Månadsavstämning december

Inlägget innehåller affiliatelänkar

December inleddes med en förkylning och avslutades med en förkylning. Jag visste inte att man kunde få en förkylning som gjorde att man förlorade doftsinnet om det inte var Covid men enligt testet jag gjorde i början av december kan man tydligen det... Låt mig vara aningen tveksamt inställd till testets träffsäkerhet men det enda detta egentligen innebar var att vi var ännu mer noggranna med att vara isolerade under storhelgerna.

I övrigt var december ganska trevlig men istället för snö och ljus avslutades året med ett grått pissregnande som höll i sig i närmare en vecka. Det är trist men envis som jag är blev det cigarr och portvin på nyårsafton.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Den här månaden var rejält hektisk. Dels var jag med i en näve IPO:er som genererade några extra tusenlappar och jag bytte Pioneer till Fastpartner D när skattesituationen i Norge förändrades och så har jag skyfflat runt lite i fondportföljerna men till detta kommer också att jag också fått löst en hel del pengar när de sista av de projekt jag investerat i via Tessin betalat ut. Sedan tidigare har jag valt att inte investera via Tessin mer så nu skall jag hantera alla de pengarna.

Den här månaden har lite av pengarna och nysparandet (ca 0,5 % av portföljvärdet i varje) gått in i Xact högutdelande när den dippade mot 116 kr igen. Castellum fick en portion när den gick under 200 kr och Tele 2 fick en portion under 108 kr. Akelius D fick också en portion när den dippade ned till 1,51 euro och sist men inte minst köpte jag ett nytt litet bolag som beskriver sig som en teknikhandelskoncern och som är en serieförvärvare (ungefär som Indutrade) nämligen Christian Berner Tech Trade. Jag får försöka hitta tid att skriva om det bolaget för det är ett riktigt spännande litet bolag.

Portföljutveckling

Det egenhopsnickrade AVL-indexet avslutade månaden på +2,17 % (+11,62 %). YTD ger detta ett resultat för indexet på totalt +12,75 % (+10,36 %). 

Portföljen avslutade månaden på +3,19 % (+10,02 %) vilket summerar året till totalt +15,58 % (12,01 %).

Att avsluta skitåret 2020 på det här viset med portföljen är ändå ganska fantastiskt. Jag är mer än nöjd.

Sparande

Sista månaden med absurt hög inkomst. För all del är absurditeten aningen lägre den här månaden men jämför jag det jag vet jag kommer få nästa månad med det jag fick den här månaden så landar den här lönen på ungefär dubbelt av normalt.

Den här månaden sparade jag 91,38 % (85,95 %) och tar man bort utdelningarna blir det fortfarande drygt 80 % i sparkvot. Det hade nog egentligen varit mer rimligt att spara 80-85 % den här månaden men om jag petade in det där lilla extra kom jag upp i en magisk siffra i totalt sparande för helåret.

På helårsbasis blev nämligen sparkvoten totalt 70 % (67,88 %). Det är en ganska vansinnig nivå om man betänker att jag i början av året till och med tog ut några tusenlappar för att betala av billånet (en transaktion jag inte räknade som sparande).

På det hela taget är det inte så galet mycket mer än förra året. Tittar jag tillbaka har jag inte tjänat så galet mycket mer än förra året men allt extra har gått till sparande så det som förra året var lite ansträngande (63% sparande) var i år helt utan ansträngning. Tänk så det kan bli.

Utdelning

I vanliga fall är december den sämsta månaden jag har utdelningsmässigt men för att bolagen skulle hinna få ut lite pengar innan årsskiftet kom det en hel del extrapengar den här månaden som ändå plockade upp december till en medelmånad vilket annat år som helst.

Utdelningarna täckte 22,92 % (5,25 %) av en genomsnittsmånads kostnader. De pengarna räcker till dotterns samlade kostnader för ungefär ett kvartal om man inte räknar med julklappar.

Portföljen har täckt totalt 28,09 % (26,18 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Målet för året var 25 % med den skillnaden jämfört med föregående år att kostnadsbasen är höjd avsevärt. 

Nästan allt jag haft utanför börsen har i år levererat extrautdelningar eller realiserats så året har blivit långt bättre än man hade kunnat förvänta sig.

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.

Bild: AvL

Jag mottog 336,47 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2019. 

Livskvalitet

Att vara sjuk ett par veckor i December var inte riktigt vad jag hade sett framför mig. Speciellt inte att vara sjuk samtidigt som dottern. Att därefter avsluta månaden med två veckor semester vilken ägnades tillsammans med sagda dotter innebar en viss utmaning.

Jag är inte riktigt funtad på samma sätt som alla dessa lattemammor vars instagrambilder bara går ut på att förevisa det perfekta livet med sina små änglar. Missförstå mig rätt nu, jag älskar min familj men tredje veckan av att ha en frustrerad, relativt frisk fyraåring inlåst i en trea kan få mig att vilja hoppa ut från fönstret. Både hon och jag behöver att hon umgås med jämnåriga men när förskolan är stängd eller hon är sjuk blir det inte så och man får väl bara acceptera det men det är inte högst upp på min lista över saker som förhöjer min livskvalitet.

December var tyvärr på det hela taget ganska trist även om den innehöll en ganska omfattande rad av mycket trevliga glimtar. Tillfällen där vi bakade pepparkakor, byggde kojor och pysslade.

Hälsa

Det här året går inte till historien som året då jag nådde min peak i fysisk förmåga men jag mår i alla fall inte avsevärt sämre än jag gjorde när året startade och det är ju alltid någonting.

På helåret är jag nog ändå 5 kg lättare och jag har fått en astma diagnostiserad och behandlad vilket gör att jag ser framför mig en återgång till ett rimligt fysiskt liv så fort man vågar umgås med folk igen.

Summering

Ett helt okej år på det hela taget men jag är ganska färdig med corona nu. Den enda corona jag någonsin mer vill beblanda mig med är en handrullad cigarr av coronatyp men å andra sidan kan jag tänka mig många möten med en sådan framöver. Kanske måste önska mig en humidor när jag fyller 40 år... Det är ju snart ju...

//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan omräknat för innevarande års kostnadsnivå.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

8 % direktavkastning på preferensportföljen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är ingen hemlighet att jag kompletterar min portfölj med preferensaktier. Jag håller dem separerade från mina andra portföljer och innehav och det beror mycket på att syftet och användningen av preferensaktier skiljer sig från hur jag investerar i andra värdepapper.

Preferensaktier och D-aktier är en investering med en mycket begränsad uppsida till en hundraprocentig nedsida. För en uppsida på mellan 5-8 % om året på lång sikt tar man blott en marginellt lägre risk än stamaktieägarna och det kan helt klart vara värt att reflektera över vilken dålig idé det är.

Dock vill jag påstå att de flesta utgivarna av preferensaktier har väldigt trygga kassaflöden från underliggande tillgångar, ofta fastigheter och att då hålla ett begränsat kapital i denna typ av tillgångar kan vara värdefullt för att snabbt ge ett ökat kassaflöde i portföljen.

Jag har en portfölj bestående av 10-12 preferensaktier/D-aktier med en genomsnittlig direktavkastning (YOC) om 7,4 %. Det är allt från Akelius och Sagax till Volati och underliggande kassaflöden härstammar till ungefär 80 % från fastigheter.

Jag har passat på att köpa när jag har ansett att priset har varit lite extra bra och därför är direktavkastningen hög.

En av de fördelar jag utnyttjar är att jag i övrigt har en väldiversifierad portfölj som är möjlig att belåna. Jag brukar sällan hålla en belåning över 10 % av mitt totala portföljvärde men på vissa konton lånar jag mer och på vissa lånar jag mindre beroende på vad som passar för stunden.

Men i alla fall. 10 % belåning gör att jag lägger till ytterligare 0,74 % i direktavkastning och vips genererar portföljen nära 8,2 % om året i direktavkastning.

Jag förväntar mig inte mer än så och jag hoppas att det inte blir mindre.

Med 2 % inflation ger det 6,2 % årlig avkastning och det är väldigt nära den förväntade långsiktiga reala avkastningen på börsen. 8,2 % avkastning dubblar dessutom kapitalet på 9 år och allt detta sammantaget tycker jag är värt risken av preferensaktier när man betänker att det är en ganska liten del av en mycket större portfölj.

Ibland har man otur när man tänker - Sålde Genova

Inlägget innehåller affiliatelänkar

För några veckor sedan sålde jag mina Akeliuspreffar till förmån för en portfölj av andra preffar och högutdelare men jag gjorde en rejäl tankemiss på ett av aktierna jag köpte och det var Genova prefferensaktie.

Jag sålde den "eviga" Akelius för att den förväntade avkastningen var nere under 6 % och valde den högavkastande och mer riskfyllda Genova istället eftersom den gav 8,5 % men trots att jag visste att den sannolikt inte var evig räknade jag inte på vad den faktiska förväntade avkastningen skulle bli.

Det är relativt sannolikt att bolaget väljer att lösa in preferensaktien i december 2025 när de kan göra det till priset 110 kr/st. Räknar vi lite på det kommer vi fram till att vi fick betala 125 kr aktien och fram till inlösen skulle vi få 8*10,5 kr (8 års utdelningar) + 2,63 kr (utdelningen i november i år) + 110 kr (inlösenspriset) = 196,63 kr. Det innebär att avkastningen skulle bli 71,63 kr under perioden.

Jag vet att jag skrev att det var ett bet på en kortare period men man måste faktiskt räkna på att hålla den här typen av instrument till förfall och om man då gör det kommer man fram till att den förväntade totalavkastningen på Genova preferensaktie ligger på 5,7 % per år.

För Akelius preferensaktie är beräkningen liknande eftersom de i maj 2024 får lösa in sina aktier till 330 kr/st och räknar man på den förväntade avkastningen får man fram att den förväntade avkastningen blir straxt under 5 % per år.

Ingen av preffarna är då rimliga att köpa med tanke på hur många fina bolags stamaktier man kan köpa där bara direktavkastningen ligger på 5 % och där man kan förvänta sig både en ökande utdelning och ett ökat pris på aktien med tiden men om man bara analyserar de båda preffarna kan man konstatera att en skillnad på mindre än en procent om året för att köpa på sig så mycket högre risk som Genova innebär det är det inte värt i min bok.

Det blev alltså till att sälja vilket jag lyckades göra innan raset så jag kom ut aktien en krona dyrare än jag köpte för och efter courtage tjänade jag ihop till en flaska läsk som jag kan fira med. För all del kan man ju räkna på det och konstatera att jag ägde aktien i sex dagar och vinsten jag gjorde översätts till en årsavkastning på 21 % men eftersom det rör sig om kaffepengar är det verkligen fånigt att räkna så.

Pengarna blev istället lite aktier i Eolus Vind och Kappahl vilka jag tagit in alldeles nyligen i portföljen. Eolus har jag skrivit om här men Kappahl har jag inte hunnit skriva om men man kan med fördel läsa Stefan Thelenius senaste blogginlägg om bolaget.

Jag äger således inte Genovia preferensaktie längre och min andel preferensaktier i portföljen har sjunkit ytterligare. Kommer preffarna tillbaka i pris igen kommer andelen förmodligen sjunka ytterligare för jag har räknat på flera av dem i kombination med att jag har hittat ett stort antal bolag där till och med direktavkastningen är god nog att ersätta preffarna även räknat på något års sikt och därför förlorar preferensaktierna lite av sin tjusning.

Den kvarvarande anledningen till att hålla prefferensaktier är att man kan se dem som ett ränteinstrument med viss aktierisk vilket innebär att om man väljer de absolut säkraste preferensaktierna skulle man kunna ha dem som ett alternativ till ett långsiktigt högräntekonto för exempelvis en buffert.

Bildkälla: sfanytime.com

Längre ut på riskskalan - 8 % direktavkastning

Jag funderar på att sälja Akelius Preferensaktie. Kursen har klättrat uppåt och direktavkastningen är ganska låg men jag är ju ganska förtjust i den här aktien.

- Så varför skall du sälja den?

- När man tittar på en aktie borde man alltid utgå från nuläget och vad man i dagsläget tycker om situationen och försöka bedöma framtiden snarare än att titta bakåt.

- Ja men då så, hade du köpt Akelius Preferensaktie idag?

- Njaä det hade jag nog inte.

- Då var väl det problemet löst? Vad hade du köpt istället?

- Det vet jag inte. Mer förnybart kanske, andra preffar längre ut på riskskalan, eventuellt lite MQ.

- Då kanske du skall sätta dig och kika lite på det?

- Mhmm.

Det här är ett utdrag ur en diskussion jag hade med Fru AvL efter att kursen på Akelius Preferensaktie gick över 330 kr.

330 kr är den kurs till vilken bolaget kommer kunna lösa in aktien om ett antal år. Jag brukar försöka räkna på en eventuell totalavkastning på preferensaktier och även om jag har antagit att Akelius skulle vara av evig karaktär är det ändå rimligt att fundera lite över förutsättningarna. 6 % direktavkastning är för all del inte kattpiss men med tanke på att det finns gott om stamaktier därute som handlas till liknande direktavkastningar tycker jag nog ändå att det är lite svagt eftersom kurstillväxten i preferensaktien förmodligen är väldigt begränsad.

Om förutsättningarna finns för att lösa in preferensaktien i maj 2024 för 330 kr skulle den genomsnittliga årsavkastningen ligga närmare 5,5 % och skulle förutsättningarna inte finnas handlar det förmodligen om att räntan klättrat och då har kursen dalat så mycket att avkastningen blivit ännu sämre.

Det blev helt enkelt till att sälja Akelius preferensaktie och jag mottog det förnämliga priset av 337,50 kr. Jag har ägt aktien i två lägen. Jag köpte först ganska många aktier vid noteringen och något år senare sålde jag av drygt halva mitt innehav till, i stort sett samma kurs som inköpet vilket då gav ett CAGR på straxt över 6 % och de efterföljande två åren har nu givit mig 6,5 % om året. Det är ganska långt ifrån fantastiskt och en av anledningarna till att jag jobbar på att dra ned andelen preferensaktier i portföljen.

Det blir nämligen inte mycket bättre än så här men som jag varit inne på tidigare så använder jag preffar som en alternativ ränteplacering även om det finns en latent aktierisk i tillgångsslaget. Med det sagt kan jag konstatera att för 2,5 år sedan låg andelen preferensaktier på ca 40 % och idag ligger andelen på knappt 15 %. Jag har använt de stadiga utdelningarna till att köpa andra aktier och dessutom har jag nysparat rigoröst samtidigt som börsen gått bra vilket har bidragit till att sänka andelen preferensaktier.

Istället för Akelius

Pengar skall arbeta annars förlorar de all sin muskelmassa och förtvinar bort i intet av den starka kraft vi kallar inflation. Jag tog således min likvid och delade upp den i fem innehav av blandad risk och rimlighet.

Det fördelades inte riktigt lika men ganska nära. Jag köpte mer Transalta Renewables vilka jag nyligen skrev om. En direktavkastning på 6,8 % är klart högre än den sålda preferensaktiens och då finns det faktiskt möjligheter och förutsättningar för viss kursuppgång också.

Jag köpte också på mig en slurk extra i Pimco Corporate & Income opportunity fund (PTY) vilket får ses som en högriskplacering men med en direktavkastning en hårsmån från 10 % tar jag den risken.

Jag slog också till på några extra aktier i Alm eqity pref och MQ vilka har direktavkastning på 7,7 % respektive 5,5 % och sist men inte minst tog jag in en ny preferensaktie. Det här är en chansning men jag har läst lite om bolaget och dessutom hittat en analys av Peter Benson så jag känner mig så trygg man kan vara när man köper aktier i ett så här riskabelt äventyr. Aktien jag pratar om är Genova Property Group Pref. Bolaget är ett fastighetsbolag med både förvaltning och utveckling. Preferensaktien ger 8,5 % direktavkastning.

Tyvärr handlas den senare till 123 kr vilket är 13 kr över lägst inlösenkurs men förhoppningsvis kan bolaget växa lite och därför handlas till en rimlig avkastning ändå. Jag ser heller inte den här investeringen som evig utan jag tar ett bet på att kursen skall hålla i sig i några år så att jag kan komma ut till ungefär samma pris och därigenom ha kunnat hämta hem 8,5 % om året.

Totalt ger den nya portföljen en direktavkastning på en hårsmån mer än 8 % i direktavkastning och det finns en gnutta tillväxtpotential i några av de nya valen vilket kan ge bättre långsiktiga förutsättningar. Eventuellt kommer jag skala ned ytterligare i preffarna om de fortsätter upp men för tillfället är jag nöjd med läget.

Bildkälla: freeimages.com

500 inlägg och projicerad söndagsångest

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är måndag igen och den här gången är det en ganska rejäl måndagsångest som infinner sig. Gårdagens söndagsångest var rejäl men det är inte herr AvL som är och jobbar nu när detta inlägg släpps utan fru AvL. Det innebär att det är herrn i huset som innan gryningen varit vaken och tagit hand om bäbis och gör sitt yttersta för att ättelängden skall överleva men det innebär också att det är idag som den verkliga paniken infinner sig.

Men gisses vad mysigt det är att vara bäbischef.  I morgon blir Joy 8 månader och vi kommer nog fira det hela med ett riktigt gott äpple och kanske lite extra mycket babblarna. Jag kan förövrigt nämna att som vuxen riskerar man grava hjärnskador om man tittar för mycket på barnprogram. Den intellektuella regressionen går fruktansvärt fort men som tur är går utbildningskurvan exponentiellt hos bäbis vilket gör att med lite tur möts vi på mitten och jag kan då kanske behålla en gnutta av mina samlade kunskaper.

Till veckan då. Planen för veckan är trist som vanligt för inte har det landat mer pengar på kontot sedan sist men det riskerar ändå att ske handel i portföljen för jag tycker att kursen på Akelius preferensaktie börjar se lite ansträngd ut. Under 6 % direktavkastning och en och en halv kvartalsutdelning över lägsta inlösenkurs gör att jag har svårt att hålla mig från säljknappen men att byta till högre direktavkastning efter att preferensaktierna har rusat innebär att man får ge sig en bra bit längre ut på riskskalan så det blir till att räkna lite på det.

Jag hade också förmånen att få träffa en god kamrat i helgen och vi kom att tala om Eolus vind. Utav oss är han tveklöst experten på området energi och han har länge haft bolaget i portföljen och vår diskussion slutade med att jag konstaterade att det verkligen är dags för mig att sätta mig in i detta bolag varför jag hoppas hitta lite tid att läsa gamla företagspresentationer och årsredovisningar de kommande kvällarna.

Med lite tur kan jag lyckas producera en analys och ett relativt välavvägt investeringsbeslut innan veckan är över men där är det Joy som bestämmer så vi får se men är det så att du kan saker om Eolus får du gärna berätta dem så att jag har ännu mer på fötterna när jag sätter mig och gräver.

Sist men inte minst vill jag klappa mig själv lite på ryggen då jag konstaterade att jag lyckats publicera 500 inlägg här på bloggen. Lördagens inlägg var det femhundrade och det firade jag på en ståtlig bankett tillsammans med både hustru och bäbis.

Ha en trevlig vecka

Bildkälla: freeimages.com

Läsarfråga: Kassaflöde på pensionskapitalet

Det är inte längre så himla ofta det ramlar in frågor från läsare men när de kommer försöker jag svara så vettigt jag kan och ibland är frågorna av sådan karaktär att de förtjänar lite extra arbete eller att jag helt på egen hand kommer fram till att det hade varit kul att skriva om ämnet. Jag fick nyligen en fråga som jag tycker förtjänar en gnutta reflektion.

"Tänk att du har din vanliga pension efter ett liv av arbeten (du är alltså ca 65 år). Vid sidan av dessa har du 1-2 miljoner för att "krydda" vardagen. Istället för att nagga av dessa, vill vi i detta fall helt enkelt ha utdelningar som genom ett stabilt kassaflöde ska ge mer pengar varje månad.

Hur skulle du då lägga upp det?

OBS! ökningar av kurser är inte viktigt och inte heller bara aktier med låg utdelning nu, som väntas höja mer sen... utan vill kunna få ut rimligt mycket pengar direkt där växande utdelning är bonus."

Det här är för mig en ganska intressant fråga för här antar vi att jag har en ganska hygglig pension men att jag ändå inte riktigt tycker att den räcker till. Det kan också vara så att jag inte känner ett stort behov av att lämna efter mig mer pengar än de där 1-2 miljonerna utan vill leva så gott det går just nu men att den slant som är kvar kan vara till nytta för efterlevande.

Så hur skulle jag göra?

Jag kan se två scenarion (eller fler för den som vill grotta rejält) där

Scenario 1 är att, med relativt hög grad av säkerhet i investeringarna, maximera kassaflödet.

Scenario 2 blir att utöver det som nämns i scenario 1 också försöka säkra upp värdet på portföljen i slutet av perioden.

Scenario 1

Det är väl ganska rimligt att anta att tillgångar med en hög direktavkastning riskerar att inte ha en särdeles hög kurstillväxt. Vi kan se exempelvis preferensaktier och telekombolag i den här kategorin. Jag har flera gånger gett förslag på portföljer med hög direktavkastning som kan användas till olika saker exv som ett sätt att spara till räntan på bolånet, eller som nu senast när jag sålde SAS Preffen och köpte en korg av andra preffar istället.

Jag tror jag hade tänkt liknande om jag skulle skapa en kassaflödesintensiv portfölj idag där det inte spelar så stor roll vad som händer med kapitalet. Om man köper preferensaktier som kan anses vara eviga dvs att reglerna för aktien är sådana att det är osannolikt att de kommer bli inlösta av bolaget i närtid, då har man bara kvar den specifika bolagsrisken. Med det sagt kan givetvis aktiekursen sjunka drastiskt om räntan skulle förändras men kassaflödet skulle inte påverkas. I det läget skulle man med fördel kunna välja ett antal av de tillgängliga preferensaktierna vilket minskar riskerna något och då kommer man med rimlig trygghet att landa nära 7 % i direktavkastning på portföljen.

Personligen hade jag valt att koncentrera mina investeringar till Sverige eftersom jag inte vill ha allt för stora valutafluktuationer på mitt kassaflöde nu när jag skall leva på pengarna men jag hade förmodligen kryddat upp med ett gäng andra aktier utöver preferensaktierna för att inte vara för beroende av en enda form av tillgång/bransch. I det här fallet hade jag nog också valt att lägga till Pegroco preferensaktie och Volati preferensaktie för att exponeras mot preferensaktier från bolag i andra branscher än fastighet.

Utöver dessa hade jag letat stabila aktier med hög direktavkastning. Markus Hernhag samlar de stabilaste utdelarna på sin blogg och kombinerar man den listan med en lista över bolagen med högst direktavkastning så borde man ha en hygglig bild över situationen. Nu är jag medveten om att inget av mina nedanstående förslag finns med över listan av stabilaste utdelare men jag tror ändå att de kan vara rimliga val för att maximera kassaflödet.

Jag hade nog valt ca 50-75 % preferensaktier och kvarvarande hade jag delat relativt lika på Nobina (Kollektivtrafik), Swedbank (Bank), HiQ (Konsult), MQ (Kläder) och Hemfosa (Fastigheter). Det finns andra bolag man hade kunnat tänka sig här för att bredda portföljen om man skulle vilja det men här är en god grund.

Totalt borde man kunna landa på runt 6 % i direktavkastning vilket är riktigt bra och det finns chans till viss utdelningshöjning framöver även om den är högst begränsad.

Det är nu jag kanske skall vara tydlig och säga att jag inte hade valt enfastighetsbolag trots direktavkastningar på runt 8 % eftersom jag tycker att risken är för hög och det finns andra, liknande aktier och värdepapper som ger väldigt hög direktavkastning men där jag är osäker på hållbarheten.

Scenario 2

Risken i scenario 1 är stor att värdet på portföljen är avsevärt lägre när man dör än när man satte upp den eftersom vi idag har en historiskt låg ränta. Nu har vi haft historiskt låg ränta i trettio år och det kanske är förmätet att spekulera i den här situationen men jag håller det för osannolikt att räntan kommer vara negativ i all oändlighet. Det skulle innebära, allt annat lika, att när räntorna stiger så sjunker kurserna på preferensaktierna och ofta även på andra räntekänsliga bolags aktier exv Nobina och Hemfosa men det torde inte spela så stor roll i scenario 1 men om man vill vara säker på att ungarna får en hygglig slant att dela på när man lämnar ifrån sig portföljen så hade jag valt en annorlunda väg.

Antingen får man då höja risken, sänka det förväntade kassaflödet eller minska portföljvärdet vid överlämning. Jag ser tre vägar att gå.

Antingen väljer man att investera i exempelvis en billig indexfond och väljer att årligen ta ut en rimlig summa pengar ur investeringen. Är man dynamisk kan man reglera summan något vilket gör att man vissa år kan ta ut lite mer och vissa år lite mindre i en justerad version av 4%-regeln. Det här är ett sätt jag gillar skarpt. (Har du aldrig kommit i kontakt med 4%-regeln tidigare kan jag innerligt rekommendera det länkade inlägget från Mr Money Mustage. Det är riktigt bra). Detta alternativ skapar viss volatilitet i ditt kassaflöde och kräver lite disciplin alternativt att du sänker ditt förväntade kassaflöde till 4-5 % men du kan med relativt hög grad av säkerhet garantera att dina efterlevande får en rejäl slant efter dig.

En annan väg att gå är att sänka andelen preferensaktier till förmån för ett större antal aktier. Man bygger en utdelningsmaskin i stil med den jag redovisar här på bloggen. Mina tyngst vägande innehav är H&M, OHI, Hemfosa, Castellum, Atlas Copco, Tele2 och Swedbank av stamaktierna men petar man in preferensaktierna i leken seglar Oscar properties pref b, Akelius preff och Amastens preff upp i toppen också. Totalt står de 10 största innehaven för nära 50 % av portföljen och i dagsläget avkastar portföljen 4,8 %.

Väljer man att bara ta portföljens 10 största innehav i den konstellationen jag har dem skulle man få en relativt hygglig spridning med viss övervikt mot fastigheter och portföljen skulle avkasta runt 5,5 %. Väljer man att byta ut Castellum mot Skanska, Atlas Copco mot Nobina och kanske byta ut Akelius Pref mot Pegroco pref istället får man en portfölj som är ganska lik den innan men man höjer direktavkastningen till 6,1 %.

Vad jag med alternativ två vill visa är att du kan bygga en portfölj med rimligt säkra förutsättningar där du torde ha chans att ta del av både upp- och nedgångar på marknaden men ändå åtnjuta en galet hög direktavkastning.

En tredje och sista lösning är att man helt sonika väljer en stabil portfölj av direktavkastande aktier och nöjer sig med en genomsnittlig direktavkastning i kassaflöde men där man kan förvänta sig att man får en extra slant varje år eftersom det på sikt borde gå bättre och bättre för bolagen man köpt. Man får då "nöja sig" med straxt under 4 % i direktavkastning men med en portfölj på 2 miljoner ger detta ändå en extra pension på 6600 kr vilket inte är fy skam. Man kan givetvis kombinera de olika strategierna ovan också men det finns värden i att välja en.

Summering

Jag är oerhört osäker på vad jag hade valt om jag idag var i situationen att jag skulle gå i pension och hade två miljoner kronor som jag inte tidigare valt en strategi för men jag lutar åt att välja 4%-regeln med en passivt förvaltad indexfond med låg avgift från vilken jag årligen tar en fast procentsats men där uttaget kan justeras en aning baserat på hur börsen gått.

Jag förlitar mig på min pension men drygar ut med det kapitaltillskott jag får varje år eller varje månad beroende på hur jag väljer att göra och den enorma fördelen med detta är att jag inte behöver lägga en minut på att tänka och oroa mig om jag inte vill. Har jag pengarna i en kapitalförsäkring kan jag ställa in en månatlig utbetalning, skatten betalas från kapitalet och jag kan leva mitt liv utan ett att fundera på pengar och sparande.

För mig är börsen en stor hobby men jag är ganska ensam om denna hobby generellt sett och även för mig ser jag klara vinster i att bara automatisera sitt ekonomiska liv.

Allt handlar givetvis om hur mycket pengar man behöver och vilken risk man är beredd att ta och jag skulle nog hellre välja ett lägre kassaflöde med en högre grad av säkerhet än fluktuationer och risker om det var så att jag behövde förlita mig på kassaflödet.

Hur hade du gjort?




Bildkälla: freeimages.com

AVL-Portföljen byter preferensaktie

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Nyligen diskuterade jag SAS preferensaktie och huruvida man borde byta ut den mot någonting annat och jag konstaterade då att det nog faktiskt var dags att byta till en preferensaktie med högre förväntad avkastning.

Personligen tycker jag att det är svårt att avgöra vilket som är bäst när man väger för och nackdelar med en finit kontra en infinit preferensaktie. Jag tycker det är ganska trevligt att ha ett slutdatum på dem men i gengäld så känns det inte som om det behövs på exempelvis Akelius preferensaktie.

I slutändan landade beslutet i vad jag tycker ger en tillräckligt hög direktavkastning i förhållande till risk samtidigt som aktieslaget erbjuder en tillräcklig likviditet. Ni som följer portföljen på shareville vet redan vad jag valde men för er andra kommer det här.

Byte

Den 9/6 såldes 1 SAS Preferensaktie för 540 kr och samma dag köptes 2 st Klövern Pref för 297,80 kr/st vilket blev 595,60 kr totalt. Vi använde helt enkelt lite av de likvider vi hade tillgängliga. Detta innebär att portföljen ser ut som följer

Vad tror du om bytet?


Följ gärna portföljen på Shareville



Bildkälla: nordnet.se

SAS Preferensaktie - Äga eller icke äga, det är frågan

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag blev nyligen uppmärksammad på ett problem jag gått och gnagt på ett tag och det är den sjunkande avkastningen på SAS Preferensaktie. Denna aktie är ju utformad så att nästa år kommer inlösenkursen sjunka till 525 kr och något år efter det börjar utdelningen höjas. Detta ger tydliga signaler om att aktien kommer att lösas in under 2018.

Frågan är då när detta kommer ske och hur man skall hantera sitt innehav fram tills dess.

Det vi inte vet är när under 2018/2019 som bolaget kommer lösa in aktierna (eller om de alls gör det) men om vi antar att de löser in dem så fort de får kommer vi hinna få fyra utdelningar till och sedan är det stopp. Eftersom aktien idag handlas runt 540 kr innebär det att vi kommer få en förväntad avkastning på straxt under 6,5 % fram till inlösen (4*12,50+525-540/540). Det mest sannolika scenariot som jag kan se är inte att man löser in aktien så fort man får utan så sent man kan fast innan utdelningen ökar men jag vet faktiskt inte hur marknaden nu värderar risken i SAS. Det verkar ju onekligen som om risken kommit ned rejält sedan man släppte den här preffen så det kan ju vara så att man har möjlighet att refinansiera sig betydligt billigare och då blir det ju tidigarelagt.

Oavsett så handlar det här om hur jag/vi skall eller kan agera. Det finns en rad preffar därute för den som vill ha den typen av aktier och givet ovanstående antaganden finns det en rad som har en högre förväntad avkastning.

Jag har mina personliga favoriter bland preffarna i Oscar properties B, Akelius, Hemfosa och Klövern även om jag inte äger Hemfosas preff då jag istället har en ganska hög exponering mot deras stamaktie. Bland de med en aning högre risk föredrar jag ALM, Amasten och det lilla Pegroco.

Med en rimligt försiktig portfölj är det ganska lätt att landa på 7 % direktavkastning och om vi nu antar att SAS Preffen är nere under detta så kan det vara aktuellt att byta över nu och om man tror att man har 1-2 utdelningstillfällen kvar innan man behöver bry sig om att fatta ett beslut så kan man vänta.

Personligen har jag börjat flytten.

Hur gör du?


Bildkälla: sasgroup.net