva upp sig för att få deras nyhetsbrev. Då får man 15 % rabatt. Sen kan man använda refunder och få 7,5 % cashback på köpet.

Totalpris 550 kr

Fortfarande inte i samma liga som IKEA men var den är gjord kan man ju bara spekulera i och enligt alla tester jag läst håller IKEAs pannor ganska låg kvalitet. En Skeppshult eller Anders Petter får man slanta upp 600-1000 kr för och en Le creuset kostar ju nära 2000 kr så jag tycker ändå att 550 kr är överkomligt.

En mysig bonus är att den kommer instekt med svensk vegetabilisk olja så det är 1-2 h på spisen jag slipper och den är helt i metall så den går toppen att ställa på grillen eller köra i ugnen.

Bäst av allt är att den är skitbra. Jag kan vara lite partisk men jag är helt såld. Jag gav bort mormors gamla gjutjärnspanna till svärföräldrarna och den är så tung att det knakar i handlederna. Den här nya må vara tyngre än en teflonpanna men det är inte obehagligt och jisses vad bra den är på att ge stekyta åt en fin köttbit.

Vad använder du?

Använd gärna länken till Kockums Jernverk om du är intresserad av en egen så blir min ännu några kronor billigare och jag blir väldigt tacksam.

Testat matkasse - jag är positiv

Jag har alltid varit ganska kluven när det kommer till matkassar. Jag är gammal kock så det utgör inget större problem för mig att slänga ihop en middag och matkassar är dyra men jag har också känt att det finns klara poänger med konceptet.

I slutet av semestern fick vi möjlighet att testa ICA´s familjekasse gratis en vecka för att ett par kompisar hade åkt på semester och missat att de skulle få en kasse den veckan. 3 rätter för 4 personer till ett ordinarie pris om 479 kr/vecka.

Första dagen var det hamburgare med klyftpotatis och avokadoröra. Gott och enkelt och för de som kunde äta brödet var det rejält tilltagna portioner och bortsett från klyftpotatisen var det mycket snabblagat.

Dag två var det en kokospanerad kyckling med currysås, ris och rostad broccoli. Ganska klena smaker men mycket mat. Väldigt mycket mat.

Sista receptet var en tacogratäng på sojafärs men den missade jag att fota.

Jag har genuint svårt att acceptera att det kostar 40 kr/portion och då är man tvungen att ha massor av saker hemma som exv ris och i stort sett alla kryddor m.m. men det är egentligen inte priset som stör mig mest.

Om jag hade kört en sån här sak hade det varit för inspiration eller bekvämlighet. De har spännande påsar där man får inspiration men bekvämlighet för mig skulle vara att jag kunde beställa en kasse som såg till att jag inte behövde gå in i en matvarubutik den veckan. Vad jag vet finns det ingen 7 dagars kasse någonstans.

Äter inte folk mat 7 dagar i veckan?

Men jag tror genuint att den här typen av tjänster kan vara skitbra för ganska många. Det är egentligen inte så farligt dyrt om man jämför med vad många stressade småbarnsfamiljer köper och slänger ihop. Att dessutom bygga en repertoar av relativt enkla recept man vet att man klarar av att laga borde vara en styrka som bygger förutsättningar för en framtid med sundare och billigare matvanor.

Det här är ett dyrt och tråkigt alternativ för en överdrivet sparsam f.d. kock som tycker matvarubutiken är rolig men för paret som lever på hälften lunchrestaurang och hälften halvfabrikat är det här sannolikt en riktigt bra grej.

Har du erfarenheter av matkassar?

Kladdkaka med brynt smör - det blir inte bättre än så här!

Kom igen nu! Jag har gjort så ofantligt många varianter på chokladkaka i mina dagar va. Jag älskar choklad. Kladdkaka, mjuk chokladkaka, brownie osv. Finns det något bättre?

Jag vill inte påstå att jag hittat det fulländade receptet för det har jag inte. Det fulländade receptet finns nog inte eftersom olika recept, olika njutningssubstanser, fyller olika behov. Idag kanske jag behöver någonting sådant och i morgon någonting sådant där. Men det här receptet är bra...

Bilden ovan är inte min egen. Det är inte ens en bild från det recept jag tänker återge. Problemet är att Coop som publicerade receptet valde att ta en så fruktansvärt tråkig bild att jag förmodligen hade kunnat ta en bättre själv. Recept och bild hittar ni här. Visst ser det tråkigt ut? På bilden ovan är enda "felet" att man använt hallon istället för lingon. Det må vara en liten skillnad men skall du göra den här kakan skall du använda lingon i grädden. Så det så...

Så bilden är fejk men det kan inte hjälpas.

Kladdkaka med brynt smör och lingongrädde

Det är faktiskt ganska sällan jag skummar igenom de där tidningarna från Coop och Ica jag får hem men för ett tag sedan gjorde jag det och jag fick syn på ovanstående recept och var tvungen att testa.

Det finns ingen poäng i att jag skall sitta och förändra det här receptet för det är riktigt bra som det är. Kakan blir seg och kladdig. Som ett mellanting mellan kladdkaka och brownie.

Nu gör jag den på glutenfritt mjöl vilket gör det lite knepigare och konsistensen kan vara annorlunda om man gör den på vanligt vetemjöl men smaken torde inte förändras nämnvärt.

En sak vill jag dock förmedla och det är VÅGA!

Våga testa receptet och när du gör det; våga bryna smöret ganska hårt. En hel del av smaken försvinner vid bakningen så det skadar inte att smöret är rejält brynt, precis innan bränt. Det står dessutom att man skall ha ljus sirap i receptet.

Av erfarenhet kan jag säga att det inte blir äckligt av mörk sirap.

Nästa gång jag testar det här receptet skall jag nog testa att byta ut sockret mot ett mörkare socker exv muscovado för att se om det kan göra kakan ännu kraftfullare och smakrik.

Det här är en nyttig kaka. Den är nyttig för själen.

Gör den!

Korvish - Produkten som försvann

Kommer ni ihåg när Scan lanserade korvish för några år sedan. Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag såg reklamen för jag tyckte det var så dumt att jag hade svårt att tro att de menade allvar.

Tydligen sålde inte produkterna så bra för vad jag kan se har produkterna slutat produceras men konceptet var i alla fall ett försök att locka alla skitenödiga innerstadshippsters med en kvävande miljöångest att fortsätta äta korv.

Så helt plötsligt gör man en korv som istället för den vanliga potatisen som bindemedel och utfyllnad har ännu mindre kött och som kompensation får man en slabbig köttgegga blandad med bruna bönor. Mums.

Dessutom ville man ta mer betalt för den här korven än för riktig korv. Jag är nästan förvånad att den inte sålde som smör i solsken men tydligen var den äcklig om man får tro de 20 första bloggarna jag fick upp när jag googlade var den hade tagit vägen.

Det som förvånar mig mest är hur det kan finnas en marknad för den här typen av produkter. Nu visade det sig ju att marknaden inte var riktigt redo men det finns så mycket annat. Allt från sojakorv till blödande hamburgare gjorda på ärtprotein och rödbetor. Allt för att folk skall få tro att de äter kött samtidigt som de kan döva sitt dåliga samvete.

När jag var liten gjorde min mormor mat på söndagar till hela familjen. Vi var mellan 6 och 15 personer och jag skulle bli förvånad om hon någonsin använde mer än ett halvkilo kött. Personligen föredrar jag köttbullar när man blandat i lika mycket "annat" som köttfärs. Det kan vara brödsmulor, kokt potatis/potatismos, gammalt ris eller kokta grönsaker. Utöver det behövs kryddor och några ägg.

Jag var tvungen att bli vuxen och kockutbildad innan jag förstod att det tydligen är vanligare att man äter köttfärsen som den är. Om man följer något gammalt husmorsrecept hackar man i lite lök och kryddar med lite salt och peppar men det är också allt. Är verkligen okryddad, stekt köttfärs så gott?

Detta går förövrigt igen i korven också. Personligen tycker jag korv (hemmagjord) är bättre om den är rejält kryddad och smeten är utblandad med lite grönsaker.

Det jag tror Scan gjorde fel var att de gjorde äcklig korv som dessutom marknadsfördes på fel sätt men hade de bara vädjat till folks behov av mat som det var förr; som mamma gjorde den, så hade det nog gått hem för alla mödrar i min familj (vad jag vet) har blandat ut smeten friskt och det blir gott som tusan.

Hur gör ni?

En kulinarisk utvärdering av Jönköping

Det riskerar att bli en följetong att jag utvärderar de lokala favoriterna på restauranghimmelen i Sveriges mindre städer. Det enda som krävs är att min arbetsgivare fortsätter skicka mig kors och tvärs över landet.

Som den skarpsynte kanske kan gissa sig till av rubriken var jag för ett tag sedan i Jönköping. Förutom att vara Sveriges nionde största stad ligger den också vackert belägen på Vätterns södra stränder och omgärdar Munksjön. Staden är ansedd som bibelbältets centralort och hem till världens enda tändsticksmuseum där man kan gå in och få känna en historisk närhet till Ivar Kreuger, mannen känd i hela världen för sin inblandning i den stora depressionen.

Jag tycker det är ganska kul att åka runt och se en liten bit av Sverige. Speciellt kul tycker jag det är att testa olika kulinariska inriktningar i landets olika delar. Nu skiljer det sig inte drastiskt åt från plats till plats men det finns lokala variationer.

Nu skall jag vara ärlig och konstatera att jag givetvis inte hunnit med särdeles mycket av Jönköpings utbud men några saker är värt att nämna..

Spira

Det ena är att restaurangen Spira i Jönköpings kulturhus har riktigt bra lunch. Vackert beläget på en udde ut i Munksjön ligger ett ganska fult hus som på insidan är precis lika slående som många andra kulturhus och moderna operahus i Sverige. Enormt högt i tak, bekväm inredning och fridfull utsikt.

Restaurangen kom högt rekommenderad från kollegor och gjorde mig inte besviken. Dagen till ära serverades en pocherad torskfilé med saffransaioli och citronkokta morötter. Till maten serverades en fräsch men begränsad salladsbuffé och för den som ville ha ett kolhydrattillskott till maten fanns det tunnskalig potatis.

Efter maten serverades kaffe med två sorters bakverk. Inga snålfasoner här inte. Det var stora chokladdoppade havrekakor eller mazariner. Klart godkänt.

Lunchen gick lös på 105 kronor vilket är ganska långt från billigt men för det priset fick man en rejäl bit torsk. Vi snackar rejäl. Jag tror aldrig jag jobbat på en restaurang som varit så frikostig med proteindelen av måltiden. Maten var dessutom väldigt väl tillagad och angenämt kryddad.

Kebab

Låt oss blanda högt och lågt här. Jag fick höra att kebabsåsen i Jönköping spöar alla andra kebabsåser i hela Sverige så jag var givetvis tvungen att testa. Jag passade på att ta finanstwitter till hjälp och på en kvart hade en lång rad människor föreslagit Alcamo som stället att gå till. På imponerande andraplats kom ett ställe som heter Prima och som jag förstod det hade den förstnämnda restaurangen bäst mat men lite tråkig service och den andra hade då bättre service men aningen sämre mat.

Jag räds inte kass service när jag inte planerar att äta på stället så jag valde Alcamo och kan hålla med om de insattas bedömning av läget. Bemötandet var ganska långt från sprudlande och inbjudande och jag kan bara föreställa mig hur det är när de har mer att göra.

Men men. Kebaben (eller gyrosen) som det tydligen är viktigt att man konstaterar (infödingarna hävdar givetvis att det är kebab men utbölingarna anser att en kebab är sån där nötfärssmet man klär in ett spett med och sedan grillar. Personligen är jag ganska förtjust i den här varianten där man grillar riktigt kött även om det är fläskkött.) var helt okej.

Jag vill nog påstå att kebaben i Jönköping är i paritet med den som serveras på många andra ställen utmed västkusten men låååångt bättre än den är i exv Skövde. Såsen är aningen sötare än i Bohuslän och har mer inslag av paprika och cayenne medan det oftare är örtkryddor och vitlök som dominerar i Göteborg och Bohuslän.

Jag vidhåller fortfarande att min personliga favorit är Souvas - Norrländsk kebab som görs på renskav och serveras med lingon. Skall man välja den lite mer traditionella varianten vi är vana vid i de södrare delarna av landet finns det många bra ställen och det är små lokala variationer som oftast inte spelar så stor roll men min preferens är helt fläskkött, grillat och serverat med rikliga mängder sallad och en sås med lite vitlök, paprika och oregano.

Men vad vet väl lilla jag om kebab.

Summering

Det finns mycket att säga om Jönköping men jag landar ändå i att jag tycker det är en ganska mysig stad av det lilla jag sett. Det finns gott om restauranger i övre mellansegmentet där en huvudrätt går lös på 200-375 kr under ala carten och utöver det finns alla de traditionella snabbmatställena och tapaskoncepten men det är ganska få ställen som riktigt står ut.

Personligen måste jag ändå säga att jag tyckte det fanns ett förvånansvärt stort och varierat utbud för att vara en inlandsstad med under 100.000 invånare. Jag är på det hela taget positivt överraskad och det är en ganska behaglig upplevelse.

På lunchresa genom Sverige - en kulinarisk katastrof

Det är inte helt rättvist att kalla Sveriges restaurangflora för en kulinarisk katastrof så låt mig förklara. Jag har arbetat ett halvår i myndighetssverige och det har krävt regelbundna resor över Västsverige.

Västra Götaland och Halland är riktigt fina och trevliga områden med en rik matkultur full av originella smaker men för att uppleva dem krävs planering och omsorg (och en gnutta intresse). Det är inget man med enkelhet upplever torsdag kl 11.45 på en lunchkrog i ett industriområde utanför Vårgårda.

Med det sagt så vill jag ändå påstå att det finns riktigt bra lunchrestauranger i industriområden. De lever ju på att förse de lokala yrkesarbetarna med dagens lunch och skulle den kundgruppen bli missnöjd är det inte så att man helt plötsligt kan bygga en ny kundgrupp för underlaget finns inte. Det innebär att de välbesökta krogarna i områden där det finns huvudsakligen kontor blandat med lätt industri kan vara riktigt bra.

Givetvis finns det flådiga lunchställen i centrala Göteborg också och är man bara villig att lägga en tusenlapp på lunchen är det klart att man kan få en ganska trevlig upplevelse men för 79 kr kommer man inte få vita dukar och en uppnäst, dryg 23-åring som berättar varifrån kon man skall äta kom och vad hon åt. Man får käk som ligger lite över grovarbetarkäk där köket har ansträngt sig lite extra.

Nu till kritiken.

Jag har besökt gott om olika etablissemang de senaste månaderna och två saker är solklara.

Folk har väldigt olika uppfattning om vad som konstituerar en bra lunchupplevelse. Jag minns med viss fasa den indiska restaurang vi besökte i Borås. Tjejen som beställde ala carte istället för lunchbuffén blev bortglömd och tandorikycklingen på den i övrigt mycket magra buffén var inte färdigtillagad (den var dessutom värmd i mikro till ljummen vilket är extra dåligt).

Trots denna gastronomiska misshandel var de flesta i sällskapet mycket nöjda över upplevelsen och i traditionell svensk anda höll jag tyst för att våra värdar inte skulle behöva skämmas. Men jag åt inte av kycklingen.

Sak nummer två som är solklar är att man behöver skänka sina måltidsval en gnutta eftertanke. Om man spenderar några minuter på att välja restaurang behöver man inte välja första bästa man råkar stöta på. Om man dessutom har möjlighet att välja baserat på besöksfrekvens dvs har du möjlighet, välj en välbesökt restaurang framför en som är tom vid lunchtid och sist men inte minst, välj inte den billigaste. Om du ser två lunchrestauranger i samma område. Båda serverar svensk husmanskost. Den ena köar folk till hela vägen ut på gatan och den andra sitter det folk vid vart tredje bord. Den senare kostar 10 kr mindre för en dagens.... Låt varningsklockorna ringa. Följ lokalbefolkningen är ett lika bra tips i Sverige som på utlandssemestern.

Självklart finns det andra saker som spelar in. Rasta utanför Vårgårda har inte förutsättningar att vara en toppenrestaurang. De jobbar med det som finns. De har ett koncept, de är en kedja, de har ett svikande kundunderlag men maten är oftast acceptabel. Precis som på donken eller någon annan liknande kedja. Man vet vad man får. Samma sak gäller med Göstas korv i Vänersborg eller Pizzeria Roma i Dalsjöfors. Syftet är inte att vara bäst. Syftet är att fylla ett behov.

Måltiden

Jag vill ändå passa på att nämna en restaurang som överraskade positivt och det är nu man inser att man kanske inte behöver gå över ån för att hämta vatten. En dag när jag var ute och körde på hemmaplan befann vi oss i Högsbo industriområde. Där finns det en liten, anonym restaurang vid namn Måltiden. Smaka på det namnet. Visst andas det flärd och ståtlighet.

Insprängt mellan kondomerians outlet och Pågens bullfabrik ligger denna uppenbarelse. Dyr som tusan med sina 95 kr för en dagens och tråkigare inredning än du kan föreställa dig men med ett dignande salladsbord. En uppsjö olika färska brödsorter att välja på. Kaffe och kaka efter maten och det bästa av allt; personalen har koll. Det är relativt mycket personal. De är kunniga och serviceintresserade och kockarna serverar. Och kockarna vet vad de pysslar med.

Det är inte ankleversnittar, löjrom och annat bjäfs utan riktig mat men väl tillagad. Det är en konst att leverera 700 mat på en lunch, ur kantiner i ett vattenbad, och lyckas få fisken att vara väl tillagad. Att inte servera mosad potatis när den inte skall vara mosad och att lägga upp maten snyggt med lite grönt på varje tallrik... Det är en konst som få lunchbesökare har vett på att uppskatta. Att kockarna dessutom har skickligheten att krydda maten så att den höjer sig över den standardiserade sjukhuslunchen gör upplevelsen ännu bättre.

Det enda negativa är att kommer man inte först är risken stor att man får vänta. Det är en fördel om man har lång lunch för kön kan med enkelhet vara 30 meter lång och då skall man veta att utrymmet för kö i restauranglokalen är ca 5 meter.

Jag tycker det är riktigt kul att testa restauranger men det är roligare att äta bra än dåligt.

Jag behöver din matkunskap

Förra året försökte jag mig på att bli vegan ett tag för att straffa mig själv för min dåliga karaktär. Jag ser veganism som ett straff för den som i grunden är köttätare.

Nu råkar jag också vara av övertygelsen att det är hälsosamt att äta mycket frukt och grönt samt att vår världs skulle må bättre av att vi som ras åt mindre animaliskt protein. Det hjälper mig inte när jag sitter där och gnager och känner att jag saknar kött.

Dock upptäckte jag att så länge jag får lov att äta vegetariskt snarare än veganskt så går det riktigt bra. Jag behöver lite mjölk, ost och ägg och sen är jag hemma. Jag fuskade dessutom och körde med kött/kycklingbuljong vilket också var en bra grej för mig.

Det som egentligen fick det att haverera och falla isär var vardagen.

När det blir för tungt i vardagen återgår jag till att laga enkla saker som alltid finns tillgängliga och som jag har lagat 1000 gånger. Det brukar bli någonting med köttfärs. Oftast köttfärssås, chili con carne, köttbullar osv.

Man skall kunna göra mycket, snabbt och det skall vara rimligt enkelt att hålla råvarorna i kyl och frys nästan jämnt utan att de blir dåliga. Ovanstående fyller samtliga kriterier.

Nu till där jag behöver din hjälp

När jag körde vegetarianism blev det i slutet väldigt mycket vardag och det jag fann mig själv laga var böngrytor. Det blev böngryta med tomatbas eller med kokosmjölksbas och den samling färska eller frysta rotfrukter och grönsaker jag råkade ha hemma för tillfället. Till helgen blev det halloumiburgare.

Skall jag vara ärlig kan jag ganska enkelt bolla runt köttfärssås, tacos, köttbullar och chili con carne varje dag i flera veckor utan att tröttna men böngrytor i två olika varianter var inte tillräckligt.

Jag har en viss önskan om att försöka igen men denna gång tänker jag köra vegetarian med ägg och mjölk (lakto- ovo) och vi kommer äta fisk och skaldjur ibland. Jag kommer återigen inte att begränsa min dotter för det gör dom så bra på förskolan redan där de serverar vegetarisk lunch minst tre dagar i veckan. Hemma skall hon få det hon vill ha men mamma och pappa kan gott äta lite mindre kött.

Men jag behöver hjälp.

Jag behöver att du berättar för mig vad jag skall laga när jag är så trött att knäna viker sig och ögonen går i kors. Vegetarisk mat är inte fastpräntat i bakhuvudet på mig så jag behöver hjälp.

Jag snackar inte ostmackor eller sojakorv med pulvermos nu utan riktig mat. Tänk på att jag varit kock så för mig tar det kanske 20 minuter att göra köttfärssås med spagetti från grunden om köttfärsen är fryst innan jag börjar laga så det kan vara ganska omfattande mat men det behöver vara simpla råvaror, gärna saker man kan ha fryst eller kylt länge och jag vill inte behöva ställa mig och baka när jag kommer hem från jobbet. (Men skit i att jag varit kock :-) det behöver inte vara flådigt käk. Inga fånerier utan vanlig, hederlig bonnamat man blir mätt på. Gärna saker som smakar också)

Två ytterligare kriterium. Viktiga sådana. Man skall kunna göra mycket mat utan att det tar exponentiellt längre tid (tänk skillnaden mellan köttfärssås och vietnamesiska vårrullar. En vårrulle till tar lika lång tid som den innan men ett extra paket köttfärs och lite krossade tomater är ganska snabbt gjort) och maten skall vara rimligt god att äta på jobbet dagen efter för min ekonomiska sida kräver lunchlåda.

Så... Vad föreslår du?

Billigt protein - Kött eller linser

Jag har länge varit tveksam till om vegetarisk mat blir billigare för oss än om vi fortsätter att äta kött med tanke på hur billiga råvaror vi köper. Givetvis är det så att man måste jämföra äpplen med äpplen för att det skall bli en vettig jämförelse och vi kan väl lite kvickt konstatera att jag spenderat ett halvår med att peta i mig en himla massa kalorier. Det är lättare att äta alldeles för många kalorier om man äter grädde, smör och kött än det är om man äter sallad och bönor men låt oss kolla på det här.

Bönor, ärtor och linser

För ett tag sedan köpte jag en himla massa nötfärs för 29,90 kr/kg på min lokala ICA. Enligt livsmedelsverkets databas får man i sig 149 kalorier per 100 g och i dessa 100 gram får man då 20 g protein.

Jag väger 100 kg och behöver kanske 1 gram protein per kg kroppsvikt och dag tills dess att jag får fart på träningen igen. För att fylla mitt proteinbehov med bara köttfärs skulle jag alltså behöva 500 gram köttfärs till en total kostnad om 14,95 kr

Köttfärsprotein/dag = 14,95 kr

(givetvis kommer man få protein från annat än köttfärs men det här är ett förenklat räkneexempel)

När jag bestämde mig för att det var dags att köra veganskt ett tag köpte jag ett gäng påsar torkade bönor och linser på Willys för mellan 22-35 kr/kg. De torkade linserna kostade 22,38 kr/kg och här kommer då det spännande i kråksången.

Torkade linser innehåller 21 gram protein per 100 gram torkad råvara vilket innebär att jag behöver peta i mig 480 g torkade linser per dag för att få i mig den mängd protein jag behöver. Totalt pris för det skulle bli 10,74 kr/dag.

Linsprotein/dag = 10,74 kr

Slutsats

Visst kan det bli billigare att äta vegetariskt. En sak man bör ta med sig med det här fiktiva exemplet är att ett halvkilo välkryddad köttfärs skulle vara rimligt enkelt att få i sig. Man skulle svulla i sig 745 kcal vilket är en ganska rejäl middag i jämförelse och kanske en tredjedel av dagsbehovet.

Skulle man koka ett halvkilo linser skulle man i slutändan behöva proppa i sig nära 1,4 kg linser vilket skulle bidra med 1560 kcal. Personligen hade jag nog haft svårare för att sätta i mig ett och ett halvt kilo linser per dag är ett halvkilo köttfärs men det är kanske bara jag.

Det är min gissning att de flesta veganer har svårt att få i sig tillräckligt med protein; speciellt om de tränar regelbundet. I min värld är det således helt okej om proteinet kostar några kronor extra för det är ju inte egentligen där den stora vinsten med att äta veganskt ligger.

Jag kommer förmodligen aldrig bli vegan på heltid men lakto- ovovegetarian skulle kunna funka. Då får man enkelt tillgång till en del saker man inte lättvindigt får genom grönsaker samtidigt som man underlättar för sin egen hälsa och miljön.


Bildkälla: willys.se

Dags att bli vegan

Då har dagen kommit när helvetet frusit till is, grisar börjat flyga och familjen Att Välja Lycka blivit veganer.

Nä riktigt så illa är det inte. Vi har bara konstaterat att vi efter ett år av sömnbrist, träningsbortfall och allmänt låg aktivitetsnivå i kombination med en högre grad av tröstätande har blivit alldeles för feta. I genomsnitt är vi överviktiga även om det mesta av familjens övervikt ligger runt herr AvLs midja. Pappa AvL har lagt en ettåring i extra vikt mellan naveln och ryggraden men fru AvL gnäller också på en tilltagande fluffighet även om herrn i huset har svårt att se det.

Skit samma. Vi har konstaterat att det är dags att gemensamt försöka ta tag i våra liv och försöka komma tillbaka dit vi var för ett drygt år sedan.

Nu är vi två som är hemma med en bäbis och även om det kanske är ovanligt korkat att säga det så måste väl ändå två vuxna klara av att ta hand om en bäbis samtidigt som vi tar hand om oss själva. Det är dessutom vår i luften så man kan vara ute stora delar av dagen och sinnesstämningen är klart bättre än den varit. Vi upplever redan att vi orkar mer och har mer lust att göra saker men...

Det finns en anledning till att vi gått upp och det är inte bara att vi sitter på den alltmer tilltagande baksidan så fort vi får chansen utan också för att vi äter som flodhästar och eftersom det inte är direkt sannolikt att jag kommer sluta trycka i mig ett överflöd av lättillgänglig näring är det enklare att justera hur energität denna flodhästföda är. Det är enkel mattematik att det är extremt mycket svårare att äta sig fet på sallad jämfört med att äta smör.

Så nu kör vi.

Vad är planen?

Jag vill verkligen inte förringa alla som äter vegetariskt eller veganskt för det finns många anledningar till det och sett ur ett samhällsperspektiv är vegankost förmodligen det enda långsiktigt hållbara men för mig är det ett straff. Jag behöver och vill ha mitt kött. Jag kanske ändrar mig under det här experimentet men allt annat lika kommer jag förr eller senare att återgå.

Planen är alltså att vi, så långt det är rimligt, skall äta vegankost under en period. Målet är 10 kg viktminskning och när det målet är uppnått skall kost och motion utvärderas. Eftersom jag är övertygad om att jag kan laga god vegankost samtidigt som jag definitivt kommer sakna det animaliska proteinet kommer detta sannolikt att motivera mig till att träna och motionera mer i syfte att snabba på viktnedgången.

Målet är också att vi fortsättningsvis skall äta mer vegetariskt totalt sett men jag vill kunna peta i mig en köttbit när andan faller på.

Vi kommer tillåta oss ett antal undantag men de kommer inte vara många.

När vi är på restaurang eller bortbjudna kommer vi äta det som bjuds. Vi kommer också tillåta oss att använda ägg som bindemedel om det underlättar vår vardag och vi kommer sparsamt använda mjölkprodukter när en rätt innehåller mjölkprodukter och vi behöver ett alternativ till grönsaksbaserade såser m.m. Vi känner att det är lite fånigt att byta ut mjölkprodukter mot växtbaserade alternativ eftersom vi inte planerar för vegankost som en livsstil. Då är det istället bättre att försöka planera måltiderna så att mjölk inte är en naturlig del i dem men skulle vi få för oss att göra tacos kommer jag vilja ha crème fraiche, en pizza behöver ost osv men det behövs ingen mjölkprodukt i en Dahl eller grönsakswok så det finns alltid alternativ.

Summering

Eftersom jag är kategoriskt värdelös på att fostra mitt sinne till att tycka det är rimligt att ta hand om kroppen behöver jag drastiska åtgärder. Nu är vi lediga och vi vill av olika anledningar äta mer grönt så varför inte.

Jag hoppas dock att jag skall vara klar med första målet redan till midsommar men vi får väl se. När jag nämnde det för fru AvL skrattade hon bara åt mig.

Har du några bra tips på vegansk mat mottages dessa tacksamt. Gärna med länkar till recept.

Må gott och njut av den stundande sommaren.

Not 1: Vi kommer inte begränsa vår dotters kost bara för att vi själva äter veganskt. Hon behöver fler kalorier än hon äter och hon behöver vissa näringsämnen i sådan mängd att jag inte rimligen skulle kunna förse henne med dem på en enkom växtbaserad diet.

Not 2: Det här har inte ekonomiska motiv bakom sig och jag tror inte att vår kosthållning kommer att minska våra livsmedelskostnader nämnvärt då vi kommer äta väldigt mycket färsk frukt och grönt samt välja från hela det tillgängliga spektrumet snarare än säsong. Dock kommer onyttigheterna minska och det kan på ett substantiellt sätt minska våra kostnader.




Bildkälla: freeimages.com

Flexitarian?

Jag tycker nästan att det är provocerande att vi som kollektiv hittar på massa nya trendiga uttryck för att beskriva vårt vansinne men konceptet flexitarian verkar fått fäste och jag gissar att det är alla skäggprydda lattepappor som berömmer varandra för sina innovativa recept på vetegroddssmoothie med chiafrön på sina månatliga surdegskonferenser som hittat på detta att man kan få lov att ingå i vegetariansegmentet om man kör köttfri måndag. Jag låter det vara osagt vart det kommer ifrån men personligen anser jag att man skall vara tvingad att anstränga sig lite mer än så för att få hävda att man är med och räddar världen.

Nu råkade jag för all del lyssna på podden "På riktigt" där de konstaterade att en måltid kossa hade samma klimatpåverkan som 50 vegetariska måltider så att skippa lövbiffsrouladerna på fredagskvällen hjälper givetvis till men är det verkligen viktigt att få lov att sätta en stämpel på sig själv om man väljer quornfärs till tacosen istället för nötfärs?

Funderingar

Sånt här gick jag och funderade på en tidig lördagsmorgon när fru AvL behövde sova och Joy var lite bångstyrig. Då gick vi ut på en promenad så att hon kunde somna i vagnen och när jag gick där på Eriksbergskajen innan åtta på en lördagsmorgon funderade jag på vad vi skulle äta till middag och helt från det blå blev jag sugen på halloumi. Efter lite extra funderande kom jag fram till att en halloumiburgare med hemmagjord coleslaw, lite sjysta inlagda grönsaker, lite böngroddar och en chilimajonnäs borde vara gott.

När jag går där och filosoferar fram min vegetariska matorgie i godan ro så att snålvattnet rinner ned i mitt välansade sommarskägg möter jag två leende, barnvagnskörande pappor och då slog det mig som en blixt från en halvklar himmel att jag var på väg rakt ned i helvetet. Någon nivå måste vara tillägnad en syndare som jag som aktivt funderar ut hur jag skall bli mer hipster.

Men men. I min värld spelar det faktiskt ingen roll om det är kossa eller böna jag äter så länge det är gott. Detta innebar att det blev middag med ett par skivor grillad halloumi på ett hamburgerbröd toppat med syrade grönsaker och chilimajonnäs. Till det serverade jag kokt majskolv och coleslaw. Det var rent ut sagt skitgott.

Den som vågar kalla mig flexitarian nu blir förskjuten men mitt stora, mjuka hjärta kände ändå att jag gjorde världen till en lite bättre plats. Främst för att mitt liv var ganska mysigt under en riktigt trevlig middag.

Summering

 Jag har ingen aning om ifall det är sant att en portion nötfärs har samma klimatpåverkan som 50 portioner hummus men jag vet att skulle mitt liv bestå av kikärter och vita böner skulle jag explodera vecka tre. Däremot kan det vara riktigt trevligt att variera sin kost och det kan man med fördel göra genom att mosa lite grönsaker till en bifform som man sedan steker och äter.

En annan kil reflektion jag gjort är att det verkar vara en ny hajp att av miljöskäl blanda ut sitt kött med bönor och grönsaker. Det trodde jag man gjorde för att det blev godare och dessutom billigare. Om det nu innebär att jag också gör en miljögärning, toppen.

Om du, liksom jag, känner att du kanske borde göra mer för miljön men verkligen älskar din ko och dessutom vill vara lite motvalls surgubbe; ja men ät ko då. Men jag kan innerligt rekommendera att du testar att slänga ihop ovanstående burgare någon dag när du känner dig äventyrlig för ingen måste ha kött varje dag. Det blir skittrist i längden precis som grönsaker, havregrynsgröt eller smoothies blir trist om man inte alternerar. En annan rätt jag gillar är Dahl och jag är också förtjust i zucchiniplättar.

Jag utmanar alla att testa men bara för att det är gott.

Bildkälla: sanna livijn wexell

Jag utnyttjar reklam till min fördel

(Det här inlägget är inte sponsrat men det finns affiliatelänkar i det)

Det finns många sätt att se på reklam och många infallsvinklar på hur man skall hantera den. Enligt mitt synsätt så är reklamen oundviklig men jag kan arbeta för att utnyttja reklamen till min fördel och utöver det kan jag försöka minimera de kontaktytor där jag utsätts för budskapen men jag tror nog att marknadsföring i alla dess former kommer att finnas kvar så länge jag lever.

Men med det synsättet och de glasögonen på mig tenderar jag att göra mina inköp. Är det en vara eller tjänst jag inte är väldigt familjär med brukar jag surfa runt lite och lära mig om produkten och hitta det bästa erbjudandet. Jag kollar reklamblad för att se veckans erbjudande och det är inte sällan jag bara köper de bästa erbjudandena i butiken och inte handlar någonting annat och hittar jag ett riktigt bra pris på nätet eller en riktigt bra rabattkupong så tar jag den.

Med det sagt är jag vansinnigt traditionalistisk. Jag handlar i butiker där jag kan klämma och känna på prylarna. Kläder vill jag prova innan jag bestämmer mig, mat vill jag se innan jag köper den men framförallt tycker jag att shopping på internet saknar någonting. Den här möjligheten att gräva i högarna och hitta det där speciella exemplaret eller möjligheten att gå bakom nästa pelare och hitta ett reabord fullt med prylar ingen annan gillar men som jag älskar.

Förundran

Eftersom jag så ogärna handlar på nätet är det ganska förundransvärt att jag i veckan bestämde mig för att shoppa på Mat.se. Anledningen till att jag bestämde mig för att testa var dels att vi har pratat om det på jobbet och det verkar som om de flesta handlar där och tycker det är smidigt samt att jag har dem i mitt reklamnätverk vilket gör att jag hade en hygglig rabattcheck och dessutom fick en slant i ersättning för att bli ny kund.

Jag satt och surfade runt i flera timmar och konstaterade två saker. Det första som slog mig vara att sidan var trevlig, det var smidigt att hitta varor och man kunde enkelt bli inspirerad. Det andra som slog mig är att jag kan inte handla på det sättet ännu.

Jag är så vansinnigt priskänslig att när det står att ett salladshuvud kostar x pengar styck blir jag tokig för ett salladshuvud är inte lika tungt som ett annat salladshuvud. Jag kan heller inte kontrollera kvaliteten jag kan inte känna och dofta så jag saknar stora delar av min upplevelse. Däremot finns det saker man kan handla.

Man kan handla saker där kvaliteten inte skiljer från ett paket till ett annat. Gärna saker som är tunga och bökiga. Vi snackar tvättmedel, toapapper, diskmedel, mjölk, bröd, flingor, blöjor osv. Den typen av varor funkar och då konstaterar jag snabbt att det finns vissa produkter där priset inte skiljer många ören från den lokala willysbutiken och så finns det varor som är avsevärt dyrare. Förvånansvärt nog hittade jag inte några produkter som var iögonfallande billiga (innan jag fick hem dem). Jag hittade gul lök, 1 kr st vid köp av 5 st och hemsidan redovisade att det borde bli ett pris på ungefär 12 kr/kg. Det bedömde jag var osannolikt vilket visade sig vara sant när jag fick hem prylarna för de fem lökarna jag köpte vägde 996 g vilket ger ett kilopris på en femma och därmed var löken riktigt rimligt prissatt.

Men förutom lök och potatis blev det bara ett paket tvättmedel, lite diskmedel och en jädra massa blöjor. För blöjor var det bra pris på. Veckan jag handlade hade de ett erbjudande som gav några kronor rabatt per paket om man köpte flera paket och jag var ju tvungen att komma upp i 700 kr för att få utnyttja rabattkupongen på 160 kr och dessutom blev det fraktfritt över 700 kr också vilket är trevligt. (Vill du ha samma deal är det bara att kila över till mat.se och knappa in AFNYK160).

Så blöjor blev det. Massor av blöjor. Den storleken "Joy" använder kostar som lägst runt 1.16 kr/st och i grund kostade de 1.18 kr/st på mat.se men med alla rabatter kostade blöjorna straxt under 40 öre stycket vilket jag tycker är ett trevligt pris för dem om man nu måste ha dem.

Upplevelsen

Det här känns ganska mycket som ett reklaminlägg men syftet är inte det. Jag har precis nyttjat en, för mig, ny tjänst som jag ville utvärdera och dessutom vill jag passa på att erbjuda alla er 23 % rabatt på veckoshoppingen. Om du inte använder länkarna ovan får jag inte en krona för detta och det är ju så det brukar vara så inlägget är tveklöst oberoende i det hänseendet.

Därför kör vi ni en kort sammanställning av för och nackdelar.

Positivt: Det är sjukt smidigt att få varorna hemkörda på en tid man själv väljer. Man kan handla var och när som helst under förutsättning att butiken levererar till ditt område. Man slipper bära. Man slipper stressa. Man slipper knö med otrevliga människor i en varm och svettig kö och man får mer tid till saker som spelar roll.

Negativt: Skall man sköta hela sin dagligvaruhandel hos den här typen av butik (precis som med nästan vilken butik som helst) så kan man inte vara särdeles priskänslig. Du kommer handla dyrare än om du hade åkt till en stor Willysbutik eller om du hade bestämt dig för att åka runt lite. Det var dessutom så att leveransen blev en halvtimme försenad utanför det tvåtimmarsspannet jag valt. Det, för mig, är fullständigt oacceptabelt. Nu råkade det vara så att vi ändå var hemma men det hade inte behövt vara sant för en annan gång. När jag pratade om det på jobbet sa de att det måste varit något exceptionellt för ingen av dem hade någonsin fått sina varor för sent så jag kanske hade otur.

Utöver prisläget och förseningen måste jag säga att jag blev riktigt positivt överraskad. Det fåtalet färskvaror jag köpte höll riktigt god kvalitet. Chauffören var riktigt trevlig och för att hålla kvar mig som kund fick jag två rabattkoder till på 50 kr vardera att använda vid mina nästa köp (de rabattkupongerna är mina så de tänker jag inte dela med mig av :-) ).

Summering

Jag hoppas att Axfoods köp av Mat.se innebär att det introduceras nya varumärken som kan skapa en prismässig konkurrens mot ICA, Coop m.fl. för om inte erbjudandet förändras lite kommer jag inte vara regelbunden kund så länge jag är kapabel att handla i en vanlig butik men jag kan helt klart förstå njutningen och värdet i att handla på det här sättet.

Detta var en genuint blandad upplevelse men de negativa delarna är i grund och botten saker som är negativa bara för att jag är så oäven att handla på det här viset och inget som företaget kan arbeta bort men för att vinna över den kundgrupp jag representerar hoppas jag att Axfood tar i med hårdhandskarna för i dagsläget är det som en riktigt trevlig ICA butik där man tyvärr inte kan se och känna innan man bestämmer sig. Jag hade önskat en riktigt trevlig Willysbutik istället.

Jag har en rabattkupong från Mathem på 150 kr och jag har två rabattkuponger från Mat.se så det finns en stor risk att jag kommer testa det här igen. Jag funderar då på att köpa mer färskvaror för att testa hur jag kommer överens med deras utbud och med en 50-lapp i rabatt borde jag kunna kompensera för det aningen höjda priset på vissa varor.

Har du testat att handla mat på nätet?


Bildkälla: mat.se

ADM höjer utdelningen för 41:a året i rad

Ett helt år sedan jag senast skrev om Archer Daniels Midland (ADM) men nu när de släppte sin Q4 rapport kändes det rimligt att skriva några rader om denna doldis bland utdelningsaristokraterna.

ADM är en jätte i livsmedelsindustrin och en av deras främsta inkomstkällor är biodisel och etanol men de producerar också mängder av råvaror till livsmedelsindustrin och utvecklar hela tiden sin produktkatalog.

Vill man grotta ned sig i rapporten själv hittar man den Här.

Höjdpunkter

Det här är typiskt en sån där tråkig verksamhet som jag gillar. Det har gått lite segt det senaste och den här rapporten var inget undantag så nu börjar det bli dags för dem att bevisa sin storhet igen.

Topline minskade med 8 % och EBIT minskade med 20 % men då skall man vara medveten om att man tagit stora kostnader under året för att omstrukturera och göra sig redo för framtiden. Man har också fått sig en rejäl salva av staten i och med att man förra året kunde betala -2% i skatt pga av en förlustaffär men i år betalar man 32 % i skatt. Det siffran skulle må bra av Trump och en rejäl skattesänkning.

Resultat per aktie gick från 2,98 dollar till 2,16 dollar per helår men ledningen berättar om sin starka övertygelse att de åtgärder man satt in kommer ge ett kraftfullt avtryck på resultatet under 2017. Jag har bestämt för mig att det var ungefär vad man sa förra året men jag vet också att vissa av råvarupriserna har ökat och man kan se en ljusning i vissa segment exv processad majs.

“With expected improvements across all of our businesses throughout the year and additional contributions from recent projects and new facilities as they ramp up, we are optimistic about improving results throughout 2017.” 

För att se de positiva nyheterna i den här rapporten behöver man räkna lite. P/e för aktien just nu ligger straxt över 16 vilket inte är billigt, speciellt inte för ett bolag med ROIC på 5,9% vilket idag är under WACC på 6,6% (detta betyder att man tjänar mindre pengar på de slantar man lagt in i bolaget än det avkastningskrav i form av ränta eller aktieavkastning som marknaden kräver). Dock kan man uttyda, som jag skrev ovan, en begynnande tillväxt som skulle tyda på att bolaget har skakat av sig de gamla problemen och är på väg. Ser man till Q4 rapporten och läser segmenten har processad majs stigit med 24,5 % och segmentet "Agricultural services" steg med 8,2 %. Den beräkning som kanske är svårast att göra är för "Oilseeds prosessing" vilken hade en rejäl vinst förra året som följd av en verksamhetsavyttring och om man räknar bort den engångseffekten hittar vi att segmentet klättrat 4,4 % men det är också den "minskningen" tillsammans med en rejäl skattebetalning som får resultatet att verka så mycket sämre än det var förra året.

Man skall också vara medveten om att bolaget fortsatt är finansiellt starkt med en kassa på 700 milj dollar och en skuldsättningsgrad på runt 25-28 % vilket gör att man har rejäla finansiella muskler om det skulle behövas eller om man hittar attraktiva förvärvsmöjligheter.

En stark ljuspunkt i denna relativt tråkiga rapport var att man höjde utdelningen för 41:a året i rad genom att bestämma en kvartalsutdelning på 0,32 dollar (0,3) vilket är en ökning på 6,7 %. Man höjer därigenom sin utdelningsandel till 60% men får man bara ordning på sitt resultat så kan man nog ta sig ur den här krisen också. Man har ju klarat det förut menar jag.

På lång sikt tror jag på bolaget. De säljer produkter som folk behöver och vill ha i alla tider och även om etanolen går lite segt nu och pressas prismässigt i och med att oljan är så billig så kommer bolagets flexibilitet att möjliggöra att man kommer ur det här och på andra sidan är man starkare.



Bildkälla: freeimages.com

Recension av River - Restaurant on the pier

Av flera olika anledningar tänker jag byta ut mina lördagsinlägg från att slaviskt vara veckans recept till att vara veckans kolumn för bloggsegmentet nöje. Den främsta av anledningarna till ändringen är att grunden till veckans recept var att jag skulle laga ny och spännande mat varje vecka men jag har inte lyckats. Dessutom behöver jag en plattform för att sprida lite livsglädje och lördagens inlägg känns som en god utgångspunkt. Jag kommer fortsätta delge nya recept när jag ramlar på någonting spännande men jag kommer blanda upp detta med recensioner av restauranger, whiskys eller aktiviteter. Kanske blanda in något resereportage eller någonting annat spännande om andan faller på.

Riverrestaurant.se

Idag blir det en liten notis om en restaurang vi besökte under gårdagens senare del. Ursprungligen tänkte vi besöka en av Göteborgs nyare stjärnkrogar Bhoga men vårt önskade middagssällskap var upptaget varför vi sköt lite på den upplevelsen och istället valde en annan restaurang vi haft ögonen på ett tag nämligen River - Restaurant on the pier.

Främsta anledningen till det valet av restaurang är lokalens läge längst ut på en pir med utsikt över vattnet. Vi brukar promenera förbi där och har länge velat gå dit men tid och prioriteringar har hållit oss borta men som jag tidigare nämnt har hustrun varit ledig den här veckan varför vi bestämde oss för att hitta på lite roliga saker på dagar/kvällar vi annars är upptagna på.

Besöket

Restaurangen har en känsla av klassiskt vita dukar men med vissa försök till modernisering. Serveringspersonal i maritimt inspirerad klädsel ger en ganska stram men romantisk känsla och utsikten är ganska trevlig. Tyvärr utiliserar de inte sin ovanvåning vid middagssittningen vilket var en enorm besvikelse. De enorma panoramafönstren ger en underbar vy över Göteborg och när solen går ned bakom hustaken och stadsljusens dova, gyllene sken lyser upp de klassiska byggnaderna smakar maten ännu bättre men på första våning är mycket av utsikten skymd av piren.

Ett minutiöst trevligt bemötande med en hög servicekänsla utan att kännas konstlat var ganska trevligt. Inte riktigt på samma nivå som de etablissemang vilka förärats en stjärna eller fått en lite högre stämpel i White Guide men ett klart steg upp från turisthaken och kvarterskrogarna utan att förlora den där familjära känslan. Allt beror på vad man är ute efter men det kändes ändå som en trevlig atmosfär och grabbarna som arbetade hade koll på maten och kunde på ett förtjänstfullt sätt matcha dryck till maten vilket jag vid första anblicken på vinlistan misstänkte skulle bli svårt.

Maten

Vi gick ovanligt försiktigt åt plånboken och valde en trerätters meny med dryck till. Förrätt, huvudrätt och efterrätt för 495 kr kändes som ett kap och två glas vin samt ett alkoholfritt alternativ och en avslutning med en Makillop´s choice tomintoul från 1976 gick lös på ytterligare 278 kr vilket gör att man förväntar sig mindre än man får vilket alltid är en trevlig överraskning. Ofta speglar priset kvaliteten där gränsen i Sverige verkar gå runt en femhundring för en måltid. Runt den summan eller lägre då kan man oftast äta på vilket gatukök som helst för det man betalar står sällan i relation till upplevelsen men några kronor till brukar innebära en allmänt högre kvalitet.

Riverrestaurant.se

I det här fallet var portionerna relativt väl tilltagna utan att vara överväldigande och balansen av smaker och kvaliteten på råvarorna skvallrar om en kökspersonal med ett större matintresse än tidigare recensioner nödvändigtvis gör gällande även om de varit en gnutta försiktiga med kryddningen på fisken och lite för kraftfull i övrigt. Tidigare bedömningar kan givetvis bero på att de håller ojämn kvalitet på leveransen men det vi fick var bra och då skall man ta med i beräkningen att jag är gluten- och laktosintolerant och de fixade alternativ jag kunde ha behållning av utan att förstöra upplevelsen och de krävde ingen förbokning när jag ringde och bokade bord utan hade en avpassad meny de enkelt kunde justera för att passa.

De justerar menyn regelbundet, enligt utsago varje vecka, för att matcha tillgången på de fräschaste råvarorna och det är ett tänk som hör hemma lite högre upp i näringskedjan. En av de få negativa aspekterna av måltiden var köttet som kunde hållit bättre kvalitet.

Helheten

Det enda jag tyckte brast var att vi inte satt på ovanvåningen. Restaurangen hette förut River Café och en liten gnutta hamnpromenadsdrinkbar ligger kvar i väggarna. Det känns som om man försökt måla över den ursprungliga ambitionen att skapa ett tillhåll för turister och jetsetare som önskar ta sig en paraplydrink på piren.

Sett till pris och tillgänglighet blev jag alltigenom positivt överraskad och för att befinna sig i ett mellansegment måste jag tillstå att de håller relativt hög klass. Jag vill ge dem någon form av poäng och tänker mig att utgå från en femgradig skala där en AVL-korv (lite som en blommig falukorv) är sämst och fem AVL-korvar är bäst.

Hallekis.com

Med dessa kriterier får River - Restaurant on the pier

Mat/dryck:         3,0
Service:              4,0
Pris/kvalitet:       3,5
Atmosfär:           3.0


Summa: 13,5 av 20 poäng

Plus: Romantisk storstadsmiljö och god kvalitet i förhållande till priset.

Negativt: Lite rörig helhetskänsla och aningen bristfällig kvalitetskontroll.

Väl värt ett besök men inte värt en omväg.


*Inlägget är på intet sätt sponsrat


Bildkälla: riverrestaurant.se, riverrestaurant.se och hallekis.com

Lördag igen, tillåter mig att njuta

Idag är det lördag och börsen är stängd och då tillåter jag mig att koppla av helt och hållet. Idag får jag det stora nöjet att få hem en kamrat på besök. Vi har känt varandra i närmare 20 år men umgåtts väldigt sporadiskt i perioder men nu har han flyttat närmare och jag har fått tummen ur för att faktiskt engagera mig lite extra i vår relation. Det skall bli riktigt kul.

Middag med efterrätt står på agendan och måltidens avslut blir denna gång en variant av ett recept jag hittade från "halv åtta hos mig" på vit choklad- & mangomousse. Receptet säger att man gör en mango- & passionsfruktssås att ha till men jag tänkte ha mangopuré i moussen istället. Vi får se hur det går.

Men först blir det en promenad i den starkt lysande vårsolen och en snabb vända i affären för att fylla på med lite nödvändigheter.

Ha en go helg allihopa.

Bild: TV4

Umgänge är en underskattad sparform

Jag ställs ganska ofta inför denna frågeställning och det hör nog till sakens natur. Vårt moderna samhälle har utvecklats till ett konsumtionssamhälle med slit- och slängmentalitet där övertygelsen är att det är bättre att leva idag som om det inte finns någon morgondag än att ta det lite lugnt och riskera att bli utan.

Jag kanske är lyckligt lottad som inte är intresserad av särdeles många dyra saker. Min dyraste hobby är för all del whisky och det kan bli hur dyrt som helst men i gengäld skulle det också kunna bidra till min ekonomi på ett positivt sätt. Dels kan ovanliga flaskor fungera som väldigt lönsamma investeringsobjekt men också kan jag leda provningar eller hålla föreläsningar och på så vis kanske få in en extra slant som kan delfinansiera mitt intresse.

I övrigt är det ganska spartanska hobbys som faller mig i smaken. Jag är med i en del sociala sällskap och föreningar där jag får möjlighet att stifta bekantskaper inom en rad olika områden för bara några hundringar per år inklusive träffar och evenemang. Jag tränar en del och försöker så ofta jag kan komma ut och uppleva både den urbana naturen men också den mer vilda varianten utanför våra storstäder. Att fiska, fågelskåda, jaga eller vad man nu pysslar med kan kosta hur mycket som helst men ta fiske exempelvis som jag är ganska förtjust i; det enda som krävs är en liten bit snöre, någonting ganska hårt och vasst och en gren. Man är hjälpt av en liten brödbit eller en mask också och kan ha nytta av en liten sten som sänke, ett tuggummipapper eller en foliebit som lockmedel och kanske en liten träbit som flöte. Med en morakniv, lite tålamod och några minuter i vårt soprum borde jag kunna skaka fram en helt hygglig fiskeutrustning som således har kostat mig de 30-40 kronorna som kniven kostade. I ärlighetens namn klarar jag mig utan kniv också om det skulle behövas och då är det gratis.

Nu fiskar jag för all del med ett köpt spö men det är över 20 år gammalt men med en väloljad rulle och övrig utrustning jag är försiktig med har hobbyn förmodligen inte kostat mer än ett par tusenlappar och det är över 20-25 års tid. För mig är det heller inte viktigt att få fisk, det viktiga är att komma iväg och få uppleva lite lugn och harmoni.

Jag skulle gissa mig till att mycket av vårt ekonomiska förhållningssätt kommer av vår uppväxt och våra sociala sammanhang. Jag är inte uppfostrad med att shopping är kul, saker är inte viktigt utan vänner och familj är långt viktigare. Det jag minns tydligast från min barndom är föräldrarnas spelkvällar jag fick lov att vara delaktig i och det sociala interagerande som gjorde att jag redan som barn växte in i ett större sammanhang eller när pappa tog med mig ut i skogen eller när vi gick och fiskade. Eller baka småkakor med mormor, klippa gräset med morfar eller utflykter med morbröderna. Att få lov att ha oavbruten ensamtid med sina idoler när man var barn var långt viktigare än alla prylar jag ens kunde föreställa mig.

Utdelningsseglaren frågade vad vi andra har för sparknep (sedan dess har han dessutom svarat själv och hans text har obekvämt många likheter med min egen som nu kommer in flera dagar för sent :) och mitt svar blir att jag försöker förstå vad som är viktigt för mig, vad som är kärnan i min existens och sedan försöker jag utforska de aspekterna av livet. Jag lagar exempelvis all mat från grunden och tar med mig matlåda till jobbet och passar på att prata lite med kollegorna i lunchrummet men framförallt spar jag pengar på vardagarna vilka jag kan använda på helgen när jag går ut med vänner och familj och äter en vällagad matbit. I de lägena behöver jag inte äta dyrt eller dricka mycket. Det behöver inte bli en dyr kväll men det blir en kväll av skratt och umgänge.

Att laga all mat ger mig också en koppling till vad jag äter och en förståelse för min omgivning och som främsta bonus får jag sitta ned och dela en måltid med min familj, varje dag. Jag passar på att låta måltiden förena oss och ge oss en liten stunds möjlighet att skjuta undan vardagen och bara vara tillsammans som en enhet.

Nu tänker du kanske "Det är väl lätt för dig att säga att man skall laga all mat själv. Du har ju inga barn och alla andra måsten som slukar tid.". Jag har full respekt för att det kan vara besvärligt att få livspusslet att gå ihop men med lite planering och övning går matlagning kvickt och man får lov att fuska med halvfabrikat när det behövs. Leta upp ett Youtubeklipp om hur man hackar lök och öva, byt ut en tv-serie i veckan mot Jamie Olivers 30 minute meals och planera din meny så skall du se att det går. Jag har för all del varit kock innan jag började plugga ekonomi men hustrun har ingen tidigare relation till den industrin men med lite övning är hon nu nästan lika snabb som jag med kniven och slutresultatet blir ofta bättre. Det tar dessutom inte särdeles mycket längre tid att göra en köttgryta på 10-15 portioner än det tar att göra 4 portioner och då har du lunchlådor att frysa in.

Ett annat spartips för de vars tonvikt är det sociala mötet snarare än prylar är att hitta olika plattformar för att umgås. Gustav håller aktiepubar, den lokala linedanceföreningen blir säkert jätteglada om de får fler medlemmar, folkuniversitetet erbjuder förmodligen en hel hög med spännande utbildningar och bokcirklar som inte behöver kosta många kronor, aktiespararna har sina företagsevent och scouterna samlar dagligen massvis av människor för nya naturupplevelser. Det gäller bara att hitta ditt sammanhang och sedan när du har hittat dina nya vänner får du se till att städa upp lite hemma och bjuda hem dina nyvunna vänner på middag eller en öl. Det är mycket billigare och långt mer socialt än att sitta och skrika åt varandra på en högljudd krog en lördagskväll med en utspädd, ljummen mellanöl i näven du betalat en femtilapp för.

Sist men inte minst ser jag ibland folk som sparar in på träning. De slutar köpa träningskort och tror att pappas gamla statiska 20-kilos hantlar och ett hopprep skall ge dem den träning de behöver för träningsmotivation har de i drivor. Jag lyckönskar alla som tror sig kunna sköta sin fysik på det sättet och givetvis finns det massor av människor som tycker att löpning är det roligaste som finns eller att en mountainbike och en hjälm är allt som behövs för att leva livet men för oss andra där varje träningspass är en mental kamp mot den inneboende latmasken tror jag inte det är så enkelt och det där träningskortet är som en glödhet eldgaffel i baken på oss snålsparare.

För vem kan leva med att ha ett träningskort och inte använda det? Då betalar man ju helt i onödan. Men det är inget spartips i sig och därför spar jag det bästa till sist.

Du kan tjäna på att träna!

Att bli träningsledare på exempelvis Friskis & Svettis eller din lokala kedja behöver inte vara särdeles svårt och du borde som minst kunna skaka fram ett gratis träningskort som ersättning och förmodligen kan du till och med lyckas krångla dig till en liten extra slant i veckopeng också. Finns det någon bättre motivation till att träna än att vara den som leder passet? Dessutom får du ytterligare ett socialt sammanhang där du träffar massor av nya, spännande människor och du växer som människa av att stå som frontfigur och att vara tvungen att rannsaka dig själv för att kunna motivera andra. Tror du inte att det är för dig? Ta en smygtitt på träningsledaren nästa gång. Visst finns det en mängd vältränade hurtbullar men de flesta är som du och jag. Kanske lite mjuka på mitten eller med någonting som inte är så välsträckt som man skulle önska. Om man pressar huvudet bakåt kan alla se dubbelhakor och de flesta träningsledare står inte där för att de är perfekta från början. Det är inte det som inspirerar vanliga motionärer. Vi vanliga dödliga vill få hjälp av någon som är som oss för att övervinna de mentala hindren.

Sammanfattning:

1:  Ta reda på vad som är viktigt i livet. Är det att ha flest nya saker är du i en jobbig sparsituation men är det viktigare med vänner, familj eller egentid då borde det vara ganska lätt att hitta ställen att spara på.

2: Använd gärna mat eller liknande som socialt lim i olika förhållande och våga var mer social. Experimentera men låt inte dina relationer ta energi, de skall ge energi.

3: Ta hand om dig själv. Hitta en lugn plats där du kan slappna av. Det kan vara fiske, meditation, biblioteket eller på gymmet. Vad som helst som skänker lite fokus och energi åt dig och bara dig. Träna och håll dig i rimlig fysisk form och ät inte för mycket skräp så har du förmodligen längre tid på dig att hitta det där lugnet också.

4: Lev! Det är lätt att gå igenom livet utan att leva. Det finns ingen anledning att bara äta knäckebröd för att fibrer är nyttigt och knäckebröd är billigt om det enda du drömmer om på dagarna är sirapslimpa. Det viktiga är att balansera. Det du får eller gör varje dag förlorar snabbt sin tjusning och då blir du tvungen att hitta någonting ännu häftigare för att uppleva lika mycket men att hela tiden förvägra sig för att spara och gneta är inte heller lämpligt.

5: Sist men inte minst ett citat från Bibi Langer - Kvama Vavandva! Det är viktigt det.

Bild: thedesigninspiration.com

Salt choklad- och kolapaj

I torsdags var det en tjej på jobbet som hade med sig fredagsfika eftersom hon skulle sluta. Hon ska sluta sin praktik, läsa färdigt och sedan när terminen är slut kommer hon tillbaka och börjar arbeta "på riktigt" så det var glada miner laget runt. Fredagsfika på en torsdag var det för att jag är ju bara där ett par dagar i veckan och hon ville att vi alla skulle vara med. Väldigt trevligt och gulligt att hon tänkte på mig.

Igår släppte jag en liten text om Cloetta och det blev ett ganska populärt stycke. På Facebook såg jag att det föranledde diskussioner och en hel del av dem rörde hälsotrender och sockrets skadliga inverkan på folket osv. Jag kan helt och fullt ställa mig bakom oron och dessutom sälla mig till de som förespråkar att det är rimligt att minska sitt intag av socker. Dock tror jag att Cloetta har en ljus framtid framför sig med stora marknader att konkurrera på och många marknadsandelar att ta från andra och att hotet från minskad sockerkonsumtion sannolikt inte kommer påverka affärerna. Åtminstone inte i närtid.

Jag är alltså medveten om att vi konsumerar för mycket socker och jag tycker det är fullständigt rimligt att vi skär ned. Jag är också av den direkta åsikten att allt du gör för mycket är skadligt för dig på ett eller annat sätt men kärnan i den meningen är "för mycket". Att dela en påse Gott & Blandat i familjen någon lördag i månaden som enda sötsak kommer sannolikt inte ge stora skadliga effekter på hälsan men att peta i sig en påse om dagen, själv, det är en annan femma.

Var leder då det här inlägget. Det är viktigt att vi försöker ta hand om oss. Äta sunt och motionera regelbundet men det är också nyttigt för själen att vi ibland tillåter oss att njuta lite. Därför tänker jag i kväll njuta av en salt choklad- och kolapaj efter samma recept jag fick prova på jobbet i torsdags och jag kan innerligt rekommendera det samma för alla som råkar vara intresserade. Den är riktigt god. Något att ta med sig dock är att saltmängden är lite i överkant. Börja med en fjärdedel och smaka dig fram. Du kan också ha i betydligt mindre vatten i karamellen för vattnet skall bara kokas bort ändå och ju mer du har i desto längre tid kommer det ta att koka bort. I övrigt är det ett extremt trevligt recept som med fördel kan göras glutenfri och laktosfri så att jag kan äta slutprodukten.

Receptlänk: Salt choklad- och kolapaj

Ha en underbar lördag allihopa


Bild: Recept.nu/Frida Wismar

Ett besök på finrestaurang

Förra veckan berättade jag att den här bloggaren ofrivilligt förärats med ytterligare ett år och nu kan stoltsera med den anmärkningsvärda åldern av 35 år.

freeimages.com

Jag nämnde också att jag och hustrun ämnade besöka ett etablissemang för inmundigande av den mer angenäma sorten. Som före detta kock och innehavare av en omättlig törst efter nya kulinariska erfarenheter är det alltid spännande när tillfälle ges och kassan tillåter att gå på restaurang. Jag har tyvärr gått och blivit lite av en matsnobb och jag har väl egentligen alltid tyckt att skall man äta ute skall det vara en speciell händelse.

Antingen låter man andra laga mat åt en mot betalning, för att man är hungrig, eller så går man ut för att uppleva någonting nytt och spännande. Det man betalar för i det senare fallet är egentligen inte maten utan upplevelsen och för mig innebär det att jag blir tvungen att betala en del eftersom min erfarenhet gör att jag med enkelhet kan mäta mig med de flesta "vanliga" uteställen och tyvärr är jag så disponerad att jag har väldigt svårt att motivera kostnaden om jag enkelt kan skapa en liknande upplevelse själv.

Jag har aldrig varit mycket för att gå ut och ta en öl med polarna eller svänga mina lurviga på logdansen men någon gång ibland vill jag ta med mig vänner eller familj på en gastronomisk resa. Förra helgen företogs en sådan resa i storstadens centralare delar.

När menyn bara innehåller en uppsättning spridda ord som inte nödvändigtvis hör ihop vet man att det kommer bli en spännande måltid. Samma situation kan man för all del ha om man går på en restaurang av tveksam karaktär i ett land där man översätter menyn med Google translate och det kan också vara spännande men menyn vi nu hade framför oss beskrev en av de sju rätterna vi inmundigade som havtorn, morot, senap på perfekt svenska tryckt på ett tjockt, dyrt papper. Är den beskrivningen för en förrätt, huvudrätt eller dessert?

I just det här fallet var det en dessert vi fick serverade och den var fantastisk. Den resa jag företog under lördagens senare timmar kommer stanna hos mig som en erfarenhet under mycket lång tid och att ha de ekonomiska förutsättningarna för att äntligen kunna ägna mig åt den här typen av extravaganser är en ynnest som förlänats mig som följd av två händelser i mitt liv. Det ena och minst viktiga är att jag tog tag i mitt liv, började investera både i mig själv och min utbildning men också i min framtid på olika sätt.

Den andra anledningen är långt viktigare. Under en lång tid var jag precis lika trög och trångsynt som jag alltid varit och mitt liv gick från den ena känslomässiga kortslutningen till den andra men efter mycket övertalning från den smartaste kvinnan jag känner fick jag tummen ur och gifte mig med en kvinna långt bättre än jag förtjänar. Detta fantastiska öde har gjort mig mycket gott och de resor jag förtar gör jag med glädje tillsammans med min bättre hälft.

2016 har precis börjat men vilken fantastisk början det varit. Mängder av fina köp på börsen, Kalas, fester, bröllop och middagar avlöser varandra och jag känner mig lyckosam över alla rimliga gränser. Det skall bli oerhört spännande att se var vägen leder härifrån.

"It´s no use going back to yesterday,
because I was a different person then." 

Lewis Carroll, Alice in wonderland

Bildkälla: Freeimages.com

Gästinlägg: Hur prioriterar vi i våra liv?

Idag har vi besök från en kollega från Odlaminmat.se som skriver om sina egna betraktelser gällande mat, miljö och odling. Eftersom jag tycker att det är kul att få olika infallsvinklar på livets små mysterier tänkte jag erbjuda er som läser den här bloggen någonting som möjligtvis inte inkluderas i er dagliga läsning. Hoppas ni uppskattar det.

Kommentera gärna; både gällande gästinlägg i allmänhet och på inlägget i synnerhet. Med lite tur kommer jag kunna förmedla svar från Ricky direkt här på bloggen.

Hur prioriterar vi våra liv?

Varför betalar vi läkaren för att göra oss friskare, när vi inte vill betala bonden riktigt från början? Varför är matens pris viktigare än kvalitet? Varför kan vi lägga tusentals kronor hos läkaren och på gym, men inte betala bonden för att få kvalitetsprodukter. 

Vad är det egentligen för samhället vi skapat? 

Hemlagad mat har blivit lyx. Något man gör på söndag, när äntligen prefabrikaten får stå tillbaka för äkta råvaror. I vårt tidspressade samhälle verkar det inte vara så att folk har tid eller tar sig tid för att laga mat. 

Aldrig har möjligheterna varit större att äta rätt. De senaste 40 åren har matpriserna halverats som andel av disponibel inkomst. Aldrig någonsin har det varit lättare eller givits oss större möjligheter till en bred och varierad kost. 

Vi speglar oss mer, gymmar mer, sitter och slötittar på tv mer. Arbetstidsförkortar och skall förverkliga oss själva mer. Lägger mer och mer pengar på "måsten", vi skall sitta i den nya bilen och det perfekta hemmet redan vid 21 års ålder. Svensken är förövrigt bland de som flyttar hemifrån tidigast. 

Vad kan man då göra? Det är inte fråga om att någon gång rulla egna köttbullar, även om det naturligtvis är bra. Det är hela vår livsstil som är huvudfrågan. 

Det handlar om att vårt samhälle måste hitta tillbaka till rötterna, ett samhälle där äkta mat finns i fokus. Där människor tar sig tid för varandra. Ett samhälle där vi lär oss uppskatta det enkla. 

Vi måste bygga ett samhälle där vi själva producera mer av vår egen mat, där vi kan titta bonden mera direkt i ögonen än köper prefabricerat eller mat från fjärran länder. Helt enkelt ett samhälle och ett liv där vi uppskattar oss själva och sätter värde på de som finns runt oss, samt det vi stoppar i oss. Låt oss sluta göra vår mat anonym.

//Ricky Karlsson,

Gästbloggare från Odlaminmat.se: en blogg om hushållning med miljö och ekonomi, trädgårdsodling och svensk matproduktion. 

Bildkälla: Ricky Karlsson