Månadsavstämning november

  Inlägget innehåller affiliatelänkar

November är redan förbi och vi närmar oss med stormsteg en coronajul. November såg introduktionen av en stegräknartävling på jobbet och eftersom jag inte riktigt kan hantera tävlingar gick jag all in. Det var fruktansvärt längesedan jag var så aktiv som jag varit de senaste veckorna och jag börjar få lite svårt att röra mig.

Hela tävlingens mål var att man skulle gå ungefär 300 000 steg på en månad dvs 10 000 steg om dagen och så loggas det i en app. De tre första veckorna snittade jag 300 000 steg per vecka ungefär så ni förstår att jag är en gnutta galen.

Utöver det har ju den här sjukdomen vi har sett i världen spridit sig ganska kraftigt igen vilket gör att vi ägnar oss åt ganska skarp distansering. Det börjar bli pisstrist att inte träffa sina vänner men jag tillhör inte kategorin idioter som tycker att det är rimligt att gå ut på krogen och parta loss sista helgen innan nya, striktare restriktioner för jag fattar att man kan få covid även helgen innan... Så alltså... Vi umgås inte med folk och det är faktiskt inte samma sak att umgås digitalt även om jag är väldigt tacksam för att det alls är ett alternativ nu annars hade jag nog blivit knäpp på riktigt.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Jag var tvungen att kolla på Avanza om jag hade gjort några transaktioner alls och det är klart att jag hade men det var inte mer än ett par stycken. Jag köpte några Eolus för 133 kr och några Duroc för 24,20 kr. Dessutom köpte jag en hel del Xact högutdelande under 115 kr men allt det var i början av månaden och därefter gick börsen spikrakt upp och köpknappen slutade glöda varför jag nu helt plötsligt har 5 % mer kassa än jag brukar för ett par inlösen har skett som gett mig ganska mycket spelrum. Kommer det en krasch nu är jag väl förberedd att köpa för mycket för fort :-)

Portföljutveckling

Det egenhopsnickrade AVL-indexet avslutade månaden på +11,62 % (-3,58 %). YTD ger detta ett resultat för indexet på totalt +10,36 % (-1,08 %). Det är helt vansinnigt vad som kan hända på bara en månad.

Portföljen avslutade månaden på 10,02 % (-4,17 %) vilket summerar året till totalt 12,01 % (+1,81 %).

Får jag den här avkastningen varje år för all framtid kommer jag skratta hela vägen till banken.

Sparande

Den här månaden var aningen mer rimlig inkomstmässigt även om jag är van vid mycket lägre nettoinkomst än så här. Jag har dock fortfarande inte gjort av med några pengar för även om black friday har passerat och jag passade på att köpa lite julklappar så har vi inga stora, dyra önskemål i familjen så det blev inte så dyrt ändå.

Den här månaden sparade jag 85,95 % (82,44 %) och tar man bort utdelningarna blir det fortfarande ca 75 % i sparkvot. Även om det är kul att kunna spara mycket börjar det nästan bli lite tjurigt att spara så här mycket...

På helårsbasis har jag sparat totalt 67,88 % (65,91 %). Målet för helåret var att komma ned till 40 % i sparkvot men det har varit omöjligt under ganska lång tid. Jag får bara tänka att sparandet inte skett för att jag försakat familjen utan för att världen har begränsat oss och att jag får försöka ta igen det senare.

Utdelning

November brukar vara en mellanmånad men även den här månaden kom det lite extra som inte brukar komma i november och en del extraordinära utdelningar som inte kommer upprepas vilket kryddade till situationen.

Utdelningarna täckte 38,49 % (18,65 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Jag hade kunnat köpa all mat i ett kvartal för de pengarna och det är riktigt trevligt att veta.

Portföljen har täckt totalt 26,18 % (22,97 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Målet för året var 25 % med den skillnaden jämfört med föregående år att kostnadsbasen är höjd avsevärt. 

Jag hade egentligen aldrig trott att jag skulle nå fram men tack vare att en stor del av portföljen har levererat extrautdelningar under året gick det. Det skall bli spännande att räkna på vad som skulle kunna vara möjligt för nästa år.

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.

Bild: AvL

Jag mottog 106,39 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2019. Den stora skillnaden härstammar tyvärr huvudsakligen från omständigheter som inte kommer upprepas nästa år men med lite normalare förutsättningar blir förhoppningsvis 2021 ändå ett hyggligt år.

Livskvalitet

Det är utmanande att vara så isolerad som jag ändå är. Jag är glad att jag har ett jobb som ändå innebär att jag ofta kan ta tillvara på de få ljusglimtar vi får under november och jag är väldigt glad att jag har min familj annars hade det blivit väldigt ensamt.

Jag skall nog ta och sluta gnälla och bestämma mig för att familjen skall börja umgås mer digitalt med folk vi saknar... Så får det helt enkelt bli.

Hälsa

Jag upprepade förra månadens hälsostatus relativt noga bortsett från att jag inte var förkyld den här månaden. Däremot var jag sjukskriven på 50 % (vilket innebar att jag jobbade 75-100%) så jag hade gott om tid att ta långa promenader och att se till att kosthållningen funkar någorlunda så kroppen mådde ganska bra av den här månaden.

Att jobbet håller en aktivitetstävling mellan 10/11-10/12 och jag under november därför klarade av lite drygt en miljon steg hjälper ju till mot viktmålet men eftersom jag ofta passar på att äta mer har det inte gett så våldsamt stor effekt som man hade kunnat tro att gå en sträcka motsvarande Göteborg till Östersund. Men inte här heller skall jag klaga. Några kilo lättare är jag och det är ju trevligt.

Summering

Nu ser vi fram mot en lugn och tyvärr lite ensam jul men som ljuspunkter ser vi också fram mot en halvlång ledighet vilket skall bli väldigt skönt. 2021 väntar runt hörnet och jag hoppas verkligen att det blir ett bättre år än det vi snart lämnar bakom oss.

//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan omräknat för innevarande års kostnadsnivå.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

Tillbaka i sadeln - Spinning

Om du inte hängt med här på bloggen sedan start kanske du inte vet att jag var spinningledare i nästan 10 år.

Jag slutade som ledare när dottern (Joy) var ungefär 6 månader. Det var snart min tur att vara föräldraledig och det fanns inget sätt att garantera att jag skulle kunna vara på plats den tid jag förväntades leda. Innan Joy kom spelade det ingen roll om den ene behövde jobba över eller om det var kö på vägen hem men med en bäbis på plats och fullständig avsaknad av barnvakt är det en absolut omöjlighet för mig som föräldraledig, ansvarig förälder att ha bokade tider på eftermiddag/kväll när fru AvL har ett arbete som innebär oregelbundna arbetstider och dessutom ansvar för liv vilket gör att arbetstider inte alltid spelar så stor roll. Kommer det in en person som riskerar att dö kan man inte bara sluta och åka hem för att gubben skall cykla på låtsas.

Jag kan inte påstå att jag tycker att de första två åren har varit enkla. Vi har sovit väldigt mycket mindre än vi gjorde innan. Vi har varit oerhört mycket mer sjuka än vi var innan dottern började på förskola. Det mesta i livet har förändrats och upplevelsen har krävt ganska mycket av den här 38-åringen. Jag hade haft mycket lång tid på mig att bli bekväm med mitt sätt att leva och det är mycket få delar av det livet som finns kvar idag.

All denna omställning och påfrestning har, tillsammans med en osedvanligt dålig karaktär och en kraftfull latmask genererat ett fettlager på ca 15 kg runt herr AvLs mage vilket inte fanns där innan. Herr AvL har dessutom tappat en rejäl mängd av sin styrka och kondition.

Allt kommer inte lösas genom att knäppa med fingrarna men sedan några veckor är jag tillbaka i sadeln. Inte som ledare men väl som motionär.

Så här i efterhand känns det lite fånigt att jag drog ut på återkomsten så länge eftersom det är superhärligt att vara tillbaka igen. Känslan av att pressa på till dunkande musik är faktiskt ganska tillfredsställande.

Tyvärr är dottern tillbaka på förskolan bland 15 slemmiga virusspridare och jag vet inte riktigt vad som händer där men jag förutsätter att de slickar på varandra regelbundet och nyser varandra i ansiktet med samma frekvens som vuxna andas för det tog inte mer än några dagar innan vi var sjuka förkylda igen hela bunten. Men skam den som ger sig. Nu skall jag träna igen.

Önska mig lycka till

Hjärnan är en spännande pryl

Som få kan ha undvikit att få med sig vid det här laget är jag en gnutta missnöjd över att jag låtit min lekamen utvidgas på senare tid. Jag har gått så långt att jag avsagt mig rätten att äta animalier vilket är ett straff utan ände för en militant köttätare som jag själv.

Jag har väl egentligen aldrig bantat. Jag har testat ett par dieter här och där men det handlar alltid om att röra sig mer eller äta mindre och jag brukar landa i att göra tvärt om. Jag är lat.

Jag är också evolutionärt fulländad.

Det du. Inte varje dag man kan hävda att man är perfekt. Jag är perfekt på det sätt att min kropp är exceptionellt duktig på att tala om för mig att jag borde förbereda mig inför den kommande svältperioden. Jag blir övertalad av mina inre demoner om att jag måste peta i mig hundratusen kalorier mer än jag behöver för det kan ju vara så att torkan gör att jag inte kommer få äta mig mätt de kommande tretton åren.

Träning är dessutom av ondo för det bränner ju kalorier. Man skall inte röra sig mer än man behöver och jag är ganska bra på att inte röra mig mer än absolut nödvändigt.

Bra kombo inte sant?

Jag såg ett TED Talk nyligen om varför bantning inte fungerar. Vi är kodade att motverka viktnedgång och har kroppen väl vant sig vid en viss vikt skall det mycket till för att vi skall kunna ändra det.

Det jag främst fick med mig av den där föreläsningen var att om man bara lär sig att äta när man är hungrig och sluta när man är mätt samtidigt som man försöker engagera sig i vanor som gör livet långsiktigt hållbart blir livet lättare att leva och förhoppningsvis längre.

Det är anledningen till att jag inte kör 5:2, GI, LCHF eller någon annan diet. Jag försöker få kroppen och framförallt hjärnan att fatta att vi framöver skall äta precis så mycket vi vill men maten skall ha en annan energitäthet än kroppen är van vid. Vi skall också gemensamt komma fram till att latheten skall motverkas genom vardagsmotion.

Ett par "enkla" knep jag tror kan vara långsiktigt hållbara vilka kan hjälpa mig på vägen till ett lyckligare liv.


Bildkälla: freeimages.com

Dags att bli vegan

Då har dagen kommit när helvetet frusit till is, grisar börjat flyga och familjen Att Välja Lycka blivit veganer.

Nä riktigt så illa är det inte. Vi har bara konstaterat att vi efter ett år av sömnbrist, träningsbortfall och allmänt låg aktivitetsnivå i kombination med en högre grad av tröstätande har blivit alldeles för feta. I genomsnitt är vi överviktiga även om det mesta av familjens övervikt ligger runt herr AvLs midja. Pappa AvL har lagt en ettåring i extra vikt mellan naveln och ryggraden men fru AvL gnäller också på en tilltagande fluffighet även om herrn i huset har svårt att se det.

Skit samma. Vi har konstaterat att det är dags att gemensamt försöka ta tag i våra liv och försöka komma tillbaka dit vi var för ett drygt år sedan.

Nu är vi två som är hemma med en bäbis och även om det kanske är ovanligt korkat att säga det så måste väl ändå två vuxna klara av att ta hand om en bäbis samtidigt som vi tar hand om oss själva. Det är dessutom vår i luften så man kan vara ute stora delar av dagen och sinnesstämningen är klart bättre än den varit. Vi upplever redan att vi orkar mer och har mer lust att göra saker men...

Det finns en anledning till att vi gått upp och det är inte bara att vi sitter på den alltmer tilltagande baksidan så fort vi får chansen utan också för att vi äter som flodhästar och eftersom det inte är direkt sannolikt att jag kommer sluta trycka i mig ett överflöd av lättillgänglig näring är det enklare att justera hur energität denna flodhästföda är. Det är enkel mattematik att det är extremt mycket svårare att äta sig fet på sallad jämfört med att äta smör.

Så nu kör vi.

Vad är planen?

Jag vill verkligen inte förringa alla som äter vegetariskt eller veganskt för det finns många anledningar till det och sett ur ett samhällsperspektiv är vegankost förmodligen det enda långsiktigt hållbara men för mig är det ett straff. Jag behöver och vill ha mitt kött. Jag kanske ändrar mig under det här experimentet men allt annat lika kommer jag förr eller senare att återgå.

Planen är alltså att vi, så långt det är rimligt, skall äta vegankost under en period. Målet är 10 kg viktminskning och när det målet är uppnått skall kost och motion utvärderas. Eftersom jag är övertygad om att jag kan laga god vegankost samtidigt som jag definitivt kommer sakna det animaliska proteinet kommer detta sannolikt att motivera mig till att träna och motionera mer i syfte att snabba på viktnedgången.

Målet är också att vi fortsättningsvis skall äta mer vegetariskt totalt sett men jag vill kunna peta i mig en köttbit när andan faller på.

Vi kommer tillåta oss ett antal undantag men de kommer inte vara många.

När vi är på restaurang eller bortbjudna kommer vi äta det som bjuds. Vi kommer också tillåta oss att använda ägg som bindemedel om det underlättar vår vardag och vi kommer sparsamt använda mjölkprodukter när en rätt innehåller mjölkprodukter och vi behöver ett alternativ till grönsaksbaserade såser m.m. Vi känner att det är lite fånigt att byta ut mjölkprodukter mot växtbaserade alternativ eftersom vi inte planerar för vegankost som en livsstil. Då är det istället bättre att försöka planera måltiderna så att mjölk inte är en naturlig del i dem men skulle vi få för oss att göra tacos kommer jag vilja ha crème fraiche, en pizza behöver ost osv men det behövs ingen mjölkprodukt i en Dahl eller grönsakswok så det finns alltid alternativ.

Summering

Eftersom jag är kategoriskt värdelös på att fostra mitt sinne till att tycka det är rimligt att ta hand om kroppen behöver jag drastiska åtgärder. Nu är vi lediga och vi vill av olika anledningar äta mer grönt så varför inte.

Jag hoppas dock att jag skall vara klar med första målet redan till midsommar men vi får väl se. När jag nämnde det för fru AvL skrattade hon bara åt mig.

Har du några bra tips på vegansk mat mottages dessa tacksamt. Gärna med länkar till recept.

Må gott och njut av den stundande sommaren.

Not 1: Vi kommer inte begränsa vår dotters kost bara för att vi själva äter veganskt. Hon behöver fler kalorier än hon äter och hon behöver vissa näringsämnen i sådan mängd att jag inte rimligen skulle kunna förse henne med dem på en enkom växtbaserad diet.

Not 2: Det här har inte ekonomiska motiv bakom sig och jag tror inte att vår kosthållning kommer att minska våra livsmedelskostnader nämnvärt då vi kommer äta väldigt mycket färsk frukt och grönt samt välja från hela det tillgängliga spektrumet snarare än säsong. Dock kommer onyttigheterna minska och det kan på ett substantiellt sätt minska våra kostnader.




Bildkälla: freeimages.com

Få ordning på fysiken - pappastyle

Jag blev hänvisad till en träningsvideo av en trogen läsare och jag har helt plötsligt fått en ny inblick i möjligheterna som ligger framför mig. Jag tror att med lite övning skall nog även jag kunna få en sån där härligt tanig, blek och livlös lattepappauppenbarelse och om jag bara låter skägget växa lite till, slutar bära strumpor och övertalar min hårt arbetande hustru att vi måste ha den nyaste och dyraste joggingvagnen från Thule - då kan även jag bli en hipster.

Se detta som inspiration inför jul & nyårshelgerna.

Vilken lycka!

Så tungt skall det inte vara

Igår var jag nere på friskis och övade säsongens nya pass i några timmar och eftersom jag ändå var taggad körde jag 5*1 minut i plankan. Idag har jag så ont att det är svårt att röra sig utan att grimasera. Det skall inte vara så.

bild: sfanytime.com

Nog för att jag är van vid träningsvärk och jag brukar njuta av att gnälla lite över smärtan men den här gången kan jag bara tänka på ett uttryck som användes väldigt frekvent när jag gjorde lumpen -"Smärta är vekhet som lämnar kroppen".

Jag har alltid försökt upptäcka oönskade egenskaper hos mig själv och förändra dem och nu är inte fysiken vanligtvis en egenskap per se men jag tenderar att försöka spåra saker jag anser vara brister hos mig själv rent allmänt och förändra detta (med varierande grad av framgång). Jag brukar inte bry mig så mycket om att jag blivit lite fluffig runt midjan eller att jag behöver en storlek större på skjortan än jag är van vid men det får inte gå för långt. Vad jag däremot inte var beredd på var att jag blivit svag i förhållande till mig själv och det känner jag mig inte bekväm med.

Det spelar kanske inte så stor roll men jag vill kunna göra det jag behöver göra och jag vill hålla mig i en fysisk kondition där hälsa och välmående är i par. Det är ju en av stöttepelarna till bloggen och en målsättning för hela min vardag så medan andra ekonomibloggar kör snålmånad i september tänker jag köra "magmånad". Det finns förmodligen någon fin och enkel formel för vilket midjemått man skall ha lite som BMI och jag är ganska säker på att det inte är ålder gånger tre.

Jag mäter idag in på 107 cm vilket är en komfortabel fluffighet men det syns knappt under en lös skjorta. Jag började igår och kommer träna så mycket mage jag klarar av innan smärtan blir outhärdlig och så får vi se vad som hänt när månaden är över.

Någon som är sugen på att hänga på?



Bildkälla: sfanytime.com