Avkastning i preferensportföljen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag satt häromdagen och filosoferade över den väldigt svaga avkastningen på det konto jag förvarar mina preferensaktier på och bestämde att det var dags att leta lite efter anledningen.

Det som främst förvånade mig var resultatet sedan i höstas vilket enkelt kan representeras av nedanstående bild.

Att jag inte skulle fått någon avkastning alls gjorde att jag tvivlade en aning på om Avanza hade korrekta siffror för det har ju ändå ramlat in en hel del utdelningar. Så fram med miniräknaren och konstatera att jo då, mellan tummen och pekfingret stämmer det. Utdelningarna motsvarar ungefär 3 % och kursnedgången motverkar den avkastningen. På det kontot...

När jag hade suttit i en halvtimme och kollat på olika siffror insåg jag att jag i somras bestämde mig för att börja hantera likviditeten och belåningen lite annorlunda vilket innebär att jag, för att hålla bättre koll, köper allt på samma konto och när jag kommer ihåg det flyttar jag sedan över aktierna till det konto där jag vill förvara dem på lite längre sikt.

En timme senare kunde jag konstatera att jag har fortsatt köpa i dippar och jag hade till och med en ganska fördelaktig swingtrade i Amasten preff i oktober som gjorde 25 kr/aktie vilket ensamt skulle ha inneburit nästan 1,5 % avkastning till kontot. Jag konstaterar att jag har tjänat ungefär 2,5 % på preffarna sedan oktober men det är uppblandat på andra konton.

Men men... När jag väl hade gjort den övningen valde jag att undersöka hur avkastningen på kontot ser ut på 1 år, 3 år och 5 års sikt och det var muntrare och det ger ett kvitto på att jag tänker rätt. 

1 år

3 år

5 år

På 3 och 5 år är den genomsnittliga avkastningen straxt över 9 % per år och på ett års tid är det fortfarande en bit över 5 % (eller 7,8 % om man räknar med min "trading").

Detta är under en period som räntan har stått stilla.

Jag har inga illusioner här. 9 % avkastning är löjligt högt och det kommer inte hålla i framtiden. Det är dessutom ett tillgångsslag som har i stort sett samma risk som stamaktier med en mycket lägre avkastningspotential vilket syntes tydligt i nedgången under pandemin. Får vi dessutom en svängning i räntan kommer det bli åka av så jag försöker verkligen titta nyktert på det här.

Men det jag använder preffar till är primärt att väga upp en stor portion av den belåning jag tar på portföljen. Jag använder dem som en form av räntearbitrage (även om det så klart inte är ett arbitrage) där jag lånar billigt och får en mycket hög direktavkastning. 

För att detta skall funka bra skall man sälja vid kraftiga prisjusteringar vilket jag inte gjorde i mars men som tur är kom aktierna tillbaka och avkastningen är helt okej igen. Hade jag sålt på botten hade avkastningen på fem år fortfarande varit helt okej på över 4 % årligt genomsnitt så även det hade uppvägt lånekostnaden.

Vi får väl se vad som händer med den här portföljen men just nu är den lite drygt 10 % av totala portföljen och mycket mer än så vill jag inte ha där men det känns ändå som en trevlig, kassaflödesgenererande maskin som ger illusionen av stabilitet.

8 % direktavkastning på preferensportföljen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är ingen hemlighet att jag kompletterar min portfölj med preferensaktier. Jag håller dem separerade från mina andra portföljer och innehav och det beror mycket på att syftet och användningen av preferensaktier skiljer sig från hur jag investerar i andra värdepapper.

Preferensaktier och D-aktier är en investering med en mycket begränsad uppsida till en hundraprocentig nedsida. För en uppsida på mellan 5-8 % om året på lång sikt tar man blott en marginellt lägre risk än stamaktieägarna och det kan helt klart vara värt att reflektera över vilken dålig idé det är.

Dock vill jag påstå att de flesta utgivarna av preferensaktier har väldigt trygga kassaflöden från underliggande tillgångar, ofta fastigheter och att då hålla ett begränsat kapital i denna typ av tillgångar kan vara värdefullt för att snabbt ge ett ökat kassaflöde i portföljen.

Jag har en portfölj bestående av 10-12 preferensaktier/D-aktier med en genomsnittlig direktavkastning (YOC) om 7,4 %. Det är allt från Akelius och Sagax till Volati och underliggande kassaflöden härstammar till ungefär 80 % från fastigheter.

Jag har passat på att köpa när jag har ansett att priset har varit lite extra bra och därför är direktavkastningen hög.

En av de fördelar jag utnyttjar är att jag i övrigt har en väldiversifierad portfölj som är möjlig att belåna. Jag brukar sällan hålla en belåning över 10 % av mitt totala portföljvärde men på vissa konton lånar jag mer och på vissa lånar jag mindre beroende på vad som passar för stunden.

Men i alla fall. 10 % belåning gör att jag lägger till ytterligare 0,74 % i direktavkastning och vips genererar portföljen nära 8,2 % om året i direktavkastning.

Jag förväntar mig inte mer än så och jag hoppas att det inte blir mindre.

Med 2 % inflation ger det 6,2 % årlig avkastning och det är väldigt nära den förväntade långsiktiga reala avkastningen på börsen. 8,2 % avkastning dubblar dessutom kapitalet på 9 år och allt detta sammantaget tycker jag är värt risken av preferensaktier när man betänker att det är en ganska liten del av en mycket större portfölj.

Köpte Volati Pref

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har sett en de bloggare och kommenterare som ondgör sig över att risken är så vansinnigt hög i Volati Pref sedan man ställde in utdelningen.

Många "utdelningsjägare" säljer direkt när bolaget ställer in utdelningen och stannar inte och funderar över varför de gör det.

Jag har inget emot att kalla mig utdelningsjägare eller utdelningsinvesterare för jag tycker om när bolagen jag investerar i ger utdelning till sina ägare men det är inte ett absolut krav om det finns en bra anledning till att inte ge utdelning. I vissa faser av ett företags livscykel är det inte lämpligt att det ger utdelning men det kan fortfarande vara en mycket bra investering.

Volati Preferensaktie

Volati är ett investmentbolag med en, i min värld, relativt tråkig innehavsportfölj. Jag har kikat på bolaget några gånger och konstaterat att jag inte tycker att det är tillräckligt intressant just nu. Med det sagt är det en kassaflödesmaskin som genererar bra med stålar och portföljen är tillräckligt diversifierad för att det inte skall behöva gå alldeles åt fanders ens i den innevarande krisen och förr eller senare kommer jag säkert köpa en stek men det är inte idag.

Preferensaktier är ett helt annat djur än stamaktier och även om jag inte vill äga stamaktien så kan jag tänka mig att se preferensaktien med helt andra ögon.

Förra året genererade verksamheten 523 miljoner i kassaflöde och den totala utdelningen till preferensaktieägarna ligger på lite drygt 64 miljoner kronor. Jag vill nog påstå att det kan finnas täckning för att betala utdelningen. Man genererade ett EBITA på 513 miljoner och EBIT på 130 miljoner så även resultatmässigt finns det utrymme för det.

Problemet är såldes att vissa delar av organisationen vill ta del av de statliga stöd som pandemin gett upphov till och det är väldigt osäkert hur regelverket kring exv permitteringsstödet skall tolkas.

Tro mig när jag säger att det ÄR osäkert. Jag arbetar nämligen med just korttidsarbetsstödet och i min roll har jag försökt få andra delar av organisationen att klargöra bla det här för mig och våra stödmottagare. Det har varit svårt att få klarhet i hur tolkningen skall göras och den juridiska utredningen har varit omfattande. Den har också försvårats av att lagstiftaren haft politiska åsikter i frågan men inte valt att förtydliga lagen eller andra skrivelser.

Om det inte är klart för oss som administrerar stödet kan det inte rimligtvis vara solklart för mottagarna heller varför Volati valt att ta det säkra före det osäkra och hålla inne på utdelningen tills utredningen är klar eller krisen är över. Detta kostar dem ca 6,72 miljoner extra om året eller 10,5 % extra i utdelning till preferensaktieägarna och jag föreställer mig att någon på bolaget räknat på värdet av stödet för permitteringarna och jämfört det med denna kostnad och konstaterat att det är värt det.

Detta innebär således att det finns ett rimligt stort utrymme att betala utdelning till preffägarna men att man väljer att låta bli under en period i syfte att rida ut en kris och att få ta del av ett statligt stöd.

Så länge man tror på detta kan man alltså köpa preferensaktien med en ordinarie direktavkastning motsvarande ca 6,67 % och så länge de håller inne betalningen får vi ytterligare ca 0,7 % direktavkastning.

Jag tyckte det var en rimlig ersättning för den risk jag tog när det landade lite pengar på kontot för några veckor sedan så när aktien dippade ned till 590 kr köpte jag en handfull aktier som komplement till alla mina fastighetsrelaterade preferensaktier vilka utgör den delen av portföljen.

Den delen av portföljen väljer jag oftast att belåna med 10-50 %. Det innebär att jag just nu får ungefär 10 % förväntad avkastning på preffarna och någon procentenhet lägre när uppräkningen inte längre sker. I min värld är det en relativt god årlig avkastning till en försvarlig risk.

"Orkar inte tänka-investeringar" för när det gungar

Inlägget innehåller affiliatelänkar

April gick ganska fort på börsen för min del och maj har varit lika snabb. Det kan ha att göra med att jag arbetade nästan dubbelt så många timmar i april som en vanlig månad så det fanns inte så mycket tid kvar att fundera på börsen. aj ser inte ut att sluta annorlunda.

När det är sådana tillfällen då jag inte kan, vill eller hinner engagera mig brukar jag pilla in månadssparande och alla andra medel efter en ganska grundläggande basstrategi. Det är i de tillfällena jag köper de billigaste av mina investmentbolag (sett till substansrabatt). I april var rabatten på Investor mellan 20-25 % och Svolders rabatt klättrade upp över 10 % så en del sådana aktier blev det.

Jag köpte också brett i många preferensaktier som fick ta en hel del stryk tillsammans med allt annat. 7 % direktavkastning på fastighetsbolagens alternativa belåningsinstrument tycker jag känns attraktivt även om jag inser att det finns risker och att aktiekurserna kan svänga. Mest krut la jag på Akelius D, Sagax D och Klövern Preff (jag vet att det bara är en av dessa som är preferensaktier men jag ser D-aktien som likvärdig).

Sist men inte minst (definitivt inte minst eftersom ca 2/3 av köpen gjordes i detta värdepapper) köpte jag XACT Högutdelande. 45 bolag i en börshandlad fond till ett pris om 0,3 % i förvaltningsavgift. Fonden ger mig exponering mot hela norden och mot bolag som historiskt varit relativt stabila och gett en rimligt säker och stabil utdelning. Givetvis är inget skrivet i sten med en pandemi i full fart men det känns ändå rimligt att tro att något av de här 45 bolagen kommer överleva.

Sådär ser min "orkar inte tänka-portfölj" ut. Så stor bredd som möjligt. Vettiga priser på värdepapper där jag får någon annans förvaltningsexpertis till en billig peng. Eller värdepapper där jag ser risken som aningen lägre än i mycket annat.

Sparkonto eller räntehedge? Bankaktier eller skog?

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har haft en slant utanför börsen på ett sånt där konto utan insättningsgaranti. Vad jag har noterat de senaste åren är att räntorna går ned bland de aktörer som har en förhållandevis låg risk men för de aktörer där räntan fortfarande är attraktiv tycker jag att risken generellt har ökat.

Som komplement till den här typen av investering finns aktörer på privatlånsmarknaden som erbjuder P2P lending. Jag tycker dock att jag ser samma tendens här. Avgifterna är ganska höga, utlåningstiderna, dvs tiden man som investerare låser pengarna på blir längre eller så får man gå upp rejält i risk.

Eftersom det här är en investering jag ser som en hybrid mellan ränta och aktie har jag mentalt kategoriserat den som ränta i brist på andra alternativ med någorlunda avkastning. Problemet är att risken på den här typen av avkastning ofta är binär utan uppsida. Om allt går bra kommer du få alla dina pengar inklusive en skaplig ränta men om saker går fel kommer du inte se röken av några pengar.

Bild: freeimages.com

I det hänseendet är risken långt större än de flesta publika aktieinvesteringar man kan göra. 

Vad skall jag då göra med pengarna?

Under årets första familjekickoff konstaterade vi att vi med fördel kan minska lite på ränteplaceringar och buffert men då skall bufferten placeras i instrument som har faktiskt låg risk både i hänseendet volatilitet men också i hänseendet förlustrisk/katastrof. Anledningen är att vi just nu har en fast räntedel om 10 % och ju mer portföljen växer desto mer pengar blir det och vi behöver inte alla dessa pengar i en buffert samtidigt som jag inte känner att vi är i läget då vi behöver säkra upp portföljen med en rejäl portion ränteplaceringar.

Nu råkar jag inte känna mig helt bekväm med att bara ta en stor påse pengar och slänga in de pengarna på ett vanligt sparkonto samtidigt som jag tar resten av högen  planlöst rakt in på aktiemarknaden. Jag behöver fundera lite och då tvingas du vara med.

Så vad skall man göra?

Dels vill jag ju försöka få lite ränta på min buffert men det är ingen enkel ekvation. Jag ämnar lägga ungefär 30-50 % på ett sparkonto hos en nischbank men de resterande hade jag velat utsätta för viss risk. Problemet som jag ser det är att om man sätter slantarna i en högräntefond tar man bolagsrisk. Sätter man pengarna i en lång obligationsfond är risken väldigt stor att vi får negativa utfall de kommande åren i takt med att räntan ökar och väljer jag en korträntefond kommer jag nästan garanterat få negativ avkastning på kort sikt.

Det lutar således åt att ta 100 % av portföljens räntedel och lägga den på ett sparkonto. Det svider men jag ser inte riktigt att det finns några bra alternativ. Det skulle kunna vara ett alternativ att lägga några procent i guld men då är det inte buffert längre utan en portföljstrategi.

Aktiedelen

Givetvis hade jag kunnat se det här som en klassisk omfördelning av portföljen och bara mata in pengarna i de aktier jag vill vikta upp men jag ser det mer som att jag justerar vikterna mellan ränta och det område jag kallar fixed income. Det senare området innehåller privat ägda obligationer och andra räntebärande instrument samt preferensaktier.

Jag kan visst tänka mig att öka min exponering i det här tillgångsslaget men inte med alla pengar. Det skulle bli en rejäl slant in i Klövern preff eller liknande. Det är inte många av preffarna jag anser värderas rimligt givet risken just nu så utbudet är begränsat.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att öka exponeringen mot banksektorn och skogssektorn. Jag har ganska mycket bankexponering men nästan ingen skog. Helst skulle jag direktäga skog men jag har ingen tid att förvalta och jag har inte råd med särdeles stora arealer så aktier är just nu det bästa alternativet.

Min tro är att banker kommer kunna hantera höjda räntor och behålla sina marginaler på utlåning samtidigt som man kan börja tjäna lite pengar på inlåning. Just nu tror marknaden på sämre tider och det har den gjort länge men om man ser aktien som en kupongtillgång får man kanske 6-8 % avkastning under stillastående omsättning och man betalar runt p/e 10. 

Kombinera det med skog. En realtillgång som tenderar att öka i värde i nivå med inflationen plus den fysiska tillväxten. Tillgången är räntekänslig och om jag inte är helt ute och cyklar borde därför värdet på skogen gå ned de kommande åren men fördelen med skogsbolagen är att de också driver förädlande verksamheter så med lite tur klarar den delen att väga upp för de räntehöjningar som kan ligga i framtiden.

Slutsats

Jag tror inte jag har någon fullt utvecklad slutsats ännu men jag tror vi kommer ta portföljens räntedel som för närvarande är 10 % och sänka den till 5 %. Dessa 5 % kommer gå in på ett sparkonto med en blygsam ränta.

De återstående pengarna kan antingen bli råvaror exv guld eller så kan det bli en aktiebaserad räntehedge med banker och skog.

Det skall också nämnas att det är det här området jag känner mig allra svagast på så om du hittar ett fel i mina antaganden får du gärna berätta det för mig. Om du har en åsikt gällande guld vs. banker/skog får du gärna delge den också.

Jag må vara utdelningsinvesterare och jag må sakna skog i min portfölj men jag är mycket osäker på om nu är helt rätt läge så all hjälp välkomnas.

Beräkna avkastning på preferensaktier

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har många gånger lurat mig själv när jag har kikat på att köpa preferensaktier. Här har vi en preferensaktie utgiven av ett stabilt och säkert fastighetsbolag. Aktien kostar 300 kr och ger 5 kr/kvartal i utdelning. Det borde väl innebära att att direktavkastningen är ungefär 6,7 % och det borde väl också betyda att totalavkastningen på aktien kan förväntas vara ungefär 6,7 % per år?

Eller?

Det många ofta glömmer (jag inkluderad) är alla undantag och specifika förutsättningar som gäller för de respektive aktierna.

Låt oss exempelvis kika på Akelius preferensaktie. De flesta skulle anse att den aktien är en s.k. evig preferensaktie vilket innebär att villkoren är så bra för bolaget att det är högst osannolikt att de någonsin kommer välja att lösa in den. Bolaget är också väldigt stabilt med god ekonomi och stabila tillgångar vilket gör att de flesta verkar fullständigt övertygade om att det alltid kommer betalas ut 5 kr/kvartal.

Det är förmodligen också anledningen till att aktien i skrivandets stund handlas runt 345 kr/st. I teorin ger det en säker direktavkastning på 5,8 % om året i en överskådlig framtid och om man aldrig tänker sälja aktierna spelar det ju ingen roll vad som händer med aktiekursen. Eller?

Låt oss räkna på det hela och så får ni berätta för mig om jag räknar rätt eller inte men så här tänker jag.

Akelius har rätt att lösa in preferensaktierna för 330 kr efter maj 2024. Om de gör det innebär det att vi idag köper en aktie för 345 kr och förväntas få 5 kr/kvartal i utdelning till inlösen och vi borde hinna få en utdelning i maj innan inlösen sker. När inlösen väl sker får vi 330 kr för vår aktie och då borde mattematiken se ut som följer.

Betalar 345 kr
Får tillbaka 330 kr + 5 kr ggr 23 kvartal = 445 kr
Summa avkastning = 100 kr

Vi får alltså totalt 29 % avkastning (100/345) på löptiden vilket innebär att vi per år (om vi nyttjar den excellenta cagr kalkylatorn på z2036) får 4,7 % totalavkastning.

Med en inflation på 2 % innebär det att vi får 2,7 % real avkastning för att ta, i stort sett samma risk som stamaktieägarna med våra pengar utan att få en möjlighet till värdeökning. Det är i mitt tycke inte särdeles hög riskpremie.

Detta är dessutom i bästa fall och bolaget väljer att lösa in aktierna. Gör de inte det är sannolikheten mycket stor att marknadsräntorna går upp vilket gör att aktiekursen sjunker och då blir avkastningen ännu lägre för man måste faktiskt ta med i beräkningen att man måste sälja någon gång eller att det finns bättre alternativ och att man då måste flytta pengarna.

I det läget kan man räkna på nuläget och konstatera att med -0,5 % ränta och starka finanser i bolaget vill investerare ha 4,7 % avkastning på sina pengar. Om räntan höjs till +0,5 % och inget annat händer skulle marknaden fortfarande vilja ha 4,7 % avkastning vilket skulle innebära att aktiepriset måste sjunka till ungefär 294 kr för att kompensera för ränteökningen. Det innebär att du tappar 51 kr eller hälften av din förväntade avkastning. och det är inte särdeles svårt att föreställa sig att Riksbanken skulle höja räntan en procent nästa år.

Summering

Man kan nog skriva om det här i evigheter och jag är inte säker på att jag lyckas förklara det helt lysande men förhoppningsvis kommer vi en liten bit på väg.

Det jag vill få fram är att det är viktigt att ta med i beräkningen allt som kan hända. Visst är det sannolikt att du kommer få 20 kr/år från Akelius under överskådlig framtid om du köper en preferensaktie och visst känns det osannolikt att de skulle lösa in aktien men om du nu håller aktien i 30 år och inflationen får äta på kommer värdet av den där tjugan motsvara tio kronor i dagens penningvärde. Om dessutom normalräntan är 5 % på bankkontot vilket faktiskt inte är särdeles svårt att föreställa sig om vi tittar några år tillbaka i tiden, och du sitter med en aktie som ger 4,7 % i avkastning (om vi dessutom bortser från att aktiekursen skall vara mycket lägre och att inflationen gjort att tjugan är värd hälften) så känns förmodligen inte den investeringen särdeles värdefull längre.

Om du däremot sitter där med några miljoner på kontot och det är 2018 och du gick i pension för ett halvår sedan och vill ha ett relativt tryggt kassaflöde som kan ge ett rejält tillskott till pensionskassan kan det visst vara värt att kika på preferensaktier för en del av pengarna.

Var investering har sin plats. Det gäller att försöka välja rätt.


Bild: Freeimages.com

Idag firar jag - Och köper Investor och XACT

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är fjärde juli och idag firar USA sin självständighet. Jag blev inbjuden till en kompis för att fira. För ett gäng år sedan startade han traditionen att se filmen Independence Day, dricka amerikansk blasköl eller (vilket jag kommer göra) bourbon med cola, äta hamburgare och röka cigarr.

Det skall bli riktigt trevligt.

Idag är då helgdag för amerikanarna varför börsen där är stängd. Jag är lite sugen på att öka lite i något amerikanskt bolag men dollarn är svindyr så jag väntar nog lite.

Dagen till ära ramlade det in en rejäl slant på kontot eftersom Oscar Properties har löst in de preffar jag önskade inlösta så idag passar jag på att shoppa en del. Visst betalar jag av lite lån men nu börjar jag komma ned på en mycket behaglig, nästan för låg nivå på belåningen så jag unnar mig att köpa lite fler aktier.

Jag börjar med en handfull Investor A och så petar jag in en slant i XACT OMXSB UTD och XACT Högutdelande... Det känns bra att kunna börja handla igen efter en hel vår av sparsamhet.

Gör du någonting speciellt idag?


Bildkälla: sanmiguelchicago.org

Ibland har man otur när man tänker - Sålde Genova

Inlägget innehåller affiliatelänkar

För några veckor sedan sålde jag mina Akeliuspreffar till förmån för en portfölj av andra preffar och högutdelare men jag gjorde en rejäl tankemiss på ett av aktierna jag köpte och det var Genova prefferensaktie.

Jag sålde den "eviga" Akelius för att den förväntade avkastningen var nere under 6 % och valde den högavkastande och mer riskfyllda Genova istället eftersom den gav 8,5 % men trots att jag visste att den sannolikt inte var evig räknade jag inte på vad den faktiska förväntade avkastningen skulle bli.

Det är relativt sannolikt att bolaget väljer att lösa in preferensaktien i december 2025 när de kan göra det till priset 110 kr/st. Räknar vi lite på det kommer vi fram till att vi fick betala 125 kr aktien och fram till inlösen skulle vi få 8*10,5 kr (8 års utdelningar) + 2,63 kr (utdelningen i november i år) + 110 kr (inlösenspriset) = 196,63 kr. Det innebär att avkastningen skulle bli 71,63 kr under perioden.

Jag vet att jag skrev att det var ett bet på en kortare period men man måste faktiskt räkna på att hålla den här typen av instrument till förfall och om man då gör det kommer man fram till att den förväntade totalavkastningen på Genova preferensaktie ligger på 5,7 % per år.

För Akelius preferensaktie är beräkningen liknande eftersom de i maj 2024 får lösa in sina aktier till 330 kr/st och räknar man på den förväntade avkastningen får man fram att den förväntade avkastningen blir straxt under 5 % per år.

Ingen av preffarna är då rimliga att köpa med tanke på hur många fina bolags stamaktier man kan köpa där bara direktavkastningen ligger på 5 % och där man kan förvänta sig både en ökande utdelning och ett ökat pris på aktien med tiden men om man bara analyserar de båda preffarna kan man konstatera att en skillnad på mindre än en procent om året för att köpa på sig så mycket högre risk som Genova innebär det är det inte värt i min bok.

Det blev alltså till att sälja vilket jag lyckades göra innan raset så jag kom ut aktien en krona dyrare än jag köpte för och efter courtage tjänade jag ihop till en flaska läsk som jag kan fira med. För all del kan man ju räkna på det och konstatera att jag ägde aktien i sex dagar och vinsten jag gjorde översätts till en årsavkastning på 21 % men eftersom det rör sig om kaffepengar är det verkligen fånigt att räkna så.

Pengarna blev istället lite aktier i Eolus Vind och Kappahl vilka jag tagit in alldeles nyligen i portföljen. Eolus har jag skrivit om här men Kappahl har jag inte hunnit skriva om men man kan med fördel läsa Stefan Thelenius senaste blogginlägg om bolaget.

Jag äger således inte Genovia preferensaktie längre och min andel preferensaktier i portföljen har sjunkit ytterligare. Kommer preffarna tillbaka i pris igen kommer andelen förmodligen sjunka ytterligare för jag har räknat på flera av dem i kombination med att jag har hittat ett stort antal bolag där till och med direktavkastningen är god nog att ersätta preffarna även räknat på något års sikt och därför förlorar preferensaktierna lite av sin tjusning.

Den kvarvarande anledningen till att hålla prefferensaktier är att man kan se dem som ett ränteinstrument med viss aktierisk vilket innebär att om man väljer de absolut säkraste preferensaktierna skulle man kunna ha dem som ett alternativ till ett långsiktigt högräntekonto för exempelvis en buffert.

Bildkälla: sfanytime.com

Är det bara procenten som räknas? Balder Preferensaktie

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Ibland dyker det upp möjligheter att tjäna pengar som nästan kan liknas vid arbitrage eller möjligheter som i alla fall känns som om de skulle vara i närheten av arbitrageaffärer.

I dagarna så finns det en sådan möjlighet i Balders preferensaktie. Denna aktie kommer med mycket stor sannolikhet lösas in den 12 oktober för 350 kr/st. Inlösen är redan beslutad och avstämningsdagen är satt till den 9:e oktober så det skall mycket till för att bolagets preferensaktier skall finnas kvar ute på marknaden om en månad.

I dagsläget handlas aktien på nivåer runt 348,50 kr så där har vi en näst intill garanterad vinst att göra på 0,43 % vilket blir ganska bra procentsats på årstakt men låt oss räkna lite till. Antag att man handlar på Avanzas minicourtage - då får man betala ungefär 87 öre per aktie i courtage och då är vi uppe på 349,37 kr i kostnad. Vinsten är då 63 öre per aktie.

Låt oss stanna där för det finns också möjlighet att låna för att köpa dessa aktier och då får man räkna på räntekostnaden också men låt oss istället anta att du sitter med en stor hög kontanter och vill tjäna lite pengar, ja då kanske du väljer att köpa Balder preff innan den löses in.

Är det värt besväret?

För mig känns det rent intuitivt som mer bekymmer än det är värt om man inte i alla fall får in ett par-tre hundra på affären. Om du köper 500 aktier kommer du i slutändan ha tjänat 315 kronor på affären men det är om du har pengarna liggandes på ett ISK eller en Kapitalförsäkring. Har du dem i en vanlig depå skall du betala 30 % vinstskatt och eftersom det är vansinne att ha kontanter liggandes en längre tid på ett schablonbeskattat skal antar vi för skojs skull att du gör den här affären i en depå. Då behöver du köpa ungefär 700 aktier för att det skall vara någon idé. Om du köper 700 aktier tjänar du 441 kr före skatt vilket blir 309 kr efter skatt. Bra va?

Njaä för att tjäna de här 300 kronorna behöver du ligga ute med en kvarts miljon kronor under de veckor som är kvar tills du får tillbaka dina pengar. Du skall senare deklarera den här affären och du skall ta risken att någonting strular så att du inte får dina pengar i tid eller liknande. Allt för att tjäna ynka 300 kr.

Men det tar ju givetvis inte slut där. Sätter du pengarna på det, idag, bästa sparkontot med insättningsgaranti får du 0,95 % ränta på årstakt. Om jag räknar rätt är det 9 räntedagar kvar tills vi får våra pengar och på ett vanligt räntekonto skulle vi då få 58 kr i ränta vilket blir 41 kr efter skatt; riskfritt. Då är vi helt plötsligt nere på 268 kr för att sitta där och riskera en kvarts miljon kronor i två veckor.

Summering

Det finns givetvis de som anser att det här är en affär värd att ta och jag sitter ju regelbundet här och predikar om ränta-på-ränta och vikten av att spara även om det är små belopp men för mig är det här inte en affär värd att ta av den enkla anledningen att det är för mycket pengar att växla över från andra möjligheter och för hög risk för en alldeles för låg avkastning i faktiska, reda pengar.

Hade jag riskfritt kunnat spara till 6-8 % ränta under en längre tid med insättningsgaranti i dagens ränteklimat så hade jag varit först i kön att slänga in mina pengar på det alternativet men om det rör sig om en icke upprepningsbar transaktion som kräver att jag engagerar mig, tar risker och framförallt frigör ett kapital (oavsett om det är belåning eller fritt eget kapital) som kan användas till annat; då vill jag ha bättre betalt än några enstaka tiondels procent och framförallt vill jag ha mer pengar än några enstaka hundringar för min tid.

Men det är ju bara jag - hur tänker du?


Bildkälla: freeimages.com

Vad har försäljningen av SAS Preferensaktie inneburit för portföljen?

Inägget innehåller afilliatelänkar

Jag har den senaste månaden sålt av hela innehavet i SAS Preferensaktie vilket jag skrivit om flera gånger bla här & här. Det är svårt att bestämma sig för att flytta 5 % av portföljen och göra sig av med en direktavkastning motsvarande nästan 15 % av min förväntade direktavkastning per år varför jag kände ett behov av att räkna på vad försäljningen faktiskt inneburit.

När jag sålde mina SAS preferensaktier frigjordes kapital både i min portfölj för svenska innehav och utländska vilket innebar att jag kunde köpa en spridd skur av nya aktier. Om man bortser från AVL-Portföljen har jag köpt K2A Pref, Pegroco, Oscar Properties Pref, och Xact OMXSB UTD i den svenska delen och som ni kan se har jag alltså inte nämnvärt minskat risken jämfört med SAS aktien annat än att kapitalet är fördelat på några fler innehav.

I den utländska portföljen köpte jag en fond jag hittat via Petrusko nämligen Pimco Corporate & Income opportunity fund (PTY) och utöver detta fyllde jag på i Disney och Omega Healthcare Investors. I samma veva passade jag på att sälja Kinder Morgan. Det här bytet skrev jag om för ett litet tag sedan.

Mycket har hänt men vad har det lett till?

Ovanstående är under inga omständigheter en köprekommendation. Innehaven är många gånger förenade med mycket hög risk och man behöver vara väldigt försiktig innan man tar i dessa bolag.

Men med det sagt så gällde samma sak med SAS preffen och jag kan nu konstatera att köp och försäljningar har jämnat ut sig fint i kronor och ören men vi har två scenarion att ta hänsyn till när det kommer ditt påverkansgraden på förväntad framtida utdelning.

Scenario 1

Man skulle kunna anta att SAS Preferensaktie skulle fortsätta finnas och dela ut som vanligt och att sannolikheten för inlösen om ett år är låg. I det läget skulle direktavkastningen ligga på 9,28 % under första året/åren och därefter skulle den höjas i takt med att bolaget tvingas höja utdelningen. Det här scenariot tror jag är extremt osannolikt.

Scenario 2

Jag förutsätter att SAS kommer lösa in preffen inom kort varför, precis som jag skrev här, jag förutsätter att min framtida förväntade avkastning, inkl inlösenslikvid, skulle landa på ungefär 6,48 %.

Det skulle kunna vara så att SAS dröjer på hanen lite och löser in lite senare eftersom man har ett år på sig innan utdelningen höjs varför man i det läget skulle få någon eller några procentenheter högre avkastning på årsbasis men jag är tveksam till att bolaget väljer den vägen.

Resultat

Om jag utgår från scenario ett har jag utan tvekan förlorat på affären i det korta perspektivet. Ser man till att jag blandat in några bolag där jag förväntar mig höjd utdelning över tid kan det på sikt ändå visa sig att affären var rätt. Faller detta scenario ut har jag just bestämt mig för att sänka min förväntade direktavkastning med ungefär 1,9 %.

Utgår vi från vad jag tror är det absolut mest sannolika scenariot, nummer två, så är det nästan jämnt skägg. Den nya portföljen förväntas i dagsläget generera en direktavkastning uppgående till 6,8% initialt vilket faktiskt är tre tiondelar högre än vad jag faktiskt förväntade mig att få från SAS Preffen och med det resultatet är jag klart nöjd.

Jag uppskattar också den nya fördelningen i portföljen eftersom jag ser det som att dessa transaktioner sänkt risken en gnutta.



Bildkälla: freeimages.com

AVL-Portföljen byter preferensaktie

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Nyligen diskuterade jag SAS preferensaktie och huruvida man borde byta ut den mot någonting annat och jag konstaterade då att det nog faktiskt var dags att byta till en preferensaktie med högre förväntad avkastning.

Personligen tycker jag att det är svårt att avgöra vilket som är bäst när man väger för och nackdelar med en finit kontra en infinit preferensaktie. Jag tycker det är ganska trevligt att ha ett slutdatum på dem men i gengäld så känns det inte som om det behövs på exempelvis Akelius preferensaktie.

I slutändan landade beslutet i vad jag tycker ger en tillräckligt hög direktavkastning i förhållande till risk samtidigt som aktieslaget erbjuder en tillräcklig likviditet. Ni som följer portföljen på shareville vet redan vad jag valde men för er andra kommer det här.

Byte

Den 9/6 såldes 1 SAS Preferensaktie för 540 kr och samma dag köptes 2 st Klövern Pref för 297,80 kr/st vilket blev 595,60 kr totalt. Vi använde helt enkelt lite av de likvider vi hade tillgängliga. Detta innebär att portföljen ser ut som följer

Vad tror du om bytet?


Följ gärna portföljen på Shareville



Bildkälla: nordnet.se

SAS Preferensaktie - Äga eller icke äga, det är frågan

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag blev nyligen uppmärksammad på ett problem jag gått och gnagt på ett tag och det är den sjunkande avkastningen på SAS Preferensaktie. Denna aktie är ju utformad så att nästa år kommer inlösenkursen sjunka till 525 kr och något år efter det börjar utdelningen höjas. Detta ger tydliga signaler om att aktien kommer att lösas in under 2018.

Frågan är då när detta kommer ske och hur man skall hantera sitt innehav fram tills dess.

Det vi inte vet är när under 2018/2019 som bolaget kommer lösa in aktierna (eller om de alls gör det) men om vi antar att de löser in dem så fort de får kommer vi hinna få fyra utdelningar till och sedan är det stopp. Eftersom aktien idag handlas runt 540 kr innebär det att vi kommer få en förväntad avkastning på straxt under 6,5 % fram till inlösen (4*12,50+525-540/540). Det mest sannolika scenariot som jag kan se är inte att man löser in aktien så fort man får utan så sent man kan fast innan utdelningen ökar men jag vet faktiskt inte hur marknaden nu värderar risken i SAS. Det verkar ju onekligen som om risken kommit ned rejält sedan man släppte den här preffen så det kan ju vara så att man har möjlighet att refinansiera sig betydligt billigare och då blir det ju tidigarelagt.

Oavsett så handlar det här om hur jag/vi skall eller kan agera. Det finns en rad preffar därute för den som vill ha den typen av aktier och givet ovanstående antaganden finns det en rad som har en högre förväntad avkastning.

Jag har mina personliga favoriter bland preffarna i Oscar properties B, Akelius, Hemfosa och Klövern även om jag inte äger Hemfosas preff då jag istället har en ganska hög exponering mot deras stamaktie. Bland de med en aning högre risk föredrar jag ALM, Amasten och det lilla Pegroco.

Med en rimligt försiktig portfölj är det ganska lätt att landa på 7 % direktavkastning och om vi nu antar att SAS Preffen är nere under detta så kan det vara aktuellt att byta över nu och om man tror att man har 1-2 utdelningstillfällen kvar innan man behöver bry sig om att fatta ett beslut så kan man vänta.

Personligen har jag börjat flytten.

Hur gör du?


Bildkälla: sasgroup.net

Hur har preferensportföljen gått?

För ett år sedan skrev jag en artikel med namnet "Slipp betala ränta på bolånet". Jag skrev den som en reflektion över hur jag hade hanterat livet om jag helt plötsligt stod inför valet att amortera på bolånet eller spara.

Så länge låneräntan är så låg som den är idag (vilket gör att det torde vara ganska lätt att klara av att betala sina räntekostnader om man har planerat rätt) och den förväntade avkastningen på sparande är avsevärt högre känns det för mig rimligt att sätta av så mycket som möjligt i ett sparande och amortera så lite som möjligt. Som minst tycker jag att man skall spara mellanskillnaden mellan en mer normal räntenivå och det du har idag.

Då spekulerade jag i att spara mellanskillnaden i en preferensportfölj bestående av sex olika fastighetspreffar och ett par fastighetsaktier. Jag valde ett fast antal aktier så länge det höll sig i spannet 3000-4000 kr vilket var den summan jag trodde skulle vara möjlig att spara per familj med den här filosofin. Ett par miljoner i lån och ett par-tre procent i skillnad på räntan nu och en lite mer normal ränta ger ungefär de summorna.

Portföljen jag valde ut såg ut som ovan och efter det spekulerade jag i hur avkastningen skulle bli. Ett år är alldeles för kort tid för att få någon form av vettig fingervisning om hur det långsiktigt skulle gå men vi kan ju kika på det bara för att vi kan.

Den siste i varje månad köper du samma mängd aktier i ovanstående bolag. Utdelningarna använder du till att betala av lånet, betala räntan eller shoppa upp (jag är för lat för att försöka räkna in återinvesterad utdelning just nu).

Priserna har ju svajat en del under året och vi har handlat oavsett pris vilket innebär att när året är slut har vi 24 stycken av varje preff, 72 Hemfosa och 48 Castellumaktier. För dessa har vi betalat totalt 41603,50 kr och de var den 28 februari värda 702,70 kr mindre nämligen 40900,80 kr. Under vårt år har vi fått 1334,80 kr i utdelningar vilket motsvarar 3,2 % i direktavkastning men totalavkastningen blir 1,5 %.

Låt oss nu inte bli nedstämda för att vi fått så dålig avkastning. Jag har räknat lite oförsiktigt och bara tagit avkastningen delat med totalt inköpspris men vi har ju inte legat ute med alla pengarna så avkastningen skulle blivit en helt annan om vi räknade med det.

Portföljen

Det som är viktigt i det här är är att vi nu kan konstatera att våra förväntade utdelningar för nästa år på den här portföljen, givet att Castellum och Hemfosa behåller sina utdelningar som de är beslutade idag, är 2683,20 kr eller 223,50 kr extra i månaden.

Om man antar att man hade ett bolån på 2.000.000 kr och dessutom antar att man idag har listränta (men den bästa listräntan) på Danske Bank vilken är 1,58 % betalar man ungefär 2633 kr/månad i ränta.

Ser ni?

Efter ett år betalar portföljen en hel månad av bolånets ränta. Och det är utan ränta på ränta effekten. När jag återkommer till detta om ett år tänker jag räkna mer ränta på ränta.



Bildkälla: Freeimages.com och att välja lycka

Sponsrat inlägg - Fastighetsinvesteringar

Om man tittar på min portfölj ser man ganska kvickt att jag gillar fastighetsinvesteringar. Om man räknar in fastighetspreffar når jag upp i 23 % av det totala portföljvärdet som ligger exponerat mot fastigheter men om man inte räknar preffarna, vilka kan ses lite mer som räntepapper, hamnar jag ändå närmare 14 %. Det kanske inte egentligen är så farligt att allokera 14 % av sin portfölj till en och samma sektor men anledningen till att jag är så återhållsam är just diversifieringsteorier i samarbete med att fastighetsaktier i mångt och mycket är ganska dyra i mitt tycke.

Bild: Tessin.se

Jag tittar regelbundet på placeringsalternativ och givetvis kan man direktinvestera i fastigheter genom att tömma sitt konto, belåna sig upp över öronen och hålla tummarna för att den lilla hyresfastighet man lyckades köpa genererar det kassaflöde man önskade men för oss som inte sitter med alla dessa miljoner på kassan skulle en sådan manöver innebära stora risker. Jag tycker fastighetsaffärer är så riskfyllda i dagens ränteläge att jag inte ens vågar köpa mig mitt eget boende trots att jag egentligen behöver en lite större bostad.

I denna situation behöver man leta efter andra alternativ om man vill komma åt fastighetsmarknaden och i det läget har jag tre go-to ställen att leta på. Det finns säkert fler men för mig räcker dessa tre vilka summeras till fastighetsaktier på börsen, börsnoterade fastighetspreffar och fastighetsprojekt hos crowdfundingbolaget Tessin.

"Registrera dig för Tessins nyhetsbrev för att få löpande erbjudanden om nya fastighetsinvesteringar"

På börsen kommer du åt en rad fina fastighetsportföljer. Jag själv håller bla Castellum och Hemfosa som svenska innehav och Omega Healthcare Investors och Chatham Lodging Trust som utländska innehav. Därigenom är jag exponerad mot både bostäder och samhällsfastigheter, hotell och kontor.

Jag har också en rad preferensaktier som på ett aktivt sätt ökar upp direktavkastningen i portföljen och sprider riskerna då detta tillgångsslag inte nödvändigtvis korrelerar med börsen utan snarare påverkas utav räntan m.m.

I våras skrev jag ett helt inlägg om diversifiering och kortfattat kan man säga att man kan diversifiera inom ett tillgångsslag exv. aktier genom att köpa flera olika aktier i flera olika branscher men bäst av allt är att också att köpa flera olika tillgångsslag exv. fastigheter, aktier, räntepapper osv.

Tessin.se

Det är här Tessins crowdfundingtjänst kommer in. Man skaffar sig ett konto och därefter får man erbjudande om att utöka sin portfölj med onoterade fastighetsinvesteringar. Oftast rör det sig om bolag som emitterar preferensaktier med fast avkastning och fasta datum för återköp vilket gör att man på ett enkelt sätt kan räkna på sin investering. Risken här är bland annat likviditeten i investeringen. Det kan alltså vara svårt att komma ur investeringen om man snabbt behöver pengar. En annan risk är givetvis bolagens storlek och den begränsade insyn man har i bolagen men detta vägs upp av diversifieringsmöjligheten detta investeringsslag erbjuder samt den rejäla avkastningen. Projekten de släpper avkastar mellan 9-13 % vilket man får säga är hyggligt för en fastighetsinvestering.

Men givetvis finns det andra möjligheter. Ibland släpper bolaget projekt där det ingår vinstdelning på olika sätt baserat på projektets avkastning och då kan det bli riktigt intressant.

Det här är, precis som de flesta crowdfundingtjänster en ganska ny tjänst men de två-tre åren Tessin har funnits har de blivit riktigt populära bland investerare och de senaste gångerna jag försökt vara med har jag inte hunnit med eftersom projekten blivit så extremt övertecknade.

Summering

Fastigheter är ett mycket trevligt investeringsslag som kan fungera som en diversifiering av portföljen och för oss som inte har kapital nog att köpa en egen fastighet ger Tessin oss möjlighet att komma väldigt nära fastighetsmarknaden. Det kostar inget att skaffa ett konto och därifrån är det bara att vänta på rätt tillfälle.

Vill man ha fler åsikter om Tessin kan man läsa Petruskos inlägg här eller varför inte Rika Tillsammans inlägg som kan läsas här.

Det sista jag vill säga att oavsett hur man väljer att investera är det viktigt att veta vad det är man investerar i och att inte lägga för många ägg i en och samma korg.

Lycka till med investeringarna.

Har du inte anmält dig till "Västsvensk ekonomifika" finns det platser kvar som väntar på dig.

*Det här inlägget sponsras av Tessin.*



Bildkälla: tessin.se

AVL-Portföljen köper SAS Preferensaktie

Som ni kanske vet vid det här laget startade jag i våras ett projekt där jag satte upp en exempelportfölj som alla kan följa via Shareville. Syftet med portföljen är att visa vad som händer om man sparar 500 kr/mån i aktier över en lång tid. Det är ett sparande jag tror att de flesta skulle klara av, nästan oberoende av livsförutsättningarna som råder.

Bild: sasgroup.net

Portföljen börjar sakta med säkert att byggas upp och diversifieras men jag saknar några element men det senaste köpet fyllde en lucka jag funderat på att fylla ett tag och det är fixed income. Jag vill ha ett obligationselement i portföljen för att minska korrelationen med börsen något. Preferensaktier innehåller en bolagsrisk och en marknadsrisk men de prissätts mer baserat på marknadsräntor och utifrån obligationsteori vilket gör att de oftast svänger på andra grunder än börsen i övrigt.

Mitt val föll på SAS Preferensaktie vilket enligt mig är en mycket trevlig preferensaktie. Sas är ett bolag med statliga ägare och bolaget åtnjuter en ställning som i mångt och mycket kan jämställas med de systemkritiska bankerna. Även om bolaget har krisat länge verkar det som om finanserna mår aningen bättre nu och enligt min bedömning skall det väldigt mycket till för att de nordiska staterna skall låta bolaget falla. Jag bettar på att utdelningen i denna preff är säker och att vi kommer få en hög och stabil utdelning om 50 kr/år fram till inlösen vilket borde ske under 2018 eller kanske i början av 2019.

Anledningen till att jag tror att inlösen kommer ske är för att enligt avtal kommer inlösenkursen sänkas 2018 till 525 kr och under 2019 höjs utdelningen.

Idag handlas aktien över lägsta inlösenkursen och jag tenderar att vara mycket återhållsam till att köpa på sådana nivåer men räknar vi med inlösen eller återköp direkt efter första utdelningen 2018 innebär det att vi kommer få sex utdelningar till vilket ger 75 kr. Till inköpspris 545 kr ger det en avkastning på 13,76 % på 17 månader. Det kan man jämföra med en genomsnittlig årsavkastning på svenska börsen om 11 % och konstatera att vi ligger nära men med en helt annan riskstruktur.

Jag skall vara tydlig här och säga att mina förutsättningar är att jag ämnar hålla aktierna till inlösen. Tror man inte att man klarar det eller att bolaget inte kommer lösa in aktierna måste man räkna annorlunda och då blir det nuvarande priset betydligt mer tveksamt.

Köp: 
1 st SAS AB Preferensaktie tisdagen den 27/9 för 545 kr. Total investering inkl courtage 545 kr.

Portfölj 20160929:

2   st Investor A        värde: 610 kr
10 st MQ                  värde: 340 kr
2   st H&M B           värde: 495 kr
4   st Nordea Bank   värde: 334 kr
1   st Novo Nordisk  värde: 374 kr
15 st Cloetta B         värde: 468 kr
3   st Castellum         värde: 390 kr
1   st SAS Preferens  värde: 545 kr

Likvider: 503 kr

Summa: 4063 kr

Totalt tillfört kapital: 4000 kr
Total mottagen utdelning efter avdragen källskatt 22,79 kr

Portföljutveckling: 63 kr eller +1,58 %

Följ gärna portföljen på Shareville

Lycka till allihopa!


Bildkälla: sasgroup.net

Övervikt bland preferenserna

I måndags lovade jag att berätta om hur det kommer sig att min portfölj i dagsläget innehåller hela 63% fixed income. Det är i kategorin fixed income mina preferensaktier ligger. Jag har också skrivit om hur preferensaktier fungerar och vad det är för någonting. För att göra det ännu tydligare tar vi min portfölj som exempel.

freeimages.com

Bland de preferensaktier jag äger har jag störst viktning på Akelius tätt följd av Amasten. Två fastighetsbolag med relativt stabila inkomster och jag vill påstå att utdelningen är ganska trygg. Akeliusaktien ger drygt 6.5% i direktavkastning per år och det är den preferensaktie jag äger vilken har lägst direktavkastning.

6.5% direktavkastning ger en stadig ström av slantar vilka trillar in med regelbundenhet. I fallet Akelius kommer en femma per aktie till mitt konto i januari, april, juli och oktober vilket innebär att jag fyra gånger om året kan köpa nya aktier för min utdelning och på så vis öka på hastigheten i mina investeringar. Detta är ett sätt att få hjälp att nå ekonomisk frihet snabbare än jag hade kunnat på egen hand. Jag låter helt enkelt mina pengar arbeta för mig.

Baserat på hur många aktier jag har av varje sort och när jag köpte dem ger min preferensportfölj i dagsläget 7.85% i relativ säker "ränta" och det är svårt att hitta någon annanstans. Givetvis hoppas man på högre totalavkastning på andra aktier och det är sådana aktier jag nu köper med min regelbundna utdelning.

Allt eftersom mitt sparande fortskrider kommer andelen preferensaktier sjunka för nästan oavsett hur svängig börsen blir är närmare två tredjedelar preferensaktier lite väl mycket. Jag beskrev sista att den här typen av tillgång tenderar att svänga mindre än börsen i sin helhet vilket nu när börsen svänger ett par procent om dagen kan vara en behaglig dämpare men jag tycker nog att en tredjedel skulle räcka för detta ändamål.

Preferensaktier är alltså den extra arbetare jag har och han ger all sin inkomst till mig för att hjälpa mig att nå mina mål.

Vad är dina tankar om den här strategin?

Bildkälla: Freeimages.com

Faller för frestelsen

Idag shoppar jag aktier på löpande band men den uppmärksamme ser att mina aktier redan har fått nya kompisar. När kursen dippade här i veckan föll jag till föga och köpte en liten hög med Tobin Properties. Det var inte min plan att öka omfånget på min preferensportfölj ytterligare och Tobin har en lite högre risk än jag vanligtvis är bekväm med men en direktavkastning över 10% är väldigt attraktivt.

Tobin är ett litet fastighetsutvecklande bolag och precis just idag känns det svårt att göra förlust på fastighetsutveckling i storstadsregionerna men vi har sett bostadsbubblor komma och gå och skulle kraschen komma rycker den säkert med sig det här lilla bolaget ned i djupet men till den dagen sitter jag lugnt i båten.

Lite fakta; nästa år får bolaget lösa in preferensaktien till en kurs om 110 kr och år 2020 höjs den gränsen till 130 kr. Utdelningen är i dagsläget 5.75 kr per utdelningstillfälle med två tillfällen per år och denna utdelning kommer i höjas i två etapper med början 2019. Det är sannolikt att aktien blir inlöst i närtid eftersom det kostar bolaget ganska mycket att ha den utestående och marknaden för preferensaktier är relativt gynnsam varför bolaget borde kunna släppa nya aktier med sämre villkor för oss ägare efter inlösen.

Det bästa av allt är för mig den magnifika utdelningen vilken landar på mitt konto de två månaderna jag har i särklass lägst utdelning nämligen juni och december. Nu kommer det lite extra julklappspengar till kontot någon vecka innan tomten kommer och om mina beräkningar stämmer kan utdelningen bli någonting riktigt fint från H&M.

Vad köper du i julrushen?


Bildkälla: Tobinproperties och Att Välja Lycka