Höstpromenad

I min strävan efter att återgå till mitt forna jag har jag kommit mig för att återupptäcka min förkärlek för hösten. Hösten är min favoritårstid så länge jag slipper regnet.

Jag har en hudtyp som gör att jag passar bäst i skuggan och på vintern är jag så blek att jag nästan är genomskinlig. Detta samtidigt som jag är en ganska varm människa som gärna har fönstret öppet i sovrummet året om. Då är en aningen kylig höstkväll underbar för en rask promenad. Lagom varmt och lagom kallt, solen värmer utan att bränna och det är lätt att trava på utan att svetten lackar.

Hösten är full av färger och ljud som inte finns annars. rasslet av röda och orangea löv som jagar varandra över en parkeringsplats. Ett mångfärgat träd ensamt på en dimmig gräsäng eller det krispiga knäcket i allt levande som förbereder sig att dra sig undan från den annalkande kylan.

Det finns andra egenskaper med en höstpromenad som man sällan tänker på. Kylan, tystnaden och färgprakten gör i alla fall mig mer vaken och uppmärksam. Jag upplever världen omkring mig mer än vanligt. Kvällens promenad var extra spännande för den innehöll en krydda utöver det vanliga.

Min bättre hälft och jag försöker så ofta vi kan komma ut och ta en promenad på kvällarna efter en lång dag för att på så sätt få en möjlighet att prata med varandra och umgås istället för att dega ihop framför tv-n och asocialt stirra ut i intet vilket är så lätt när man är trött på gränsen till utmattad. Hustrun är en relativt samlad kvinna med en del skinn på näsan, snabb till skratt men i övrigt ganska stabil men idag fick jag bevittna ett framförande som samtliga skådespelerskor i Hollywood bara kan drömma om att återskapa på vita duken.

Vi gick genom en lummig, murrig park och helt plötsligt kilade en liten mus ut ur ett buskage och tvärs över fötterna på oss. Innan jag hann reagera hör jag ett öronbedövande tjut och får bevittna en efterföljande krigsdans som skulle skrämma mest hårdnackade krigare. Denna fantastiska lilla gerillamus som den kom att kallas efter attacken, förgyllde min dag något oerhört och jag skrattade länge.

Tid är den viktigaste av våra tillgångar. Den enda vi inte kan köpa mer av så ta tillvara på den tid du har och njut så länge den varar.

Vad gör du för att koppla av?

Bildkälla: Freeimages.com