torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År!

Det nya året närmar sig med stormsteg och i morgon är det 2016. Jag vill med dessa rader tacka alla mina läsare för ett fantastiskt 2015 och önska er alla ett gott nytt år.

Nästa år kör vi igång på riktigt. De här inledande två månaderna av bloggens liv har varit en testperiod för att mjuka upp, känna efter vad som är möjligt och sträcka på författarmusklerna. Jag kan konstatera att jag behöver justera vissa mål inför nästa år men jag tror nog att det här projektet kan bli långvarigt.

Portföljen har utökats och kommer utökas ytterligare med tiden. Kunskaper har vunnits och nya vänner har hittat varandra och jag ser fram emot vad nästa år har att erbjuda denna, redan viktmässigt lättare bloggaren. Om bara några dagar börjar jag skriva min masteruppsats och om ett halvår är mina studier klara. Då är planen att jobba för allt jag är värd för att så snabbt som möjligt bygga upp en portfölj vilken kan hjälpa till att försörja mig för all framtid.

Vill du hänga med på resan mot nya höjder?

Gott nytt år min vän, vi ses nästa år med målet Att Välja Lycka.


Bild: freeimages.com

måndag 28 december 2015

Betydelsen av en promenad

Vår vanliga kvällspromenad är lite drygt fem kilometer och tar oss runt 45 minuter. Vi har aldrig tagit tiden men det tar inte fullt en timme och vi behöver längre tid en en halvtimme oavsett dagsform och väder. Dessa 45 minuter innebär en ungefärlig förbränning på 300 kalorier. Detta motsvarar ungefär en skål müsli med yoghurt eller ett par smörgåsar och ur det perspektivet kanske det inte är så otroligt motiverande men min hustru var vid tillfälle på en föreläsning i näringslära när föreläsaren sa att en viktuppgång på 10 kilo under en period om fem år kräver bara att du föräter dig på motsvarande ett äpple om dagen.

Ett äpple om dagen för mycket gör alltså att du på fem år går upp tio kilo. Samma teori verkar stjälpa oss i vår hälsa som hjälper oss i vår ekonomi. Ränta på ränta är oerhört trevligt när vi tittar på vårt sparande men det är inte lika spännande när vi tittar på vågen så den där promenaden kan vara viktigare än man tror.

Jag vill hävda att den där promenaden har fler viktiga fördelar än bara det att den hjälper till att hålla kilona borta. Många studier visar att regelbunden motion hjälper till att förebygga hjärt- och kärl sjukdomar, benskörhet, diabetes, sömnproblem och magproblem med mera. En hel rad med saker jag hoppas slippa eller som minst hoppas kunna skjuta på framtiden så långt som möjligt och om det räcker med en liten promenad om dagen är jag helt nöjd.

Min ökade motion kostar mig således en ökad förbränning. 10.000 steg om dagen innebär en kaloriförbrukning på ca 500 kcal vilket motsvarar en hygglig lunch och hade jag låtit bli motionen borde jag i teorin kunna äta mindre och alltså spara en tjuga om dagen men för den där tjugolappen får jag livets billigaste hälsoförsäkring. Jag besparar mig sannolikt massor av lidande och en mängd krämpor och den samhällsekonomiska besparingen av att jag inte utvecklar diabetes eller andra sjukdomar, relaterade till en stigande grad av bukfetma, är enorm.

Jag ser det alltså som att jag sparar pengar på att promenera eftersom mitt skattetryck kanske blir marginellt lägre av att jag utnyttjar vården en aning mindre. Tänk om alla våra medmänniskor hade tänkt likadant, vad lite vård vi hade behövt konsumera och vad mycket billigare vårt sociala skyddsnät hade blivit.

Tänk vad utilitaristisk man kunde bli av att filosofera över en promenad så här på tidiga kvällen. Oavsett vad som driver dig, motiverar dig är det viktigt att komma ihåg att den bästa motionen är den som blir av.

söndag 27 december 2015

Vad har Listerine, Nicorette & Natusan babyolja gemensamt?

Listerine, Nicorette och Natusan är alla varumärken som tillhör Johnson & Johnsons (JNJ) varumärkesportfölj tillsammans med en rad andra välkända märken.

Ända sedan jag la om min investeringsstrategi till att följa utdelningsstrategin vilken så många av mina bloggkollegor också anammat har en aktie hägrat mer än de andra. Det verkar vara tvunget för en utdelningsinvesterare att någon gång under sin karriär plocka in bolaget i sin portfölj men eftersom jag missade kursdippen i september har jag väntat och hoppats på en billigare aktie tills jag inte klarade av väntan längre.

JNJ är onekligen ett fantastiskt bolag med många välkända varumärken vilket ger företaget ett säkert och stadigt kassaflöde och de verkar i en bransch med fina utvecklingsmöjligheter som gör det möjligt att växa i många år till. Det känns onekligen ganska bra att veta att man äger företaget som förser mig med produkterna jag använder varje dag. Det känns på något vis som om jag handlar av mig själv och på ett vis gör jag ju det. Jag äger ju numer en liten del av bolaget vilket innebär att en liten del av den vinst bolaget gör på de produkter jag köper kommer landa i min plånbok i form av utdelningar så småningom.

För att utdelningar kommer komma kan man nästan vara säker på när man investerar i JNJ. När jag köpte mina aktier var det med det sista jag hade kvar av ett litet stipendium jag mottog i början av december. Jag har inte skrivit om just det men det kanske kommer. Jag fick tag i en handfull aktier en dag när börsen surade lite och kursen gled ned precis under 101 dollar. Dagens utdelningsnivå är 75 cent per kvartal vilket ger en direktavkastning precis under 3 % om året vilket är resonabelt om man tar i beaktande följande.

Johnson & Johnson tillhör den exceptionellt exklusiva skaran av bolag som tillhör Dividend Kings vilket är sexton bolag vilka höjt sin utdelning i över 50 år i sträck. Smaka på den siffran. JNJ har efter årets höjning om 7.1 % höjt sin utdelning i 53 år. Vi kan se att de har en genomsnittlig utdelningsökning för 10 respektive 5 år på ca 8.5 % respektive 7 % och väljer man att räkna från tidigare i år blir siffrorna lite högre. Det ger att vi kan se en sjunkande ökningstakt men vi får fortfarande täckning för inflationen med riktigt god marginal och av historien att döma är det pengar på banken.

Aktievärderingen är runt en hundring inget kap men med ett p/e under 20 och en direktavkastning på 3 % köper man ett säkert och stabilt bolag som klarar av att rida ut nästan vilka stormar som helst. Enligt S&P finns det endast 3 bolag i USA med högsta kreditratingen på AAA och JNJ är ett av dessa bolag.

Givetvis hade jag gärna köpt aktier för under 100 dollar och det kommer jag förhoppningsvis att kunna göra om några månader men jag ville inte stå utanför och titta på när det här enormt fina bolaget gled längre och längre ifrån mig utan jag började med en liten position nu och kommer köpa på mig mer när värderingen i framtiden är mer lockande men tills dess är jag ändå fantastiskt nöjd med mig julklapp till mig själv. Det har känts som om det har saknats mig något och nu har jag fyllt detta hålrum hur fånigt det än kan låta.

Om inte annat så är det här köpet nyttigt för mitt förhållande för min stackars hustru (som inte är alls lika förtjust i dagliga börsuppdateringar som jag är) har fått uthärda ett evigt tjatande om det här bolaget under våra långa kvällspromenader i flera månaders tid och nu kan jag äntligen fokusera på någonting annat och ge henne en liten respit tills nästa tvångsmässiga beroende faller på mig. Äntligen kan jag gå och handla utan att trånande sträcka mig efter en barnolja och längta till den dag jag äger bolaget som säljer den.

Jag skall försöka hålla mig borta från köpknappen till nästa år, mest för att inte skicka in mer pengar i ISK och KF så här nära inpå årsskiftet men den som lever får se. Yppar sig rätt läge kommer jag inte kunna hålla mig borta men en vis man föreslog nyligen att vi sannolikt kommer se en kursrusning innan nyår och en tråkbörs den första veckan 2016 om man får tro de senaste årens historiska mönster och med lite tur kan jag därför inleda nästa år med hela decemberlönen kvar på kontot för en hel rad urladdningar mot stora, fina utdelningsbolag.



torsdag 24 december 2015

God Jul!

Det är min önskan att härmed önska er alla en god jul. Jag hoppas innerligt att ni alla får möjlighet att uppleva en behaglig, vilsam och trevlig julhelg.

Själv skall jag fly hemmet till fördel för släkt och vänner och mitt löfte till mig själv är att hålla mig ifrån internet i några dagar. Detta innebär att jag inte kommer kunna svara på eventuella anrop de närmaste dagarna och det kommer eka tomt här på bloggen gällande nya inlägg.

Jag hoppas att ni inte tycker illa vara utan istället tar tillfället i akt att njuta av en glädjens högtid och skulle det vara så att ni inte firar jul hoppas jag oavsett att ni får en trevlig helg fylld av värme och glädje.

Väl mött efter julhelgen

Bild: freeimages.com


onsdag 23 december 2015

Innan mellandagsrean!

Dagen före dopparedagen är här och jag har lyckats ta mig ledigt från jobbet. Det var nu inte särdeles svårt eftersom hela kontoret kollektivt berättade att ingen skulle vara på plats under dagen vilket ger mig tid att studera.

Vi får se hur mycket tid som kommer finnas till studier denna sista dag innan julafton. Jag har fortfarande en liten julklapp att inhandla, en julost skall plockas upp för transport till morgondagens julbord, det skall tvättas och känner jag hustrun rätt skulle få saker göra henne lyckligare än om jag hunnit städa innan hon kommer hem så där kommer det gå åt lite tid också.

Dessutom är det ju sista börsdagen innan jul. Om inte löningen landar på kontot under eftermiddagen finns det bara fickludd kvar på Avanzakontot men om tillfälle yppar sig kan det tänkas att jag ökar min belåning något.

Belåning. Låt mig stanna vid detta ord ett ögonblick och förklara min syn på lån. För mig är lån någonting var och en måste tänka hårt och länge på. Min känsla är att väldigt många ser lån till bostad som fullständigt naturligt och att det är bankens maxtak som sätter gränsen snarare än den egna uppfattningen om familjens privatekonomiska förutsättningar. Då tycker jag att man börjar i fel ände. Det är inte rimligt att lägga sin ekonomi och sin tillit till storbankernas säljare (bolånesäljare är säljare precis som vanliga säljare även om de kanske kallas rådgivare eller någonting annat, deras uppgift är att göra sunda affärer för företaget de arbetar för) oavsett hur väl utbildade och duktiga de kan verka. Det är till syvende och sist alltid du som har ansvar för din ekonomi.

Bolån tycker jag trots ovanstående är logiskt så länge man är medveten om riskerna och tänker över hur mycket lån man bör ha. Lån för konsumtion tycker jag är vansinne. Nu sticker jag ut hakan och säger att detta inkluderar att låna till bil. Visst är det tufft att spara till en bil, speciellt om du skall ha en ny bil för flera hundra tusen men då får du väl välja en billigare bil. Klart att det är jobbigt att åka till jobbet kollektivt om man bor någonstans med begränsad kollektivtrafik men det borde göra motivationen att spara ännu högre. I det här hänseendet lever jag som jag lär med ett undantag. Den senaste bilen jag köpte var en begagnad Toyota Yaris där jag lånade hälften och betalade hälften kontant. Men detta var en del i min sparstrategi.

Min portfölj avkastar relativt hyggligt och min övertygelse vid bilinköpet var att mitt sparande även i fortsättningen skulle avkasta bättre än lånet även om billåneräntan är ganska hög. Med ränteavdraget blev det överkomligt och jag kunde således få lite hävstång på mitt sparande men detta var inte huvudanledningen till lånet. Jag valde att låna för att öka min sparkvot. Jag behöll den sparnivå jag hade innan bilköpet och låneamorteringen blev således ett extra sparande vilket jag inte hade känt mig bekväm med utan "tvånget" som bankräkningen innebar. Jag valde alltså att öka mina månatliga utgifter för att på det sättet öka mitt sparande och tvinga mig själv att banta min budget. Utan denna strategi hade jag inte valt att låna till bilen.

De flesta skulle nog anse att ett billån också är helt naturligt och de flesta banktjänstemän jag pratat med är helt överens om att det är helt rimligt att låna till en tillgång där man i förväg kan vara helt säker på att värdet kommer sjunka. Om jag istället går in på banken och ber om ett lån för att köpa aktier tittar de på mig som vore jag tokig och detta händer även när jag pratar med vänner och familj.

Aktier kan både öka och minska i värde vilket gör att det skulle kunna vara möjligt att tjäna pengar på att låna för att köpa aktier men ändå ser de flesta jag möter detta som ett vansinnigt hanterande av sin ekonomi. Givetvis skall man även här vara försiktig och aktiebelåning är inget jag rekommenderar för någon utan man måste själv bestämma hur man skall hantera sin ekonomi.

Jag väljer att ha tillgång till en kredit på mina aktiedepåer för att öka flexibiliteten och för att ge mig lite hävstång, dvs en liten möjlighet att tjäna pengar på lånade pengar men det utnyttjade kreditbeloppet vid varje valt ögonblick överstiger aldrig 10 % av portföljen och sällan går det över ett par procent.

Idag kanske jag väljer att efter noggrant övervägande öka min belåning med en femhundring för att köpa en näve aktier i Telia (TLSN). För pengar som kostar ett par procent ränta om året med Avanzas superlån köper jag en tillgång som nästa år förväntas ge mig över sju procent i utdelning. Eftersom jag sparar för en livstid behöver jag inte vara väldigt orolig för kursrörelser så länge inget fundamentalt förändras och jag är övertygad om att Telia kommer överleva även om de nu råkar bli skyldiga ett miljardbelopp i skadestånd efter sina äventyr i Eurasien.

Var försiktig, njut av nuet så ses vi på andra sidan julhelgen.

Bild: freeimages.com                * Jag äger TLSN

tisdag 22 december 2015

Hur väljer jag bolag?

Det är viktigt att analysera de bolag man planerar att bli delägare i. Jag är analytiskt inklinerad som en följd av utbildning och karriärval men säkert också sedan barnsben och detta kan ses som ett hinder i vissa fall men en fördel i andra.

Jag försöker oftast lösa problem istället för att se anledningen bakom problemet. Jag tänker oftast i siffror och beräkningar och missar oftast de mjukare värdena. Detta, precis som så många andra saker, arbetar jag med under det pågående projektet Att Välja Lycka. En analys skall ju vara att dela upp problemet i mindre delar och förstå vad som är underliggande.

För en tid sedan läste jag en jämförelse mellan aktieanalyser och dejtande. Jag minns inte vem jag borde tacka för jämförelsen men jag minns att det gällde ett långsiktigt investeringsperspektiv och jag fastnade för jämförelsen för många aspekter är liknande. Speciellt för någon som hela tiden måste fundera på vad som utgör romantik eftersom det inte kommer naturligt.

När vi försöker hitta vår framtida partner, den vi skall dela livet med, bli gamla tillsammans med, då kan vi fundera över hur väl personen hanterar sin privatekonomi. Vi kan bry oss om nuvarande arbetssituation, bostad och sparande eller så kan vi vara långsiktiga.

För mig är det långt viktigare att den jag har framför mig går ihop med min familj, att hon får mig att skratta, gråta och leva, att hon utmanar mig intellektuellt och att jag kan föreställa mig ett liv ihop med henne, än vad hon för tillfället arbetar med och hur mycket pengar hon har på banken och jag misstänker att det gäller för de flesta.

Precis likadant är det när vi väljer bolag att investera i om vår placeringshorisont är avlägsen. Ett investeringsperspektiv på 10 år, 20 år, 30 år eller varför inte ännu längre innebär att det är viktigare att fokusera på kvalitativa, mjuka egenskaper hos företaget man vill investera i. Vad är det för produkter och tjänster som produceras och säljs? Är det svårt för konkurrenter att slå sig in på marknaden för att företaget är stort och har fördelar av det eller av att produkterna är så fantastiska? Sköter företaget sina åtaganden, håller det sina löften till anställda, kreditgivare och ägare? Försöker de minimera sin miljöpåverkan och försöker de fungera medmänskligt i sin dagliga verksamhet?

Givetvis är det viktigt att gå tillbaka några år och se hur företagets siffror ser ut och försöka spåra trender för att förhoppningsvis kunna förutsäga någonting om framtiden men spelar dagens aktiekurs verkligen så stor roll om 30 år? Om företagets försäljningssiffror bara ökade 4.5% det här kvartalet och analytiker hade hoppats på 4.8% kommer det troligtvis påverka dagens aktiekurs en del men i det långa loppet spelar det nog inte så stor roll.

Jag håller således på att försöka lära mig att välja bolag, mer med hjärtat, samtidigt som jag aktiverar min analytiska sida för att inte gå i några ekonomiska fallgropar på vägen.

Hur analyserar du?


Bild: freeimages.com

måndag 21 december 2015

Julledighet?

När man studerar heltid och drar runt ett arbete och är ideellt aktiv och försöker få tiden att räcka till för familj och vänner och.... Många "Och" blir det men jag har lovat mig själv att julhelgen skall innehålla en stor portion avslappning. Jag vet inte riktigt hur det skall gå till med ett 30-tal vetenskapliga artiklar att läsa och ett par rapporter att skriva men jag skall göra mitt bästa.

Dags att se hur långt jag har kommit med Att Välja Lycka helt enkelt.

Fram till jul gäller det att hinna köpa in de sista julklapparna till hustrun och försöka få städat hemma men i övrigt är vi ganska hyggligt "på banan" med julstöket. Mest beror det nog på att vi begränsar julpyssel till ett absolut minimum. På jobbet börjar det bli dags att se över alla årsredovisningar och kontrolluppgifter och annat skoj och mellandagarna är därför fullbokade. Det är för att kunna begränsa alla måsten och minimera alla upplevda tvång som jag skriver här samt gör alla dessa livsval för att så småningom lyckas nå ekonomisk frihet, bättre hälsa och en lyckligare vardag.

Med alla måsten som fortfarande tynger tar jag min tillflykt till börsen och uppmärksammar ett par nyheter av rakt motsatt karaktär vilket får mig att återigen reflektera över vilken enastående förändring det inneburit att välja en utdelningsinriktad investeringsfilosofi.

Telia meddelar att de sålt sin verksamhet i Nepal och marknaden älskade nyheten med 1.5 % kursstigning som följd. Visst är det roligt när ens innehav blir värt mer. Denna uppgång tillsammans med det allmänna glädjeskutt den svenska börsen tog i morse konstaterar jag att det idag är ont om lockande investeringsalternativ på min bevakningslista och att jag nog måste analysera fler bolag i en nära framtid.

Vid sidan av denna nyhet konstaterar jag att den amerikanska börsen dök nära 2 % i fredags och flera av bolagen jag håller ögonen på sjönk ännu mer. HCP och PG tappade över 2.5 % och har, i mitt tycke, en ganska attraktiv värdering. Emerson Electric, Wal-Mart, Johnson & Johnson och MMM finns allihopa på listan över köpvärda bolag och samtliga har tappat sett över året och även om jag fortfarande gärna ser att JNJ går under 100-dollar innan jag hugger till, börjar det bli svårt att hålla fingrarna från köpknappen.

Det är helt enastående att kunna bli glad åt att börsen stiger samtidigt som man blir glad åt att börsen sjunker, vilken investeringsfilosofi. Nu är det snart dags att bygga ihop kontorets nya skrivbord och ikväll är det spinning. Håll tummarna för att vi kan klippa till på en näve amerikanska aktier innan sömnen infinner sig.

Bild: Joanne Hall/freeimages.com

söndag 20 december 2015

Nytillskott på arbetsplatsen

Jag verkar ha en förkärlek för att diskutera ekonomi här på bloggen och det kommer nog fortsätta vara en övervikt av ekonomiskt relaterade artiklar som publiceras även fortsättningsvis men idag skall jag visa upp två nya medarbetare jag fått möjligheten att stifta bekantskap med.

Som ni känner till har jag ännu inte några barn men jag lider inte av det då både vänner och familj har barnasinnet i behåll. För en tid sedan fick jag en liten uppmuntrande present av en väninna som uppmärksammade ett behov av en sådan. Den innehöll lite gott och blandat, exempelvis lite godis, några visdomsord och livsnödvändiga produkter så som suddgummi och läppbalsam. De två senare är avbildade här bredvid och står numer på min externa hårddisk för att kunna vaka över mig när jag skriver dessa inlägg och forskar om olika bolag jag vill köpa.

Jag hade lyckats förtränga dem i den senaste tidens relativt pressade tidssituation men det är just i dessa situationer det är som viktigast att ta några sekunder till att slappna av och återanknyta till det själsliga lugn som endast glädje kan ge. Min hustru tog i helgen tillfället i akt att städa lite och hittade dessa underbara små statyetter och hon funderade på vad vi skulle göra med dem. Vi har ingen egentlig nytta av dem varför en ide var att skänka bort dem till bättre behövande men devisen Att Välja Lycka har blivit en sådan aktiv del av våra liv de senaste månaderna att hon stannade upp och funderade på det bästa användningsområdet för dessa leksaker.

Hon kom sonika fram till att de för tillfället är bäst placerade i min absoluta närhet för att ständigt påminna mig om hur viktigt det är att skratta och att försöka hitta lyckan även i de minsta och mest triviala av situationer.

Idag är jag lite extra tacksam för de tokigheter
den inneboende barnsligheten hos mina vänner och min familj bringar och det gör att jag med enkelhet kan se framemot morgondagen med ny tillförsikt.

fredag 18 december 2015

25 år på jobbet

Det är inte jag som varit med i 25 år men firman jag arbetar extra på fyller 25 år i år och för att fira detta hade det planerats en heldag av aktiviteter och kvällen avslutades med en riktigt fin middag. Jag känner mig enormt hedrad att på ett så självklart sätt bli inkluderad på en arbetsplats som denna när jag bara arbetar några dagar i veckan.

Jag arbetar på ett familjeföretag där de anställda som inte är del av familjen är i klar minoritet. Givetvis kan det ge upphov till intressanta situationer, både positiva och negativa och det viktigaste i denna situation är att fokusera på det positiva.

Få arbetsplatser jag varit på har varit så välkomnande som den jag är på nu och att känna sig delaktig och uppskattad på jobbet, är något jag tidigare varit ganska svältfödd på. Därför är det extra roligt att för en gångs skull känna att jag ser fram emot nästa arbetsdag. Jag håller tummarna för att det skall hålla i sig och att min rastlöshet ska stilla sig något.

Som jag skrev ovan firade bolaget för några veckor sedan 25-års jubileum och vi började med att glida runt på segway och det var en ny upplevelse för mig. En upplevelse jag djupt kan rekommendera om du någon gång får möjligheten att testa. Speciellt underhållande är det att se ett gäng glada, ganska uppklädda kontorsråttor susa runt bland motionärer och dagisbarn. Att välja lycka innebar för dagen att göra det mesta av min första gång på denna teknikbest och efter tre kvart gick jag och vann kontorstävlingen.

Dagen fylldes senare med en lång rad spännande och givande upplevelser jag känner mig enormt mycket rikare av att bära med mig, men viktigast för mig är att minnas tiden innan livsresan mot en bättre framtid.

För bara några år sedan hade jag sannolikt haft svårt att motivera mig att börja arbeta på ett ställe med så stor upplevd risk för slitningar och den begränsade trygghet det innebär att arbeta på ett litet företag. Jag hade också tvekat inför att följa med på ovanstående eskapader i tron att inget gott kan komma av att visa mer av sitt sanna jag för chefen än absolut nödvändigt.

Idag välkomnar jag de möjligheter som finns på ett litet företag. Möjligheten att vara delaktig, göra skillnad, att kunna utvecklas och att kunna avancera och bygga sin egen framtid. Idag hoppar jag glatt på tåget när det gäller nya utmaningar, spännande sociala interaktioner och alla andra spännande situationer man ställs inför på sin arbetsplats.

Det lever givetvis kvar vissa reservationer och osäkerheter men konstigt vore det väl annars. Jag har långt kvar på min livsresa och jag förväntar mig kunna växa som människa hela livet. Huvudsaken är att fokusera på det positiva, på möjligheterna och på glädjen. Det kommer göra möjligheten för ett positivt utfall i varje given situation, mycket högre.

Hur tacklar du livet?

Bild: Adam Brookes/freeimages.com

torsdag 17 december 2015

Veckans lästa

Det känns ganska fånigt att upprepa saker som skrivits av kollegorna i närtid och det senaste dygnet har varit en produktiv tid för de på min blogglista där det ena ämnet efter det andra har berövats mig varför jag kommer stjäla lite tid genom att helt sonika rikta er uppmärksamhet mot ett antal riktigt bra inlägg i bloggsfären.

Jag pratar mig gärna varm för Realty Income Corp (O) och i tisdags släppte bolaget en notis om höjd utdelning vilket Petrusko var rejält snabb på att plocka upp. Som han skriver är det ingen enorm höjning men det kommer att komma fler.

Petrusko skrev ytterligare en fin notis om Atlas Copco vilken på ett tydligt sätt belyser fördelarna med ett av mina favoritbolag. Inte minst tar han upp sin tro och förhoppning om att bolaget skall höja utdelningen till 6.5 kr. En övertygelse som jag delar även om jag precis som han gärna ser att de tar fram storsläggan och drämmer till med 6.75 kr eller kanske till och med 7 kr. Drömma går ju alltid.

Fattigbonddräng skrev ett inlägg om hur svårt det är att tajma marknaden och att han nyligen missade botten på en av sina investeringar. Jag kan inte nog ofta påpeka hur viktigt det är att lära sig att ignorera marknadens nyckfullhet och hålla sig till sin strategi. Svängningarna kan få oss att agera irrationellt och det riskerar att förstöra stora delar av ditt kapital och placera dig längre ifrån dina drömmar än du hade tänkt dig. Spara ofta, gärna månadsvis eller ännu oftare och var långsiktig.

Sist men inte minst slog Stefan Thelenius till med en riktigt trevlig analys av en superb utdelningshöjare. Han noterade att Nike har bjudit investerare på en fantastisk utdelningsresa de senaste tio åren och vår förhoppning inför framtiden är att resan fortsätter. Skall man kanske överväga lite träningsutrustning till julklapp åt sig själv? Personligen har jag svårt att motivera mig till köp när bolaget har så låg direktavkastning och jag har mängder av bolag kvar att köpa in mig i innan jag kommer dit men Nike är väl värt vår uppmärksamhet.


Bild: Oliver Gruener/freeimages.com                * Jag äger O & ATCO


onsdag 16 december 2015

Alla har vi olika hobbys

Hustrun sitter och gör silversmycken med sötvattenspärlor på sin fritid och själv läser jag bolagsrapporter och uppdaterar min portföljdokumentation, och så bloggar jag lite. Vi har en mängd andra fritidsintressen och vi försöker hinna med så mycket vi kan för att fylla våra liv med mer glädje och mindre vardag.

Tänk om vi inte var begränsade i vår vardag till ett inkomstbringande heltidsarbete. Tänk om vår hobby kunde vara vårt arbete, eller ännu hellre, att det inte spelade någon roll om det vi gjorde för att vi tyckte det var kul just för stunden, inbringade en inkomst eller inte.

Ett av mina mål är att en dag kunna ha den ekonomiska friheten att välja. Jag strävar inte nödvändigtvis efter att bli helt ekonomiskt oberoende, för jag tror och tycker att det kan vara inspirerande och givande att arbeta och kommer förmodligen fortsätta med det oavsett min ekonomiska situation. Det skänker mening och sammanhang men jag vill ha valet att välja arbete och jag vill ha valet gällande hur mycket av min tid jag skall allokera åt sagda arbete. Nu är det till stor del min arbetsgivare som väljer eftersom jag är beroende av min månatliga inkomst precis som de allra flesta är.

Hur når man då sina mål?

Jag tycker att det är bäst att göra beräkningarna utifrån den konsumtionsnivå vi förväntar oss och inte baserat på upplevt inkomstbehov. Tittar man i statistiska centralbyråns databas hittar man att sammanboende utan barn, dvs familjen Att Välja Lycka, konsumerar för i genomsnitt 340.510 kr per år totalt. Det blir 170.255 kr per person.

Om vi vidare antar att vi vill kunna arbeta deltid, exempelvis 80 % och fortfarande kunna konsumera på samma nivå vad behöver vi då uppnå med vårt sparande*? Avkastningen från sparandet behöver alltså täcka drygt 34.000 kr och med en beräknad direktavkastning på 5 % årligen skulle det innebära att vi behöver en portfölj i storleksordningen 681.000 kr. Detta är om vi bara vill använda räntan och alltså inte ta av de sparade pengarna.

För enkelhets skull ignorerar vi inflation men vi tar hjälp av bloggkollegan Stefan Thelenius sparkalkylator för att göra beräkningarna. Som ni kan se om ni klickar på länken räcker det med 1000 kr i månaden, en relativt rimlig genomsnittsavkastning för Stockholmsbörsen och en sparhorisont på 20 år för att få ihop pengarna för att kunna gå ner i arbetstid.

20 år kan verka vara eoner av tid. Låt oss anta att du kan lägga på en 500-ing i sparande varje månad, då är du framme fyra år tidigare.

16 år för att kunna vara ledig var enda fredag i resten av ditt liv.

Tar man återigen hjälp av SCB ser vi att medelinkomsten (total kontant bruttolön) per arbetare mellan 20-64 år var 304.300 kr/år vilket grovt räknat borde innebära en nettolön på 19.000 kr. Utgifterna ovan kokar ner till 14.200 kr per månad vilket ger en teoretisk sparmöjlighet på 4.800 kr per månad vilket borde göra 1.500 kr överkomligt. Beräknar vi på två medelinkomsttagare med två barn blir den enskildes sparförutsättningar istället 1.500 kr jämnt varför även barnfamiljer i teorin borde kunna ge sig själva den här möjligheten.

Hur gör jag?

Om allt går vägen kommer hemmet fyllas av barnjollrande inom ett par år men fram till dess lever jag så snålt jag kan men fortfarande behålla en hög levnadsstandard. Vi väljer att bo relativt litet och inte direkt centralt. Bilen står för det mesta stilla och krogbesöken är väldigt sällsynta. Min inkomst kan jag inte göra så mycket åt utan den är ganska låg så länge jag pluggar men utgifterna kan jag kontrollera och det gör att jag kan spara nära 50 % av min inkomst.

Vi fortsätter med siffrorna ovan och konstaterar att en medelinkomsttagare skulle kunna spara ungefär 9.500 kr per månad. Det innebär att på bara 5 år skulle man kunna ha en portfölj vilken vida överstiger det värde vi siktade på och således kunna leva mer fritt i större delen av sitt liv efter detta.

För mig är 3 helgdagar definitivt värt att skippa några rejäla krogrundor och att behöva ta bussen en kvart för att komma till stan.

Vad skulle det vara värt för dig med frihet?



*Jag tar inte i beaktande det bortfall i sociala förmåner det innebär att sänka sin arbetstid och sin inkomst. Beräkningarna är inte exakta utan tänkta som inspiration.

tisdag 15 december 2015

Slut på kontanter

Under de sista skälvande börsminuterna av förra veckan smällde jag iväg de sista skotten ur min finansiella kanon. Under fredagen plockade jag upp fler aktier i H&M, Telia, Castellum och Tele2 och på väg till företagets årliga julfest skakade jag ut de sista slantarna ur spargrisen och klämde iväg en köporder på några Atlas Copco för att avsluta dagen.

Idag ser kontantsituationen på kontot ut som vinjetten på en gammal västernfilm, där en torr vind viner över ett öde landskap. Därför ser jag extra mycket fram mot utdelningarna i Tobin och Realty vilka borde nå mig den här veckan och i nästa vecka fyller löningen på kassaskåpet igen.

Jag hyser viss förhoppning om att börsen skall stabiliseras lite och att det historiska säsongsmönstret med uppgångar i december skall vara nära förestående men det känns sannolikt att vi även fortsättningsvis kommer få njuta av en ovanligt volatil börsmiljö. I veckan kan vi förvänta oss att USA´s centralbank meddelar oss om de höjer räntan eller inte och även om marknaden verkar ha prissatt för en höjning borde vi se en hel del rörelse oavsett utfallet av det kommande mötet. Dessa kursrörelser kan resultera i fina lägen för oss långsiktiga värdeinvesterare. Helst skulle jag vilja se att tomten belönade mig med en kurs på Johnson & Johnson på några cent under hundralappen men mitt skjutglada avtryckarfinger kommer snart inte kunna vänta längre, vad som än händer.

För att minska risken för börsrelaterade abstinensbesvär i väntan på mer tillgängligt kapital passar jag på att engagera mig lite extra i hustruns och moderns fondportföljer. Deras indexplaceringar har åtnjutit samma negativ kursresa som omvärlden i stort och det känns därför befogat att göra ett extraköp så här mittemellan två månadstransaktioner.

Det är med spänning jag emotser det som komma skall.

Bild: Anna H-G/freeimages.com

måndag 14 december 2015

Kombinera kapitalism med filantropi

Jag tror absolut att det går att kombinera dessa två. Att tjäna pengar och att bidra till ett hållbart och vänligt samhälle borde kunna gå hand i hand. Trenden de senaste decennierna har varit tydlig på företagssidan att kunder och andra intressenter kräver någon form av ansvar från företagen de handlar av. Det kan röra sig om att inte tillåta användningen av barnarbetare, miljömedvetenhet eller kanske att tänka på tillväxt på ett hållbart sätt för att kunna fortsätta växa.

Jag vill därför mena att kunderna har svängt marknaden och tvingat företagen att ta ett visst ansvar för sin verksamhet och i dagsläget skulle det vara otänkbart för ett företag i Sverige och förmodligen i större delen av världen att negligera sitt företagsansvar.

Nu hävdar jag också att man kan använda sitt sociala arbete som marknadsföring och många företag gör det. Stora reklamer bombarderar oss om hur miljövänliga företagen är, vilka fina arbetsförhållanden koncernen implementerat och alla filantropiska projekt de är engagerade i. Det senaste jag såg var ett twitterinlägg från Habitat for Humanity som sa att 120 anställda från Realty Income Corporation (O) hade med sig en check på 125.000 dollar och satte igång att bygga bostäder för en eftermiddag.

Nu råkar jag äga några aktier i Realty och nyheten gjorde mig lite glad såhär i juletid. I vanliga fall tänker jag nästan uteslutande på vad företaget sysslar med, hur ledningen är uppbyggd, vilken historia och framtidsutsikt företaget har och en hel säck med siffror. Därför är det ganska trevligt att ibland vakna ur sin ekonomiska dvala och faktiskt inse att en liten del av pengarna involverade i de verksamheter jag investerar i används på det här viset.

Har man dessutom läst en del global ekonomi, vilket jag har inser man snabbt att de globala företagens samhällsbyggande förmåga på sikt bidrar till att lyfta hela världens befolkning till en lite bättre nivå än tidigare.

Jag kombinerar således kapitalism med filantropi redan innan jag har en portfölj vilken ger mig mer tid att spendera på vad jag helst vill inklusive ideellt arbete. Bara genom att investera i stora, välskötta bolag bidrar jag till att bygga hus, ge mat åt de hungriga och mycket mer.

Har du inte börjat än? Hoppa in på Avanza eller Nordnet och öppna ett konto. Sätt in några hundralappar och börja hjälp världen och dig själv på samma gång.

*Jag äger (O), Avanzalänken är en affiliatelänk

Bild: San Diego Habitat

söndag 13 december 2015

En naturlig promenad

För en liten tid sedan var jag ute och promenerade och träffade på en hel hög charmtroll som stod och plirade nyfiket på mig bakom en raggig kalufs av ovårdat hår. Jag tycker det är fantastiskt att ha denna möjlighet att kunna ge mig ut och uppleva vår natur och våra omgivningar. Det är ett privilegium jag vårdar ömt och jag hoppas att våra barn och barnbarn också skall ha möjlighet att uppleva djur och natur på så här nära håll.

Charmtroll
För några år sedan såg jag ett populistiskt program av och med Jamie Oliver i vilket han undersökte kosten på engelska (eller om det var amerikanska) skolor och han kunde konstatera att ungdomarnas relation till mat var något begränsad. Som före detta kock svider det i hjärtat att veta att mångas enda relation till mat är det de ser i kyl- och frysdisken på snabbköpet.

En viktig framtidsdröm jag när, är att jag skall kunna förse mina framtida barn med en djup och ingående förståelse för var vår mat kommer ifrån. Man kan än så länge odla det mesta i jorden runt oss och jag hade gärna sett att alla någon gång fick möjlighet att själv dra upp en morot eller rödbeta ur jorden, skölja av den och tillaga den eftersom detta skänker en direkt kontakt med ett kunskapsområde vi håller på att förlora.

Missförstå mig inte nu. En större förespråkare för industrialismen än jag får ni nog leta efter men det är något visst med att odla sin egen mat. Som ett litet steg i rätt riktning köpte jag nyligen aktier i Archer Daniels Midland Co (ADM). Även om det är ljusår ifrån att odla egen mat gör de kommande utdelningarna bolaget ger att jag kommer lite närmare mitt mål att kanske köpa en liten gård någon dag, på vilken jag har den ekonomiska friheten att arbeta utan att behöva känna de annars tvingande ekonomiska tyglar ett heltidsarbete innebär.

Jag tar även varje tillfälle i akt att på varje centimeter fönsterbräde och balkongyta odla allt jag kan. I lägenheten växer kryddor av alla de slag under vår, sommar och höst och jag älskar den sprakande färgprakt mina chiliplantor ger. På balkongen växer sallad och grönsaker och när hustrun får lite fritt spelrum poppar det upp blommor lite här och var.

Livet är så mycket mer än att sitta inlåst på ett kontor från morgon till kväll och jag börjar precis inse detta. Att Välja Lycka är vad jag gör varje dag när jag tränar, investerar, bloggar, twittrar, lär känna nya människor men också när jag arbetar och studerar. Varje dag blir mitt liv rikare och det är framför allt ni, mina vänner och medmänniskor som berikar mig och för detta är jag för evigt tacksam.

Just nu löser stormarna av varandra. Är det inte Helga som väsnas, ja då är det börsen som bråkar, men jag kommer fortsätta ta en lugn promenad i höstmörkret tillsammans med de jag håller kärast och månatligen investera i stora och starka företag med fokus på utdelning. Att investera långsiktigt är som att sköta om en fruktträdgård. Tålamod och långsiktighet ger rikligt med frukt lite längre fram och det finns ingen anledning att stressa för inget blir bättre av det. Ge det tid och om tillräckligt lång tid kommer du kunna leva av frukterna ditt utdelningsträd frambringar.

Det är bara några veckor kvar till jul och de flesta har förmodligen tusen andra saker att tänka på men nästa gång du är och köper mjölk köp även valfri chilifrukt, gröp ur kärnorna och lägg dem att torka på ett fat. I mitten av januari när du kastar ut granen sätter du några av de torkade fröna i en liten kruka med fuktig jord och försöker se till att krukan är rumstempererad och får så mycket ljus den kan få. Håll jorden fuktig så skall du se att lagom till midsommar borde du kunna skörda de första av dina egenodlade chilifrukter. När du ändå håller på börjar du månadsspara någon hundring eller två i en billig indexfond på ett investeringssparkonto och då har du satt det första fröet som en dag leder till friheten att bestämma själv.

Vad är lycka för dig?

* Inlägget publicerades ursprungligen på odlaminmat.se den 10/12-15

lördag 12 december 2015

Julhandelns inverkan på sparandet

Före detta Handelns Utredningsinstitut heter sedan 2011 HUI Research och är ett bolag ägt av Svensk Handel med syfte att forska, utreda och analysera handeln och turismen i Sverige och eventuella påverkansinfluenser på den samma.

HUI Research brukar varje år presentera en prognos gällande julhandeln och hur mycket vi förväntas spendera på julmat och julklappar och i år ligger prognosen på 16 miljarder kronor, eller ca 1.700 kr per invånare. Det är alltså extrapengar vi handlar för bara för att en tjock rödklädd gubbe skall komma på besök.

För mig har alltid julhysterin varit lite svår att hantera och konceptet julklappar har aldrig riktigt gått hem hos mig. För mig är det viktiga med julen familjen och närheten till de man håller av. En god middag är alltid trevligt och får man dessutom en ursäkt att spendera värdefull tid med sina nära och kära är livet gott. Julklapparna är således sekundära.

På senare år har julklappsutdelandet begränsats i min familj till att endast innefatta barnen. Vi ger någonting till de små och de vuxna tar tillfället i akt att njuta av sällskap och närhet. Det passar mig ypperligt.

Vi har dock inte helt lyckats plocka bort de vuxna julklapparna helt. Den ömma modern kommer så länge hon lever kräva att hon får ge mig julklappar och av hävd och ohejdad vana sitter jag och hustrun på julaftonsmorgon och ger varandra några småsaker och det är fantastiskt roligt men det är inte några högar av presenter och det känns skönt.

De där 1.700 kronorna då. Det kan låta mycket eller lite beroende på vilken ekonomisk situation man befinner sig i men betänk att detta är per capita. Det är förmodligen inga spädbarn som handlar julklappar men om vi antar att vi istället för att shoppa loss i julhandeln hade sparat pengarna till barnen och dessa i sin tur hade fortsatt när de blev vuxna, ända till pension.

Vad hade detta kunnat leda till?

Den svenska börsen har långsiktigt avkastat 6-8 % och vissa perioder ännu högre men låt oss anta 8% genomsnittlig avkastning under de första 65 åren av livet och att du varje jul sätter in 1.700 kr då skulle barnen lagom till pension ha en portfölj värd i grova slängar 2.5 miljoner kronor med nuvarande skattesituation men utan hänsyn tagen till courtage, inflation och liknande. Räknar vi med att vi därefter låter pengarna vara kvar i depån men att vi har investerat i någonting som ger en direktavkastning runt 5 % innebär det drygt 10.000 kr extra i pension varje månad.

Är julklappar och julmat värt den förlorade extrainkomsten på ålderns höst?

De flesta skulle nog svara ja på den frågan eftersom livet sannolikt skulle bli mycket fattigare utan firandet men låt detta ge näring för tanken på sparande. Kanske klarar man sig utan det där lilla extra. De allra flesta människor i världen spenderar inte några 1.700 kr extra i juletider och det kanske inte heller behövs. Det kanske räcker med hälften.


* Ovanstående siffror är grovt förenklade i syfte att ge en fingervisning om resultatet av ett livslångt sparande. Det är inte en matematisk övning och jag är fullt medveten om att ni skulle få ett lite annorlunda resultat om ni försökte replikera beräkningarna själva men det handlar främst om vilka skattevärden och andra antaganden man inkluderar.

Bild: freeimages.com


fredag 11 december 2015

Kinder Morgan i pipeline

Kinder Morgan Inc (KMI) är ett bolag som bygger och hanterar infrastruktur inom energifältet och är, om inte det största, så i alla fall ett av de största bolagen gällande detta på den nordamerikanska marknaden. De opererar 84.000 miles, drygt 13.500 mil pipeline och anställer 12.000 personer.

Finansvärlden trodde länge att det här bolaget var en säker investering som för alltid skulle ge hög direktavkastning och klara svackan som oljebolagen och de andra energibolagen upplevt på sistone. KMI hyr ju ut nyttjandet av pipelines på långa kontrakt och det påverkas ju inte av hur högt eller lågt oljepriset är men ändå har KMI´s aktiekurva följt de stora energibolagen nedåt en tid nu och direktavkastningen låg runt 8 % för bara några veckor sedan.

Men så gick proppen ur och KMI störtdök. De påverkas nämligen av tillgången på kapital och när aktiekursen sjunker blir det svårt att ta in nytt eget kapital till vettiga villkor och nya lån ändrar relationen mellan lån och eget kapital till det sämre. Är förändringen tillräckligt stor kommer de stora bedömarna att ifrågasätta saker och ting och det var precis vad som hände även om det här bara rörde sig om risk för förändring. KMI riskerade att få sitt kreditbetyg sänkt varför styrelsen lite panikartat bestämde att skära bort 75% av utdelningen nästa år och istället använda pengarna för att täcka sina kapitalbehov.

När den nyheten kom slog aktien i botten runt knappa 15.50 dollar och även om jag missade botten snöt jag åt mig ett gäng när rekylen kom. Nästa år beräknas utdelningen bli 50 cent eller 3.12 % baserat på en kurs runt 16 dollar. Jag är övertygad om att KMI från den här nivån kommer att öka utdelningen stadigt och snabbt för att återta det förlorade förtroendet från investerarna och jag ser utdelningssänkningen som någonting positivt eftersom man säkrar den långsiktiga överlevnaden av företaget.

Med 50 cents utdelning är bolaget fullt värderat om man tror på en försiktig ökning av utdelningen i framtiden men de har inte varit särdeles försiktiga tidigare vilket gör att jag tror att det finns en rejäl uppsida i aktien både kursmässigt och utdelningsmässigt och jag är glad att jag lyckades sno åt mig den här nu. Tyvärr är det inga enorma pengar det rör sig om men som alltid investerar jag för lång sikt och det blir sannolikt fler aktier med tiden.

Hur fyndar du i juletider?


Bild: freeimages.com     * Jag äger KMI


torsdag 10 december 2015

Hektiskt på turbulent börs

Det har varit ett par galna dagar den här veckan. Börsen har bjudit på riktigt tvära kast och är i skrivandets stund ner över 6.5 % jämfört med veckans högsta nivå. Detta tillfälle har jag givetvis utnyttjat efter bästa förmåga och det enda jag ångrar är att jag gjorde av med så mycket av min lön direkt när den kom in på kontot.

Men lite pengar låg allt och skramlade i lådorna och dessa har nu omvandlats till en hel hög med pigga, glada aktier vilka stillsamt får ligga och gotta sig i min varma och mysiga utdelningsportfölj.

Efter att i fredags ha fyllt på med några Castellum för nära 120 kr/st reades de ut tidigare i denna vecka och jag fångade några till runt 117 kr men jag hade för dåligt krut för att ta några till vid 115 kr. Nu är de tillbaka på 117 kr men vi får se vad morgondagen bär med sig.

Igår plockade jag upp några Atlas Copco B för 200 kr jämnt och dessutom small det till på en amerikanare jag kommer berätta om lite senare. Givetvis trodde jag att det värsta var över men julyran var inte förbi utan idag laddade jag på med både H&M och Tele2.

USA har vaknat och än så länge verkar det inte bli några höga röda siffror vilket skulle kunna innebära att jag får hålla mig lite lugnare i morgon men än finns det några kronor att ta av om det skulle vara svårt att hålla sig borta från köpknappen även i morgon.

Har du köpt något roligt på sistone?

* Jag äger samtliga aktier jag nämner ovan.

Bild: freeimages.com



Gästinlägg: Hur prioriterar vi i våra liv?

Idag har vi besök från en kollega från Odlaminmat.se som skriver om sina egna betraktelser gällande mat, miljö och odling. Eftersom jag tycker att det är kul att få olika infallsvinklar på livets små mysterier tänkte jag erbjuda er som läser den här bloggen någonting som möjligtvis inte inkluderas i er dagliga läsning. Hoppas ni uppskattar det.

Kommentera gärna; både gällande gästinlägg i allmänhet och på inlägget i synnerhet. Med lite tur kommer jag kunna förmedla svar från Ricky direkt här på bloggen.



Hur prioriterar vi våra liv?

Varför betalar vi läkaren för att göra oss friskare, när vi inte vill betala bonden riktigt från början? Varför är matens pris viktigare än kvalitet? Varför kan vi lägga tusentals kronor hos läkaren och på gym, men inte betala bonden för att få kvalitetsprodukter. 

Vad är det egentligen för samhället vi skapat? 


Hemlagad mat har blivit lyx. Något man gör på söndag, när äntligen prefabrikaten får stå tillbaka för äkta råvaror. I vårt tidspressade samhälle verkar det inte vara så att folk har tid eller tar sig tid för att laga mat. 

Aldrig har möjligheterna varit större att äta rätt. De senaste 40 åren har matpriserna halverats som andel av disponibel inkomst. Aldrig någonsin har det varit lättare eller givits oss större möjligheter till en bred och varierad kost. 

Vi speglar oss mer, gymmar mer, sitter och slötittar på tv mer. Arbetstidsförkortar och skall förverkliga oss själva mer. Lägger mer och mer pengar på "måsten", vi skall sitta i den nya bilen och det perfekta hemmet redan vid 21 års ålder. Svensken är förövrigt bland de som flyttar hemifrån tidigast. 

Vad kan man då göra? Det är inte fråga om att någon gång rulla egna köttbullar, även om det naturligtvis är bra. Det är hela vår livsstil som är huvudfrågan. 

Det handlar om att vårt samhälle måste hitta tillbaka till rötterna, ett samhälle där äkta mat finns i fokus. Där människor tar sig tid för varandra. Ett samhälle där vi lär oss uppskatta det enkla. 

Vi måste bygga ett samhälle där vi själva producera mer av vår egen mat, där vi kan titta bonden mera direkt i ögonen än köper prefabricerat eller mat från fjärran länder. Helt enkelt ett samhälle och ett liv där vi uppskattar oss själva och sätter värde på de som finns runt oss, samt det vi stoppar i oss. Låt oss sluta göra vår mat anonym.

//Ricky Karlsson,

Gästbloggare från Odlaminmat.se: en blogg om hushållning med miljö och ekonomi, trädgårdsodling och svensk matproduktion. 

onsdag 9 december 2015

Jag gör Farbror Joakim besviken

Min erfarenhet av bloggar i allmänhet är för all del begränsad men det lilla jag vet gör att jag vågar hävda att ekonomibloggar och personerna bakom skiljer sig något från övriga bloggvärlden exempelvis gällande sin interaktion med sina läsare. Jag ser väldigt sällan inlägg om gratisgrejer, utlottningar och andra liknande händelser bland ekonomibloggarnas inlägg. Klart att det händer att någon ger bort en bok eller något annat kul som relaterar väl till bloggens innehåll men av naturliga orsaker är det mer sällsynt att de större ekonomibloggarna lottar ut smink och smycken än vad det är på mer livsstilsinriktade bloggar.

Personligen kan jag tycka att det skär lite i hjärtat att ge bort saker eftersom det på ett väldigt handgripligt sätt förminskar mitt eget välstånd och dessutom förlänger tiden det kommer ta mig att nå ekonomisk frihet, även om tiden när det infinner sig inte är fullt definierad i min värld. Dock berör den här bloggen inte enbart ekonomi.

Att Välja Lycka handlar om att uppnå balans mellan sunda levnadsvanor, ekonomi och möjligheten att njuta av livets små glädjeämnen. Det handlar om att maximera sin egen nytta och mina livserfarenheter säger mig att det finns mer än pengar i ekvationen. Även om många ekonomiska teoretiker och teorier hävdar att människan är rationell och alltid kommer sträva efter att maximera sin egen ekonomiska nytta, vill jag då hävda att ordet ekonomi är aningen mer mångfacetterat än man vid första anblicken skulle kunna tro.

Att hushålla med knappa resurser behöver inte nödvändigtvis referera till pengar utan de knappa resurserna kan vara andra saker som tid, hälsa osv. Som jag skrev ovan är jag dock helt med på tåget att människan i mångt och mycket är rationell och strävar efter att maximera sin egen nytta men vad händer om man vidgar sina vyer och försöker ta reda på vad det innebär att maximera sin egen nytta.

Jag känner ett antal personer som blir extremt glada av att ge, och förmodligen gäller påståendet många av er som läser det här. Varje jul, oavsett hur dåligt ställt vi har haft det i familjen har det ändå alltid funnits högvis av julklappar. Detta för att min mor förmodligen skulle tyna bort av tristess och allmän förtvivlan om hon inte fick se glädjen hos mottagaren av presenterna. För henne är det viktigare och roligare att ge än att få och det är inte värdet av presenterna som är viktigt utan handlingen, att ge.

Jag har aldrig riktigt funnit mig själv i samma situation men någon gång skall väl vara den första och jag måste erkänna att det är ganska roligt att se hustrun eller släktingarna öppna presenter man gett dem. Det jag har alldeles särdeles svårt för är själva inhandlandet av sagda gåvor. En liten del av min själ dör varje gång jag behöver trängas i det kötthav av desperation och habegär som är julhandeln.

För en vecka sedan berättade jag för mina läsare på Facebook att bloggen genererar pengar. Reklamintäkterna är mycket blygsamma då jag kraftigt sållar bland budskapen eftersom det är viktigare för mig att jag kan stå för budskapet och att produkterna och tjänsterna inte riskerar att motverka syftet med bloggen, än att generera inkomster. Det är inte bara jag som skall må bra här, syftet med bloggen är i det långa loppet att göra världen till en lite bättre plats, även om det bara beror på att jag är en snällare och gladare person.

Jag vill nu dela med mig av det blygsamma välstånd ni varit med och genererat när ni läst bloggen och nyttjat marknadsföringens kanaler för att berika er på något sätt och jag frågade därför er läsare vad ni ville att jag skulle göra med dessa pengar. Det rör sig endast om en "Selma", eller numer bör den väl döpas om till en "Astrid" men det är fortfarande pengar och eventuellt blir det här ett stående inslag i bloggens verklighet.

Ni valde bland alternativen "välgörenhet" och givetvis lyssnar jag på er. Jag vurmar lite extra för läkarinsatser då det i min familj finns de som innehar ett omvårdande yrke varför jag denna gång valde att ge pengarna till "Läkare utan gränser".

Bloggens syfte är inte att generera massor av pengar som jag kan ge bort och inte heller att jag på detta vis skall berika mig själv. Däremot hade det varit exceptionellt roligt bloggen med tiden kunde bidra till min inkomst på ett sådant sätt att jag skulle kunna skriva på en mer permanent basis och om viss filantropisk verksamhet skulle kunna inkluderas men syftet är nu, och kommer alltid förbli livsbalans och lycka. Hur vi når dit vet jag inte ännu; vi får följas åt på resan men en sak är säker och det är att jag idag gjorde Kalle Ankas farbror lite besviken men det kan jag leva med.

Hur känner ni inför detta mitt beslut?


tisdag 8 december 2015

Kan mat vara lönsamt?

Många av mina köp på sistone och för all del större delen av min portfölj är välkända hos mina bloggkollegor och att skriva om Coca-Cola Companys förträfflighet är som att sparka in öppna dörrar i den bloggsfär jag opererar i.

Jag vill dock hoppas att jag fortfarande kan tillföra någonting och min ursprungliga motivation till att skriva om ekonomi var att skriva för den icke redan insatte och försöka lägga in känsla och eftertanke i inläggen och kanske inte nödvändigtvis fylla sida upp och sida ner men siffror och analyser.

Det senaste valet jag gjorde är inte med på lika många av ekonomibloggarnas portföljlistor och det kan bero på flera faktorer. Det kan exempelvis bero på att det är ett dåligt bolag, att det är ett tråkigt bolag eller att det är ett bolag som bara inte har fångat intresset hos de som skriver ännu.

Jag köpte nyligen en liten post i Archer Daniels Midland Co (ADM) efter att aktien formligen krossats av marknaden. Aktien är ned 30 % i år när S&P 500 är upp någon procent och den typen av rörelse lockar blickarna till sig. Vad beror det på?

ADM är ett globalt jordbruksföretag som producerar och processar mängder av olika typer av jordbruksprodukter och förser en rad olika branscher med råvaror för sin produktion. De producerar allt från biodiesel, naturläkemedel och djurfoder till råvaror för bageri-, bryggeri-, mejeri- och konfektionsindustrin förutom en rad livsmedel.

Det jag uppskattar med ADM är den jordnära verksamheten; man får hantera det svaga skämtet som man vill.

Jag investerar oftast med väldigt mycket känsla och jag vill investera i bolag jag förstår mig på. Jag har alltid varit intresserad av matlagning och jag vill veta varifrån maten jag serverar kommer. Min önskan är att kunna köpa en liten gård, några år från nu, där jag kan odla en del av mina råvaror och kanske även föda upp några olika djurraser för att leva lite närmare naturen.

Med det i åtanke tycker jag det är trevligt att kunna inkludera ett livsmedelsbolag i portföljen. Speciellt trevligt är det att investera i ett bolag som försöker bidra till sin omvärld på ett positivt sätt. Alla företag har givetvis både positiva och negativa delar; att tro annat vore naivt, men ADM har en ganska omfattande verksamhet där man hjälper bönder med allt från marknadsföring och finansiering till transport och utbildning. Man publicerade också nyligen ett pressmeddelande i vilket man berättar att ADM bidragit med 360.000 dollar för att förse behövande med mat.

Givetvis passar bolaget in i min övergripande strategi gällande att bygga upp en utdelningsportfölj fyllt med stora, stabila bolag vilka kommer förse mig med ekonomisk frihet när jag börjar närma mig pensionen. ADM tillhör den absoluta utdelningseliten. Det grundades 1902 och har idag över 33.000 anställda och verkar i över 140 länder.

De har höjt sin utdelning sedan 1976 dvs 40 år i rad och utdelningshöjningen ligger på ca 11 % i genomsnitt över de senaste fem åren och sett på tio år sjunker siffran para någon tiondels procentenhet. Det här är ett fenomenalt bolag med enorm stabilitet som har blivit rejält tacklat av börsen vilket nu gör att direktavkastningen är respektabla 3.05 %.

Bäst av allt är att detta inköp slätar över mitt köp av Exxon när jag sitter hemma vid frukostbordet och berättar om mina senaste inköp. Det höjda ögonbrynet sjunker något när jag berättar om min strävan att minska världshungern.

Bild: freeimages.com

* Jag äger ADM & XOM

måndag 7 december 2015

Ett sparande går i graven

De flesta som läser ekonomibloggar, eller som håller sig rimligt välunderrättade gällande nya förutsättningar för privatekonomin på annat sätt, kan förmodligen känna att det här inlägget är stenåldershistoria.

Men eftersom det finns ett förvånansvärt stort antal människor där ute som av en eller annan anledning skyr nymodigheter och ekonomiska nyheter som vore de giftormar anser jag det vara min skyldighet att försöka lysa upp i denna mörka avgrund av självpåtagen okunskap.

Två saker står på agendan, ISK och IPS. Låt oss börja med den senare av de två förkortningarna, vilken uttyds individuellt pensionssparande, och anledningen till att jag nämner detta är att avdragsrätten har förändrats.

Förr var det skattemässigt fördelaktigt för vissa att spara i IPS eftersom man fick avdrag på skatten. Från och med 2016 får man inget avdrag vilket gör att man låser in sparpengarna till 55 års ålder och som bonus blir man dubbelbeskattad. Har du inte slutat sätta in pengar i denna typ av sparande är det hög tid nu.

Ett alternativ till IPS utgörs av den första förkortningen, ISK, vilken står för investeringssparkonto. Denna kontoform kräver att man har en gnutta disciplin och inte tar ut pengarna i tid och otid om de är tänkta till pensionen men utöver det är det förmodligen det bästa alternativ vi har för långsiktigt sparande.

I dagarna har vi bombarderats med krigsrubriker om höjda skatter på ISK och det är här jag anser mig utföra en samhällstjänst när jag lugnt låter meddela att skatten går från ca 0.25 % per år till knappt det dubbla nästa år. Detta är för all del en hysterisk ökning procentuellt och personligen motsätter jag mig beslutet att höja skatten alls och ändra villkoren men låt oss se nyktert på situationen.

Du bör inte använda ISK om du sparar i räntefonder eller dyra blandfonder vilka båda kan förväntas bidra med en mycket begränsad årlig avkastning för då riskerar skatten att äta upp den lilla vinst du kan tänkas få. Fast de två sparformerna är inget jag rekommenderar att du placerar i oavsett kontoform så länge sparhorisonten är avlägsen. Med en sparhorisont på fem år eller mer bör du försöka välja billiga indexfonder och då mår pengarna även fortsättningsvis bäst på ett investeringssparkonto.

Sammanfattningsvis är det min bestämda övertygelse att det är fördelaktigt att avstå från frestelsen att fortsätta spara i IPS. Istället torde det vara mer lönsamt att spara på ett ISK för de allra flesta.

Hur sparar du?

Bild: freeimages.com

söndag 6 december 2015

Whiskysläpp och aktieinköp

I fredags släppte det svenska destilleriet BOX, från Ådalen i norr, den sista flaskan i sin serie om fyra. Det är deras första whisky men trots det håller den genomgående hög kvalitet. Serien heter "Early days collection" och den sista delen hette "The Messenger" och för att vara säker på att få en behövde man köa utanför sitt lokala systembolag kl 10 på fredag förmiddag.

Populariteten på flaskorna verkar ha dalat för det finns fortfarande flaskor kvar. Första utgåvan tog slut på en kvart. Men det spelar egentligen ingen roll för det är ganska kul att stå där i spänd förväntan, tillsammans med ett trettiotal andra som ivrigt emotser tjurrusningen mot de åtråvärda dropparna.

Jag fick mig till slut ett par flaskor och som bonus lyckades jag slita åt mig en extremt åtråvärd specialutgåva av Lagavulin också. Detta innebär sannolikt att jag kommer få svårt att spara hela 50% den här månaden men det var det väl värt. Den här månaden kommer saldot på kontot gällande lyckliga livsval ligga på starkt plus i min bok.

Givetvis är det inte bara vällustigt slöseri jag ägnar mig åt. I torsdags och fredags gick börsen spikrakt nedåt som jag berättade om igår och min vana trogen passade jag på att öka på mitt ägande i ett av de fina portföljbolagen jag redan äger. Jag tog mina sista slantar och köpte på mig en liten post Castellum när den sjönk ned till 119.10 kr.

Castellum säljs just nu under substansvärdet på tillgångarna och ett P/e på under 14 och en direktavkastning på 3.8 %. Tack för den televerket. Tar man med i beräkningen att bolaget höjt utdelningen varje år i 18 år och rimligtvis borde kunna höja den även nästa år med mellan 5-10% anser jag att aktien nu är trevligt värderad. Det är inget kap men det är ett bra pris.

Vad tycker du?

Bild: boxwhisky.se

* Jag äger Castellum

lördag 5 december 2015

Det stormar och det är inte bara Helga

Veckoslutet är här och det blåser rejält. Stormen Helga bråkar med full kraft och det blir lite extra jobbigt att motivera sig att gå ut på långa promenader men än så länge går det bra. I torsdags kväll visade marknaden på nytt upp sin lynniga sida efter att chefen för europeiska centralbanken inte hade varit tillräckligt positiv. Han sa bara att saker var bra, inte jättebra och det gav finansvärlden skrämselhicka.

Hustrun liknade börsen vid en dramaqueen som inte får tillräcklig uppmärksamhet och positiva omdömen och då flyr hon gråtande in i sitt omklädningsrum och jag kan hålla med. ECB valde i torsdags att gå ut med att de sänker inlåningsräntan med en tiondel och behöll stödprogrammet på samma nivå som tidigare istället för att höja det och det var då det smällde till.

Börserna tappade i hela Europa, valutorna levde loppan och räntan körde rally i kulisserna och det fortsatte hela fredagen igenom.

Hur påverkar detta mig i min strävan att välja lycka?

I onsdags var den förväntade utdelningen på Akelius preferensaktie 20 kr per år och vet ni vad? Den är fortfarande planerad till 20 kr per år. OMXS30 dvs det index som avspeglar kursrörelserna för de 30 mest handlade aktierna i Stockholm tappade från högsta till lägsta punkt runt 4 % de nämnda dagarna och det är det här indexet vi brukar få refererat på nyheterna när vi vill veta hur börsen gått.

Är det verkligen så att Castellums fastigheter har blivit 4 % mindre värda de senaste dagarna? Kommer H&M kunna leverera 4 % sämre försäljningssiffror idag jämfört med prognosen för en vecka sedan?

Nej, självklart inte.

Det är helt andra mekanismer som styr de här rörelserna och jag som investerar mina pengar i stora, fina, stabila bolag vilka höjer utdelningen år ut och år in, med en lång sparhorisont dessutom, sitter lugnt och ser på när marknaden gör att de pengar jag får nästa löning, kommer räcka till ännu fler aktier i dessa bolag. Jag utnyttjar min långsiktighet och min önskan att bygga upp en stor utdelningsportfölj och oavsett vad marknaden hittar på finns det alltid fina bolag värda att köpa.

Just nu tittar jag på ett antal fina, svenska utdelningsbolag vilka börjar få en riktigt fin värdering. Bolag som Castellum, Skanska, Tele2 börjar bli smaskigt värderade efter den senaste veckans bipolära marknadsreaktioner.

Speciellt sugen blir jag på att öka i Castellum vilka blev analyserade av Placera och benämns där som mellanmjölk. Jag gillar mellanmjölk i aktievärlden och det jag fäste störst vikt vid i analysen var att Castellums substansvärde ligger på 121 kr/aktie och kursen landade på 119.8 kr vid stängning igår. Jag gillar rabatter.

Vi får väl se hur nästa vecka ser ut.

Bild: freeimages.com

* Jag äger Castellum, H&M & Tele2

fredag 4 december 2015

Godisbudgeten blir aktier

Löftet om att avslöja vad jag använder mina sparade godispengar till kvarstå och den analytiskt lagda skulle eventuellt kunna dra vissa slutsatser av inläggets rubrik och tidigare artiklar i serien.

Jag har noga kontemplerat mitt val med min strategiska lins framför ögonen och konstaterat att jag behöver göra några aktiva val. Jag investerar i bolag vilka delar ut pengar till sina aktieägare varje år och denna utdelning skall helst öka i storlek från år till år också. Detta utesluter bolag som exempelvis Cloetta då de inte delar ut för tillfället och även om jag väldigt gärna hade ägt Cloetta baserat på deras historiska kursutveckling och vissa fundamentala aspekter så får de inte plats i min portfölj för närvarande. Däremot riskerar min hustru att få ett par aktier i julklapp om jag inte lyckas hitta någonting mer romantiskt att lägga under granen.

När jag tittade i listan över bolag jag följer fanns det några trevliga kandidater vilka jag skrev om häromdagen men då mitt kapital givetvis är begränsat är jag tvungen att välja. Jag funderade länge och väl men konstaterade snabbt att Unilevers utdelning svänger en del mellan åren och det utesluter dem just nu. Procter & Gamble försvann ur urvalet efter längre eftertanke men de behåller sin plats på listan över potentiella kandidater. De är just nu rimligt prissatta men jag oroar mig lite för de senaste årens relativt svaga försäljningssiffror och de efterföljande marginalproblemen vilka kan resultera i att utdelningen framöver påverkas.

General Mills var mycket svårare att välja bort, dels på grund av att det var det sista bolaget med egna godisrelaterade varumärken men också för den historiska utdelningstillväxten vilken över en tioårsperiod ligger på över 9.5 %. Dock ser det ut som om utdelningstillväxten håller på att sjunka något för ser man till de senaste fem åren är vi nere på lite över 7 % i genomsnitt men även det är riktigt bra. Tyvärr anser jag att ett p/e på över 27 och ett aktiepris en hårsmån från den högsta noteringen genom tiderna är avskräckande och jag anser att aktien på de här nivåerna är fullt värderad och riskerar att leverera liknande kvalitet de närmaste åren.

Det slutade således med att jag valde Wal-Mart Stores. De har haft ett kämpigt år och aktien handlas nu till samma pris som i början av 2012. Alla ekonomiska fundamenta ser bra ut och det enda jag kan se är att analytiker och marknaden i stort tror att företaget kommer få det svårt att i framtiden leverera på samma nivåer som det har gjort historiskt. Jag tror inte att internethandel lyckas slå ut Wal-Mart inom en snar framtid och jag tror inte att de kommer hejda sin utbredning i de tillväxtområden de etablerar sig i. Jag ser kurstappet som en korrigering till mer rimliga nivåer och är därför bekväm med att initiera en position i dagsläget.

Wal-Mart handlas till ett p/e på ca 12.5 och de lämnar en kvartalsutdelning på 49 cent vilket i dagsläget ger en direktavkastning precis under 3.3% vilket i de här avseendena är en trevlig nivå. Räknar man dessutom in att den genomsnittliga årliga utdelningstillväxten de senaste 10 åren ligger på 11.3% och även om man ser att det saktar ned lite och kikar på de senaste fem åren är tillväxten fortfarande på över 6 % vilket är fantastiskt och skänker mig tillförsikt inför framtiden. Att bolaget dessutom har delat ökat utdelningen varje år sedan 1974 gör att jag mår bra med mina nya aktier.

Vad tycker du om Wal-Mart?

Bild: freeimages.com

torsdag 3 december 2015

Målfokus november

Ett av huvudmålen med bloggen är att hålla mig på rätt köl och arbeta mot tidigare uppsatta mål. Givetvis kan jag inte bara leva mitt liv i tystnad bakom bloggfasaden och hoppas på det bästa för det kommer ju inte göra att ni, mina läsare, hjälper mig mot måluppfyllnad.

Min teori är att om jag skriver regelbundet om vad jag gör för att nå mina mål vilket jag exempelvis gjorde i "Att gå 10.000 steg", "Novembers livsnjutarval" samt när jag skriver om mina aktieinköp i bland andra "Köper en gigant", kommer jag vara tvungen att göra allt jag kan för att hålla mig på rätt väg annars kommer jag vara tvungen att också avslöja min bristande förmåga att nå mina mål.

Precis som alla andra tycker jag inte om att offentliggöra mina tillkortakommanden varför denna blogg får mig att arbeta så mycket hårdare för varje läsare jag får och alla ni underbara läsare gör mig till en bättre och lyckligare människa bara genom att klicka in och läsa några rader här på Att Välja Lycka.

Mina uppsatta mål är för 2016 men jag tjuvstartar redan nu för att undersöka om målen alls är genomförbara eller om några till och med kan vara för lågt satta.

Under november månad lyckades jag gå från en stillasittande livsstil till att i genomsnitt gå 10.000 steg om dagen. Efter månadens 30 dagar kan jag stolt berätta att stegräknaren visar 312.158 steg men det grävde allt en liten extra promenad eller två i helgen för att komma hela vägen.

Jag kan också notera att jag lyckades spara 52 % av min nettoinkomst vilket är helt fantastiskt med tanke på att jag fortfarande sitter i skolbänken stora delar av dagarna och bara på deltid kan plocka in andra slantar än CSN.

Livskvalitetmålet är ett väldigt subjektivt mål men troligtvis det mål jag kommer finna svårast att aktivt uppfylla varje månad men i november gick det ju bra i och med ett oplanerat, men oerhört trevligt, besök i Kaknästornets restaurang.

Vikt och utdelningsmålen ligger i var sin ände av möjlighetsskalan verkar det som. Att dubbla de utdelningar jag mottog för 2015 under 2016 kommer bli en monumental uppgift men det gäller att sikta högt och jag tänker inte ge upp ännu. Det finns många fina bolag kvar att köpa.

Utmaningen med viktmålet verkar mindre än jag först förutspådde och kommer eventuellt att justeras innan vi når nyårsafton för tydligen har det ganska stor effekt att öka sin motionsnivå så mycket som jag gjort det senaste och dessutom nästan helt sluta med onyttigheter. Jag har under november krympt tre kilo och totalt sedan bloggen startades är jag nu nästan fyra och ett halvt kilo lättare. Jag förutsätter att det inte kommer fortsätta i samma takt men att lyckas skala av ytterligare fyra kilo nästa år borde inte utgöra ett problem varför jag kanske måste se över min målsättning.

Tack för att du läser bloggen och bidrar till en lite lyckligare värld.

Inlägget ändrat: Det är givetvis bara 30 dagar i november varför siffran ovan ändrats.

onsdag 2 december 2015

Reklaminlägg

Hej gänget!

Ett inlägg bara ägnat åt reklam.








Att lämna ett beroende

Jag var länge rökare men efter att jag började få mer och mer besvär med luftrörssjukdomar kom det till den punkt att jag var tvungen att sluta och det måste vara det svåraste jag någonsin gjort och förhoppningsvis det svåraste jag behöver göra.

Det är nu nästan fem år sedan jag fimpade för sista gången och i år har jag inte varit röksugen när jag gått utanför dörren, när jag tagit ett glas vin eller satt mig med en whisky, när det är lite extra stressigt eller efter maten. Många säger att det tar tre dagar för kroppen att bli av med det fysiska beroendet och efter någon månad skall det mesta av suget och behovet vara borta. Det tog mig tre år innan jag inte var tvungen att aktivt låta bli att köpa cigaretter när jag var inne i butiken. Det tog fyra år innan jag lät bli att följa med kompisarna ut på rökpaus bara för att få vara nära rökare. Det är beroende på riktigt och jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara att sluta med någonting tyngre.

Till detta kommer att jag så länge jag kan minnas varit beroende av socker. Godis och sötsaker har alltid varit en viktig del av mitt liv. Som kock tyckte jag desserter var det roligaste att arbeta med och skapa. I det privata är sötsaker en naturlig del av varje tillfälle, dessert efter maten, en godisskål som fredagsmys och vad skulle ett biobesök vara utan godis?

Problemet är inte lördagsgodis. Problemet är måndagsgodis, söndagsgodis och godis alla andra dagar. Det förstör lika mycket som alla andra beroenden även om man oftast inte tänker på det på samma sätt. Viktrelaterade sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, tandhälsa och inte minst gräver det ett hål i plånboken precis som rökningen gjorde.

Godis, kakor och läsk m.m. är en produktkategori vilken har en given plats i butikerna och i våra liv men jag har alltid haft svårt för måttfullhet varför det för mig kommer bli annorlunda i framtiden. Tack och lov har jag inte samma problem när det kommer till alkohol för att undvika whisky hade varit svårt på så många sätt för denna inbitne samlaren av livets vatten.

Jag räknade häromdagen på min konsumtion och kunde konstatera att de onyttigheter jag intog en normal månad hade ett kaloriinnehåll vilket med enkelhet kunde täcka en veckas kaloribehov. Jag konstaterade också att prislappen på det här fantastiska slöseriet rörde sig mellan 500-1.000 kr per månad och det var nog framförallt detta som fick mig att hicka till. Jag avskyr att slösa pengar och min vansinniga konsumtion av godsaker var ett slöseri av enorma proportioner.

Skriften ovan är i en dåtida tempusform för tack vare den inspiration som skänkts mig av den här bloggen och min ambition att välja lycka kan jag nu konstatera att det var fem veckor sedan jag köpte godis eller andra sötsaker för min egen konsumtion. Vi köpte lite choklad till min hustrus syster när hon som hastigast kom på besök och vi köper ibland presenter och liknande.

Jag har heller inte konsumerat någonting osedvanligt onyttigt den senaste månaden i egen regi. Jag tillåter mig fortfarande att njuta av tillvaron när jag är bortbjuden eller på restaurang men jag försöker göra det med måtta och skulle jag framöver inse att jag inte kan begränsa konsumtionen kommer jag förvägra mig sötsaker i sin helhet för att kunna leva ett fullt och lyckligt liv på alla andra plan.

En naturlig följd av minskningen av mitt intag kan läsas i inlägget om min första seger mot vågen vilket jag publicerade häromdagen och om någon dag eller två tänker jag avslöja vad jag gör med alla pengar jag sparar.

Hur hanterar du liknande begär?

Bild: freeimages.com

tisdag 1 december 2015

Coca-Cola är bra för själen

I förra veckan kom lönen och efter många år i ett serviceyrke brukar jag hålla mig väldigt långt ifrån shopping just under lönehelgen men i år gavs jag verktyg för att shoppa i lugn och ro hemifrån. Jag är vanligtvis tekniskt utvecklingshämmad, har svårt att ta till mig nya innovationer och vill kontemplera nyheter och tekniska framsteg i en evighet innan jag bestämmer mig. Jag handlar oftast i mognadsstadiet av en produktlivscykel och är ofta ganska seg.

Men när det kommer till sparande, aktiehandel och andra investeringar är jag långt snabbare i min adaption till nya tekniska framsteg. Jag bytte snabbt bank från en av de fyra stofilerna till de utmanande nätbankerna men det jag köper följer oftast min, i övrigt försiktiga läggning.

Den här strategin har än så länge belönat mig rikligt både i ett själsligt lugn där jag inte behöver oroa mig särdeles mycket för börsens tvära kast men också i rent ekonomiska termer med framför allt stabil avkastning även om det är trevligt när densamma också är relativt hög.

En del av denna månads sparande gick till att köpa en magnifik gigant. Världens största dryckesproducent med ett av världens mest välkända varumärken. Jag är nu stolt delägare till The Coca-Cola Company och även om jag var tvungen att köpa aktierna till ett pris nära all time high känner jag ändå att jag fått valuta för pengarna.

Min bedömning är att värdet på bolaget är i paritet med börsens värdering men ett bolag som har varit en god långsiktig investering sedan 1919 och som delat ut pengar på ett väldigt aktieägarvänligt sätt med rejäla höjningar varje år i över ett halvt decennium känns som ett stabilt val och ett måste i en långsiktig utdelningsorienterad portfölj.

En utdelning på lite över 3 % och en utdelningshistorik av sällan skådat slag gör med lite extra lycklig när jag nu med ett lyriskt fånleende sitter och tittar på alla mina fina placeringar som ligger där i min portfölj och hjälper mig närmare och närmare ekonomisk frihet för varje dag som går.

Vad blir din nästa investering?

Bild: freeimages.com





måndag 30 november 2015

Inte längre medlem i Decitonklubben

Äntligen visar vågen igen att jag inte längre väger tresiffrigt. Det är väl inte hela världen att man lagt på sig några myskilon men 100 kg har alltid varit en mental gräns vilken jag inte velat överträda varför det kom lite som en chock när jag hoppade upp på vågen och insåg att jag passerat gränsen med råge.

Beviset
För en och en halv månad sedan, när jag började skriva om att välja lycka vägde jag 104.3 kg och visste att det var dags att göra någonting åt det upplevda problemet. Jag började analysera vari problemet låg. Varför jag hela tiden växte och det självklara svaret är givetvis att jag intog fler kalorier än jag gjorde av med och det visste jag redan innan men varför var det så?

Det gick ganska kvickt att konstatera att min livsstil blivit långt mer stillasittande än jag tidigare varit van vid. Jag skrev för en tid sedan om hur svårt det nu skulle bli att faktiskt klara av att nå målet 10.000 steg om dagen och om varför jag har fallit in i de här ohälsosamma vanorna efter skador och hur min rädsla hindrar mig från att leva som jag vill.

Jag vägrar vara rädd och att låta rädsla styra mina val så en av de första sakerna jag gjorde var att börja promenera. Jag pratar oftast i telefon en liten stund på lunchrasten men det kan jag med fördel göra samtidigt som jag promenerar. Sagt och gjort; varje dag med undantag för ett par stycken när det har regnat småspik från tvären har jag varit ute på lunchen.

Jag har också fått med mig hustrun i projektet och istället för att sitta som två grönsaker i soffan efter middagen tar vi en relativt lång promenad, får lite frisk luft och får rikligt med tid att prata och umgås på tid vi annars bara hade förspillt. Det här projektet har alltså inneburit precis det jag ville, att komma närmare mina nära och kära samt att förlora några kilon.

Det är inte bara hustrun som deltagit i promenader. Jag har fått med mig kollegor, klasskamrater och vänner ut på promenader och jag ämnar fortsätta med det eftersom det är ett lysande sätt att verkligen fokusera på att umgås.

Hur gör du för att motivera dig till aktivitet?