torsdag 21 februari 2019

Definitionen av ekonomisk frihet i 7 steg

Vi som bloggar om sparande, privatekonomi och finansiell frihet slänger oss ofta med uttryck som rikedom, frihet, trygghet osv men det är sällan vi definierar begreppen.

Det beror förmodligen på att det dels är skitsvårt att sätta en stämpel som klart och tydligt definierar de olika begreppen men också för att de olika orden har olika innebörd för olika människor. Vad innebär ekonomisk frihet för mig?

Jag kan konstatera att det finns folk som definierat finansiell frihet på sätt som överensstämmer med hur jag ser det och den bästa beskrivningen jag hittat tycker jag att Joshua Sheats levererat i podden Radical personal finance ep174.


Han beskriver 8 steg (7 steg av olika grader av frihet och steg 0). Det första steget, steg 0 är när man är ekonomiskt beroende. Alla har varit där. Någon gång föddes man och var helt beroende av andra för sin egen överlevnad.

Steg 0: Ekonomiskt beroende

De sju följande stegen är olika grader av ekonomisk frihet och fritt översatt är de som följer:

Steg 1: Kreditvärdig (solvent)

Steg 2: Ekonomisk stabilitet

Steg 3: Fri från skulder

Steg 4: Ekonomisk trygghet

Steg 5: Ekonomiskt oberoende

Steg 6: Ekonomisk frihet

Steg 7: Ekonomiskt överflöd


Stegen förklarade

Joshua beskriver det som en resa. Du börjar i beroende och kan givetvis hamna där igen även efter barnaåren men strävan är uppåt i pyramiden för den som är ute på en finansiell resa.

Steg 1 handlar om att komma så långt att man kan försörja sig själv utan hjälp från andra. Man skaffar sig en inkomst och kommer ifatt sina räkningar.

Steg 2 är när man kommit så långt att man dels klarar alla nuvarande utgifter men att man också lyckas bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter. Det är aningen deprimerande att veta att huvuddelen av mänskligheten aldrig passerar det här steget och då finns det fem steg kvar. De flesta kommer inte ens till det här steget tyvärr varför det är viktigt att reflektera över hur lyckligt lottade vi är som fortfarande kan arbeta oss uppåt i strukturen.

Steg 3 som beskrivs som frihet från skulder är inte nödvändigtvis att man skall betala av alla skulder man har för vissa skulder kan vara värdefulla. Dock handlar det om att betala tillbaka alla gamla skulder till vänner och familj. Eventuella kreditkortsskulder, blancolån och billån.

Man skall inte ha skulder som uppkommit för konsumtion eller för att köpa deprecierande tillgångar.

Det skall också finnas en plan för skulder som uppkommit för att man köpt tillgångar vilka förväntas stiga i värde men den här typen av skulder kan fortfarande vara rättfärdigade för att bygga en större trygghet men man måste ha kontroll.

Steg 4 är när du lyckats frikoppla dina grundläggande utgifter från behovet att arbeta för att betala för dem. Du har helt enkelt inkomstströmmar vilka kan betala för de mest grundläggande kostnaderna i ditt liv utan att du aktivt behöver gå till jobbet. Här snackar vi mat, boende, grundläggande försäkringar, el och vatten och transporter. Ingen lyx utan ren överlevnad.

Steg 5 är steget då jag anser mig vara ekonomiskt fri och många bloggare verkar dela den åsikten. Här handlar det om att man skall ha (passiva) inkomster som täcker den nuvarande standarden man har på tillvaron.

Här skiljer sig givetvis nivåerna åt. Vissa anser att det är livsnödvändigt med en 30 meter lång segelbåt, ett sommarhus på Marstrand och ett i Marseille vid sidan av villan på Lidingö. Det är absolut nödvändigt att man har tre sprillans nya bilar per hushållsmedlem, att man bara har den senaste mobiltelefonen och det enda man kan dricka är champagne. Allt skall givetvis vara möjligt att uppnå när frugan tar hand om de tre barnen och mannen arbetar på bandet på Volvo.

Andra har lite mer modesta önskemål med livet där en ostmacka och kaffe ur en termos intaget sittandes på en granitklippa på Bohuskusten är höjden av lycka. Att sedan kunna vara frisk nog att cykla hem till den lilla villan någon mil från det mesta där man uppfostrar sina barn i fred och frihet med det mesta av dagarna lediga och tillsammans med sin partner; är livet på en pinne.

Var och en får bestämma sin egen lycka.

Steg 6 är då du har tillräckligt för att inkomsterna också skall tillåta dig att förverkliga en dröm du har men som inte riktigt ryms i dagens livsstil eller budget. Det kan vara en resa, en fräck bil, en spännande upplevelse eller vad man nu kommer på och drömmer om. Någon vill åka till ett krigshärjat område och volontära. Någon annan drömmer om att besöka 100 länder och en tredjes högsta dröm är att köra Ferrari. De flesta drömmar kräver medel och på den här nivån har du medlen även om det givetvis kan finnas annat som hindrar.

Steg 7 är slutligen steget då du har så mycket pengar att de med god marginal täcker alla dina behov. Nu har du nått nivån då du på allvar måste fundera på att förvalta pengarna på bästa sätt och att dessutom försöka se till att pengarna förvaltas ansvarsfullt även när du inte kan göra det längre. Du må vara finansiellt trygg men nu handlar det om att se till att överskottet förvaltas på ett hållbart sätt.

Summering

Jag kommer återkomma till den här listan på olika vis men jag ville börja med att ge ett ramverk, någonting att referera till. Du får gärna komma med synpunkter om du inte håller med om uppställningen. Det är alltid kul att utvecklas.

En första reflektion jag kommer till är att jag glatt kan konstatera att även om jag för tillfället arbetar på steg 3 handlar det i huvudsak om egna val och det är väldigt skönt. Vi har exempelvis ett billån och jag belånar portföljen men räntan på billånet är under 2 % och aktielånets ränta är också mycket låg. Huvudanledningen till att vi valt att ha dessa lån är också för att just räntan är låg och möjligheten till högre avkastning på andra tillgångar är stor varför dessa lån är väl avvägda för att maximera avkastningen på pengar snarare än ett behov för att finansiera en livsstil.

Skulle vi lösa dessa lån skulle vi fortfarande ha en god bit kvar till nivå fyra och jag vill nog ändå känna att bostadslånet vi har fortfarande ligger lite i luften. Vi har fortfarande nettoskulder och jag kommer inte känna mig ekonomiskt trygg innan jag med enkelhet kan gå in på banken och göra mig helt skuldfri om jag skulle vilja det.





tisdag 19 februari 2019

Lycka är att missa spårvagnen

Vi har haft en period av snö, slask och is i Göteborg och under de förhållandena vågar jag inte cykla till jobbet så jag köpte mig ett månadskort och började åka kollektivt till jobbet.

En dag för inte alls länge sedan stod jag och väntade på spårvagnen på hållplatsen nära där jag bor. I Göteborg är det ganska ovanligt att man behöver vänta särdeles länge på kollektivtrafik och är du inom spårvagnsnätet är det bara i ytterområdena du inte kan hoppa på någon form av kollektivtrafik inom loppet av 10 minuter från det att du kom till hållplatsen.


Så där stod jag. Det var mitt i värsta rusningen och det strömmade till folk hela tiden. När jag hade stått där i ungefär tre minuter var vi uppskattningsvis 70 personer på hållplatsen. Jag roade mig med att räkna folk. Jag är längre än de flesta, lyssnar på podd och har inget bättre för mig.

Det var ändå en ganska mysig morgon. Det var straxt under nollan, det började sakta ljusna och det regnade inte. Men folk var uppenbart stressade.

Så kom då spårvagnen tillslut. Jag var bland de som väntat längst med mina 6 minuter. Jag hade hunnit notera att det skulle komma tre spårvagnar inom loppet av någon minut så jag var verkligen inte stressad att hinna med den första för alla går dit jag skall dvs in till centrum. Innan den första spårvagnen hade stannat kunde samtliga på hållplatsen se spårvagn nummer två straxt bakom ettan.

Den första vagnen var i det närmaste full när den anlände. Eller ja, jag hade tyckt att det var lite obekvämt att försöka tränga mig in där. Så tidigt på morgonen är jag sällan redo att vara fullt så intim med en samling främmande män men det kan vara mina trångsynta fördomar som spelar in. Var och en får självklart välja men jag avstod. Det gjorde inte de andra.

När spårvagn två gled fram var vi ett tjugotal kvar på hållplatsen och då kunde man stillsamt bevittna spårvagn tre närma sig ett femtiotal meter längre bort.

Jag väntade tålmodigt eftersom även spårvagn två saknade lediga sittplatser och jag är en bekväm jäkel. Det blev dock för mycket för mina medresenärer. Spårvagnen hade ju oceaner av plats jämfört med den första, det var bara 20 till som skulle tränga sig på och de hade redan väntat 14 sekunder längre än de lyckliga som var med den första vagnen.

När den tredje vagnen öppnade dörrarna var det jag och en man till som klev på. Totalt var det ett 30-tal på vagnen, alla sittandes. Och det bästa av allt? Samtliga spårvagnar anlände Brunnsparken i centrala Göteborg med mindre än 1 minuts mellanrum.

Varför berättar jag om andras olycka?

Jag tycker inte att det är det jag gör. Jag stod där på perrongen och reflekterade över att jag inte längre känner mig stressad. Det var inte alls länge sedan jag hade trängt mig på den första spårvagnen och känt mig stressad hela vägen till jobbet.

Nu har jag dels flextid, dels ett fritt arbete där jag bestämmer det mesta själv och dels arbetskamrater som inte menande kollar på klockan när man kliver in genom dörrarna 08:14.

Jag tillåter mig själv att känna mig lycklig över det faktum att jag har råd att missa spårvagnen på morgonen oavsett om det innebär en minuts väntan eller en timmes väntan. Det är genuint underbart att kunna andas frisk morgonluft utan att för ett ögonblick känna stress inför dagens utmaningar.

Det var länge sedan sist.


lördag 16 februari 2019

En kulinarisk utvärdering av Jönköping

Det riskerar att bli en följetong att jag utvärderar de lokala favoriterna på restauranghimmelen i Sveriges mindre städer. Det enda som krävs är att min arbetsgivare fortsätter skicka mig kors och tvärs över landet.

Som den skarpsynte kanske kan gissa sig till av rubriken var jag för ett tag sedan i Jönköping. Förutom att vara Sveriges nionde största stad ligger den också vackert belägen på Vätterns södra stränder och omgärdar Munksjön. Staden är ansedd som bibelbältets centralort och hem till världens enda tändsticksmuseum där man kan gå in och få känna en historisk närhet till Ivar Kreuger, mannen känd i hela världen för sin inblandning i den stora depressionen.

Jag tycker det är ganska kul att åka runt och se en liten bit av Sverige. Speciellt kul tycker jag det är att testa olika kulinariska inriktningar i landets olika delar. Nu skiljer det sig inte drastiskt åt från plats till plats men det finns lokala variationer.

Nu skall jag vara ärlig och konstatera att jag givetvis inte hunnit med särdeles mycket av Jönköpings utbud men några saker är värt att nämna..

Spira

Det ena är att restaurangen Spira i Jönköpings kulturhus har riktigt bra lunch. Vackert beläget på en udde ut i Munksjön ligger ett ganska fult hus som på insidan är precis lika slående som många andra kulturhus och moderna operahus i Sverige. Enormt högt i tak, bekväm inredning och fridfull utsikt.

Restaurangen kom högt rekommenderad från kollegor och gjorde mig inte besviken. Dagen till ära serverades en pocherad torskfilé med saffransaioli och citronkokta morötter. Till maten serverades en fräsch men begränsad salladsbuffé och för den som ville ha ett kolhydrattillskott till maten fanns det tunnskalig potatis.

Efter maten serverades kaffe med två sorters bakverk. Inga snålfasoner här inte. Det var stora chokladdoppade havrekakor eller mazariner. Klart godkänt.

Lunchen gick lös på 105 kronor vilket är ganska långt från billigt men för det priset fick man en rejäl bit torsk. Vi snackar rejäl. Jag tror aldrig jag jobbat på en restaurang som varit så frikostig med proteindelen av måltiden. Maten var dessutom väldigt väl tillagad och angenämt kryddad.

Kebab

Låt oss blanda högt och lågt här. Jag fick höra att kebabsåsen i Jönköping spöar alla andra kebabsåser i hela Sverige så jag var givetvis tvungen att testa. Jag passade på att ta finanstwitter till hjälp och på en kvart hade en lång rad människor föreslagit Alcamo som stället att gå till. På imponerande andraplats kom ett ställe som heter Prima och som jag förstod det hade den förstnämnda restaurangen bäst mat men lite tråkig service och den andra hade då bättre service men aningen sämre mat.

Jag räds inte kass service när jag inte planerar att äta på stället så jag valde Alcamo och kan hålla med om de insattas bedömning av läget. Bemötandet var ganska långt från sprudlande och inbjudande och jag kan bara föreställa mig hur det är när de har mer att göra.

Men men. Kebaben (eller gyrosen) som det tydligen är viktigt att man konstaterar (infödingarna hävdar givetvis att det är kebab men utbölingarna anser att en kebab är sån där nötfärssmet man klär in ett spett med och sedan grillar. Personligen är jag ganska förtjust i den här varianten där man grillar riktigt kött även om det är fläskkött.) var helt okej.

Jag vill nog påstå att kebaben i Jönköping är i paritet med den som serveras på många andra ställen utmed västkusten men låååångt bättre än den är i exv Skövde. Såsen är aningen sötare än i Bohuslän och har mer inslag av paprika och cayenne medan det oftare är örtkryddor och vitlök som dominerar i Göteborg och Bohuslän.

Jag vidhåller fortfarande att min personliga favorit är Souvas - Norrländsk kebab som görs på renskav och serveras med lingon. Skall man välja den lite mer traditionella varianten vi är vana vid i de södrare delarna av landet finns det många bra ställen och det är små lokala variationer som oftast inte spelar så stor roll men min preferens är helt fläskkött, grillat och serverat med rikliga mängder sallad och en sås med lite vitlök, paprika och oregano.

Men vad vet väl lilla jag om kebab.

Summering

Det finns mycket att säga om Jönköping men jag landar ändå i att jag tycker det är en ganska mysig stad av det lilla jag sett. Det finns gott om restauranger i övre mellansegmentet där en huvudrätt går lös på 200-375 kr under ala carten och utöver det finns alla de traditionella snabbmatställena och tapaskoncepten men det är ganska få ställen som riktigt står ut.

Personligen måste jag ändå säga att jag tyckte det fanns ett förvånansvärt stort och varierat utbud för att vara en inlandsstad med under 100.000 invånare. Jag är på det hela taget positivt överraskad och det är en ganska behaglig upplevelse.


torsdag 14 februari 2019

Bolagen sammanfattar 2018 och blickar framåt. Det går bra nu.

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Vi är mitt uppe i en rapportperiod och det är ju inte vilken rapportperiod som helst; det är årets bästa om ni frågar mig. Det är nu de flesta bolagen sammanfattar det gångna året och ger sin syn på framtiden. Det är också nu vi får reda på vad löneförhöjningen i portföljen kan tänkas bli.

Alla bolag har inte kommit in ännu men min uppfattning är ungefär den här. Bankerna går ganska bra. Lite högre kostnader och aningen svagare transaktionsnetto men på det hela taget tuffar det på. Swedbank höjde utdelningen med 9 % och Nordea höjde pliktskyldigast med 1 cent vilket blir ungefär 1,5 %.



Fastighetsbolagen lider inte särdeles mycket av att Ingves höjde räntan ett snäpp i höstas men de ser att det kan finnas orosmoln på himlen. Om man är lite försiktig skall man straffas men inget kan hejda Castellum på en skenande börs. Castellum höjde Utdelningen med 15 % vilket är helt fantastiskt.

Verkstad går ganska bra och orderingången verkar också helt okej. Ingen direkt avmattning i korten men det kanske inte växer riktigt lika fort framgent. Råvaror däremot kan vara lite svajiga och om nu de är första indikatorn på konjunkturen kanske det ändå är dags att vara försiktig. Atlas Copco ökade utdelningen med 21 % och Epiroc med ungefär 16,5 %. Till och med Holmen klämde till med en utdelningshöjning på nära 4 %. Tackar och tar emot. Så sent som igår kom Indutrade också med en stark rapport och även de höjde utdelningen rejält; hela 20 %.

Teknik och konsult går riktigt bra. Det är högkonjunktur fortfarande och bolagen behöver folk och mjukvara för att utvecklas. Klart att det kan vända men det ser vi inte i korten ännu. Proact IT ökade utdelningen med över 10 %, BTS slängde fram en omvänd vinstvarning som fullständigt krossade alla förväntningar och Fortnox dominerar vidare med 38 % omsättningsökning, 61 % resultatökning och en utdelningshöjning på 40 %.

Det enda riktiga smolket i bägaren var retail och spel. Och inte då datorspel utan spel för pengar, gambling. H&M kanske har vänt, vem vet. Det spekuleras om att trenden är bruten, att lagren minskar och att familjen siktar på utköp men det är långt kvar. Trots det behölls utdelningen på 9,75 kr/aktie. Cloetta höjde den ordinarie utdelningen med 33 % men i övrigt var det en ganska svag rapport och det visar sig ju i aktiekursen. Pandora guidar för sjunkande omsättning och trots att Catena Media växer på riktigt bra, guidar för hög tillväxt och förstärkta marginaler tror inte marknaden på det.

Summering

På det hela taget ser det riktigt bra ut. Det kommer alltid finnas orosmoln och det kommer alltid gunga lite men än så länge ser det ut att bli en helt hygglig utdelningssäsong med en behaglig löneförhöjning på kapitalets inkomster.

Nu gäller det bara att jag på allvar får igång sparandet också så kanske jag klarar årets mål.


tisdag 12 februari 2019

Sparkonto eller räntehedge? Bankaktier eller skog?


Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har haft en slant utanför börsen på ett sånt där konto utan insättningsgaranti. Vad jag har noterat de senaste åren är att räntorna går ned bland de aktörer som har en förhållandevis låg risk men för de aktörer där räntan fortfarande är attraktiv tycker jag att risken generellt har ökat.

Som komplement till den här typen av investering finns aktörer på privatlånsmarknaden som erbjuder P2P lending. Jag tycker dock att jag ser samma tendens här. Avgifterna är ganska höga, utlåningstiderna, dvs tiden man som investerare låser pengarna på blir längre eller så får man gå upp rejält i risk.

Eftersom det här är en investering jag ser som en hybrid mellan ränta och aktie har jag mentalt kategoriserat den som ränta i brist på andra alternativ med någorlunda avkastning. Problemet är att risken på den här typen av avkastning ofta är binär utan uppsida. Om allt går bra kommer du få alla dina pengar inklusive en skaplig ränta men om saker går fel kommer du inte se röken av några pengar.

Bild: freeimages.com


I det hänseendet är risken långt större än de flesta publika aktieinvesteringar man kan göra. 

Vad skall jag då göra med pengarna?

Under årets första familjekickoff konstaterade vi att vi med fördel kan minska lite på ränteplaceringar och buffert men då skall bufferten placeras i instrument som har faktiskt låg risk både i hänseendet volatilitet men också i hänseendet förlustrisk/katastrof. Anledningen är att vi just nu har en fast räntedel om 10 % och ju mer portföljen växer desto mer pengar blir det och vi behöver inte alla dessa pengar i en buffert samtidigt som jag inte känner att vi är i läget då vi behöver säkra upp portföljen med en rejäl portion ränteplaceringar.

Nu råkar jag inte känna mig helt bekväm med att bara ta en stor påse pengar och slänga in de pengarna på ett vanligt sparkonto samtidigt som jag tar resten av högen  planlöst rakt in på aktiemarknaden. Jag behöver fundera lite och då tvingas du vara med.

Så vad skall man göra?

Dels vill jag ju försöka få lite ränta på min buffert men det är ingen enkel ekvation. Jag ämnar lägga ungefär 30-50 % på ett sparkonto hos en nischbank men de resterande hade jag velat utsätta för viss risk. Problemet som jag ser det är att om man sätter slantarna i en högräntefond tar man bolagsrisk. Sätter man pengarna i en lång obligationsfond är risken väldigt stor att vi får negativa utfall de kommande åren i takt med att räntan ökar och väljer jag en korträntefond kommer jag nästan garanterat få negativ avkastning på kort sikt.

Det lutar således åt att ta 100 % av portföljens räntedel och lägga den på ett sparkonto. Det svider men jag ser inte riktigt att det finns några bra alternativ. Det skulle kunna vara ett alternativ att lägga några procent i guld men då är det inte buffert längre utan en portföljstrategi.

Aktiedelen

Givetvis hade jag kunnat se det här som en klassisk omfördelning av portföljen och bara mata in pengarna i de aktier jag vill vikta upp men jag ser det mer som att jag justerar vikterna mellan ränta och det område jag kallar fixed income. Det senare området innehåller privat ägda obligationer och andra räntebärande instrument samt preferensaktier.

Jag kan visst tänka mig att öka min exponering i det här tillgångsslaget men inte med alla pengar. Det skulle bli en rejäl slant in i Klövern preff eller liknande. Det är inte många av preffarna jag anser värderas rimligt givet risken just nu så utbudet är begränsat.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att öka exponeringen mot banksektorn och skogssektorn. Jag har ganska mycket bankexponering men nästan ingen skog. Helst skulle jag direktäga skog men jag har ingen tid att förvalta och jag har inte råd med särdeles stora arealer så aktier är just nu det bästa alternativet.

Min tro är att banker kommer kunna hantera höjda räntor och behålla sina marginaler på utlåning samtidigt som man kan börja tjäna lite pengar på inlåning. Just nu tror marknaden på sämre tider och det har den gjort länge men om man ser aktien som en kupongtillgång får man kanske 6-8 % avkastning under stillastående omsättning och man betalar runt p/e 10. 

Kombinera det med skog. En realtillgång som tenderar att öka i värde i nivå med inflationen plus den fysiska tillväxten. Tillgången är räntekänslig och om jag inte är helt ute och cyklar borde därför värdet på skogen gå ned de kommande åren men fördelen med skogsbolagen är att de också driver förädlande verksamheter så med lite tur klarar den delen att väga upp för de räntehöjningar som kan ligga i framtiden.

Slutsats

Jag tror inte jag har någon fullt utvecklad slutsats ännu men jag tror vi kommer ta portföljens räntedel som för närvarande är 10 % och sänka den till 5 %. Dessa 5 % kommer gå in på ett sparkonto med en blygsam ränta.

De återstående pengarna kan antingen bli råvaror exv guld eller så kan det bli en aktiebaserad räntehedge med banker och skog.

Det skall också nämnas att det är det här området jag känner mig allra svagast på så om du hittar ett fel i mina antaganden får du gärna berätta det för mig. Om du har en åsikt gällande guld vs. banker/skog får du gärna delge den också.

Jag må vara utdelningsinvesterare och jag må sakna skog i min portfölj men jag är mycket osäker på om nu är helt rätt läge så all hjälp välkomnas.


lördag 9 februari 2019

På lunchresa genom Sverige - en kulinarisk katastrof

Det är inte helt rättvist att kalla Sveriges restaurangflora för en kulinarisk katastrof så låt mig förklara. Jag har arbetat ett halvår i myndighetssverige och det har krävt regelbundna resor över Västsverige.

Västra Götaland och Halland är riktigt fina och trevliga områden med en rik matkultur full av originella smaker men för att uppleva dem krävs planering och omsorg (och en gnutta intresse). Det är inget man med enkelhet upplever torsdag kl 11.45 på en lunchkrog i ett industriområde utanför Vårgårda.


Med det sagt så vill jag ändå påstå att det finns riktigt bra lunchrestauranger i industriområden. De lever ju på att förse de lokala yrkesarbetarna med dagens lunch och skulle den kundgruppen bli missnöjd är det inte så att man helt plötsligt kan bygga en ny kundgrupp för underlaget finns inte. Det innebär att de välbesökta krogarna i områden där det finns huvudsakligen kontor blandat med lätt industri kan vara riktigt bra.

Givetvis finns det flådiga lunchställen i centrala Göteborg också och är man bara villig att lägga en tusenlapp på lunchen är det klart att man kan få en ganska trevlig upplevelse men för 79 kr kommer man inte få vita dukar och en uppnäst, dryg 23-åring som berättar varifrån kon man skall äta kom och vad hon åt. Man får käk som ligger lite över grovarbetarkäk där köket har ansträngt sig lite extra.

Nu till kritiken.

Jag har besökt gott om olika etablissemang de senaste månaderna och två saker är solklara.

Folk har väldigt olika uppfattning om vad som konstituerar en bra lunchupplevelse. Jag minns med viss fasa den indiska restaurang vi besökte i Borås. Tjejen som beställde ala carte istället för lunchbuffén blev bortglömd och tandorikycklingen på den i övrigt mycket magra buffén var inte färdigtillagad (den var dessutom värmd i mikro till ljummen vilket är extra dåligt).

Trots denna gastronomiska misshandel var de flesta i sällskapet mycket nöjda över upplevelsen och i traditionell svensk anda höll jag tyst för att våra värdar inte skulle behöva skämmas. Men jag åt inte av kycklingen.

Sak nummer två som är solklar är att man behöver skänka sina måltidsval en gnutta eftertanke. Om man spenderar några minuter på att välja restaurang behöver man inte välja första bästa man råkar stöta på. Om man dessutom har möjlighet att välja baserat på besöksfrekvens dvs har du möjlighet, välj en välbesökt restaurang framför en som är tom vid lunchtid och sist men inte minst, välj inte den billigaste. Om du ser två lunchrestauranger i samma område. Båda serverar svensk husmanskost. Den ena köar folk till hela vägen ut på gatan och den andra sitter det folk vid vart tredje bord. Den senare kostar 10 kr mindre för en dagens.... Låt varningsklockorna ringa. Följ lokalbefolkningen är ett lika bra tips i Sverige som på utlandssemestern.

Självklart finns det andra saker som spelar in. Rasta utanför Vårgårda har inte förutsättningar att vara en toppenrestaurang. De jobbar med det som finns. De har ett koncept, de är en kedja, de har ett svikande kundunderlag men maten är oftast acceptabel. Precis som på donken eller någon annan liknande kedja. Man vet vad man får. Samma sak gäller med Göstas korv i Vänersborg eller Pizzeria Roma i Dalsjöfors. Syftet är inte att vara bäst. Syftet är att fylla ett behov.

Måltiden

Jag vill ändå passa på att nämna en restaurang som överraskade positivt och det är nu man inser att man kanske inte behöver gå över ån för att hämta vatten. En dag när jag var ute och körde på hemmaplan befann vi oss i Högsbo industriområde. Där finns det en liten, anonym restaurang vid namn Måltiden. Smaka på det namnet. Visst andas det flärd och ståtlighet.

Insprängt mellan kondomerians outlet och Pågens bullfabrik ligger denna uppenbarelse. Dyr som tusan med sina 95 kr för en dagens och tråkigare inredning än du kan föreställa dig men med ett dignande salladsbord. En uppsjö olika färska brödsorter att välja på. Kaffe och kaka efter maten och det bästa av allt; personalen har koll. Det är relativt mycket personal. De är kunniga och serviceintresserade och kockarna serverar. Och kockarna vet vad de pysslar med.

Det är inte ankleversnittar, löjrom och annat bjäfs utan riktig mat men väl tillagad. Det är en konst att leverera 700 mat på en lunch, ur kantiner i ett vattenbad, och lyckas få fisken att vara väl tillagad. Att inte servera mosad potatis när den inte skall vara mosad och att lägga upp maten snyggt med lite grönt på varje tallrik... Det är en konst som få lunchbesökare har vett på att uppskatta. Att kockarna dessutom har skickligheten att krydda maten så att den höjer sig över den standardiserade sjukhuslunchen gör upplevelsen ännu bättre.

Det enda negativa är att kommer man inte först är risken stor att man får vänta. Det är en fördel om man har lång lunch för kön kan med enkelhet vara 30 meter lång och då skall man veta att utrymmet för kö i restauranglokalen är ca 5 meter.

Jag tycker det är riktigt kul att testa restauranger men det är roligare att äta bra än dåligt.


torsdag 7 februari 2019

Dags att skiljas från Tessin

Den intresserade har kunnat notera att två konkurser har drabbat bolag som på ett eller annat sätt plockat in pengar via plattformen Tessin. Den ännu mer intresserade har kunnat notera att ett tiotal projekt är försenade vilket innebär att vi närmar oss ett tiotal procent av projekten är noterbart under press.

Jag har investerat i ett par projekt där jag har bedömt risken som acceptabel. Det är lån med panter så jag hoppas väl fortfarande att jag skall få tillbaka mina pengar tillsammans med en skaplig avkastning men jag har på senare tid kunnat konstatera att jag ser ett problem här.

Bild: Freeimages.com

Tessin

Det största problem jag ser är att det i och med den vikande fastighetsmarknaden och de här kriserna i projekten har framkommit att bolaget Tessin inte ställer sig bakom oss investerare. De vidhåller sin egen roll som plattform. Att det inte är deras fel att det blivit problem. Att de inte har något ansvar och att de inte kan göra någonting för att hjälpa de som hamnat i kläm.

Låt oss se nu. Var det någon som kunde stava till förtroendekris?

Det finns få saker jag tycker är så trist som när folk inte har stake nog att stå upp för sina tillkortakommanden. Det är väl bara att pudla och säga att man skall införa striktare kontrollrutiner gällande projektägarna. Att man skall anstränga sig mer för att skaka fram information från de pågående projekten. Ta mer ansvar för informationsgivningen. Riskvärdera projekten tydligare.

Det finns mängder av möjligheter och inget av det väljer Tessin att göra.

Det kommer säkert komma projekt på Tessins plattform i framtiden som är riktigt bra. Det är säkert en riktigt bra möjlighet för små företag att resa kapital när den etablerade kapitalmarknaden sviker.

Det skiter jag i!

Tessin har förlorat mitt förtroende och det kommer ta lång tid att återuppbygga. Jag kommer inte engagera mer tid eller pengar åt att utvärdera eller investera i projekt de förmedlar.

Detta är dagen jag slutar överväga de här alternativa fastighetsinvesteringarna som ett alternativ för en överskådlig framtid om ingenting drastiskt förändras.

tisdag 5 februari 2019

Börjar spara i fonder igen

Det här inlägget innehåller affiliatelänkar

Det känns som evigheter sedan jag hade ett löpande kassaflöde aka lön. Jag har haft inkomster. Ibland nästan i paritet med lön men oftast långt mindre.

Jag snackar om tiden från att dottern föddes till nu. Vi gjorde ett aktivt val att sänka våra inkomster drastiskt i syfte att kunna förlänga tiden vi kunde vara hemma istället och nu har vi kommit till den punkt då båda arbetar igen. Jag får en hygglig heltidslön igen och hustrun tjänar lika mycket trots att hon jobbar 80 %. Skönt att veta att man valde rätt yrke :-)


Bild:Freeimages.com

Några saker fick jag ändra på under den här tiden och en av dem var mitt fondsparande. Det upphörde helt.

Varför fondsparar jag?

Jag och min hustru har en deal. Jag får lov att spara och investera i aktier så länge min portfölj avkastar i linje med hennes och hennes portfölj består av 60 % globalfonder, 30 % Sverigefonder och 10 % tillväxtmarknadsfonder.

Än så länge har jag överpresterat hennes portfölj med marginal och detta trots att hennes portfölj har avkastat helt enligt plan och mycket väl.

Så varför sparar jag inte bara i enskilda aktier?

Det är en himla bra fråga utan något vettigt svar. Det är förmodligen av samma anledning som jag har en väl tilltagen buffert. Jag är rädd för att vara helt ansvarig för mitt egna resultat. Med en basportfölj bestående av breda indexfonder vet jag att i alla fall den delen kommer att prestera som genomsnittet.

Det är också den delen jag kan automatisera och det är en mycket viktig del. Med fonder kan man skapa ett autogiro som går direkt in och tvångssparar i de förvalda fonderna. Det innebär att oavsett vad jag i övrigt väljer kommer som minst det sparandet att bli av. När det kommer till aktierna kan det mycket väl bli så att jag bestämmer mig för att ta en tusenlapp till en aktie jag verkligen inte hade tänkt mig eller, gud förbjude, låter den där tusenlappen bli ett trevligt restaurangbesök eller en god whisky istället.

Men fondsparandet kräver ett mycket mer aktivt beslut för att inte bli av och det är en av de främsta anledningarna till att ha sparandet igång.

Så... Nu är vi igång igen. Lönen kommer komma varje månad och någonstans runt en femtedel av mitt planerade månadssparande kommer gå raka vägen in i ett fondsparande i enlighet med ovanstående fördelning. Jag väljer SPP Aktiefond Sverige 30 %, Avanza Global 60 % och istället för tillväxtmarknad väljer jag 10 % nordiska småbolag i och med Didner & Gerge Småbolag.

Hur gör du?





lördag 2 februari 2019

Månadsavstämning januari

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Woop Woop!!

2019 har börjat riktigt bra. Ja jag började året med en vecka på flytande föda för att magen totalhavererade på natten till nyårsafton men det gjorde ju att jag kom ned under 100 kg redan första veckan på 2019...

Ja dottern har varit sjuk två veckor i januari men eftersom jag har ett vettigt jobb och hustrun varit ledig har det varit resonabelt bekvämt trots mindre sömn än vi behöver.

Nej vi har inte hunnit göra särdeles mycket utöver vardagen men vad gör väl det. Helt plötsligt har jag ett ganska bekvämt jobb med trevliga arbetskamrater. Jag får en vettig lön, jag sover relativt väl, min dotter spenderar inte ett antal timmar varje dag med att skrika på mig utan vi har en ganska normal relation och jag har minskat min skärmtid drastiskt vilket ger mig en hel del extra tid till familjen. Bra skit helt enkelt.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig hur jag skall göra med pengarna som gått in i att starta aktiebolag men jag lutar åt att lägga in pengarna i portföljen som en lågavkastande ränteplacering. Aktiekapitalet är ju alltid mitt men "avkastningen" kommer inte räknas som portföljavkastning utan som lön eller annan inkomst men att helt bortse från denna tillgång känns fånigt.

Portföljutveckling

Sista månaden av intensivt sparande för att täcka företagsstarten så det har inte köpts någonting annat än lite fonder och ett par svolderaktier. Men det behövs ju inga köp när börsen har glädjefnatt.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp 6,09 % (-3,87 %) under januari. Året startar med en helt galen månad och AvL-index YTD är upp lika mycket 6,09 % (N/A %). Det är helt vansinnigt att börsen svänger som den gör och jag skulle bli väldigt förvånad om det här håller i sig men visst är det roligare när det går upp än när det går ned.

Portföljen har försökt hänga med men det är inte en portfölj byggd för att tokrusa på det här viset. Trots det landade portföljutvecklingen på smått magiska +6,16 % (-2,53 %) i januari. För året är portföljen upp +6,16 (4,65 %) så klart men jag skulle vilja påpeka att med den här starten har vi alltså redan presterat bättre än vi gjorde förra året. Det är inte mycket efter index så jag är sjukt nöjd.

Vi försöker hålla portföljernas volatilitet lägre än börsens totala svängningar för vi vill ha högre avkastning med lägre risk när risken mäts i svängningar. Portföljens volatilitet ligger på 10,87 % (10,62 %) vilket fortfarande är klart lägre än OMXSGIs volatilitet på 12,02 % (13,80 %).

Sparande

I januari är det decemberlönen jag redovisar så även om nästa månadsavstämning kommer visa på ett rejält sparande är den här månaden inte riktigt lika häftig. Dock har jag bestämt att aktiekapitalet i mitt nystartade bolag skall räknas till portföljen vilket gör att det jag sparade dit ingår i månadens sparkvot och då blir det ändå ganska fräcka siffror både i procent och i kronor men kronor kommer bli fler nästa månad även om jag inte vet någonting om procenten.

En skillnad från föregående år är att jag nu återgår till att räkna på mina siffror snarare än familjens totala. Jag och hustrun delar rimligt lika på utgifter och vi har hyggligt lika stora inkomster så det spelar egentligen inte så stor roll men på det här sättet slipper jag tvinga henne att ge mig tillgång till alla hennes ekonomiska förehavanden. Förra året hade vi i stort sett bara en inkomst så för att det skulle vara mätbart fick det bli familjeredovisning då.

Den här månaden sparade jag totalt 62,45 % (18,72 %). På helårsbasis har vi sparat totalt 62,45 % (50,07 %) så klart eftersom det är första månaden. Målet är 60 % men jag är osäker på om det är ett alldeles för högt satt mål. Vi får väl se. På lång sikt vill jag klara mig på 50 % av vad jag får in nu och det borde inte vara några problem. Den här månaden gick ju bra och med en galen börs är jag igen på banan långsiktigt.

Utdelning

Januari är en hygglig utdelningsmånad men i år tappade jag en stor del av de årliga ränteutbetalningarna och preffutdelningarna eftersom jag möblerade om ganska friskt i portföljen förra året. Det var fortfarande ett okej resultat men vi snackar en hårsmån mer än förra året istället för de +25-40 % jag hade hoppats på för ett år sedan.

Utdelningarna täckte ändå 29,72 % (28,60 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det räcker till boendet inklusive försäkringar och det känns ju riktigt skönt.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 25 % av utgifterna med passiva inkomster är ett utmanande mål speciellt som jag köpte ganska lite aktier förra året och dessutom var portföljen inte särdeles nära att nå det målet förra året. Jag är hoppfull även om jag inser att årets sparande inte kommer få fullt genomslag i år utan först nästa år.

Portföljen har täckt totalt 2,48 % (N/A %) av ett genomsnittligt års kostnader. Det är en flygande start men den som är lite halvsnabb på huvudräkning ser att det behövs ungefär den här nivån varje månad för att klara målet och studerar man grafen nedan ser man att januari brukar vara en av de bästa månaderna. Men skam den som ger sig.

Nedan hittar du en jämförelse över hur utdelningarna fördelar sig över året och hur det sett ut tidigare år.


Bild: AvL

Jag mottog 3,91 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2018 och det är egentligen ganska fantastiskt. Jag har sålt av mängder av tunga januariutdelare de senaste åren men tack vare utdelningstillväxt och stadiga köp i gamla trotjänare kompenseras det tappet.

AVL-Portföljen

Det köptes 5 aktier i Svolder för 91,99 kr/st vilket blev 461 kr totalt. Det tuggar på. Det är inte en raketfond men jag hoppas på hygglig avkastning över tid och att dottern tackar sin gamla pappa när hon en dag tar över den.

Efter månadens transaktioner ser kontot ut som nedan.

Bildkälla: Nordnet.se

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 19156 kr (insatta medel 18000 kr) vilket innebär att vi fått 1156 kr (457 kr) kr eller 6,42 % (2,61 %) i avkastning på 32 månader. Det svänger men så länge vi håller jämna steg med index är jag nöjd.

Livskvalitet

Den här månaden har varit hemsk och fantastisk samtidigt. Jag och familjen har fortsatt vara sjuka mycket med både förkylningar och magsjukor men trots detta tycker jag det har varit en riktigt bra månad jämfört med många andra vi upplevt under hösten.

Förklaringen ligger i ett par förändringar vi gjort och att hustrun varit ledig. Det är djupt tragiskt att Fru AvL skall behöva ta hand om en förkyld tvååring under sin ledighet men hon är samtidigt väldigt förtjust i vår dotter och när det lilla yrvädret är förkylt tenderar hon fortfarande att vara ganska aktiv så relationen byggs fortfarande positivt framåt.

Utöver det att Fru AvL varit ledig (vilket leder till en gladare och mer dynamisk familjemiljö) har Herr AvL drastiskt förändrat sitt liv på tre punkter (kommer bli fyra men inte riktigt där ännu). Dels har jag bytt jobb och nu går jag till en plats där jag trivs och ett jobb som verkar rimligt i ansträngning, dynamiskt i sin natur och lagom utmanande och motiverande.

Jag har dessutom bestämt att all skärmtid hemma skall vara aktivt vald. Ingen tv, dator eller telefon skall nyttjas till att fördriva tid. Tiden skall användas till det vi vill att den skall användas till. Vi har inte kommit hela vägen, den där telefonen är som en drog. Vanans makt är stor men jag har raderat de flesta appar som tidigare ledde mig i fördärvet så jag upplever att jag har mycket mer tid att nyttja men framförallt försöker jag inte göra sexton saker samtidigt utan jag gör vanligtvis bara en sak åt gången och det är fantastiskt. De övriga förändringarna faller in under hälsokategorin.

Slutsatsen är att dessa förändringar, än så länge, lett till drastiskt förbättrad (upplevd) livskvalitet. Nu råkar målet vara satt till upplevelser utöver vardagen så jag får väl klämma in att vi gick på ett vuxet födelsedagskalas ena helgen och hade vänner hemma en annan helg men när det verkligen kommer till kritan är det inte det viktiga den här gången.

Hälsa

I januari genomfördes en familjekickoff (dottern fick inte vara med när mamma och pappa bestämde över hennes framtid men det kommer när hon blir lite äldre). En viktig diskussionspunkt var hälsa och träning och vi kom fram till många bra saker.

Dels skall vi äta sundare. Vi skall bli stockholmsvegetarianer. Dvs vi skall i huvudsak äta vegetariskt men vi tillåter oss även fisk och skaldjur. Vi kommer dessutom fortsätta äta vad vi vill när vi är ute och äter eller träffar folk. Vi kommer heller inte förvägra dottern någonting för det är svårt nog som det är.

Vi skall dessutom inte äta några sötsaker och det har än så länge gått ganska bra. Livet är fullt av sötsaker utan att man behöver föra in det i hemmet. Det är kalas med tårta, fika på affärsmöten osv men kärnan i denna strävan är att bryta mönstret där vi åt kakor eller godis varenda dag, mest på rutin.

Sist men inte minst skall det tränas mer (eller egentligen så är kravet att vi skall börja träna igen eftersom MER inte kräver annat än att vi tar trapporna istället för hissen till garaget). Här har vi inte kommit någonstans och jag skyller på att jag varit rejält sjuk tre av månadens fem veckor och småförkyld de övriga två men lättja är en stor del i det hela också. Vi får se om vi klarar av att börja i vabbruari eller om det får bli vår först men träna skall vi. Mycket.

Summering

För första gången på ganska länge ser jag fram mot nästa dag. Det finns ett ljus i tunneln även om det ibland verkar avlägset. Det skall bli mycket spännande med februari. Fru AvL börjar ett nytt jobb och jag hoppas desperat att det skall innebära att min hustru upplever ett större lugn i sitt liv.

Ta hand om er allihopa.


//Siffrorna inom parenteserna beskriver situationen föregående månad förutom när det gäller månadens utdelningarna då de beskriver nivån för samma månad året innan.//


Bildkälla: pixabay.com, AvL och Nordnet.se

torsdag 31 januari 2019

AvL-Portföljen köper mer Svolder

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Nu är det snart två år som det här lilla sparprojektet varit igång och vi är nu uppe i drygt 19.000 kr bara på att spara en femhundring i månaden. Det är kul för mig och jag hoppas att det kan inspirera någon till att tänka lite långsiktigt och börja spara. Tanken med portföljen är att dottern skall få pengarna när hon blir vuxen men vi får väl se om hon hinner vara snäll nog tills dess.

Den här portföljen skall inte förväxlas med familjens totala portfölj. Detta är ett sparprojekt som startades som en inspirationsportfölj för bloggens läsare.


Jag är riktigt sugen på att köpa mer Swedol denna månaden också, för aktien står och stampar och så länge bolaget tickar på blir aktien billigare eftersom bolaget växer. I den här lilla portföljen börjar dock innehavet bli så stort att jag känner att jag behöver fylla på i andra innehav först så Swedol får det bli i den stora portföljen istället.

Den här månaden gick månadspengen istället till Svolder. Svolder är ett litet investmentbolag som handlar med små bolag och med en rabatt på drygt 10 %, relativt hög aktivitet i portföljen, ett skarpt team som leder bolaget, en direktavkastning på 2,25 % och en 5-års genomsnittlig utdelningstillväxt på över 12 % känner jag tillförsikt i att detta fortsatt är ett långsiktigt bra bolag att köpa.

Köp

Den 29/1 köptes 5 st Svolder för 91,99 kr/st vilket totalt landar på 461 kr. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar



I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 19159 kr (insatt 18000 kr). En försiktig avkastning om 1159 kr eller 6,4 % men vilket uträknat enligt NAV blir 14,78% sedan start. Det går framåt.


Bildkälla: Nordnet.se

tisdag 29 januari 2019

Resultatet i aktietävlingen - Vinnaren klarade +25 %

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Under 2018 arrangerade jag en liten aktietävling bland mina vänner. Jag skrev ett kortare inlägg om det i somras.

Totalt var det 15 personer som var med. Allt var fiktivt och inga vinster delades ut men reglerna var sådana att varje deltagare fick välja upp till fem aktier och/eller att hålla kassa. Utdelning återinvesterades automatiskt och i början av varje kvartal fick man rebalansera eller byta innehav.




Som man kan tänka sig var det ganska stor spridning på portföljerna och ganska stor spridning på resultatet.

Den portfölj som vann var den portfölj som valdes helt baserat på slump. Två gånger valdes de aktier som gått bäst på Stockholmsbörsen just den dagen. Den portföljen gick nästan 25 %. Den innehöll kursdubblare och bolag som köptes ut från börsen men också riktiga krascher på minus 50-70 %.

Den portfölj som avslutade året sämst var den portfölj som endast valde Autoliv i portföljen. Halvvägs delades Veoneer ut och ett tag såg det ut som om den strategin skulle vara den vinnande men hösten sänkte den portföljen så totalt att året slutade på nära 30 % minus.

Totalt sett blev det ändå en ganska bra avkastning. Genomsnittet var när 4 % plus om man la ihop samtliga 15 portföljer vilket överpresterade börsen med nära 12 %.

I år kör vi igen. Två nytillkomna deltagare och ett frånfälle gör att vi har 16 portföljer och ingen är den andra lik. Vi har exempelvis portföljen som vann med i sin helhet. Dvs den som valdes för att bolagen gick bäst den specifika dagen för valet men valet gjordes förra året vid den här tiden...

Det skall bli spännande att se hur det går. Som kuriosa kan nämnas att undertecknad kom näst sist i tävlingen med nästan 14 % minus. Det är skönt att jag inte investerar på det viset i min riktiga portfölj.

måndag 28 januari 2019

Atlas Copco höjer/sänker utdelningen?

Idag rapporterade Atlas Copco för fjärde kvartalet -18 och levererade totalt sett en mycket fin rapport. Man kom in över analytikernas estimat och aktien är upp en hel del sedan släppet.

Det är inte så konstigt faktiskt att marknaden gillade den rapporten för även om bolaget guidar för sänkt efterfrågan ökade orderingången med 6 %. Resultatet ökade med hela 17 % och man levererade finfin omsättning vars organiska ökning var hela 7 %.



Det som eventuellt stör den snabbläste är att utdelningen i år föreslås till 6,30 kr/aktie och håller man fjolårets utdelning i minnet kan man lätt bli besviken. Förra årets ordinarie utdelning var 7 kr/aktie och man fick dessutom en bonusutdelning om 8 kr.

Vad man då missar (vilket jag också gjorde först. Måste vara trött idag) är att bolaget delade ut Epiroc förra året. Enligt de kalkyler jag sett idag skall kvarvarande Atlasverksamheter ha delat ut jämförelsevis 5,20 kr förra året (jag har så för mig att den siffran var högre men men) och med det i ryggen är 6,30 kr/aktie en höjning på hela 21 %. Jag vet inte riktigt på vilket sätt jag lyckades söla till siffrorna när jag gissade på utfallet i november men min sista gissning då var 6,30 kr/aktie så jag är nöjd även om mina antaganden om föregående års utdelning var fel.

Med lite tur kommer Epiroc också med en bra rapport den 5:e februari där man meddelar att utdelningen blir runt 2,50 kr/aktie och då är det bara att hoppa högt av glädje...

Så... Atlas levererar en suverän rapport med en god utdelningshöjning och hyggliga framtidsförutsättningar. Nästa gång aktien handlas under 200 kr kan det mycket väl hända att jag köper några till.

lördag 26 januari 2019

Jag behöver din matkunskap

Förra året försökte jag mig på att bli vegan ett tag för att straffa mig själv för min dåliga karaktär. Jag ser veganism som ett straff för den som i grunden är köttätare.

Nu råkar jag också vara av övertygelsen att det är hälsosamt att äta mycket frukt och grönt samt att vår världs skulle må bättre av att vi som ras åt mindre animaliskt protein. Det hjälper mig inte när jag sitter där och gnager och känner att jag saknar kött.



Dock upptäckte jag att så länge jag får lov att äta vegetariskt snarare än veganskt så går det riktigt bra. Jag behöver lite mjölk, ost och ägg och sen är jag hemma. Jag fuskade dessutom och körde med kött/kycklingbuljong vilket också var en bra grej för mig.

Det som egentligen fick det att haverera och falla isär var vardagen.

När det blir för tungt i vardagen återgår jag till att laga enkla saker som alltid finns tillgängliga och som jag har lagat 1000 gånger. Det brukar bli någonting med köttfärs. Oftast köttfärssås, chili con carne, köttbullar osv.

Man skall kunna göra mycket, snabbt och det skall vara rimligt enkelt att hålla råvarorna i kyl och frys nästan jämnt utan att de blir dåliga. Ovanstående fyller samtliga kriterier.

Nu till där jag behöver din hjälp

När jag körde vegetarianism blev det i slutet väldigt mycket vardag och det jag fann mig själv laga var böngrytor. Det blev böngryta med tomatbas eller med kokosmjölksbas och den samling färska eller frysta rotfrukter och grönsaker jag råkade ha hemma för tillfället. Till helgen blev det halloumiburgare.

Skall jag vara ärlig kan jag ganska enkelt bolla runt köttfärssås, tacos, köttbullar och chili con carne varje dag i flera veckor utan att tröttna men böngrytor i två olika varianter var inte tillräckligt.

Jag har en viss önskan om att försöka igen men denna gång tänker jag köra vegetarian med ägg och mjölk (lakto- ovo) och vi kommer äta fisk och skaldjur ibland. Jag kommer återigen inte att begränsa min dotter för det gör dom så bra på förskolan redan där de serverar vegetarisk lunch minst tre dagar i veckan. Hemma skall hon få det hon vill ha men mamma och pappa kan gott äta lite mindre kött.

Men jag behöver hjälp.

Jag behöver att du berättar för mig vad jag skall laga när jag är så trött att knäna viker sig och ögonen går i kors. Vegetarisk mat är inte fastpräntat i bakhuvudet på mig så jag behöver hjälp.

Jag snackar inte ostmackor eller sojakorv med pulvermos nu utan riktig mat. Tänk på att jag varit kock så för mig tar det kanske 20 minuter att göra köttfärssås med spagetti från grunden om köttfärsen är fryst innan jag börjar laga så det kan vara ganska omfattande mat men det behöver vara simpla råvaror, gärna saker man kan ha fryst eller kylt länge och jag vill inte behöva ställa mig och baka när jag kommer hem från jobbet. (Men skit i att jag varit kock :-) det behöver inte vara flådigt käk. Inga fånerier utan vanlig, hederlig bonnamat man blir mätt på. Gärna saker som smakar också)

Två ytterligare kriterium. Viktiga sådana. Man skall kunna göra mycket mat utan att det tar exponentiellt längre tid (tänk skillnaden mellan köttfärssås och vietnamesiska vårrullar. En vårrulle till tar lika lång tid som den innan men ett extra paket köttfärs och lite krossade tomater är ganska snabbt gjort) och maten skall vara rimligt god att äta på jobbet dagen efter för min ekonomiska sida kräver lunchlåda.

Så... Vad föreslår du?

torsdag 24 januari 2019

22 % löneförhöjning för mindre jobb

Nästan det sista som gjordes innan jag slutade arbeta som redovisningskonsult för snart 1,5 år sedan var att vi hade ett lönesamtal. Det var då jag fick reda på exakt hur stor diskrepans det var mellan vad cheferna såg att jag gjorde och vad jag tyckte att jag gjorde. Det var också då det blev extra tydligt att vi hade lite olika syn på vad mitt arbete var värt.

Det var en liten redovisningsbyrå där stressen hade blivit påtaglig och folk slutade eller sjukskrevs på löpande band och när jag själv, med stormsteg, sprang mot den berömda väggen var det där lönesamtalet lite "spiken i kistan".



Någon vecka efter det var jag sjukskriven för att en månad efter det gå på föräldraledighet. När föräldraledigheten började närma sig sitt slut tog jag således det slutgiltiga beslutet att jag inte kunde tänka mig att gå tillbaka till en arbetsplats med en stressbild som skulle få mig att må dåligt. Jag hade dessutom lyckats konstatera att även om jag gillade mitt jobb och mina arbetskollegor så hade stressen gjort att jag inte ens kunde färdas i arbetsplatsens närområde utan att det fladdrade till i bröstet av stresskänslor och då är det verkligen dags att ge sig av.

Nu har jag jobbat i Myndighetssverige i snart ett halvår och vi kan väl försiktigt säga att produktionsnivån inte är riktigt lika hög. Jag gick från någonting ohållbart till en verklighet där man blir sedd och omhändertagen. Vi jobbar, det är inget snack om den saken. Vi jobbar hela tiden... Men det är ingen som går med piska. Arbetsbördan är helt enkelt lite rimligare.

En annan sak jag konstaterade var att det där redovisningsgiget jag haft var ett ganska kul jobb men det var kravmässigt en bit under det jag hade kapacitet för. Man behöver inte en master i ekonomi för att klara av att knappa in bokföring i en dator. Givetvis kan man anta att det återspeglas i lönekuvertet. Sedan kan man ju konstatera att även om kraven rent akademiskt inte var särdeles högt ställda var arbetsbördan ganska absurd. Av någon konstig anledning tycke jag alltid det verkar vara så. Ju mindre man tjänar desto mer skall man göra.

Nu råkar jag för all del också veta att vi på just den byrån där jag jobbade var relativt underbetalda om man jämför med vad jag blivit erbjuden på andra ställen för samma jobb så det är kanske inte så konstigt att jag nu går upp lite i lön när jag tagit mig ett jobb som kräver lite mer formella kvalifikationer.

Man brukar säga att man inte blir rik av att arbeta på myndighet och gudarna skall veta att det är få som skulle hoppa högt över innehållet i mitt lönekuvert eftersom jag fortfarande erhåller en inkomst klart under medel för svenska män men jag kan i alla fall glatt konstatera att jag numer ersätts med högre lön än medelinvånaren i min kommun och det är ju alltid något. Jag är också medveten om att jag skulle få ganska många tusenlappar mer om jag tog samma tjänst i det privata men då skulle givetvis kravspecifikationen på mig vara en helt annan och det är inget jag önskar i dagsläget.

Bäst av allt är, enligt mig, att jag precis fått 22 % löneförhöjning jämfört med tidigare anställning. Det är huvudsakligen extra sparpengar eftersom vi redan innan hade så att vi klarade oss gott och väl. Detta innebär, allt annat lika, att jag kan sluta jobba ungefär ett år tidigare än beräknat eller se till att familjen når det målet nästan tre år tidigare än plan. Det är antingen det eller så gör vi någonting kul för pengarna här och nu.

Det är en häftig insikt.

tisdag 22 januari 2019

Det är dags att bli mer analog innan jag drunknar



Nu får det vara nog!


Jag har en oerhört ful ovana och det är att jag envisas med att göra flera saker samtidigt. Man kan kalla det multitasking bäst fan man vill och att det är en god egenskap men det är också det som gör det svårt att njuta av livet.



Jag snackar inte om att tugga tuggummi och gå samtidigt eller förmågan att föra en stillsam konversation vid middagsbordet utan att maten kallnar. Jag snackar om att ALDRIG göra en sak i taget. Jag tenderar exempelvis att låta tvn gå i bakgrunden när jag skriver de här inläggen, lyssna på musik när jag läser, lyssna på podd när jag (insert anyting) osv.

När jag väl kommer på mig själv att ha återgått till de här vanorna brukar jag skala ned ett tag men ganska snart känner jag att jag gör för lite. Tar in för lite information eller är för dåligt sysselsatt. Det är då jag brukar hitta något spännande strategispel man kan spela på telefonen. Ett sånt där som tar exponentiellt mer tid ju längre man kommer och som handlar om att bygga sin värld för att erövra någonting...

För något halvår sedan hade jag lyckats skala ned några saker och då hittade jag ett nytt sånt där spel en kväll när jag hade svårt att sova. Nu får det vara nog.

Livskvalité

Varje år sätter jag upp mål och i några år nu har ett av målen varit relaterat till livskvalité. Vad är livskvalité för mig?

Jag tycker det är skitsvårt att definiera så jag brukar skriva någonting i stil med att jag vill hitta på roliga saker, uppleva någonting nytt eller liknande...

Jag har definierat en del av vad som är livskvalité för mig och det är TID.

Det kan ju låta som skott på öppet mål för någon som strävar efter att skapa passiva inkomster nog för att sluta jobba men de senaste åren har jag slutat fundera på vad jag skulle göra med den extra tiden och istället bara grävt ned hälarna, kämpat vidare och sett fram mot målet.

I helgen var det dags för ett uppvaknande. Jag börjar sakta men säkert närma mig utbrändhet igen men denna gång har jag det inte stressigt på jobbet, jag kan inte påstå att jag har det stressigt i min vardag överhuvudet taget och som grädde på moset har dottern varit en riktig ängel de senaste 2-3 veckorna så jag kan inte ens klaga på det.

Trots det kraschade magen under nyårshelgen vilket gjorde att jag startade det nya året på flytande föda. Ingen alkohol, inget kaffe, inga sura livsmedel m.m. Kroppen ville inte riktigt vara med längre men varför?

Det var min hustru (hon är den klyftiga utav oss om någon undrar) som analyserade min verklighet och konstaterade att jag precis spenderat en förmiddag med att leka med min dotter utan att leka med min dotter. Jag hade istället läst bloggar, spelat spel, pysslat i köket, twittrat, svarat på mail och en herrans massa andra skitprylar som på inget sätt bidrar till ett rikare liv för mig.

Om jag nu har skapat en blogg vars syfte är att få mig att välja saker som gör mig lyckligare och sedan skicka ut dem i etern för att jag skall få ytterligare en anledning att hålla mig till det jag bestämmer så blir ni tyvärr tvungna att utstå när jag kommer till den här typen av uppenbarelser.

Nu får det vara nog

Jag vet inte om jag kommer klara det långsiktigt men jag skall bannemig försöka.

Från denna stund skall jag, så långt det går, göra en sak i taget. Dessutom skall jag försöka fokusera på de saker som bidrar till mitt liv istället för att göra allt annat.

Spelet är raderat och det kommer bli mycket svårare att få tag i mig framgent. Det är min strävan att i hemmet använda telefonen som telefon framöver. Inget slösurfande, inga sociala medier, ingen mail osv. Telefonen får ligga i ett annat rum och när jag har avsatt tid för att läsa eller lyssna på poddar - då kan jag hämta telefonen och använda den för dessa ändamål.

Slutsats

Det här kommer sannolikt inte påverka dig som läsare särdeles mycket. I alla fall inte initialt för jag tycker fortfarande om att skriva och det är ingen som skulle anklaga mig för att vara en aktiv twittrare eller ens aktiv besvarare av de kommentarer ni skriver här på bloggen och frekvensen på allt sådant kommer fortsätta i samma låga tempo.

Däremot kommer min vardag bli drastiskt annorlunda. Det är min intention att umgänget med min familj kommer bli faktiskt umgänge och inte ett existerande i samma lägenhet. Jag är väldigt nära att ge mig av och införskaffa mig en telefon som inte är smart men tills dess är det radiotystnad som gäller.

Håll tummarna för mig för jag är ganska säker på att det här är vägen framåt för mig men det kan bli en av de svåraste övningarna i självbehärskning jag någonsin utsatt mig för (kanske borträknat när jag slutade röka).


lördag 19 januari 2019

Bokrecension: Få råd med dina drömmar

För knappt två år sedan fick dottern ett medlemskap i unga aktiesparare av sin moster och med det medlemskapet kom en bok på 146 sidor med titeln "Få råd med dina drömmar".

Nu har jag äntligen haft tid att bläddra igenom den. Anledningen till att det tagit mig så lång tid är givetvis att det är en grundbok. Jag skulle vilja hävda att det är grundboken med stort G.


Det är projektet Ung privatekonomi som ger ut den och det är en av de få grundböcker gällande privatekonomi och investeringar. Boken är en lättläst genomgång av det mesta gällande privatekonomi, sparande och investeringar. Man borde nog kunna ta den här boken, helt utan förkunskaper och avsluta med en rimlig grund att bygga vidare på.

Det är på det hela taget en mycket bra och välskriven bok för den absoluta nybörjaren.

Är man någorlunda snabb på på att läsa borde det inte ta mycket mer än en eftermiddag att läsa boken vilket gör att det är en strålande introduktionsbok. Lättillgänglig information presenterad på ett vuxet sätt för ungdomar vars intresse för ekonomi är i startgroparna.

Det här är inte en bok man köper. Det här är en bok man får med medlemskapet i en organisation vilken kan hjälpa dig att kultivera den information du tar till dig via boken. En mycket bra introduktion.


torsdag 17 januari 2019

2018 års löneförhöjning på kapitalinkomster

Två år i rad har jag på samma dag släppt ett inlägg om föregående års löneförhöjning på kapitalinkomsterna och förra årets inlägg hittar du på "2017 års löneförhöjning på kapitalinkomster". I år fuskar jag och släpper det en dag tidigt.

En snabb recap: 2016 blev den totala utdelningstillväxten 5,17 % men då var också det allt jag beräknade. 2017 blev den organiska utdelningstillväxten 3,9 % och den förvärvade tillväxten 18,1 %.


2018

Vid ingången av 2018 ägde jag 51 olika bolag jämfört med 39 st under 2017.

Under 2018 har dessa bolag justerat sin utdelning enligt nedan.



Grönt är ökningar, rött är sänkningar och blått är oförändrat. Nu råkar det ju ha skett en väldig massa förändringar i portföljen under året men i år orkar jag inte göra en ny lista åt er utan den får vänta till nästa år.

Låt oss istället påbörja sifferonanin.

Totalt under året 2018 mottog jag 9,75 % mer utdelningar jämfört med 2017. Av denna ökningen bestod 12,5 % av utdelningsökning och resterande 87,5 % av nyinvesteringar. Mätt lite annorlunda kan man säga att av dessa 9,75 % var 1,27 %-enheter utdelningsökningar och 8,48 %-enheter var nyinvesteringar.

Det är svagt jämfört med ökningen om 22 % år 2017 men helt enligt plan då jag har minskat andelen högutdelare och dessutom köpt massor i aktier med mycket låg direktavkastning. Det är faktiskt så att portföljens direktavkastning har minskat med nära 1 %-enhet under året och ligger nu mer i nivå med svenska börsen som helhet.

Anledningen till att den organiska utdelningstillväxten var så låg är givetvis att i början av året innehöll portföljen mängder av aktier där bolaget inte höjer utdelningen (i kombination med aktier som sänkte utdelningen). Det har under året förändrats men redovisas inte i den organiska tillväxten förrän nästa år (eller i ett senare inlägg om andan faller på).

Prognos 2019

Förra året var prognosen 5 % i organisk tillväxt och målet för 2018 års utdelningar låg över 25 % högre än mottagna utdelningar 2017. Det är egentligen ganska galet att tro att det skulle gå att nå men hade jag inte ändrat mitt placeringsfokus hade det varit mycket nära.

Målet för 2019 ligger ungefär 22 % över nivån för mottagna utdelningar 2018 vilket åter igen är fullständigt galet men skam den som ger sig. Kan jag få någonstans mellan 5-10 % organisk utdelningsökning i kombination med att jag lyckas hålla mitt sparkvotsmål och investerar till portföljens genomsnittliga direktavkastning så kommer jag vara hemma. Matte är kul - nu skall jag bara lyckas i praktiken också.


Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka

tisdag 15 januari 2019

Årets avtalsgenomgång 2019 - Sparar 3550 kr

Varje år går jag genom några av de enklare avtalen jag har i hushållet. Bank & lån, el, bil- & hemförsäkring, telefonabonnemang och eventuella bredbands- & nöjesabonnemang.

Förra året sparade vi 5880 kr

Då var det elavtal och försäkringar som förhandlades. I år konstaterar jag att vi inte har några utgifter för bredband eller nöjesabonnemang. En snabb sökning säger att vi bara kan få billigare telefonräkning genom att rekrytera andra till någon av de billigare leverantörerna och vi är inte där riktigt ännu. Bank och lån utvärderar jag löpande och just nu har vi tveklöst de billigaste produkterna vi har tillgång till.



Kvar är således el och försäkringar även denna gång. I år var det riktigt lätt eftersom leverantörerna ringde självmant.

Först ut var bilförsäkringen där vi fick ett erbjudande från vårt nuvarande försäkringsbolag och kunde snabbt konstatera att de ville höja avgiften med drygt 4400 kr (från 3490 kr till 7920 kr). Det är ju ganska naturligt eftersom vår bil nu är över tre år gammal och behöver eventuellt en helförsäkring snarare än den halvförsäkringen vi haft hittills.

En snabb sökning gjorde att vi bytte bolag vilket resulterade i en helförsäkring för 4500 kr/år vilket jag tolkar som en besparing med 3400 kr/år (jag vet att jag betalar 1000 kr mer nu än förra året men jag hade betalat 3400 kr mer om jag gjort som de flesta gör och bara betalat).

Tyvärr innebar detta att hemförsäkringen blir 450 kr dyrare eftersom vi nu har de olika försäkringarna hos olika aktörer men jag har fortfarande den billigaste hemförsäkringen för våra förutsättningar och önskemål.

Elavtal

Enklast av allt var elavtalet eftersom Vattenfall ville ha tillbaka oss som kunder. Vi lämnade dem för ett år sedan när de la på årsavgiften och sitt påslag igen efter ett år av specialerbjudande. Nu ringde de igen och bad om att få ge oss ett avtal utan årsavgift och utan påslag. Eftersom vårt nuvarande avtal är ett årserbjudande är det ändå dags att byta och besparingen är totalt ca 600 kr.

Summering

Totalt tog detta mig mindre än 10 minuter och familjens besparing är drygt 3500 kr.

Inte lika dramatiskt som förra året men det är fortfarande nära 300 kr/månad i ett hushåll där den här typen av kostnader är under mycket strikt kontroll. Tänk vad man kan göra i ett "normalt" hem.

Som en extra bonus kan jag nämna att om man sparar 300 kr/mån mellan 18-års ålder tills man går i pension vid 65-års ålder och investerar dessa med Stockholmsbörsens genomsnittliga 12 % per år kommer man ha drygt 5 miljoner kronor i portföljen när man slutar jobba.

Bra va?


lördag 12 januari 2019

Grillad baguette med julskinka och dillcrème

Jag uppskattar när mataffärerna rear ut mat. Bara för att skinkan råkar vara julstämplad verkar 99 % av Sveriges befolkning anse att den är oätlig den 25:e december. Under mellandagsrean är det inte ovanligt att man kan hitta julskinka för en tia kilot.

När man nu som sparsam ekonomibloggare har köpt ett par rejäla grisrumpor är det dags att hitta på någonting med dem. Jag har skrivit om att hantera julens rester förut men då var det ganska rudimentär hantering.

Den här gången tänkte jag beskriva vad jag gör med julskinkan den 1:e januari.

Inte smörgåsen i receptet men en fin bild

Grillad baguette med julskinka och dillcrème

Som förrätt på nyårsmiddagen serverade du som vanligt hummer och då fick du både dill och crème fraiche över. Det skall vara fullfet fraiche och inte den där magra stackaren min hustru brukar köpa hem. Hacka en rejäl handfull dill och blanda med crème fraichen. Salta och peppra samt rör i en liten klick skånsk senap.

Till nyårshummern gjorde du givetvis också vitlöksbröd på baguetter och nu har du en baguette över eftersom du trodde folk skulle äta mer än de gjorde. Skär på snedden ett par cm tjocka skivor. Pensla/bred med rumsvarmt smör och grilla/stek snabbt på båda sidorna.

Vi har den färdigkokta julskinkan vi har köpt. Skär upp rätblock 2*2*8 cm stora. Stek eller grilla på hög värme, några sekunder på varje sida. Då blir den jämnvarm i mitten och borde få fina grillmärken eller stekyta.

Om du har några små, fina, kalla, kokta potatisar liggandes i kylskåpet föreslår jag att du skivar dem tunt och lägger dem mellan brödet och köttet. Annars är det gott med ett salladsblad eller någonting annat kallt och knaprigt. Du lägger alltså bröd, någonting kallt (exv potatis), skinka, dill och senapscrème och toppa med en dillkvist eller lite paprika. Färg och smak.

Nu har du skapat en festlig lunch eller förrätt till det fashionabla priset av någon krona och några rester.

torsdag 10 januari 2019

Frihetsmålet närmar sig?

För en tid sedan presenterade jag min långsiktiga sparplan. Det är ganska orimligt att följa upp den särdeles ofta eftersom den är skapad med en linjär avkastning och ett linjärt sparande. Den som följt börsen en liten stund kan snabbt konstatera att det är få saker där som är linjära.

Vad jag kan konstatera är att jag har bestämt att jag vid skiftet 2018/2019 borde ha en portfölj som är 33,50 % på vägen mot 100 % frihet.



Jag kan också nämna att höstens sega börs gjorde det svårt och portföljen står nu på 30,78 % så vi klarade det inte helt och fullt. Eller... det är ganska långt ifrån faktiskt eftersom portföljen backat ungefär 10 % det senaste kvartalet.

Nu är jag inte särdeles orolig för det med tanke på att vi sparade ungefär 3 ggr mer än vad som krävs för att nå det långsiktiga målet.

Som du vet finns det tre variabler som samverkar för den som vill nå ett portföljvärde. Sparande, avkastning och tid. Om avkastningen i år blev lägre än jag hoppats på kan detta motverkas av att jag accepterar att det tar längre tid att nå målet eller att vi sparar mer. I år sparade vi mer och med lite tur kommer den genomsnittliga avkastningen fortfarande att nå den önskade nivån.

Är det här viktigt?

Nej egentligen inte. Det är klart att det är bra att hålla lite koll på hur man ligger till jämfört med den långsiktiga planen men om det tar något år eller två längre spelar ju egentligen inte så himla stor roll.

Vad jag däremot tycker är viktigt är att jag numera vet precis vad jag siktar mot och att ha mål är viktigt.



Bildkälla: freeimages.com

tisdag 8 januari 2019

Jag blir äldre och firar med Investor

Idag är en sån där dag då jag helt magiskt blir ett år äldre. Eftersom det är en dag mitt i veckan blir firandet riktigt stillsamt men jag har ändå som plan att köpa mig en fin liten födelsedagspresent.



I år tänkte jag lyxa till det rejält och köpa en aktie i Investor. När den handlas för runt 375 kr och rabatten är ungefär 25 % tycker jag det är hyggligt. Nu behöver man för all del hålla lite koll på de underliggande bolagen också men jag är inte riktigt lika panikslagen som världen i övrigt verkar vara så det är bara att köpa.

Hur jag skall fira i övrigt är svårt att avgöra. Jag började året med en rejäl släng av magkatarr vilket tvingade mig att äta små mängder flytande föda i en veckas tid. Jag är precis tillbaka på fast föda men syror, alkohol och kaffe är no,no... Vad gör man för att fira en födelsedag om man inte får inmundiga sötsaker, alkohol, fet mat eller kaffe? Vad mer finns i livet?

Jaja, jag skall nog kunna hitta på någonting.

Ha en gå dag allihopa

lördag 5 januari 2019

Drick inte kattpiss

För ett par veckor sedan sammanföll två mycket väsentliga händelser i familjens liv.

1: Alla var friska.
2: Det var helg och vi kunde ha sällskap.

Vi hade en väninna hemma på middag och eftersom vi ville dricka vin bar det av till bolaget. Jag frågade om den ena flaskan eftersom jag ville att den skulle passa till maten och sedan köpte jag en flaska som jag hade hört gott om från en svägerska.

Tyvärr dricker vår väninna endast vitt vin så det var den hyllan jag gick till och jag skall ärligt erkänna att jag inte har en aning om vad som är gott i den sektionen men vinet som personalen rekommenderade var riktigt angenämt och passade bra till maten.

Vinet jag köpte på svägerskans rekommendation var en lite annan saga.

Asul Mediterráneo

Bildkälla: AvL
Jag skall börja med att säga att det kan vara min flaska som var fel. Har du provat vinet eller representerar bolaget och inte håller med mig är du hjärtligt välkommen att överbevisa mig men det här exemplaret var rent ut sagt äckligt.

Det är väldigt sällan jag säger att saker är äckliga. Det är lite mer vanligt att jag tycker det men mamma sa alltid att man inte fick lov att säga att mat var äckligt utan det var "mindre gott". Det här vinet var riktigt jävla mycket mindre gott för att tala klarspråk.

Mina svärföräldrar har katt. I deras hem finns kattlådor fyllda med kattsand. Redan oanvänd men ren låda avger en ganska speciell doft men när lådan är använd är doften ganska distinkt. Precis så doftade det här vinet. Systembolaget kan hävda att det var äpplen, päron och vingummin aldrig så mycket men vår kollektiva bedömning var att de där äpplena hade passerat en katt innan det hamnade i flaskan.

Vår väninna föreslog att det var okej att dricka givet att man inte doftade på det först och jag kan hålla med om att det blev angenämare om man höll andan men piss är fortfarande piss och det var länge sedan jag var så ung (eller fattig) att jag kände att jag var tvungen att dricka upp alkoholen oavsett smaken. En klunk räckte innan vinet förpassades till avloppet där det hörde hemma.

109 kr kostar skiten och för 109 kr finns det mängder av vin på bolaget vilket håller riktigt bra kvalitet. Se detta som en konsumentvarning.

Utöver att det smakade kattpiss kan man nämna att färgämnet som används för att göra vinet blått var förbjudet att använda i livsmedel i Sverige fram tills det att EU ville harmonisera regelverket. Kan jag vara tydligare med mina åsikter här? Köp inte det här vinet.






torsdag 3 januari 2019

Nya mål för 2019

Under 2016, 2017 och 2018 har jag jobbat på treenigheten ekonomi, hälsa och nöje och jag har strävat mot mina uppsatta mål vilka, för 2018, löd att jag skulle spara 40 % av min nettoinkomst, täcka 23 % av mina årskostnader med portföljens utdelningar, jag skulle inte väga mer än 100 kg och sist men inte minst skulle jag guldkanta varje kvartal med någonting utöver det vanliga.

Bild: Freeimages.com


Hur har det gått?

Mål 1: Spara 40% = Jag lyckades spara 50,07 % av min nettoinkomst vilket jag är sjukt nöjd med. Under året har vi tjänat långt mindre än vanligt och vi har diskuterat huruvida vi skall sänka våra sparmål till fördel för konsumtion idag. Vi får väl se men jag är hur som helst mycket nöjd.

Mål 2: Täcka 23 % = Efter att ha indexerat upp konsumtionsnivån med 10 % under 2016/2017 för att bättre matcha de nya förutsättningarna med barn, större boende och ny bil konstaterade jag snabbt att det skulle bli tufft. Under 2017 täckte portföljen 18 % och 2018 innebar låg inkomst samtidigt som portföljens högutdelare blev färre. Trots detta lyckades portföljen täcka hela 20,48 % av ett genomsnittligt års kostnader. Inte hela vägen men bra ändå.

Mål 3: Det här året har varit väldigt tufft. Vår nu tvååriga dotter har varit förkyld väldigt många gånger vilket har gjort att föräldrarna blivit sjuka. Hon har dessutom haft magproblem hela året vilket gjort att vi inte kan se tillbaka på ett år med perfekt sömn. En sak är säker och det är att när herr AvL inte får sova ordentligt och dessutom går och snörvlar någon vecka eller två i månaden - då blir det inte mycket träning genomförd. Året har bestått av tröstätning och skygglappar och målet har inte nåtts.

Mål 4: Happy tings = Vi har hunnit med ett fåtal restauranger, ett bröllop och några besök hos vänner men livet har i huvudsak bestått av att försöka överleva tills nästa dag så inte heller detta mål kan jag med övertygelse säga att jag har klarat.



2019

Jag tror att det är viktigt att sätta mål för sin tillvaro. Jag tror också att det är viktigt att inte ge upp. De som följt mig ett tag kan konstatera att jag misslyckats med hälsomålen och portföljutdelningarna ökar inte i den fart jag hoppats på. 2019 skall bli året då vi kör dubbelt upp på allt och lyckas över all förväntan. Nu kör vi.

Mål 1 Sparkvot: Jag vill fortsätta ha ett sparkvotsmål även om det kan hända att familjen väljer att definiera en nedre gräns för konsumtion under året. 2019 kommer, givet att inget oförutsett inträffar, innebära avsevärt högre inkomster än 2018. Skatteåterbäringen kommer dock bli lägre och utgifterna kan bli högre så allt för galet mål kan vi inte sätta men jag vill ändå tro att vi kan komma upp i 50-70 %. Vi räknar ju faktiskt med amorteringarna av bolånet i vår sparkvot även om inte pension m.m. ingår.

60 % sparkvot

Mål 2 Passiv inkomst: De ekonomiska målen kan vara ganska raka och enkla och jag tror jag fortsätter med att försöka öka min passiva inkomst eftersom det är det som kommer se till att jag kan gå ned i arbetstid eller leva mer fritt.

2017 indexerade jag upp våra kostnader med 10 % och den nivån höll ganska väl även 2018 vilket gör att jag känner tillförsikt i att hävda att vi utan större problem kan hålla kostnaderna på nuvarande nivå.

Jag nådde nu inte hela vägen upp till mitt högt uppsatta mål om 23 % kostnadstäckning genom passiva inkomster för 2018. Förra året skrev jag att jag trodde att målet för året innan var rimligt (21 %) i år tror jag att målet för 2018 är rimligt (23 %) men jag tror inte att jag skall göra några stora bantningar bland portföljens högutdelare i år och jag vill verkligen klara av 25 % i år. Det är ju onekligen en milstolpe.

25 % är ju en fjärdedel av vägen mot målet men det innebär ju också att jag hade kunnat vara ledig i tre månader utan inkomst utan problem. 25 % är hela 4,52 % över vad portföljen genererade 2018 men skam den som ger sig.

25 % kostnadstäckning med passiva inkomster


Mål 3 Hälsa:

Jag blir större och större, får sämre och sämre motion och jag mår sämre ju längre jag låter det här fortgå. Förra året befarade jag att situationen skulle bli svår så jag satte ett försiktigt mål eftersom jag dessutom inte klarat målet året innan vilket var att inte äta godis. Inga mer mesfasoner.

Jag skall kvickt under 100 kg igen och hålla mig där när nivån väl är nådd och jag skall göra det genom att dels inte äta sötsaker (annat än desserter när vi inte är hemma) och jag skall motionera minst 500 minuter i månaden (drygt två timmar i veckan). Utöver det måste jag givetvis också bli bättre på att hålla koll på maten m.m. men ovanstående är de absoluta målkraven.


Väga under 100 kg, inte äta godis och motionera minst 500 minuter i månaden.

Mål 4 Livsglädje: Jag tycker det är svårt att kvantifiera det här målet men eftersom det är det här jag varit sämst på under de senaste tre åren är det här det viktigaste. Vi, familjen AvL, måste bli bättre på att hitta tillfällen att förgylla tillvaron.

Jag tror inte vi är hjälpta av att kasta pengar på problemet eftersom jag upplever att det är tid och hälsa som varit det främsta hindret. Under 2019 kommer vi förhoppningsvis arbeta ganska rimlig mängd timmar. Kombinerar vi det med önskedrömmen att dotterns ökade ålder kan innebära mer regelbunden sömn och eventuellt att vi kan hitta någon som vågar passa henne skulle vi under året kunna växa graden av livsglädje enormt för hela familjen.

Det som skall uppnås är alltså att vi skall skapa rutiner för att komma ur huset, umgås med varandra och andra samt hitta på roliga, mysiga och trevliga saker så ofta som möjligt. Vad det innebär rent kvantitativt vet jag inte men låt oss säga -

Hitta på någonting speciellt varje månad

Och då var vi klara.

Utmanande mål men inte omöjliga. Vad tycker ni?




Bildkälla: freeimages.com