fredag 22 juni 2018

Trevlig midsommar

Årets midsommar firas ganska stillsamt tillsammans med vänner. I år finns det flera ganska nya människor på plats där vår dotter är en av de äldre med sina 1,5 år avklarade. Eftersom barnaskaran utökats en del på sistone bland vännerna blir mängden alkohol som konsumeras avsevärt reducerad men jag är inte ledsen för det.

Midsommar för mig är mest en av de tre, fyra ursäkterna man har varje år för att äta inlagd sill och eftersom jag tycker det är rätt gott tar jag alla chanser jag kan få oavsett om det serveras nubbe till eller inte.

Jag hoppas att ni allihopa får en trevlig midsommar och att ni i morgon inte lider för mycket av er dillallergi*.



* Jag gissar att detta inte är ett särdeles internt skämt utan att de flesta borde veta vad det handlar om men för den som inte vet så är det ju så att på midsommar har man ju mängder av dill i både potatisvattnet och snapsen, på kräftskivan har det varit dill i kräftspadet osv och vid alla dessa tillfällen tenderar man att må dåligt dagen efter och ha ont i huvudet. Alltså måste man lida av dillallergi.

torsdag 21 juni 2018

Månadens köp i AvL-portföljen - Latour och Investor

AvL-portföljen startade i början av maj 2016 som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar (500 kr) varje månad om man bara var långsiktig nog.



Den absolut första aktien vi köpte var Investor A för 278 kr. Vi köpte två. Sedan dess har vi köpt några till och nu var det dags igen. Jag är bekväm med att långsiktigt ha ett gäng investmentbolag som stommen i den här portföljen och det är vad som kommer hända. Vi köpte också våra första aktier i Latour den här månaden så nu äger vi Investor, Latour och Svolder vilket jag tycker ger en bra spridning över branscher och bolagsstorlekar. Man får en god portion onoterat också vilket är trevligt och det finns till och med lite utländskt i portföljen tillsammans med en ganska billig "småbolagsfond". De här tre bolagen kommer framöver få en stor del av sparpengarna givet att jag inte hittar andra bolag som känns viktiga att köpa.

Köp

Den 15/6 köptes 3 st aktie Latour B för 95 kr/st och den 19/6 köptes 1 st Investor A för 362,8 kr vilket totalt summerar till 648 kr efter Nordnets konstiga avrundningar. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar




I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 15763 kr (insatt 14500 kr). 

Det går upp och det går ned precis som man kan förvänta sig men jag tycker ändå att vi börjar se en stabil portfölj som förhoppningsvis kan avkasta lite bättre än börsen som helhet.

tisdag 19 juni 2018

Läsarfråga - Vad tycker du om den här fondportföljen

Jag får ibland frågor där frågeställaren vill att jag tar ställning till en specifik portföljsammansättning eller en specifik investering och jag försöker låta bli att ge den typen av direkta råd eftersom jag inte anser att det är min plats och det är dessutom farligt för mig och frågeställaren eftersom det finns så mycket mer i djupet av en sådan fråga att ta hänsyn till.



Med det sagt måste jag ta upp en fråga jag fick för ett tag sedan där frågeställaren ville att jag skulle titta på en fondportfölj. Personen sparar baserat på råd mottagna från en finansiellt kunnig och insatt vän till familjen. Rådgivaren arbetar inte på SEB men frågeställaren använder SEB till alla sina bankärenden.


Det här är listan över fonder jag fick i uppgift att analysera. Min spontana reaktion är - Herre min skapare; vem i helvete föreslår en sådan lista?

Låt oss ta en bild till bara för att göra det hela lite tydligare innan jag börjar berätta vad jag tycker.


Det enda jag gjort är att sortera dem lite och letat fram vad fonderna kostar. Jag har ingen aning om portföljvikter eller sparvolymer men rent generellt kan vi börja med att lista ut vad vi har att göra med här.

Den första fonden är en svindyr hedgefond som presterat kasst. Därefter följer ett gäng vettiga indexfonder som verkar vara ungefär det bästa SEB erbjuder. Därefter kommer ett antal fonder med syfte att få tillgång till lite mer exotiska marknader och sist men inte minst har vi fyra, ni hörde rätt, FYRA räntefonder. Till räntefondernas försvar kan man konstatera att det är en blandning av långa och korta räntor med spridning över världen vilket gör att det där förmodligen är ett försök att skapa en bred och balanserad ränteportfölj.

En sak jag faktiskt vet om portföljinnehavaren är att hen är fullständigt novis på området och gör bara som hen blir tillsagd.

Min analys

Det är en välbalanserad portfölj givet att vikterna är rimliga så jag skulle säga att det är ett gott försök att skapa en välbalanserad och heltäckande portfölj med en rimlig chans till avkastning samtidigt som man håller nere risken. Det jag tror är problemet är att SEB erbjuder ett begränsat fondutbud. Skulle det vara så att du är kund till SEB får du gärna verifiera eller dementera mitt antagande.

Det som plågar mig med det här upplägget är att det är svindyrt och skitkomplicerat. Jag har vid tillfälle skrivit en handfast guide till ett enkelt sparande för den som vill starta. Den består i huvudsak av några enkla steg.

1: Starta ett konto hos en nätmäklare. Det borde inte ta dig mer än 5 minuter och det ger dig tillgång till tusentals fonder av alla de slag.

2: Sätt i ordning ett autogiro som drar pengar direkt vid löningen. Det är också skitlätt och lägger på ytterligare 2 minuter. Se till att sparandet går in på ett ISK-konto.

3: Välj fonder. Detta steg är egentligen integrerat i steg två men låt oss kika på det som ett separat steg.

Skall en sparnovis ha en chans att förstå vad som händer behöver det vara lätt och för att personen inte skall bli lurad behöver det vara billigt och så bra som möjligt. Därför tycker jag att det räcker med ett par-tre fonder. En globalfond exv Swedbank Robur Access Global och en fond med riktigt hög tillväxtpotential exv Tundra Sustainable Frontier Fund. Det är allt som behövs för jag tycker att man kan ha den eventuella räntedelen av portföljen på ett vanligt sparkonto med så hög ränta man kan få. Vill man kan man öka på sverigedelen av portföljen genom att välja en svensk indexfond exv SPP aktiefond Sverige A.

Allt beror givetvis på ambition och sparhorisont men de här pengarna skall växa i 30-40 år och då tycker jag att man med fördel kan köra 60 % globalfond, 20 % Sverige, 10 % tillväxt och 10 % ränta.

Svårare än så behöver det inte vara.

4: Sluta aldrig spara

Klart

Slutsats

För oss som tycker att det här är skitkul är det kanske av intresse att göra det svårare än det måste vara men för någon som bara vill spara pengar för att trygga sin framtid är det vettigt att göra det lätt.

Ovanstående portföljförslag behöver du aldrig justera men om du vill kan du en gång om året se till att andelarna fortfarande är de samma och är de inte det längre är det bara att sälja några fondandelar där andelen ökat och köpa där det är lite lite.

5-10 år innan du behöver pengarna kan det vara aktuellt att justera så att en större del blir ränta och en mindre del blir de övriga fonderna för att minska svängningarna lite och det är allt du behöver fundera på.

lördag 16 juni 2018

Bokrecension: Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Ytterligare en bok i serien lättlästa nybörjarböcker inom ekonomiområdet är Joel Blads Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi.


Som trogen följare av bloggen vet du att jag på senare tid läst en hel del grundläggande ekonomilitteratur och nu har jag till och med lagt upp en sida på startsidan som jag döpt Böcker. Där har jag samlat alla mina recensioner för den som är intresserad.

Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Det här är en mycket lättläst nybörjarbok som tar upp det mest grundläggande om sparande och investerande. Det är samma bok som alla andra nybörjarböcker med den skillnaden att den här boken är välskriven vilket tyvärr inte är jättevanligt.

Det enda som stör mig är att bokens format och stil påminner om en barnbok. Den är ju skriven för nyblivna föräldrar och tanken är kanske att detta format skall tilltala och skapa en igenkänningsfaktor men jag blir bara avogt inställd eftersom det känns som om jag läser en barnbok.

Den är dessutom så grundläggande att den lika gärna hade kunnat vända sig till en mellanstadieklass snarare än vuxna personer. När man tittar på svensk sparstatistik och genomsnittlig konsumtion kan man väl för all del ifrågasätta huruvida vi som folk är vuxna när det kommer till sparande. Det krävs ju heller inte särdeles mycket för att kunna bli förälder och kombinerar man dessa två faktum kanske det är rimligt att skriva en bok med ett skriftspråk anpassat för lågbegåvade.

Med det sagt - har du aldrig någonsin funderat på att du skulle kunna göra någonting annat än att shoppa upp hela lönen samma dag du hittar den på kontot är den här boken bättre än mycket annan skit jag läst det senaste halvåret. Har du däremot startat ett eget sparande i aktier eller fonder är boken förmodligen för grundläggande för dig.

torsdag 14 juni 2018

Aktietävling - En vänskaplig inspirationsövning

En av målsättningarna med bloggen har alltid varit att inspirera folk i min närhet till att ta ett större ansvar för sin privatekonomi och att försöka erbjuda verktyg som kan hjälpa dem mot en tryggare ekonomisk framtid.

Det är nu inte så himla många av mina vänner som hoppar av glädje när jag snöar in på sparande och investeringar men jag är övertygad om att de flesta skulle må ganska bra av att engagera sig aningen mer än de gör.



Med inspiration tagen från Gottodix anordnade jag en aktietävling för de som visade intresse för en sådan och döm om min förvåning när det visade sig att vi tillslut var 15 personer som deltog. Vi väljer upp till fem aktier och bestämmer hur stor del av portföljen som skall allokeras till varje aktie. Man tillåts hålla kontanter om man önskar och man får bestämma hur utdelningarna skall hanteras (direkt återinvestering eller till kassan). Vi tillåts balansera om eller välja nytt sista dagen i varje kvartal och valbara aktier är de stora listorna i de nordiska länderna. Den som skakat fram den bästa totalavkastningen vid årets slut vinner.

Jag måste säga att mina vänner slog mig med häpnad när det gällde kreativitet. Förutom jag själv tror jag inte det är fler än möjligtvis två som någon gång direktinvesterat i aktier och de flesta har aldrig sparat på annat sätt än sparkonto men vi har portföljer som har gått upp 15-20 % sedan årsskiftet vilket är långt mer än min portfölj genererat både i och utanför tävlingen.

Eftersom det gått så bra är jag nästan sugen på att hitta på någonting liknande för en bredare publik men vi får väl se om latmasken vinner eller min önskan att sprida glädje. En sak är dock säker och det är att man kan få reda på spännande saker givet att man bara vågar fråga.

tisdag 12 juni 2018

Vi binder bolånet - Så får vi 1,19 %


(Det här är INTE ett sponsrat inlägg. Det är en diskussion om bolån i allmänhet
och vår situation i synnerhet.)

Tänka sig. Det där är en rubrik jag aldrig trodde att jag skulle sätta på ett inlägg för det var en händelse jag aldrig trodde skulle inträffa men tydligen är det jädrigt kallt nere hos herr Lucifer idag.

Bakgrund

Det finns en hel del studier på ämnet och det finns också en rad förståsigpåare som konstaterar att det alltid varit bättre att köra rörlig ränta på bolånen än att binda dem. Ur ett ekonomiskt hänseende i alla fall. Att binda räntan är att teckna en försäkring. Man vet alltid vad man kommer att betala, man behöver inte vara orolig för räntehöjningar under lånets bindningstid men denna trygghet kostar.

Bankerna har massor av människor som räknar och analyserar räntan och när deras prognoser är klara erbjuder de en bunden ränta på en viss tidsperiod. Denna bundna räntan inkluderar alla deras antaganden om framtiden plus en riskpremie som tar höjd för oförutsedda händelser.




Vi kan ta ett enkelt exempel.

Den förste juli 2016 sänkte riksbanken referensräntan till -0,5%. Om din bolånebank då antog att det med hygglig säkerhet skulle vara så att referensräntan skulle ligga på -0,5% i två år framöver och deras rörliga ränta var exv 1,5 % vore det rimligt att anta att en bunden ränta skulle vara 1,5 % också men eftersom det alltid finns en risk att någonting händer i ekonomin behöver banken ta höjd för att räntorna förändras så deras erbjudande kanske blir 1,99% bunden ränta i två år. De där 0,49 % är bankens säkerhetsmarginal och en försäkringspremie du betalar för tryggheten att veta vad ditt bolån kommer kosta.

Under en mycket lång tid har vi haft sjunkande räntor men det är inte osannolikt att vi inom en relativt snar framtid kommer se höjda räntor igen. Just nu verkar det dock vara så att bankerna inte tror på höjda räntor de kommande åren eftersom de flesta banker har samma rörliga ränta som bunden ränta med löptiderna 1-2 år. Det är först på mellan 5-10 års sikt som den bundna räntan är lite högre än den rörliga så varför skulle man binda räntan idag?

Det är väl mer sannolikt att priskriget och konkurrensen på bolånemarknaden kommer pressa räntan de kommande åren? Bankernas marginal på bolån har aldrig varit högre än nu och om riksbankens referensränta når +/-0 skulle det snarare erbjuda bankerna möjlighet att sänka bolåneräntan än att höja den eftersom de inte behöver kompensera för kostnaden att hålla kontanter.

Men för oss är det annorlunda.

Vår situation

När vi tecknade vårt bolån var vi två relativt välbetalda individer utan barn. Jag förhandlade med en rad olika banker och tillslut visade det sig att Danske Banks erbjudande till de fackligt anslutna var det mest gynnsamma för oss eftersom de andra bankerna vägrade krypa under 1,5 %. Danskes erbjudande var då 1,32 % rörlig ränta (idag är den 1,34%).

Sedan dess har vi gått ned i arbetstid, fått barn, köpt bil osv. Dessutom har föreningens avgift höjts så vår bolånekalkyl skulle se väldigt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan.

Det är nu inget vi oroar oss för särdeles mycket för våra kalkyler skulle kvickt gå att lappa ihop bara vi började jobba igen men det känns ändå fullständigt orimligt att anta att bankerna skulle överösa oss med erbjudanden som var avsevärt bättre än det vi har idag (jag har också kikat runt hos en del banker och konstaterat att deras erbjudanden till oss försämrats även inräknat fulla löner m.m.).

Det finns en rad nischaktörer med bra erbjudanden men antingen finns det krav på betydligt lägre belåningsgrad än den vi har eller så är erbjudandena i paritet med det vi har eller så finns det en inbyggd risk i erbjudandet vilken jag inte är beredd att ta.

I detta skall man också vara medveten om att våra erbjudanden från storbankerna mfl skulle bli avsevärt bättre om vi var beredda att teckna en rad försäkringar hos banken, flytta våra pensioner och samla vårt sparande hos dem men låt oss anta att vi skulle kunna komma ned till 1,1 % rörlig ränta istället för 1,34 %. Det innebär en kostnadssänkning på 1680 kr per miljon i lån och år efter ränteavdrag. Kostnaderna för alla försäkringar och utbudsförändringar i sparandet skulle med marginal motverka den besparingen.

Vi är alltså inte särdeles benägen att ta risker med vårt bolån, erbjudandearsenalen för oss är inte så himla lockande jämfört med det vi har och bundna räntor tenderar att innebära en ökad kostnad vilket vi inte ser som lockande då vi heller inte har behov av den tryggheten.

Ett erbjudande vi lockas av

För några veckor sedan släppte Danske Bank ett erbjudande om att binda räntan i två år till 1,29 % eller 1,19 % ränta. För att få ta del av 1,19 %-erbjudandet måste man sätta in 100.000 kr på banken förutom att man måste tillhöra ett av de förhandlande fackförbunden och flytta, teckna eller ha ett bolån i Danske Bank.

Vi uppfyller de två senare kriterierna så jag kontaktade banken och frågade vad som gällde med de där 100.000 kronorna. Önskemålet från banken är att pengarna skall vara ett långsiktigt sparande men man har givetvis tillgång till pengarna under löptiden och man är fri att göra vad man vill med dem.

100.000 kr är mycket pengar; det har jag full respekt för men vi har den möjligheten så vår plan är att studsa 100.000 kronor mot ett sparkonto lagom lång tid för att binda våra bolåneräntor. Vad vi sedan gör med pengarna återstår att se.

1,19 % är ett erbjudande som dels sparar oss pengar, dels kan jag sluta fundera på att försöka hitta bättre deals och erbjudandet är såpass bra att jag inte tror att vi kommer att få ett erbjudande inom den löptiden som är så mycket bättre att jag blir riktigt missnöjd över valet att binda räntan (jag skriver JAG här för det är herr AvL som bryr sig. Antalet gånger fru AvL reflekterar över bolåneräntan per år kan räknas på ena handens tumme och då tar man nog i).

Summering

Vad tror ni om detta? Är jag dum i huvudet som binder räntan?

Min logik är att enda chansen för oss att få en lägre ränta är om en annan bank erbjuder en lägre ränta till oss och chansen att det händer tror jag är mycket låg. Att sitta kvar på rörlig ränta kommer med mycket stor sannolikhet inte ge oss en lägre kostnad än den vi får med bundet eftersom den erbjudna bundna räntan är så mycket lägre än den rörliga (vilket i sig är ganska sällsynt).

Dessutom ser jag risken med detta upplägg som begränsad. Bindningstiden är två år vilket inte är så himla lång tid. Vill vi flytta kommer det bli till större varför det är osannolikt att vi inte kommer kunna behålla våra villkor. Skulle det komma bättre erbjudande inom bindningstiden kan det inte röra sig om särdeles stora summor att spara.

Så vad tror du?



lördag 9 juni 2018

Whiskas - Om pensionären själv får välja

Jag såg en bloggkommentar där man konstaterade att svenska pensionssystemet är så dåligt att de fattigaste pensionärerna inte har råd med vanlig mat utan de tvingas äta kattmat. Det fick mig att googla lite och jag hittade lite olika artiklar med anekdotisk bevisföring om folk som känner sig tvingade att äta kattmat för att de inte har råd att äta människoföda.

Detta fick mig att fundera. Inte över ersättningsnivån till pensionärerna utan snarare huruvida det är billigare med kattmat än människomat. Ytterligare googling inträffade och jag kunde ganska snabbt konstatera att det är relativt sällan finns vettiga innehållsförteckningar på kattmat när man letar på nätet.



Jag vet givetvis inte heller vad man väljer att äta, torrfoder eller blötmat men låt oss för ett ögonblick fundera över näringsvärdet ett ögonblick. Det lilla jag hittat är att blötmat ligger någonstans mellan 100-150 Kcal/100g och torrfoder ligger ungefär 3 ggr högre. Torrfoder kan du hitta för ungefär 15 kr/kg och blötmat för 10 kr/kg.

Låt oss sjuka ut lite här och räkna lite på det. Man borde kunna gå runt på 1700-2000 kcal per dag även om man är relativt aktiv vilket skulle innebära att man behöver 1,6 kg blötmat eller 600 g torrfoder per dag för att överleva. Det skulle innebära att man lägger 16 kr respektive 9 kr per dag på mat om man uteslutande äter kattmat.

Humanvarianten skulle kunna innebära havregrynsgröt med lite mjölk och äppelmos till frukost och kvällsmål. Till lunch kanske man väljer att äta en linssoppa och ett par skivor hembakt bröd med bordsmargarin och till middag tycker jag vi lyxar till det och äter köttfärssås och spagetti.


Kostnaderna är beräknade utifrån vad jag lägger på råvaror när det är rimligt billigt på exempelvis Willys. Givetvis går det utmärkt att laga billigare mat än så här men det skulle kunna vara en rimlig tanke. Man kan också tänka sig att man vill ha lite variation i sitt liv men tittar vi på Micke på Sparo klarar han sig på 600 kr/månad och det blir ju ungefär 20 kr/dag så det behövs inga fantasisummor för att klara sig ganska bra när det kommer till mat.

Skillnaden skulle alltså bli, givet att du endast äter torrfoder, 5,50 kr/dag eller 165 kr/månad att äta vanlig mat jämfört med kattmat. Nog för att man kan ha små marginaler i sin ekonomi men 165 kr i månaden kan man skaka fram genom att gå en lång promenad varje dag där man hittar ett par pantburkar och när man kommer hem gör man ett par enkätundersökningar för något panelbolag.

Ett annat sätt att lösa det hade ju kunnat vara att vara förutseende för det hade bara krävts ett månadssparande på 8 kr/månad med 10 % avkastning under ett yrkesliv för att ha en portfölj värd 50.000 kr vilken med 4%-regeln kan generera 165 kr/månad extra. Den som ärligt kan säga att hen inte under några omständigheter hade kunnat spara, i genomsnitt, en tia i månaden fram till pensionen (i Sverige) har haft ett långt tuffare liv än jag kan föreställa mig.

Summering

Det här skall absolut inte ses som att jag klankar ned på människor som har det svårt för jag vet alldeles för väl hur det kan vara. Det här är mer en räkneövning som beskriver det absurda i att föreställa sig att man "måste" äta kattmat när man blir gammal för att man inte har råd med vanlig mat.

Jag föreställer mig nämligen att det oftast finns mängder av andra områden man kan spara på framför maten. När jag levde på a-kassa ett år i min ungdom och fick 6000 kr före skatt bodde jag själv i en tvåa på 68 kvm, hade bil på en inomhusgarageplats, jag hade tv med kabelabonnemang och dator med bredband, både mobil och fast hemtelefon samt att jag rökte. Det fanns jävligt många saker jag kunde avvara men jag valde att äta ganska spartanskt för jag prioriterade andra saker. Jag valde.

För all del var ovanstående under en begränsad tid men det visar ett mönster som jag gissar finns hos ganska många som hävdar att de har dåligt ställt. Det är heller inte den enda perioden av mitt liv då jag valt att prioritera andra saker framför framtida rikedom och trygghet.