torsdag 19 april 2018

Sagan om den skenande kursgrafen - banken har inte alltid rätt

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag blir ibland påmind om hur viktigt det är att inte lita på andra till hundra procent. Oftast är det bolag av olika slag som misslyckas på ett eller annat sätt. Ett ganska färskt exempel är den senaste Facebookskandalen men lite närmare mig fick jag nyligen åter igen möjligheten att ifrågasätta en av de banker jag anlitar.

I min värld är banktjänster heliga. Det ekonomiska systemet kräver att bankernas stabilitet inte ifrågasätts men så finns det banker och så finns det institutioner med banktillstånd och mellan dessa finns det ett gäng olika företag.

Avanza är en av mina favoriter när det kommer till tjänsteleverantörer. Deras kundtjänst är snabba och kunniga och deras kunderbjudande och kundupplevelse är svåröverträffbara men en innovativ bankutmanare får ibland tekniska problem. Ibland är de svårare och ibland är de av enklare art.

Det jag skriver om idag är av enklare art men det påminner mig om hur viktigt det är att öga sin egen data och att inte förlita sig på en enda tjänsteutövare. Det är nämligen inte bara Avanza, Nordnet och de andra utmanarna som har problem. De riktiga drakarna ligger också nere med jämna mellanrum, det kan vara svårt att få tag i kundtjänst, bankomater strular osv. Enskilda händelser kan man ursäkta, det får bara inte bli för många.

Till kärnan
För en tid sedan var det dags för en rad spännande bokföring att ske på mina konton hos Avanza. Som vanligt när någonting utöver det vanliga skall till är det någonting som strular. Den här gången var det kontograferna på ett flertal konton som fick fullständigt spel.


Ett konto upp över 30 %. Det var lite mer än det borde eftersom aktierna på kontot gick upp ungefär en halv procent totalt.


Nästa konto gick ned nästan 50 %. Det är kontot jag förvarar likvider på. Jag har en enda aktie på det kontot och den var upp nästan en procent.


Totalt visade Avanza att mina tillgångar hade ökat med nästan 4 %. Hade det varit sant hade det blivit en aningen mer lustfylld påsk än det nu blev även om jag hade det riktigt bra som jag hade det.

Det är tyvärr inte första gången det händer. Ibland justeras det automatiskt. Ibland måste jag be dem justera det och blir det inte alltid perfekt. Senast gick det sådär.


Detta är, förutom det faktum att jag investerar med hjälp av flera olika institut, anledningen till att jag inte lägger upp kontografer här på bloggen. De kommer vara felaktiga oavsett varifrån jag får dem.







tisdag 17 april 2018

Familjekickoff får oss att tokshoppa


Inlägget innehåller affiliatelänkar

I början av april bestämde vi oss för att ha en familjekickoff där vi satte oss ned med ett glas vin i ena handen och en laddning frågeställningar i den andra.

Vi tog helt enkelt tillfället i akt att diskutera igenom frågor om ekonomi, sparande, konsumtionsönskemål, hälsa, arbete, livssituation, önskemål, uppfostran osv...

För oss är det viktigt att vi har en samsyn på tillvaron så att vi är bekväma i vardagen och arbetar åt samma håll. För mig är det lättare att konsumera om jag vet om det i förväg. Det är lättare att träna om det finns en plan och det är lättare att hitta på saker om jag har fått väga olika alternativ mot varandra. Fru AvL har egna områden där hon balanserar.


Vi konstaterade att vi båda tror att det finns makroekonomiska förutsättningar för bankerna att höja räntan inom de kommande 12 månaderna varför det kan vara rimligt att försöka utöka vår ekonomiska flexibilitet. För oss innebär det att jag skall ta ned min aktiebelåning och hustrun skall buffertspara för den händelse att vi skulle vilja amortera mer på bolånet.

Utöver detta är vi ganska nöjda med vår ekonomi men vi konstaterade att det kommande halvåret måste innehålla en aning högre konsumtion. Vi är lediga båda två för att ta hand om vår dotter och vårda familjerelationen och det finns ett gäng saker vi vill göra. Vissa saker kostar pengar och andra gör inte det. En promenad i slottsskogen kostar inte många kronor, ett besök på Borås djurpark eller några trevliga museum kostar några kronor och skulle vi vilja göra en turné över Sverige för att träffa vänner och familj kan det lätt rulla på men fortfarande är det inga enorma summor vi pratar om.

Vi enades dock båda om att det behövs en ny cykel i familjen. Min cykel är i så dålig kondition att det skulle kosta ganska mycket bara att reparera den och med tanke på att den är nästan lika gammal som jag är och oerhört välanvänd kanske det är okej att pensionera den. Vi vill också ha en cykelkärra för att på ett bekvämt sätt kunna resa runt i vårt närområde med hela familjen, ta dagsutflykter och bejaka vår hälsa samtidigt som vi njuter av omgivningarna.

En cykel behöver inte kosta särdeles mycket om man letar lite på blocket men det verkar som om cykelkärrorna har ett ganska högt andrahandsvärde så där riskerar vi att bli tvungna att skiljas från ett gäng tusenlappar men i gengäld känns det rimligt att anta att tredjehandsvärdet också skall vara ganska rimligt.

Summering

För oss är det fullständigt naturligt att diskutera samtliga delar av vårt samliv i familjen men om det inte gäller för dig kan jag innerligt rekommendera det eftersom vår upplevelse är att vardagen flyter mycket smidigare om alla vet vad som gäller. En organiserad myskväll kan vara ett sätt att få till ett kreativt samtal om man har svårt att starta.

Familjen AvL kommer alltså använda skatteåterbäringen till att betala av lån och buffertspara. Jag behöver också fundera på vad jag skall göra med likviderna givet att Oscar Properties löser in våra preferensaktier. Jag tror att jag kommer minska belåningen ytterligare men jag kommer förlora ett stort kassaflöde så hela summan går nog inte dit.

Utöver det skall vi sikta på att ha kul hela sommaren.


lördag 14 april 2018

Billigt protein - Kött eller linser

Jag har länge varit tveksam till om vegetarisk mat blir billigare för oss än om vi fortsätter att äta kött med tanke på hur billiga råvaror vi köper. Givetvis är det så att man måste jämföra äpplen med äpplen för att det skall bli en vettig jämförelse och vi kan väl lite kvickt konstatera att jag spenderat ett halvår med att peta i mig en himla massa kalorier. Det är lättare att äta alldeles för många kalorier om man äter grädde, smör och kött än det är om man äter sallad och bönor men låt oss kolla på det här.



Bönor, ärtor och linser

För ett tag sedan köpte jag en himla massa nötfärs för 29,90 kr/kg på min lokala ICA. Enligt livsmedelsverkets databas får man i sig 149 kalorier per 100 g och i dessa 100 gram får man då 20 g protein.

Jag väger 100 kg och behöver kanske 1 gram protein per kg kroppsvikt och dag tills dess att jag får fart på träningen igen. För att fylla mitt proteinbehov med bara köttfärs skulle jag alltså behöva 500 gram köttfärs till en total kostnad om 14,95 kr

Köttfärsprotein/dag = 14,95 kr

(givetvis kommer man få protein från annat än köttfärs men det här är ett förenklat räkneexempel)

När jag bestämde mig för att det var dags att köra veganskt ett tag köpte jag ett gäng påsar torkade bönor och linser på Willys för mellan 22-35 kr/kg. De torkade linserna kostade 22,38 kr/kg och här kommer då det spännande i kråksången.

Torkade linser innehåller 21 gram protein per 100 gram torkad råvara vilket innebär att jag behöver peta i mig 480 g torkade linser per dag för att få i mig den mängd protein jag behöver. Totalt pris för det skulle bli 10,74 kr/dag.

Linsprotein/dag = 10,74 kr

Slutsats

Visst kan det bli billigare att äta vegetariskt. En sak man bör ta med sig med det här fiktiva exemplet är att ett halvkilo välkryddad köttfärs skulle vara rimligt enkelt att få i sig. Man skulle svulla i sig 745 kcal vilket är en ganska rejäl middag i jämförelse och kanske en tredjedel av dagsbehovet.

Skulle man koka ett halvkilo linser skulle man i slutändan behöva proppa i sig nära 1,4 kg linser vilket skulle bidra med 1560 kcal. Personligen hade jag nog haft svårare för att sätta i mig ett och ett halvt kilo linser per dag är ett halvkilo köttfärs men det är kanske bara jag.

Det är min gissning att de flesta veganer har svårt att få i sig tillräckligt med protein; speciellt om de tränar regelbundet. I min värld är det således helt okej om proteinet kostar några kronor extra för det är ju inte egentligen där den stora vinsten med att äta veganskt ligger.

Jag kommer förmodligen aldrig bli vegan på heltid men lakto- ovovegetarian skulle kunna funka. Då får man enkelt tillgång till en del saker man inte lättvindigt får genom grönsaker samtidigt som man underlättar för sin egen hälsa och miljön.


torsdag 12 april 2018

Ljudet av när kroppen går sönder

Här är jag nu, ett par veckor in i omdanandet av min lekamen. Jag är inte särdeles stor egentligen. Vi snackar kanske tio till femton kilo mer än jag borde. Det börjar synas runt midjan när jag har t-shirt.

Det är inte heller så att jag är uråldrig. Jag är nyss fyllda 37 år gammal. Det kanske är för sent för att starta om och försöka bli elitidrottsman i någon annan sport än typ skytte men romantiska promenader borde till och med en medelålders man klara av.

Nu var det för all del inte det jag gjorde. Jag gjorde träningsövningen "höga knän" i mitt vardagsrum som ett led i önskan att inkludera mer motion i vardagen för att snabbare komma i form och det var denna tragiska syn som fick världen att kräkas och anse att denna blekfeta uppenbarelse borde sluta utsätta sina medmänniskor för potentiell blindhet, skulle de tvingas bevittna denna skymf mot naturens alla lagar.

Jag hade faktiskt ganska roligt och det kändes ganska bra att vara igång igen. Hustrun var med i den komiska dansen och kilona formligen rasade av oss men så...


Det var ganska länge sedan jag skadade mig så det var väl dags att göra det ordentligt. Med ett tillräckligt högt smällande för att höras i hela lägenheten gick foten sönder när jag trampade snett. 100 kg fura ramlade ihop i en gnyende hög. Frustandes försökte jag djupandas bort stjärnorna i mitt synfält medan hustrun kvickt applicerade tryck, kyla, högläge och kärlek på den veka karln som låg och gnällde.

Det lär ta några dagar innan jag är på benen igen efter den här, ganska rejäla, stukningen men jag är ändå glad att inget allvarligt hände. Jag kan stödja försiktigt, redan någon dag senare och som ni alla vet måste man inte kunna gå för att arbeta upp muskler på magen. Det får helt enkelt bli TV tittande och sit-ups i mängder.

Det är nu fritt fram att tycka synd om mig.

tisdag 10 april 2018

När grammatik blir en diagnosmöjlighet

Min familj är ganska språkligt nördig. Jag hade ganska svårt för grammatiken i skolan och tyckte aldrig språk var särdeles kul men jag har ett hyggligt sinne för vad som är rätt och vad som är fel. Det kanske inte märks särdeles tydligt här på bloggen men det har mer att göra med att den här författarformen är så annorlunda jämfört med allt annat.

Här har jag ingen som korrekturläser mina texter och jag går nästan aldrig tillbaka och läser vad jag skrivit. Jag tenderar också att skriva mina inlägg under relativ stress eftersom det sällan finns för mycket tid att sätta sig ned och skriva utan inläggen produceras på stulen tid mellan middagsplanering och bäbissömn.



Ett tecken på hur nördig min familj kan vara är dock det faktum att jag nyligen fick ett sms från min mor där hon uttryckte sin oro för min hälsa. Min ömma moder är tusen gånger bättre på det svenska språket än jag och hennes ordförråd är bredare än den där ytterst begränsade boken vi ibland vänder oss till för ordförklaring - Svenska Akademins OrdLista (SAOL). I egenskap av min mor tenderar hon att överdriva mina egenskaper och bedrifter både för sig själv och inför andra men visst borde jag klara av att undvika de absolut mest grundläggande felen man kan begå gällande svenska språket.


Tydligen är det så att jag i ett par inlägg har skrivit "dem" när det borde varit "de" på den platsen istället och eftersom jag upprepade felet i flera inlägg torde detta tyda på någon form av sjukdom hos den annars så perfekte sonen.

Ni vet väl det att i svensk grundlag straffbeläggs skrivfel med böter eller fängelse i upp till 6 månader. Att jag då offentligt brutit mot de grammatiska reglerna är en svår synd och någonting man borde vara genuint orolig över varför jag fick detta sms där modern önskade förhöra sig gällande min hälsa. Kunde det vara så att Joy inte lät mig sova tillräckligt igen? Började utmattningen tära på mitt psyke? Var jag nära bristningsgränsen? Behövde hon ringa doktor?

Riktigt så illa var det inte med min hälsa och riktigt så orolig var heller inte modern i sitt sms men man kan försiktigt konstatera att det faktum att jag ibland är för trött för att inte ha svårt med de/dem och var/vart kommer uppmärksammas och det faktum att jag nästan helt skiter i kommateringar, använder talspråk när jag skriver eller vägrar sätta punkt börjar på allvar tära på familjerelationerna och om jag inte skärper mig kommer jag eventuellt inte bli inbjuden till julaftonsfirandet i framtiden men jag är beredd att acceptera den risken eftersom jag vägrar ändra mig för någon.

Jag kommer helt sonika fortsätta misshandla det svenska språket men jag lovar att jag skall försöka bättra mig. Det är inte helt ovanligt att även jag kan störa mig på uppenbara felaktigheter i saker jag läser och då vore det ofint av mig att inte bry mig om mina egna läsare.

För språket - i tiden



lördag 7 april 2018

Bokrecension - Den enkla vägen hitta världens bästa aktier

Då var det dags igen. Nu har jag läst herr Hernhags tre böcker och jag har sedan tidigare skrivit om "Den enkla vägen att lyckas med aktier" och "Den enkla vägen: Bli rik på aktieutdelning".


Jag har sågat ganska mycket av den nutida privatekonomiska litteraturen då jag tycker att det känns som att författarna försöker trycka ut skit till en massa människor de endast anser intressanta som inkomstbringare snarare än läsare men tydligen uppskattas böckerna eftersom de säljer. Jag tycker att det är helt vansinnigt att en dåligt skriven, häftad pocket på 150 sidor kan inbringa ett pris om över 200 kr givet att författaren är någorlunda välkänd medan en välskriven, välgrundad, inbunden bok på 200 sidor går för samma peng.

Med det sagt vill jag nu ta tillfället i akt att berömma herr Hernhag för den senaste boken i serien. Det är fortfarande en häftad, sladdrig pocket men den är ändå producerad med aningen högre kvalitet. Det är lite skarpare text, lite bättre papper och en gnutta skarpare färger på omslaget.

Boken är dessutom extremt mycket mer välskriven än de tidigare böckerna. Det förutsätts fortfarande en hel del av läsaren givet att detta skall vara en bok på nybörjarnivå men pedagogiken har trappats upp rejält och det känns inte längre som en dåligt skriven ungdomsfiktion utan som en bok för den samtida ekonomiintresserade läsaren.

Boken är fortfarande fantastiskt lättläst med korta stycken, enkla formuleringar, korta kapitel och okomplicerat innehåll men det behöver inte vara negativt givet publiken. Jag tycker det verkar som om författaren har lagt ned lite mer tid och energi på den här produktionen vilket gör den mycket mer behaglig att läsa.

För en nybörjare med intresse för värdeinvesteringar på börsen tycker jag absolut att detta kan vara en av de första böckerna man kan läsa givet att man är någorlunda insatt i finanssvenskan eller kan tänka sig att slå upp de ord och uttryck man eventuellt inte förstår.

Boken går på ett bekvämt sätt igenom värdestrategin och författaren blandar kunskap och citat från de kända värdeinvesterarna med egna anekdoter på ett sätt som gör det mycket lättare att följa den röda tråden i den här boken än de tidigare. Helt plötsligt ger texten en grund till de olika värderingssätten, vad man behöver tänka på, nyckeltal och analysverktyg inklusive fördelar och nackdelar samt mycket annat matnyttigt. Allt serverat på ett sätt som borde vara tillgängligt för de flesta.

Efter att länge ha följt författaren i den digitala journalistikens värld känns det nu skönt att äntligen kunna stifta bekantskap med ett analogt verk som håller den klass man kommit att förvänta sig av honom.

torsdag 5 april 2018

Dags att bli vegan

Då har dagen kommit när helvetet frusit till is, grisar börjat flyga och familjen Att Välja Lycka blivit veganer.

Nä riktigt så illa är det inte. Vi har bara konstaterat att vi efter ett år av sömnbrist, träningsbortfall och allmänt låg aktivitetsnivå i kombination med en högre grad av tröstätande har blivit alldeles för feta. I genomsnitt är vi överviktiga även om det mesta av familjens övervikt ligger runt herr AvLs midja. Pappa AvL har lagt en ettåring i extra vikt mellan naveln och ryggraden men fru AvL gnäller också på en tilltagande fluffighet även om herrn i huset har svårt att se det.



Skit samma. Vi har konstaterat att det är dags att gemensamt försöka ta tag i våra liv och försöka komma tillbaka dit vi var för ett drygt år sedan.

Nu är vi två som är hemma med en bäbis och även om det kanske är ovanligt korkat att säga det så måste väl ändå två vuxna klara av att ta hand om en bäbis samtidigt som vi tar hand om oss själva. Det är dessutom vår i luften så man kan vara ute stora delar av dagen och sinnesstämningen är klart bättre än den varit. Vi upplever redan att vi orkar mer och har mer lust att göra saker men...

Det finns en anledning till att vi gått upp och det är inte bara att vi sitter på den alltmer tilltagande baksidan så fort vi får chansen utan också för att vi äter som flodhästar och eftersom det inte är direkt sannolikt att jag kommer sluta trycka i mig ett överflöd av lättillgänglig näring är det enklare att justera hur energität denna flodhästföda är. Det är enkel mattematik att det är extremt mycket svårare att äta sig fet på sallad jämfört med att äta smör.

Så nu kör vi.

Vad är planen?

Jag vill verkligen inte förringa alla som äter vegetariskt eller veganskt för det finns många anledningar till det och sett ur ett samhällsperspektiv är vegankost förmodligen det enda långsiktigt hållbara men för mig är det ett straff. Jag behöver och vill ha mitt kött. Jag kanske ändrar mig under det här experimentet men allt annat lika kommer jag förr eller senare att återgå.

Planen är alltså att vi, så långt det är rimligt, skall äta vegankost under en period. Målet är 10 kg viktminskning och när det målet är uppnått skall kost och motion utvärderas. Eftersom jag är övertygad om att jag kan laga god vegankost samtidigt som jag definitivt kommer sakna det animaliska proteinet kommer detta sannolikt att motivera mig till att träna och motionera mer i syfte att snabba på viktnedgången.

Målet är också att vi fortsättningsvis skall äta mer vegetariskt totalt sett men jag vill kunna peta i mig en köttbit när andan faller på.

Vi kommer tillåta oss ett antal undantag men de kommer inte vara många.

När vi är på restaurang eller bortbjudna kommer vi äta det som bjuds. Vi kommer också tillåta oss att använda ägg som bindemedel om det underlättar vår vardag och vi kommer sparsamt använda mjölkprodukter när en rätt innehåller mjölkprodukter och vi behöver ett alternativ till grönsaksbaserade såser m.m. Vi känner att det är lite fånigt att byta ut mjölkprodukter mot växtbaserade alternativ eftersom vi inte planerar för vegankost som en livsstil. Då är det istället bättre att försöka planera måltiderna så att mjölk inte är en naturlig del i dem men skulle vi få för oss att göra tacos kommer jag vilja ha crème fraiche, en pizza behöver ost osv men det behövs ingen mjölkprodukt i en Dahl eller grönsakswok så det finns alltid alternativ.

Summering

Eftersom jag är kategoriskt värdelös på att fostra mitt sinne till att tycka det är rimligt att ta hand om kroppen behöver jag drastiska åtgärder. Nu är vi lediga och vi vill av olika anledningar äta mer grönt så varför inte.

Jag hoppas dock att jag skall vara klar med första målet redan till midsommar men vi får väl se. När jag nämnde det för fru AvL skrattade hon bara åt mig.

Har du några bra tips på vegansk mat mottages dessa tacksamt. Gärna med länkar till recept.

Må gott och njut av den stundande sommaren.

Not 1: Vi kommer inte begränsa vår dotters kost bara för att vi själva äter veganskt. Hon behöver fler kalorier än hon äter och hon behöver vissa näringsämnen i sådan mängd att jag inte rimligen skulle kunna förse henne med dem på en enkom växtbaserad diet.

Not 2: Det här har inte ekonomiska motiv bakom sig och jag tror inte att vår kosthållning kommer att minska våra livsmedelskostnader nämnvärt då vi kommer äta väldigt mycket färsk frukt och grönt samt välja från hela det tillgängliga spektrumet snarare än säsong. Dock kommer onyttigheterna minska och det kan på ett substantiellt sätt minska våra kostnader.



tisdag 3 april 2018

Strumpekonomi - Hur länge håller ett par strumpor?

Jag kom att diskutera detta, till synes triviala ämne med ett par vänner för en tid sedan. Hur länge håller strumporna och vad kostar ett par strumpor.

Jag funderade en del på det och konstaterade att det säkert hade varit kul att skriva några rader om det för det skulle också innebära att jag blev tvungen att efterforska svaret lite. Sagt och gjort.

Vad en strumpa kostar är inte så himla knepigt att få fram. En snabb googling var allt som krävdes för att konstatera att strumpor kan kosta nästan hur mycket som helst men men den nedre gränsen verkar ligga någonstans i närheten av 6 kr/par för ett par tubsockar i bomull i vuxenstorlek givet att de köps i Sverige (Jysk 5 pack 30 kr). Säg gärna till om du hittar billigare någonstans. Funktionsstrumpor, speciellt om de är gjorda i exklusiva material, kan lätt gå på 2-300 kr paret. Mer än så orkade jag inte scrolla men jag förutsätter att man kan betala tusenlappar för ett par sockar så länge det står ett speciellt namn på dem.



Hur länge en strumpa skall hålla var knepigare att få fram. En rolig forumstråd hittade jag där ett gäng kvinnor diskuterar fram att strumpor borde hålla i kanske ett halvår men att deras män får hål i strumporna var och varannan dag.

Mina egna empiriska undersökningar säger att jag köper strumpor av låg kvalitet vilket rimligtvis gör att de går sönder fortare men jag är också medveten om att jag har ganska grov hud på fötterna och dessutom inte bryr mig så himla mycket om mina skor. Detta gör också att strumporna slits fortare än exempelvis min hustrus strumpor. Även om hon är nästan lika kass som jag är på att ta hand om sina fötter är hennes hud i allmänhet långt mjukare än min vilket sannolikt bidrar till att förlänga hållbarheten.

En sak jag gör är att jag köper strumpor som ser likadana ut. Det gör att jag kan kassera den strumpa som går sönder och para ihop den som är kvar med en annan strumpa och på så sätt torde jag förlänga parets kollektiva livslängd.

Men min fråga blir ändå - hur lång tid skall en strumpa hålla?

Jag har ingen aning. Jag har aldrig studerat det mer ingående men jag skulle gissa mig till att jag förbrukar mellan fem och tio par strumpor per år och då byter jag givetvis strumpor minst en gång per dag. Det skulle innebära att ett par strumpor håller i en, eller max två månad ungefär givet kontinuerlig användning och det är ju inte så mycket.

Nästa fråga skulle kunna bli om det hade lönat sig att köpa dyrare sockar och/eller sockar av bättre kvalitet. Svaret på den frågan kanske blir ja men jag vet ärligt talat inte. Jag har köpt mängder av olika sorters strumpor i mina dagar. Det har varit tjocka yllestrumpor, löparstrumpor och allt däremellan och jag kan inte känna att det gör särdeles stor skillnad. Visst håller de tjockare, mer tätstickade strumporna längre men om ett par sådana kostar 100-200 kr kan jag alltså köpa och bruka 15-30 par billiga tubsockar för samma pengar.

Man kan i detta läge resonera kring hållbarheten och ja, där finns en poäng i att kanske använda strumpor av närproducerad ull eller liknande men eftersom jag inte längre gör trasmattor eller kuddstoppningar av textilierna jag inte längre använder så kommer det inte att göra så stor skillnad för alla trasiga kläder går i påsar och skeppas iväg till textilåtervinning. Bomull är för all del riktigt kasst för miljön men då känner jag att min relativt begränsade konsumtion i övrigt borde väga upp för en del förbrukade strumpor.

Så vad tror ni? Är det privatekonomiskt riktigt att köpa billiga strumpor eller är det bättre att köpa dyra strumpor?

söndag 1 april 2018

Månadsavstämning mars

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det är oerhört skönt att det börjar bli ljust igen. Det här är första året på väldigt länge jag har lidit av mörkret men nu börjar det vända. De extra timmarna sömn som har erbjudits de senaste veckorna har också bidragit till det ökade välbefinnandet så nu känner jag faktiskt hopp om livet igen och det är skönt.

Jag ägnar mig förövrigt inte åt första aprilskämt för jag är inte särdeles bra på dem varför allt här nedan är sant oavsett dagens datum.

Månaderna springer på i faslig takt och mars är redan slut. Jag hann med att gå på Castellums årsstämma vilket var trevligt. Jag lyckades rent allmänt komma ut lite mer, vara lite mer social och leva lite mer än de senaste månaderna. Nu börjar det bli fart på gubben igen. Nu kör vi.

Bild: Pixabay.com


Ekonomi

Det är faktiskt ganska skönt att ha ett kassaflöde igen även om det är ett ganska litet sådant. I några månader kommer familjens ekonomi vara ganska god igen för att sedan gå tillbaka till mycket låga nivåer när vi är hemma båda två i några månader.

Portföljutveckling

Börsen står och stampar kan man tycka. Jag tycker att det är ganska mycket berg- och dalbana även om vi pendlar upp och ned kring nollan. Jag mår för all del inte så dåligt av att det svänger lite men det känns ibland lite trist att portföljen inte längre går lika stadigt upp som den har gjort de senaste åren. Men nu kommer snart utdelningarna igång på allvar och då brukar det bli liv och lust i portföljen igen. Redan nu har det gett effekt.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet ned hela -1,98 % (-1,96 %) under mars och det fortsätter att gunga. YTD är AvL-index nu ned -0,82 % (1,19 %) så nog svänger det allt.

Portföljen har under mars gått riktigt starkt relativt index och landade på 0,86 % (-0,72 %) och YTD är portföljen 0,01 % (-0,83 %). Portföljernas volatilitet är fortfarande lägre än börsens och inte högre än 9,86 % (7,92 %) vilket är lägre än OMXSGIs volatilitet på 11,4 % (10,7%). Men det är också tydligt att det svänger mer och mer för både börsen och portföljen.

Nu börjar vi närma oss. Portföljen har gått hyggligt och det där vansinniga skuttet som amerikanska börsen tog i början av året är utraderat tillsammans med att dollarn har kommit tillbaka vilket gör att jag återigen passerat mitt jämförelseindex. Det känns ganska skönt.

Sparande

Korrelationen mellan inkomster och sparande är rätt tydlig i vår familj. Vi har en ganska konstant utgiftsnivå och när inkomsterna minskar, minskar också sparandet. När inkomsterna ökar brukar inte utgifterna öka nämnvärt även om det brukar fyllas på lite extra i förråden om vi haft en längre period av begränsade inkomster.

Den här månaden landade det lite oväntat mycket pengar på våra konton även om vi för all del inte är i närheten av våra tidigare två heltidslöner. Detta innebar att sparandet gick upp ganska drastiskt.

Den här månaden klarade vi alltså av att spara 56,53 % på motsvarande 1,2 ggr heltidsinkomst. Det känns som om vi har hygglig kostnadskontroll i familjen ändå.

Utdelning

Mars är en helt hygglig månad när det kommer till utdelningar för våra portföljer. Castellum och Nordea brukar bidra ganska okej tillsammans med en del kvartalsutdelningar men det är långt ifrån den bästa månaden. Nu landade dock den ganska substantiella utdelningen från Swedbank på kontot den här månaden och då blev det helt plötsligt en ganska bra månad.

Utdelningarna täckte 31,26 % (11,86 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det räcker till boendekostnaderna för min del vilket är väldigt trevligt för det är en stor kostnad sedan vi köpte en större lägenhet.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål vilket ser mer och mer avlägset ut ju mer jag skalar ned högutdelare och ju mer jag sänker belåningen men vi får väl se vart vi landar tillslut. Portföljen har än så länge täckt 5,98 % (3,37 %) av ett genomsnittligt års kostnader så vi är ju på god väg.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.



Jag mottog 164,12 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 men den främsta anledningen till det är som sagt Swedbankutdelningen vilken förra året kom i början av april istället för mars. Det kommer givetvis göra april lite sämre.

AVL-Portföljen

AvL-portföljen startade som ett sparprojekt för er läsare och det är fortsatt så att ni kan följa portföljen men jag har också bestämt att behållningen kommer gå till min dotter i framtiden. Med en nästan 20-årig sparhorisont kan ni avgöra hur er situation förhåller sig jämfört med den här portföljens.

I mars köptes det in 5 aktier i Svolder för 461 kr totalt. Kontot som nedan.





I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 13231 kr (insatta medel 13,000 kr) vilket innebär att vi fått 231 kr (573 kr) kr eller 1,78 % (4,58 %) i avkastning på 24 månader.

Det har gått tungt för den lilla portföljen de senaste månaderna men tar man ut en portföljrapport har det gått aningen bättre.

Livskvalitet

Det har faktiskt varit en riktigt bra månad. Vi har vågat oss ut på äventyr en hel del vilket kulminerade i att hela familjen gick på stort kalas i slutet av mars. Jag har också fått kontakt med ett gammalt killgäng och vi har haft två tillfällen då vi har träffats under mars månad. Vi har också vågat oss på två saker jag definierar som "utöver det vanliga", speciellt nu sedan Joy kom. Det första var att vi åkte på påskmiddag hos goda vänner vilket kanske inte verkar så speciellt men för oss är det svårare än att åka på ett jättekalas där man med enkelhet kan gå undan utan att saknas och det är så mycket tjo och tjim att man inte stör oavsett vad man hittar på. Pryl nummer två var att vi faktiskt vågade oss ut på restaurang för första gången på ett drygt år. Det var också väldigt trevligt och jag anser mig nog faktiskt ha klarat av kvartalsmålet.

Hälsa

Här har det inte hänt någonting annat än att jag har kommit till en viss insikt i att jag måste ta tag i situationen. Jag har sonika bestämt mig för att försöka ta en period på vegetarisk kost med start när fru AvL går hem på föräldraledighet nu i början/mitten av april. Vi kommer börja veganskt men vi kommer tillåta oss att använda ägg som bindemedel i vegetariska biffar och vi kommer tillåta oss att använda ost och andra mjölkprodukter när vi känner för det och så får vi se hur det går. En sak är säker och det är att det är riktigt mycket svårare att äta sig tjock på sallad jämfört med choklad och choklad kommer inte ingå i de undantag vi tillåter oss från vegankosten oavsett om den är mjölkfri eller inte.

Summering

Nu jädrar kör vi. Det känns som om jag fått förnyad lust och energi. Portföljen är på G, solen lyser, ledighet står för dörren och äntligen verkar Joy må bättre igen. Utdelningarna kommer hagla in och jag ämnar rasa i vikt. Håll tummarna för mig så ses vi snart igen.

Må väl allihopa och lycka till i allt ni företar er

lördag 31 mars 2018

Glad Påsk



Jag vill bara smita emellan alla helgbestyr och med detta lilla inlägg passa på att önska dig en trevlig helg och en

Glad Påsk


torsdag 29 mars 2018

Väntar med Whiskyfonden

För ett tag sedan skrev jag om en ny fond som kommer till marknaden. The Single Malt Fund tog in pengar och jag skrev att jag skulle teckna.

Det gjorde jag också men när de bestämde sig för att förlänga teckningstiden till mitten av april valde jag att ändra mig. När man läser på deras hemsida säger de att det handlar om att whiskysällskap har bett om extra tid för att kunna nå ut till sina medlemmar.



Det tror jag inte på. Jag tror att man haft svårt att få in kapital och därför satsar man mer på marknadsföring av fonden och erbjuder folk lite extra tid att bestämma sig.

Oavsett vilket som är rätt bestämde jag mig för att jag inte har bråttom. Jag kan alltid köpa in mig när fonden väl är släppt och det enda jag riskerar genom att vänta är att jag då kommer vara tvungen att betala courtage samt att andelarna kan ha rusat i pris. Det må vara hänt för det jag kan få som vinst är att jag inte tar del i en prisnedgång till följd av någonting oförutsett.

Jag fortsätter min bevakning då jag anser det vara en intressant möjlighet och jag hoppas det blir bra.

tisdag 27 mars 2018

Alternativ fastighetsinvestering - Små hyresrätter i Järfälla

Jag har följt Tessin i några år nu men varje gång det har kommit ut ett projekt jag varit lite sugen på har jag aldrig haft pengarna redo. Dessutom har jag fram tills för ett år sedan varit obelånad vilket inneburit att en investering med en direktavkastning på 10 %, efter skatt ger 7 %. Det är inte dåligt men på börsen kan man skapa en diversifierad preferensaktieportfölj som ger 6-8 % utan att behöva lägga 50.000 kr per investering och detta inom ISK vilket ger 6-8 % på ett säkrare sätt och med bättre likviditet än investeringarna som erbjuds hos Tessin.



Med det sagt kan jag nu konstatera att det var dags. Jag slantade upp likviderna från veckans försäljningar tillsammans med lite skrammel som låg längst ned i plånboken och skickade in dem i ett fastighetslån vilket jag hoppas skall ge 10 % i årsavkastning. Kombinerat med den befintliga rätten att kvitta inkomsträntor med utgiftsräntor hoppas jag att den här investeringen skall kunna bli hygglig.

När/om lånet återbetalas kommer jag förhoppningsvis ha lyckats lista ut vad jag skall göra med överskottslikviden jag då kommer ha men i värsta fall får den gå åt att betala av lån.

Så nu när jag äntligen har sänkt min andel preferensaktier och fixed income till förmån för aktier med tillväxtmöjligheter går jag alltså och låser en drös med stålar i ett onoterat fastighetslån med hög risk. Smart som tusan. Det är toppkänsla på den typen av investeringar men jag håller tummarna och lever i förnekelse.

Hade du vågat Tessina dig?

lördag 24 mars 2018

Living on one dollar

Det här med Netflix är farligt. Jag har sett flera program i månaden i flera månader. Jag har inte sett så här mycket på TV på flera år. Jag lyckades skaka fram ett abonnemang på prov och kan väl egentligen inte säga att jag kommer sakna det om jag mister det men så länge jag har tillgången kommer jag nyttja det när jag råkar ha alldeles för mycket tid över. Det är nu inte så ofta jag har alldeles för mycket tid heller men det händer och då kan ju en dokumentär vara trevlig.

Så jag såg en dokumentär som heter "Living on one dollar" vilket är en lättillgänglig dokumentär gjord av ett gäng killar som bland annat studerade utvecklingsekonomi. De här fyra grabbarna åkte till Guatemala och levde på en dollar per dag men de simulerade också förhållandena med att inte veta när pengarna skulle dyka upp då de flesta som lever så arbetar som dagavlönade och de vet sällan i förväg när de kommer få jobba.



Pojkarna går igenom svältupplevelsen, sjukdomar och får uppleva gemenskapen i byn de bosätter sig i. En viktig diskussion de tar upp är den ekonomiska utvecklingen, hur man går vidare och betydelsen av att erbjuda möjlighet till självhjälp snarare än bidrag.

Bland de budskap som förmedlas är bland annat möjligheten till utbildning framstående. Utbildning är en viktig språngbräda ur fattigdom. Detta kan med fördel kombineras med ekonomiska möjligheter att förverkliga idéer. Det som tas upp är mikrolåneorganisationer. Dessa organisationer lånade ut ganska små summor pengar men med mindre formella krav än vanliga banklån vilket gjorde det möjligt för dessa människor att låna. En annan viktig faktor var att dessa organisationer erbjöd användarna (eller ibland krävde av användarna) att de skulle spara pengar också. Sparande var grunden för större investeringar vilket gjorde det möjligt för dessa människor att lyfta sig upp ur den totala fattigdomen och utvecklas.

Den viktigaste lärdomen för mig var ödmjukheten som erbjöds. Visst hade det varit näst intill omöjligt att överleva på 8 kr/dag i Sverige men det finns gott om nejsägare på våra sociala nätverk som anser att en människa som sparar och "snålar" och lever på 10.000-15.000 kr/månad är vansinnig och om vi snålsparare dessutom överväger att leva resten av våra liv på liknande summor är vi ju bara sjuka i huvudet och då tycker jag nog att de hade mått bra av att se den här filmen för att få lite perspektiv.

Guldkant på tillvaron behöver inte betyda en tredje resa till mallis det här året och det behöver verkligen inte betyda en ny mobil och en ny bil varje år.

Att få vara frisk, umgås med nära och kära, att kunna äta sig mätt och att erbjudas någon form av mål och mening kan vara fullt tillräckligt och det behöver inte kosta särdeles mycket. Guldkant på min tillvaro är att sitta uppkrupen i en fåtölj med en kopp te och en god bok och med bibliotekskort behöver den upplevelsen inte kosta mer än någon krona. En annan guldkant är en grillad korv i en skogsglänta en solig vårdag och det löser man för ett par kronor. Det svåraste att få till i det senare exemplet är solen och då spelar pengarna faktiskt ingen roll alls.

Trevlig helg och filosofera nu över hur mycket pengar du hade behövt för att täcka dina absolut mest grundläggande behov.

fredag 23 mars 2018

Castellums årsstämma, fredagsmys och rött på börsen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Igår var jag semiinkognito på Castellums årsstämma. Det är ganska spännande att se så många unga på en årsstämma. Det säger mig att det blir mer och mer av en fluga att spara i aktier och efter en så tråkig upplevelse som en årsstämma riskerar vi att tappa ett gäng av dessa sparentusiaster.

När folk inte klarar av att ställa raka, koncisa frågor slutar jag lyssna och om det roligaste på stämman är när en gammal gubbe rosslande förmedlar att bolaget minsann varit oförsiktigt med sina finanser för det har gubben minsann läst i årsredovisningen och VD Henrik Saxborn försiktigt låter meddela att gubben läst fel, ja då får man vara ganska sjuk i huvudet om man väljer att komma tillbaka året efter.



Med det sagt kommer jag göra vad jag kan för att bevista nästa års stämma också så får ni själva dra slutsatser om vad det säger om min mentala hälsa. Det jag kan säga är att bubblet i glasen var cider och inte Cava vilket jag hade hoppats på. Det fanns inga alternativ till förtäring för oss gnällspikar som inte tål gluten (vilket är fullständigt rimligt, trasig skit som jag skall inte ha gratis mat) och jag missade att det fanns chokladprylar som jag kanske hade kunnat fylla ansiktet med.

En sak som jag tog med mig från stämman var Henriks fundamentala övertygelse om att bolaget i år kommer klara sina finansiella mål om att växa förvaltningsresultatet med 10 %. Det brukar finnas med någon form av omskrivning eller något ord av tveksamhet som gör att han kan komma undan med att prestera 5-6% men i år skulle jag bli ganska förvånad om det inte visar sig att de lyckas skaka fram en 8-10 % ökning.

För den som vill ha en lite köttigare redogörelse från stämman kan jag rekommendera att man surfar in på Aktiepappas blogg och läser om gårdagens evenemang.

Nå ja. Idag är det fredag och förvånansvärt nog har familjen AvL bestämt att dagen till ära gå ut på restaurang tillsammans med ett vänpar. Jag hoppas att Joy sköter sig. Det är en ganska stor ågren att släpa med sig en bäbis på restaurang men vännerna vi skall med har en lika gammal och det är dem som valt restaurangen så jag hoppas det kommer funka. Det verkade inte vara ett av stans mer fashionabla tillhåll så det skall nog bli bra.

Börsen har haft en riktigt tung vecka och är i skrivandets stund ner nära 5,5 % för veckan. Det är berg- och dalbana på riktigt. Vi får väl se vart det barkar när röken har lagt sig. En sak är säker och det är att jag var alldeles för snabb på köpknappen i början av veckan när jag köpte mina Svolder B.

Idag hade jag siktet inställt på ett par Investor A och kanske ett gäng Eolus Vind men vid lunchtid repade sig börsen så det kanske inte blir någonting med de köpen.

I morgon är det fest och på söndag är det grabbkväll så den där Uppesittarkvällen jag missade igår får jag försöka glo i fatt i nästa vecka.

Ha en go helg allihopa


torsdag 22 mars 2018

AvL-portföljen fortsätter fylla på i Svolder

Med en 20-år lång sparhorisont är det förmodligen vettigt att ha en andel mindre bolag i portföljen. För så är det nämligen. Jag har nyligen bestämt att den här portföljen skall få leva i ungefär 20 år och sedan kommer pengarna på ett eller annat sätt komma min dotter till gagn.

AvL-portföljen startade som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar varje månad om man bara var långsiktig nog.



Jag har aldrig definierat hur lång sikt jag tänkt mig så nu är det dags. Min dotter fyllde ett alldeles nyligen och någon gång mellan det att hon blir 18 år och 25 år gammal tror jag att hon kommer behöva lite pengar. Om man sparar en femhundring i månaden borde man kunna se fram mot ca 300.000 kr i slutsumma tjugo år senare. Det borde förhoppningsvis räcka en bit på väg mot det egna boendet exempelvis.

Nu tror jag inte att summan kommer räcka hela vägen till den egna insatsen om 20 år givet att hon vill hålla sig till en bostad i en av de större städerna men jag tror heller inte att det är nyttigt att föräldrarna är de som betalar hela summan. För mig känns det naturligt att barnet jobbar och sparar ihop så mycket som möjligt själv och eventuella pengar från föräldrarna får vara en bonus.

Detta skulle innebära att om hon nu sparar ihop ett par hundra tusen själv så kanske vi kan matcha hennes del för att ge henne möjlighet att köpa en bostad aningen tidigare än hon annars hade kunnat.

Den som lever får se men då vet ni i alla fall att planen är att AvL-portföljen skall leva i ungefär 20 år.

Köp

Den 21/3 köptes 5 st aktie Svolder B för 92,12 kr/st vilket summerades till 461 kr jämnt. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar



I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 13273 kr (insatt 13000 kr). 

Det har varit en tung period på börsen för den lilla portföljen men den främsta anledningen till att det ser så konstigt ut är för att stora utdelningar är avskiljda men de har ännu inte landat på kontot.

tisdag 20 mars 2018

Prepper?

Jag råkade ramla på en serie vid namn America Unplugged. Det är en serie om preppers eller survivalism och går ut på att man får följa folk som arbetar för att bli, eller är, självförsörjande.

Jag tycker att självförsörjning är ett spännande koncept och funderar ibland på om jag inte borde köpa mig en liten gård där jag kan odla mer av min egen mat och bygga ett liv där jag inte är lika beroende av min omvärld men det här gänget har gått lite längre och fixar el, vatten, mat osv själva.



Det enda jag tycker är märkligt är att alla verkar tro på äganderätten som koncept men samtidigt verkar de flesta av dem ganska förtjusta i vapen och spenderar halva programmet med att berätta om vilka katastrofer de tror kommer inträffa och hur man skjuter sig ur problemen om det skulle behövas.

Skulle skiten träffa fläkten är det inte helt troligt att jag klarar mig helskinnad genom det initiala kaoset då jag skulle ha ett enormt behov av att skydda min familj och bor på en känslig plats med många andra i närheten men skulle vi klara den första perioden finns det en hygglig möjlighet att klara sig. Jag må vara gammal kock och nu är jag ekonom. Det är inte kunskaper som är viktiga efter katastrofen men jag kan tillräckligt för att lösa ett drägligt liv på någon enskild plats om det skulle behövas.

Nu hoppas jag att det dröjer ett tag innan herr Trump trycker på kaosknappen för jag trivs ganska bra i min lägenhet med affär inom bekvämt promenadavstånd, el och rinnande vatten och alla andra bekvämligheter jag njuter av varje dag.

Klarar du dig de där 72 timmarna som staten tycker att du skall klara dig om det blir lite, men inte för mycket, kaos? Det enda jag hade haft svårt för just nu hade varit kontakten med omgivningen. Jag har ingen batteridriven radio eller liknande men jag hoppas att det inte kommer vara det som kommer vara avgörande för min framtida överlevnad.


måndag 19 mars 2018

Måndagskollen v12 - Atea, solljus och fastighetsinvesteringar

Förra veckan var en ganska händelserik vecka för min del med många berg och många dalar. Jag träffade en hel hoper gamla vänner som jag inte träffat på länge. Flera av dagarna innehöll sociala möten utöver det vanliga vilket jag mådde väldigt bra av.

Utöver detta var solen tillbaka så det blev en hel del utomhusmys. Ytterligare en sak jag mår bra av. Dock lyckades dottern vara förstoppad under tidigare delen av veckan och bara så ni vet innebär en dotters tjuriga mage att dotterns pappa inte sover så himla mycket och för den som undrar; det var dalarna i veckan.

På det ekonomiska planet hände det också en hel del.


För några dagar sedan uppmärksammade jag att folk började diskutera Atea igen och Aktieingenjören skrev ett inlägg om bolaget där han var orolig för den väl tilltagna värderingen. Den här gången bestämde sig den mycket klyftige ingenjören för att sälja sitt innehav.

Detta fick mig att titta närmare på bolagets värdering. Självklart har jag uppmärksammat att kursen har ökat men jag brukar inte bry mig så mycket om de enskilda innehaven förrän jag måste av någon anledning. Jag har lite för många innehav för att kunna detaljgranska dem alla regelbundet men jag är inte sen att kika på saken om jag får anledning.

Nu krävs det inte så himla mycket efterforskning för att inse att aktien är dyr och eftersom det var Aktieingenjören som fick mig in på banan att köpa Atea och när jag skrev om mina inköp var det han som rättade mig i vissa av mina antaganden, så känns det lämpligt att följa John även ur aktien efter att jag själv konstaterat att aktien är dyr och att flera av bloggarna sålt.

Här får jag erkänna att min analys är minimal men när jag köpte fick jag en direktavkastning mellan 6-8% och det fanns tillväxtförväntningar på kassaflödet. Idag är aktien dyr hur man än tittar på det och med en direktavkastning under 5 % måste det finnas andra möjligheter.

Den som lever får se om det här var en vettig exit men nu är det gjort i alla fall.

Det mesta av likviderna är redan sysselsatta eller har en mening. Jag satsar på fastigheter och buffert. Det blev lite Hemfosa och lite Skanska och en massa pengar i en alternativ fastighetsinvestering.

Jag sparade förövrigt en Ateaaktie i syfte att hålla lite extra koll på den. Förhoppningsvis kommer kursen ned så mycket att den blir köpvärd igen.

Ha en bra vecka allihopa.


lördag 17 mars 2018

Bokrecension: Vägen till din första miljon

Då har jag äntligen fått tummen ur och läst "Vägen till din första miljon" av Tobias Schildfat. Det här är en lättläst men välskriven aktierelaterad bok som inte nördar ned för mycket i specifika aktier eller sparstrategier utan ger ett mer övergripande och lättgreppbart perspektiv på sparande och investeringar.



I min värld är det här grunden till de flesta plattityder som så ofta används i sparbloggarnas förtrollade värld. Det är en bok full av snöbollar och ränta-på-ränta men om man kan bortse från allt det här så tycker jag allt att det är en god grundbok. Det borde inte ta mer än någon timme eller två att läsa den och om man inte lånar den på biblioteket kostar den bara 48 kr att köpa. 

Man kommer inte bli en expert på aktieinvesteringar  efter de här 183 sidorna men det är ett ganska trevligt sätt att få ta del av grunderna om man inte har dem ännu. Jag har under vintern läst en hel del väldigt grundläggande böcker om sparande för att kunna se vad folk rekommenderar till nybörjare och det här är, i mitt tycke, en av de mer välskrivna.

Eftersom boken utkom 2011 är det också en av de tidigare i den här vågen av sparlitteratur och det märks. Den kom innan det blev så vansinnigt populärt att försöka bli rik på börsen att författaren var tvungen att stava rätt och bygga korrekta meningar för att kunna sälja sitt budskap. Folk är inte riktigt lika kräsna idag. Mycket utav sparlitteraturen som kommer idag skulle tveklöst må bra av en extra korrekturrunda och många av böckerna känns bedrövligt innehållslösa och det senare lider även denna bok av. 

För den som aldrig sparat, aldrig träffat på börsen och precis börjat få upp ögonen för ekonomi är detta helt klart en bra början men om det här inte är det första inlägget du läser på den här bloggen kan det mycket väl hända att du är för kvalificerad för att få ut någonting nytt av boken.

torsdag 15 mars 2018

Ge bort ett körkort

Min ålder börjar komma ikapp mig och helt plötsligt är jag åter igen där då alla i min omgivning skaffar barn. Det hände när jag var i 20-års åldern också även om det inte var riktigt lika många då även om man kanske kan tycka att det är rimligare att skaffa barn när man är 20 snarare än 10-15 år senare men nu är det som det är.

Detta gör att det helt plötsligt börjar bli vanligt att det dimper ned en inbjudan till ett dop eller till ett barnkalas och skall man bevista en sådan tillställning är det kutym att medföra någon typ av gåva.

Till ett dop skall man ha med sig en fotoram i nysilver eller en silverpläterad spargris föreställande en nallebjörn. Till ett födelsedagskalas skall man ta med sig en ursöt och extremt opraktisk klädedräkt föräldrarna aldrig kommer orka ta på sin avkomma eller så skall man bidra med ytterligare en plastbil eller docka till det enorma berget av skit som ungarna omgärdas av.

Min första tanke när jag får en inbjudan som jag överväger att tacka ja till brukar vara att jag vill ge bort någon hundring eller tre till ett långsiktigt sparande. Jag vill kunna ge bort ett presentkort på en globalfond men jag har i många år efterfrågat en lösning på detta men det finns inte och det verkar inte vara aktuellt heller för tydligen är jag ganska ensam om att tänka så här. Givetvis kan man begära av sin bank att flytta över ett värdepapper till barnets depå men det kräver att föräldrarna är så intresserade att barnet har ett eget sparande och det är inte särdeles vanligt i min bekantskapskrets. Så där står jag.


Det är dessutom så att pengar anses vara en tråkig present att få och det handlar nog mycket om att det för de flesta är tråkigt att ge pengar (det kanske indikerar att man inte har ansträngt sig för att hitta på en bra present) och för att pengar inte ger någonting fysiskt som mottagaren kan använda för att minnas gåvan och givarens generositet. Det finns säkert mängder av andra anledningar men låt oss fundera på det här en aning.

Ekonomi

Jag har i vår en fyra-fem liknande tillställningar att gå på och jag tror att det kommer bli sparande i ett av fallen men inte mer. Men i det fallet kanske det kan bli en femhundring jag bidrar med.

Jag gissar mig till att vi kommer bli inbjudna till mängder av födelsedagskalas i framtiden också vilket skulle kunna innebära att den här tråkiga farbrodern varje år levererar en femhundring in på ett konto där det köps en svensk indexfond.

Om man tar hjälp av sparkalkylatorn på z2036 kommer man fram till att en femhundring om året, inflationsjusterat blir ungefär 18.000 kr. Nu råkar det bli aningen mindre om pengarna kommer en gång om året än om de dyker upp månadsvis men det är inte en stor skillnad så vi låter beräkningen stå.


När jag googlar runt på körskolorna i stan verkar det inte vara så svårt att skaka fram en utbildning bestående av 20-30 lektioner, halka, teori och uppkörning för mellan 16.000-20.000 kr. Det verkar vara därikring det landar. Det kostade ungefär lika mycket när jag skulle ta körkort för 20 år sedan så inflationen verkar inte vara så stark just på detta område för jag har för mig att mamma räknade på runt 20.000 kr när hon började spara åt mig när jag var liten och jag har svårt att tro att hon tog aktiv höjd för inflation varför det sannolikt har varit liknande prisbild i branschen ganska länge.

Jag vet att jag blev ganska glad för de där pengarna när jag skulle ta mitt körkort. Givetvis kan det vara så att man inte ens behöver körkort om 20 år för att bilarna kör sig själva men då kan man använda pengarna till att möblera den första lägenheten eller någonting liknande. Vad jag vill få sagt är att jag upplevde en extremt mycket högre grad av lycka över 20.000 kr än jag föreställer mig att jag någonsin upplevt av den där fotoramen med bäbisbilder i nysilver som stod i en hylla hemma.

Jag tror att mamma har upplevt en hel del lycka av mina bäbisbilder men gåvan är väl ändå främst till mottagaren, barnet och inte föräldrarna, eller?



tisdag 13 mars 2018

Minska på kemikalierna

Jag kom att tänka på en fika jag var på för ett gäng år sedan. Jag var hemma hos en väninna som behövde tvätta men vi ville ju ses, ta en kaffe och snacka lite så vi träffades hos henne så kunde hon sköta tvätten samtidigt.

Jag var med en vända i tvättstugan och kunde då bevittna att hon inte mätte när hon hällde i tvättmedel och sköljmedel utan gick på känn. Hennes känsla såg ut att vara ungefär 1,5 dl tvättmedel (kanske mer, tvättmedelsfacket är ju oftast ganska väl tilltaget men en rejäl hög blev det) och sköljmedel hällde hon på till maxstrecket.


Jag har senare sett liknande beteende flera gånger och jag förundras varje gång. Inte nödvändigtvis av ekonomiska skäl även om det nog är det mest framträdande i min reflektion men även de som verkligen inte bryr sig om sin ekonomi borde fundera på miljön och sin egen hälsa.

Jag har en annan väninna som häromdagen ondgjorde sig över folk som överdoserade sköljmedel i gemensamma tvättstugor för hon är doftkänslig och tydligen stinker hennes tvätt sköljmedel eftersom det finns kvar så mycket i maskinen efter att andra har tvättat.

Inför det här inlägget roade jag mig med att mäta ungefär vad som får plats i vår tvättmaskin och kunde konstatera att det får plats nästan en halvliter pulvertvättmedel och två dl sköljmedel om man skulle vilja.

Jag roade mig också med att lite extra noga lista ut vad jag rekommenderas använda givet det tvättmedel och sköljmedel jag använder. Vi har en maskin som rymmer 3-5 kg och i Göteborg har vi mjukt vatten. Det gör gällande att jag borde peta i 40 ml tvättmedel och 17 ml sköljmedel i maskinen per tvätt. De gemensamma maskinerna brukar vara större och då skall man ha i en gnutta mer av varje.

Nu är jag inte särdeles noga med det här egentligen. Jag listade ut för ganska många år sedan att ett halvdecilitersmått som man inte fyller till bristningsgränsen är lagom för tvättmedel och det brukar vara ungefär en halv kork sköljmedel som är lagom. Det sköljmedel jag hade i skåpet idag har en kapsyl som rymmer 40 ml så om jag klarar av att pricka hälften kommer jag ändå hälla i 17 % med medel än jag behöver men jag orkar faktiskt inte bry mig. Vad jag däremot har fått lära mig är att prylar man skall stryka skall inte ha sköljmedel i och lika så jeans m.m. så det är långt från alla maskiner tvätt som vidhäftas med sköljmedel i vårt hushåll.

I min extrema nördighet konstaterar jag att varje tvätt går på ungefär 85 öre i kemikaliekostnad och jag tror att vi i dagsläget tvättar 2-3 maskiner i veckan i genomsnitt vilket kan vara mer eller mindre än genomsnittet, det vet jag inte.Vad jag däremot vet är att vi lägger ungefär 110 kr/år för att tvätta exklusive el och maskinförslitning.

Vi använder alltid miljömärkta, skonsamma och doftfria kemikalier för vi har fått för oss att det är bättre för vår dotter även om det sannolikt vore bäst att skippa kemikalierna helt. Om man istället väljer ett populärare märke än det vi använder får man för liknande förbrukning betala ungefär 250 kr för att tvätta vilket fortfarande inte är hela världen. Det är 2 kr per tvätt och det kan man väl leva med.

Om man tvättar som min väninna gjorde betalar man istället ungefär 14 kr/tvätt och som extra bonus kommer det vara kvar massor av tvättmedel och sköljmedel i kläderna vilket som minst kan se ut som fläckar och med lite otur ger det skav eller utslag. Man kommer dessutom lukta som ett franskt horhus vilket givetvis är en extra krydda i tillvaron man kan njuta av när man helt i onödan förstör både miljön och ekonomin.

För de där 14 kr/tvätt skulle för oss innebära 1820 kr/år. Nu vet jag också att den här kvinnan inte hade barn då vilket förmodligen tar ned tvättmängden en del och hon var dessutom singel men i gengäld tvättade hon allt hon hade burit en enda gång och hon tvättade de flesta färger för sig vilket innebar att hon med enkelhet kunde köra 6-8 maskiner per gång hon hade tvättstugan och vad jag minns tvättade hon ungefär en gång i veckan så det är inte helt osannolikt att hon förbrukade ungefär 4000 kr på tvättkemikalier om året.

Tillåt mig att sluta räkneövningarna där och istället bara avsluta med att konstatera att jag tycker att det låter vansinnigt att spendera vad som skulle vara matpengar i ett kvartal - för att tvätta kläder som inte behöver tvättas.


lördag 10 mars 2018

Äter inte folk hela grönsaken?

Det är inte helt sällsynt att jag tipsar om "nya" maträtter man kan laga hemma i syfte att få folk att  laga bättre och billigare mat men också för att tvinga mig att hitta på saker att laga hemma.

Ibland stöter jag dock på saker som jag tycker är ganska spännande och som gör mig en aning förvånad eftersom jag trodde det var fullständigt självklart att göra som jag gör.

En sak jag nyligen konstaterade är att det inte är fullständigt självklart för folk att torka bröd de av någon anledning inte hunnit äta upp innan det blev för tråkigt att äta som smörgås. Det torra brödet kan sedan antingen användas som krutong till en soppa eller sallad eller så kan man slänga det i en mixer/matberedare för att göra ströbröd.



Men okej, just detta är kanske inte så fullständigt självklart för alla och envar.

Vad jag däremot trodde var självklart var att man rimligtvis skulle kunna äta det mesta av grönsaken man köper hem men det har jag både bevittnat och fått utsagor om att det inte är. De flesta verkar förstå att man kan äta hela potatisen och hela moroten men man vill oftast skala bort skal och tråkiga bitar men däremot broccoli & blomkål, där kan man tydligen inte äta stammen?

Tänk så många wookrätter jag gjort utan att veta att man inte kunde använda stammen. Eller så många rätter med blomkålspuré jag gjort på stammen. Eller soppor. Möjligheterna är många men stammen verkar de flesta slänga helt urskiljningslöst.

En annan sak jag blev uppriktigt chockad över var när jag för ett tag sedan fick reda på att ett flertal av mina vänner kunde få för sig att köpa purjolök om det stod att man skulle ha purjolök i ett recept, skära bort den vita delen av löken och använda den i rätten och sedan slänga den gröna delen i tron att det var oätlig blast.

Jag vill att ni skall förstå att jag inte raljerar över folks okunskap här utan jag blev uppriktigt förvånad. För mig var det lika självklart som att andas, att använda hela purjolöken men det är det tydligen inte för alla.

Utöver detta förvånas jag regelbundet över den aversion folk verkar ha mot att använda sitt egna sunda förnuft och sina egna sinnen när det kommer till mat. Om du har ett paket mjölk som passerat" bäst före" datumet är det väl rimligt att öppna och lukta/smaka på mjölken för att avgöra om den är dålig? Om du har lagat mat och det har blivit över är det väl lika rimligt att lukta/smaka på detta om du inte kommit dig för att äta upp det på ett par dagar?

Tänk så mycket mat jag sett slängas, både i domestika miljöer som i offentliga, bara för att det står på paketen att produkten är dålig nu. Oöppnade, ogenomskinliga förpackningar slängs helt utan urskillning.

Men nu när du läst det här kommer du givetvis använda hela grönsaken och du kommer öppna alla förpackningar för att se om innehållet fortfarande går att äta. Dessutom kommer du försöka planera så att mat som närmar sig "bäst före" datumet blir uppätet eller på annat sätt omhändertaget så att du minskar dina matkostnader samtidigt som du hjälper till att bevara våra ändliga resurser.

Ha en go helg

torsdag 8 mars 2018

Jobba mot nedgången - Varför utdelningar är så bra

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag började blogga under senare delen av 2015 då det helt klart var en nedåtgående marknad på Stockholmsbörsen. Under våren 2016 skrev jag ganska ofta om fördelarna med att tillämpa en utdelningsstrategi eftersom man då blir glad både i uppgång och nedgång.

Sedan dess har ganska mycket pengar strömmat in i portföljen och börsen har varit god mot mig. Så till den milda grad att det nu börjar bli lite tungt att se portföljvärdet sjunka. Det är ofantligt lätt att vänja sig vid nuvarande nivå. Anchoring är en av de psykologiska effekter jag har svårast att motverka men det börjar bli dags igen att försöka ställa om så att jag faktiskt förstår att nedgångar på börsen kan vara bra.

Det är ju faktiskt så att det är mycket lättare att skapa en passiv inkomst som täcker basutgifterna om man kan köpa aktier i ett bolag med ökande vinster och utdelningar och starka kassaflöden när direktavkastningen är 6 % snarare än 3 %.

När jag började köpa Nordea som en toke under våren 2016 var direktavkastningen uppe och pendlade runt 8 % och för några månader sedan handlades aktien runt 110 kr vilket gav en direktavkastning på ungefär 5,5 %. Idag kan man köpa Nordeaaktier till en direktavkastning om ungefär 7,1 % tack vare utdelningsökningar och kursnedgång. Tror jag att Nordea kommer gå i konkurs i morgon? Nej det gör jag inte. Jag tror att det kan vara så att det närmaste decenniet kommer innebära en press på storbankerna men jag är ganska övertygad om att bolaget kommer kunna hålla kostnaderna i schack och utnyttja möjligheterna på vägen för att även framgent kunna erbjuda en hög och ökande utdelning. När aktien pendlar runt 90 kr (innan utdelningen den 15/3) då köper jag mer.

Självklart är det behagligt när aktiekurserna stiger men eftersom jag är så himla dålig på att sälja vid rätt tillfälle är det något jag försöker undvika och en kursuppgång är bara pengar på kontot när man har sålt aktierna. Utdelningen är pengar på kontot varje år.

Det är också ganska enkelt att räkna på. Den genomsnittliga konsumtionen för en familj med ett barn (dvs en familj sådan som AvL) låg 2009 på 15800 kr/mån per vuxen. Skall man täcka de utgifterna med utdelningar kan man antingen köpa en bred indexfond och tillämpa 4%-regeln vilket innebär att du behöver spara ihop 4.750.000 ungefär. Köper du en drös med bolag med relativt hög direktavkastning och väljer att bara ta utdelningen och lyckas skaka fram en genomsnittlig direktavkastning på 5,5 % vilket förövrigt är ganska nära den nivå min portfölj just nu håller; ja då räcker det med 3.450.000 kr i sparande.

Du kan alltså täcka dina kostnader på ett sparande som är 1,3 milj kr lägre. Skulle det vara så att du utnyttjar svagheter i marknaden och köper på dig banker, teleoperatörer, fastighetsbolag m.m. när det är svajigt på marknaden och lyckas skrapa ihop hela 7 % direktavkastning då behöver du inte mer än 2.700.000 kr.

Det bästa är oftast att blanda och ge men när Nobina i somras var nere på 40 kr/aktie med en förväntad direktavkastning på ungefär 8 % och med rimligt goda framtidsutsikter var jag där och fiskade. Jag fortsätter så och hoppas att jag kommer klara av att hålla huvudet kallt även framgent när börsen svajar.

Just nu siktar jag in mig på Investor, Skanska, Nordea & Swedbank men skulle vi se breda nedgångar på 10-15 % till så kommer det bli jobbigt för så mycket pengar har jag inte att handla för även om jag hade velat. Castellum nere runt 120 kr, Eolus vind runt 25 kr eller varför inte en slatt Nobina runt 48 kr kommer vara svårt att motstå.

Mer framtida inkomst till mig.

tisdag 6 mars 2018

Kollektiva nyttigheter är inte gratis

Varning för negativt budskap

Kollektiva nyttigheter är beteckningen på en vara eller tjänst som är praktiskt omöjlig att stänga ute folk från att konsumera och som inte påverkas av hur många som konsumerar den. Typiskt sett är en kollektiv nytta gatljus, isbrytning eller varför inte den centrala administrationen även om man kan ställa sig frågande till hur stor nytta vi faktiskt har av regeringskansliet och alla myndigheter och verk vi har.

En kollektiv nytta är också en sådan vara eller tjänst som är svår eller omöjlig att få individer att betala för och det kollektiva kräver då tvångsåtgärder för att betala för dessa nyttigheter - dvs beskattning.



Men bara för att du inte behöver lägga i ett par kronor i en automat för att ha tända gatlyktor när du skall promenera hem genom den mörka parken på kvällen betyder inte det att systemet är gratis.

Jag blir ganska frustrerad när mina folk i min omgivning, i bloggsfären eller än värre någon skräpig journalist på en kvällsblaska konstaterar att de har utnyttjat någonting och det var gratis. Eller när jag ser en lista på spartips där grunden är att se till att någon annan skall betala för din konsumtion.

För det kanske inte handlar om en kollektiv nytta i dess rätta bemärkelse men nog tusan är det någon som betalar för konsumtionen och det är ju inte helt ovanligt att det är du och dina grannar som gör det.

Det kan handla om att "spara" genom att tvätta i tvättstugan och passa på att sno med sig toapapper från toaletten i tvättstugan. Vem tror man betalar för det?

Eller varför inte spartipset att sno med sig tvål från hotellrummet eller att ta kontorsvaror från jobbet. Detta är i bästa fall korkat eftersom det kommer landa på din faktura på något vis och i värsta fall är det olagligt.

Ett annat ganska vanligt fenomen jag ställer mig frågande till är de som klagar på tv-avgiften för att i nästa andetag hävda att man kan ta del av alla program gratis på SVT Play. Njaä, du parasiterar på resten av samhället - det är vad du gör. Jag störde mig på tv-avgiften så mycket att det resulterade i att jag kopplade bort mig från nätet och kan sedan ett tiotal år inte nyttja public service annat än när jag råkar sitta i bilen och lyssna på radion men då väljer jag alltid en reklamradiokanal framför det statliga alternativet.

Jag är många gånger kritisk till vad våra skatter används till eller vilka kostnader som bakas in i hyran/avgiften. Jag har suttit i ett flertal bostadsrättsstyrelser och politiska nämnder och jag skulle gissa mig till att en ganska stor anledning till att jag nu är flintskallig beror på alla gånger jag slitit mitt hår i desperation över alla dumma beslut som fattats.

Jag tycker det är tröttsamt att behöva betala för att folk klottrar på husväggarna eller förstör busskurer men jag är samtidigt nöjd över att någon annan tar hand om att beställa klottersanering och jag är ganska nöjd över att vi på de flesta ställen har en ganska hygglig kollektivtrafik men jag vet också att det kostar och att det i slutändan är jag som betalar för det. Därför har jag inte som fredagsnöje att slå sönder glasrutorna i busskuren och skulle Joy växa upp till klottrare kommer jag göra allt jag kan för att tvinga henne att städa upp sin egen skit.

Att inte arbeta

Det förekommer också diskussioner om att den som sparar ihop en massa pengar och slutar arbeta och istället lever på sina besparingar tillhör kollektivet som utnyttjar systemet och får mer än de ger. Till det säger jag - Så Fan heller.

Kapital beskattas och för att jag skall kunna skaka fram alla de där pengarna måste jag ha en inkomst som jag kan spara av och den beskattas. Ju högre inkomst desto lättare är det att spara och ju mer betalar man i skatt. På det hela taget är det högst sannolikt att den som efter ett par decennier börjar leva på sitt kapital och den som arbetar tills pension bidrar ungefär lika mycket givet lite olika faktorer. För den intresserade rekommenderar jag FruEfficientBadass på ämnet.

De som däremot parasiterar är de som väljer att inte arbeta men kräver att bli försörjda av staten. Eller de som lever i den svarta ekonomin. Eller de som okynnesutnyttjar kollektiva nyttigheter för att sprida sin egen konsumtion på andra. Det finns ganska gott om människor som på ett eller annat vis, medvetet försöker tillskansa sig så stora fördelar som möjligt från det kollektiva utan att bidra själva och det stör mig.

Jag betalar givetvis inte mer skatt än jag behöver och jag går inte tillbaka till tandläkaren med pennan jag råkade få med mig när jag tankspritt stoppade den i fickan efter att signerat kvittot men jag betalar den skatt jag förväntas betala och jag försöker låta bli att okynnesduscha i timmar där hemma för jag vet att det antagligen är jag som får betala kalaset på ett eller annat vis.

Så, kan vi sluta låtsas att saker är gratis bara för att någon annan betalar?


måndag 5 mars 2018

Måndagskollen v10 - Köper Nordea & Investor samt flyttar Hemfosa

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Förra veckan köptes det bara in en handfull Nordeaaktier förutom de 400 st Slottsvikenaktierna jag skrev om. Det svajar en del på börsen nu och det är kul men det är också lite påfrestande och då är det viktigt att hålla sig till sin strategi och försöka känna sig bekväm med sina beslut.

Jag har äntligen fått tag i lite extra pengar vilket innebär att jag har lyckats plocka ned belåningen till en bit under 10 % igen vilket känns skönt. Nu skall jag bara försöka låta bli att spendera en massa pengar i en eventuell börsnedgång. Med lite tur kan jag få mig en skatteåterbäring innan börsen kraschar.



Jag är alltid ute efter bra deals och jag tycker att det känns som en bra deal att köpa Nordea runt 90 kr, Skanska för 160 kr eller därikring eller varför inte Investor A för 350 kr och med 27 % substansrabatt. Men ge det en 10 % till i nedgång så finns det en hel del jag tycker ser ganska smakligt ut och då kommer det bli riktigt svårt att hålla sig borta från köpknappen.

En annan sak jag gjorde i förra veckan var att flytta in den halvan av mitt Hemfosainnehav som jag hade utanför ISK in i en ISK. Det kommer innebära att jag får skatta för en hel del vinst men en del av vinsten kommer jag kunna kvitta mot räntekostnader m.m. och nu när kursen backat 15 kr kändes det som ett hyggligt läge. Skall man vara petig kommer det ta ungefär 3 år innan årets skattekonsekvens är återbetald av fördelen med att flytta in aktierna, allt annat lika, och det är faktiskt inte särdeles lång tid.

Nu vill jag att det skall bli vår och att familjen AvL skall bli frisk igen.

Ha en bra vecka allihopa

lördag 3 mars 2018

Veckans recept: Vegetarisk lasagne

I de absolut flesta fall tycker jag att det saknas någonting i den vegetariska maten. Det saknas kött.

Ofta funkar det eftersom vi inte äter vegetariskt på heltid så någon eller några dagar i veckan gör ju inget och ibland kan man lura smaklökarna lite genom att ge en ostbit lite stekyta men i de flesta fall skulle den vegetariska rätten må bra av lite extra kött men jag har hittat en rätt där jag faktiskt inte kan säga att jag tyckte att det var så.

För snart ett år sedan byggde jag ihop ett eget recept på vegetarisk tacofärs som jag tyckte var väldigt nära originalet. Så nära att jag inte tyckte att det spelade någon roll annat än att det är enklare med köttfärs.



På samma tema har jag nu skakat fram ett recept på vegetarisk lasagne som gör att jag inte kan tycka att jag saknar köttet. Eventuellt handlar det om att just färs i finfördelad form är enklare att byta ut än kött i bitar av olika slag för då är det inte bara smaken som jobbar mot en utan massor av olika sensoriska delar som konsistens, utseende osv.

Vegetarisk lasagne

I grunden var det här himla enkelt. Jag tenderar att göra en vanlig köttfärssås när jag gör lasagne och det verkar ju vara standard om man tittar i exempelvis det här receptet från Arla. Jag brukar alltid dryga ut med ett par-tre morötter som jag steker med löken. Jag brukar dessutom inte vara särdeles försiktig med kryddningen utan det blir en del timjan, chili och kanske någonting annat beroende på dag.

Det enda jag behövde göra för att göra den vegetarisk var att byta ut köttfärsen mot 1 dl röda linser och 1 dl gröna linser. Jag blandar sort för jag upplever att de röda ger en unik krämighet och och bidrar till smakupplevelsen och de gröne ger konsistens. Man kan behöva späda med vatten under kokningen eftersom linserna suger åt sig på ett sätt som inte köttfärsen gör.

Klart

Ekonomi

Om vi antar att det enda jag gör är att byta ut köttfärs mot linser och bortser från att jag också hivar i ca 300 g morot blir ekonomin ungefär den följande. 400 g köttfärs kostar ungefär 20 kr eftersom jag sällan köper den om den inte är rejält prissänkt. 39-49 kr/kg brukar det bli men jag är inte så petig med om det är nöt eller fläsk eller både och.

Linserna kostar ungefär 22 kr/kg. Jag köper det så sällan att jag inte brukar använda mig av extrema rabatter eller försöka hitta superstora förpackningar. Eventuellt går det alltså att hitta billigare. Kokar man 2 dl linser får man ungefär 500 g färdig produkt men då är köttfärs mer näringstätt så det går väl på ett ut kan jag tänka mig. 2 dl linser går på ungefär 4 kr.

Man sparar alltså 16 kr eller 4 kr per portion lasagne man gör. Det är inte fy skam. Man sparar dessutom en hel del på miljön vilket kan ses som en extra bonus.

Och givet att du inte är helt värdelös på att laga mat eller sitter med smaklökar i klass med Carl Jan Granqvist så utmanar jag dig att känna någon betydande skillnad på den här typen av lasagne och en med köttfärs i.

Lycka till