Ett syndigt nöje - Davidoff Signature no 2

I mina äldre tonår tyckte jag att det var coolt att röka och det fortsatte jag med tills jag blev sjuk av det. Jag fick försämrad andning och regelbundna luftrörssjukdomsepisoder. Än så länge har jag som tur är sluppit värre efterverkningar av detta men rökning är en dum och dyr vana som jag inte tror att någon kan tycka är bra även om det finns många sätt att lura sig själv till att fortsätta.

En hobby jag har som givetvis är nästan lika kass är att röka cigarr. Eftersom jag har sabbat min kropp med rökningen kan jag nu inte röka cigarr mer än någon eller några gånger per år (och det borde kanske säga mig någonting om hur klyftigt det är att fortsätta) men den där cigarren på sommaren är en njutning som är oerhört svårslagen.

I år slets jag mellan lättja och begär när jag skulle välja cigarr. Jag ville åka in till stan och botanisera bland alla de cigarrer som finns i lager hos de stora cigarrbutiker vi har här i stan men jag hatar att åka in och knö med alla människor och jag avskyr att shoppa så det som tillslut vann var att vi åkte till Frölunda torg i början av min semester för att köpa lite kläder och då passade jag på att gå förbi cigarrbutiken där. De hade några olika märken och smaker men killen i butiken hade inte stenkoll så jag valde en gammal klassiker.

Davidoff Signature No. 2

För de av oss som är vansinniga nog att bränna upp ett par hundra spänn på att förstöra vår hälsa är det här en mycket trevlig cigarr. Den är dyr och kommersiell och det finns likvärdiga eller bättre till ett bättre pris men ibland är det värt att satsa på någonting man är van vid.

För att det inte skall bli för romantiserat så kan jag väl bara konstatera att det här är en lättrökt mjuk cigarr från dominikanska republiken. Den går lös på en sväng över 200 kronor stycket och man har att göra en halvtimme när man väl sätter sig för att röka den.

För mig är cigarrsmak och cigarrdoft vansinnigt angenämt - så länge jag röker cigarren. Så fort jag är färdig tycker jag det börjar bli läge att byta kläder och hitta på någonting annat men just där och då försvinner jag in i en drömvärld av avkoppling och syndfull njutning.

I år avnjöts cigarren på en väns balkong i skuggig sommarvärme. Jag hade med mig ett antal whiskyflaskor också och i gott samkväm avnjöts dryck och cigarr under en stadig ström av anekdoter.

Totalt innebar eftermiddagen närmare fyra timmar av fullständig avkoppling; en sådan där avkoppling som känns i varenda muskel och hela vägen ned i de djupaste skrymslena av själen. Det är svårt att beskriva men det är få situationer då man når dig. Jag når det ibland när jag kombinerar att röka cigarr med att dricka en god whisky och kanske läsa en bra bok. Det kan också inträffa när det medhavda fikabrödet skall avnjutas på en bergsknalle under en skogspromenad eller när man sitter i solskenet och tittar på flötet och dagdrömmer.

Det viktiga med det här inlägget är inte cigarren. Det viktiga är inget annat än avkoppling. Det är oerhört viktigt att hitta sätt att njuta av livet, minska stress som kan vara ett gissel i livet och att ta tillvara på här och nu. Om man väljer att göra det med obscent dekadent njutning i form av en svindyr cigarr och whisky för flera tusen, ja då får det väl vara så.

Några gånger om året hittar jag på den här typen av aktiviteter och efter en halvdag i en mjuk och varm korgstol är jag långt mer avslappnad än efter en vecka på Rhodos och priset är försumbart i jämförelse.

Hur finner du inre lugn?


Bildkälla: davidoff.com