Tid

Vi är många bloggare som skriver om tid, som motiveras av tid och som använder tiden som koncept. Jag läser främst ekonomibloggar men även inom det fältet så har vi tid som gemensam nämnare. Många vill skapa ekonomiska förutsättningar för att kunna bestämma själva över den tid de har, andra diskuterar vikten

Tack till http://www.freeimages.com/

av långsiktighet och hur stor effekt ränta på ränta har vid sparande.

Tid för mig är den dyrbaraste av tillgångar. Jag slösar frikostigt med den just nu och har relativt nyligen konstaterat att den är förgänglig och att jag måste hushålla mer med den än jag gör. Framför allt behöver jag använda min tid åt sådant som gör mig lycklig. Spendera tid med nära och kära, förkovra mig i mina intressen och uppleva världen. Just nu går mycket av min tid åt arbete, studier och att utveckla mig själv till en produktiv samhällsmedborgare.

Jag trivs väldigt bra med mitt nuvarande arbete, det är stimulerande och utmanande och så länge jag utvecklas kommer mina arbetsuppgifter bli än mer dynamiska. Som jag skrev häromdagen kan jag konstatera att jag förmodligen skulle fortsätta arbeta oavsett hur rik jag blev men tänk vad skönt att ha valet att arbeta eller göra någonting annat. Kunna välja att sitta på stranden hela dagen, dricka en whisky och läsa en bok, promenera, åka båt, resa jorden runt, ja möjligheterna är oändliga.

En av mina favoritbloggar för tillfället är Dividendmantra där vi i realtid får följa Jasons väg mot ekonomiskt oberoende. Vi har svenska motsvarigheter i exempelvis Vägen till frihet men jag tycker nog ändå att Jason som var först och som dessutom tjänar mycket mindre är en större inspiration för mig i min fortsatta strävan. Dessa båda bloggare anstränger sig för att göra sig själv fria från de ekonomiska handbojor som begränsar oss i vår vardag och det är med inspiration tagen från dessa med flera som jag konstaterar att även mitt långsiktiga mål är frihet. Jag skall bli herre över min egen tid.

Som svensk medelinkomsttagare har jag det oerhört bra och jag har klättrat väldigt högt i herr Maslows behovstrappa men jag lever i en föreställningsvärld där jag underställs en rad "måsten" precis som alla andra. Jag måste anstränga mig till mitt yttersta för att lyckas med karriären, bli uppskattad och beundrad för min framgång för om jag gör allt rätt, då blir jag lycklig, då kommer mina nära att älska mig mer, då kommer mitt liv vara fullständigt, bara jag tjänar tillräckligt eller blir publicerad eller... Det som den här föreställningsvärlden missar är att vi förmodligen allihopa blir lyckliga av helt andra saker. Ett hundraprocentigt fokus på karriär och materiell rikedom gör att man försakar viktigare saker som hälsa och närhet.

Om jag istället fokuserar på att må bra och på att försöka få mer fritid vilken jag kan ägna åt de som är mig närmast kommer det innebära att både jag och de blir lyckligare. Jag tror att jag kan uppnå båda dessa målsättningar och mer genom att fokusera på de mål jag satt upp här på bloggen och ni som läser är hjärtligt välkomna på resan.

Bildkälla: Freeimages.com