Jag gör Farbror Joakim besviken

Min erfarenhet av bloggar i allmänhet är för all del begränsad men det lilla jag vet gör att jag vågar hävda att ekonomibloggar och personerna bakom skiljer sig något från övriga bloggvärlden exempelvis gällande sin interaktion med sina läsare. Jag ser väldigt sällan inlägg om gratisgrejer, utlottningar och andra liknande händelser bland ekonomibloggarnas inlägg. Klart att det händer att någon ger bort en bok eller något annat kul som relaterar väl till bloggens innehåll men av naturliga orsaker är det mer sällsynt att de större ekonomibloggarna lottar ut smink och smycken än vad det är på mer livsstilsinriktade bloggar.

Personligen kan jag tycka att det skär lite i hjärtat att ge bort saker eftersom det på ett väldigt handgripligt sätt förminskar mitt eget välstånd och dessutom förlänger tiden det kommer ta mig att nå ekonomisk frihet, även om tiden när det infinner sig inte är fullt definierad i min värld. Dock berör den här bloggen inte enbart ekonomi.

Att Välja Lycka handlar om att uppnå balans mellan sunda levnadsvanor, ekonomi och möjligheten att njuta av livets små glädjeämnen. Det handlar om att maximera sin egen nytta och mina livserfarenheter säger mig att det finns mer än pengar i ekvationen. Även om många ekonomiska teoretiker och teorier hävdar att människan är rationell och alltid kommer sträva efter att maximera sin egen ekonomiska nytta, vill jag då hävda att ordet ekonomi är aningen mer mångfacetterat än man vid första anblicken skulle kunna tro.

Att hushålla med knappa resurser behöver inte nödvändigtvis referera till pengar utan de knappa resurserna kan vara andra saker som tid, hälsa osv. Som jag skrev ovan är jag dock helt med på tåget att människan i mångt och mycket är rationell och strävar efter att maximera sin egen nytta men vad händer om man vidgar sina vyer och försöker ta reda på vad det innebär att maximera sin egen nytta.

Jag känner ett antal personer som blir extremt glada av att ge, och förmodligen gäller påståendet många av er som läser det här. Varje jul, oavsett hur dåligt ställt vi har haft det i familjen har det ändå alltid funnits högvis av julklappar. Detta för att min mor förmodligen skulle tyna bort av tristess och allmän förtvivlan om hon inte fick se glädjen hos mottagaren av presenterna. För henne är det viktigare och roligare att ge än att få och det är inte värdet av presenterna som är viktigt utan handlingen, att ge.

Jag har aldrig riktigt funnit mig själv i samma situation men någon gång skall väl vara den första och jag måste erkänna att det är ganska roligt att se hustrun eller släktingarna öppna presenter man gett dem. Det jag har alldeles särdeles svårt för är själva inhandlandet av sagda gåvor. En liten del av min själ dör varje gång jag behöver trängas i det kötthav av desperation och habegär som är julhandeln.

För en vecka sedan berättade jag för mina läsare på Facebook att bloggen genererar pengar. Reklamintäkterna är mycket blygsamma då jag kraftigt sållar bland budskapen eftersom det är viktigare för mig att jag kan stå för budskapet och att produkterna och tjänsterna inte riskerar att motverka syftet med bloggen, än att generera inkomster. Det är inte bara jag som skall må bra här, syftet med bloggen är i det långa loppet att göra världen till en lite bättre plats, även om det bara beror på att jag är en snällare och gladare person.

Jag vill nu dela med mig av det blygsamma välstånd ni varit med och genererat när ni läst bloggen och nyttjat marknadsföringens kanaler för att berika er på något sätt och jag frågade därför er läsare vad ni ville att jag skulle göra med dessa pengar. Det rör sig endast om en "Selma", eller numer bör den väl döpas om till en "Astrid" men det är fortfarande pengar och eventuellt blir det här ett stående inslag i bloggens verklighet.

Ni valde bland alternativen "välgörenhet" och givetvis lyssnar jag på er. Jag vurmar lite extra för läkarinsatser då det i min familj finns de som innehar ett omvårdande yrke varför jag denna gång valde att ge pengarna till "Läkare utan gränser".

Bloggens syfte är inte att generera massor av pengar som jag kan ge bort och inte heller att jag på detta vis skall berika mig själv. Däremot hade det varit exceptionellt roligt bloggen med tiden kunde bidra till min inkomst på ett sådant sätt att jag skulle kunna skriva på en mer permanent basis och om viss filantropisk verksamhet skulle kunna inkluderas men syftet är nu, och kommer alltid förbli livsbalans och lycka. Hur vi når dit vet jag inte ännu; vi får följas åt på resan men en sak är säker och det är att jag idag gjorde Kalle Ankas farbror lite besviken men det kan jag leva med.

Hur känner ni inför detta mitt beslut?

Bildkälla: Att Välja Lycka