Var kommer utdelningarna från?

Bloggrannen Kronantillmiljonen skrev för ett tag sedan om sin utdelningsvikt. Lite humoristiskt är det att han skrev om begreppet som om det är en självklarhet men jag kan snabbt konstatera att jag aldrig hört talas om begreppet tidigare men det hela är ganska intuitivt.

Utdelningsvikt är alltså helt enkelt en beräkning som berättar hur stor andel av de totala utdelningarna man mottar motsvaras av utdelningarna från ett enskilt bolag.

Detta koncept kan givetvis vara intressant att hålla koll på när man börjar närma sig dagen då man skall börja konsumera för utdelningarna. Om ett specifikt bolag står för en obekvämt stor andel av de totala utdelningarna blir man sårbar för just det bolagets utveckling. Om bolaget skulle gå lite knackigt och tvingas sänka eller till och med ställa in utdelningsutbetalningarna kommer ens "månadslön" sänkas drastiskt och det kan vara svårt att klara om det går fort.

Som ni kan se står de tio bolag som ger mig mest utdelning för ungefär 44 % av mina totala utdelningar med OHI ansvarig för över 7 %. Vi kan också se att nästan 15 % kommer från preferensaktier med fastighetsexponering.

Det jag ser som mest oroväckande inför nästa år med den här uppställningen är att H&M eller Swedbank sänker utdelningen jämfört med föregående år och skulle H&M sänka sin utdelning med 10 % skulle det påverka mina totala utdelningar negativt med 0,5 %. Det är faktiskt inte hela världen.

Om vi för ett ögonblick antar att farhågorna om OHIs situation är korrekta och bolaget kommer vara tvungna att justera ned utdelningen rejält; låt oss säga hela 70 %; då kommer jag tappa 5 % av mina totala utdelningar vilket för all del skulle vara kännbart, speciellt som förväntningarna då skulle vara att aktien också tappade ungefär 70 % av sitt värde men i gengäld skulle de där 5 % kunna återbördas genom att jag lyckas få en normal månads sparande igen och investera dessa pengar i någon annan högutdelare.

Fördelen av stora skador på ett eller flera bolags utdelning i dagsläget är att jag fortfarande har långt kvar till frihet och summorna som nu påverkas är så väldans mycket lägre än de kommer vara om några år så jag ser hellre att portföljen rensar ut potentiell skit nu än om fem år när det börjar bli viktigt.

Summering

Det här var en ganska intressant övning som faktiskt tvingade mig att se min portfölj ut ett annat perspektiv. OHI, H&M och Oscar P tillhör mina största innehav och det är kanske naturligt att dessa också genererar en hög andel av mina utdelningar men det som främst fick mig att reflektera var att jag gjorde ett snabbt stresstest vilket belyser risken i den nuvarande portföljvikten.

Jag känner mig ganska bekväm med portföljen men jag är verkligen inte främmande för att justera mina vikter i framtiden.


Bildkälla: att välja lycka

10 % sparkvot är skit

Ja det är en rubrik värdig Aftonbladet men jag står för den. Standardrådet som ges till den som skall börja spara är att sätta av 10 % av sin lön i långsiktigt sparande och visst; om du är färsk från skolan, har landat ditt första jobb och aldrig sparat en krona i hela ditt liv kan väl 10 % vara en bra start men man skall inte vara nöjd där.

Upptakten till det här inlägget är att jag lyssnade på podden "På Riktigt" avsnitt 24 med Jan Bolmeson som gäst. Det är Charlie och Mathias från Lyxfällan som gör den podden och för deras främsta målgrupp är det säkert vansinnigt värdefullt att komma upp i 10 % sparande eftersom många av dem säkert legat på ett negativt sparande så visst men det som störde mig här var att de sitter och diskuterar att vi sannolikt inte kommer få någon statlig pension när vi blir gamla och att sparandet skall vara tryggheten på ålderns höst och att vi med vårt sparande skall kunna leva på avkastningen. 

När Jan sedan skall konceptualisera det hela och berätta hur man gör för att komma till trygghet föreslår han sparande till buffert, målsparande exv resa samt långsiktigt sparande. På frågan "hur mycket skall man spara" drar han till med den gamla slitna klyschan 10 % av nettolönen. Jag tror inte det finns en banktjänsteman eller privatekonomisk rådgivare i världen som säger någonting annat men det är ett riktigt skittråkigt råd som inte leder någonstans. Köp mellanmjölk, bär en beige trenchcoat och jobba som pappersvändare också när du ändå är igång.

Vad ger 10 %?

Ta en titt på bilden ovan. Den är snodd från Mr Money Mustache och inlägget om hur lång tid det tar att kunna leva på sitt sparande givet 4 % regeln. Om man sparar 10 % av sin nettoinkomst kommer det ta 51 år att kunna leva på sparandet givet att man behåller den levnadsstandarden.

Börjar man jobba när man är 20 år kommer man då att ha sparat sig till en pension lagom till man fyller 71. Om man räknar på det lite extra och kommer fram till att man inte vill lämna efter sig en hög pengar till sina efterlevande kan man kanske gå några år tidigare men vill man vara rimligt säker på att pengarna skall räcka får man vackert vänta tills man är 70 med att sluta jobba.

Jan Bolmesons sista replik i ovanstående avsnitt är ett konstaterande att 10 % av oss inte kommer uppleva vår 65-års dag. Är det då rimligt att föreslå att man skall arbeta tills man är 71 år?

Lösningen är givetvis att spara mer eller ha en högre tilltro till det statliga pensionssystemet. Personligen tror jag inte att vårt pensionssystem kommer vara helt borta när jag kommer så långt men jag tror inte jag kommer kunna leva "med guldkant" på de pengarna. Givetvis skall man räkna in eventuell tjänstepension i sitt sparande om pensionstrygghet är målet för tjänstepensionen skall det mycket till för att den skall försvinna in i den statliga kassan så vi utgår från att den är din.

Vad behövs då?

Tittar vi i bilden kan vi konstatera att om man lyckas dubbla sin sparkvot till 20 % och dessutom räknar med sin tjänstepension på 4,5 % får vi fram en sparkvot på 25 % med avrundning. Det betyder att du bara behöver 32 år innan du har pengar så du klarar dig.

Då kan du till och med ta något år att förverkliga dig själv, skaffa barn och gå ett par år på högskola och ändå kunna sluta jobba innan du är 60 år. det enda som krävs är 20 % istället för 10 %.

Tillhör du gruppen medelinkomsttagare med en lön runt 30.000 kr per månad borde nettolönen landa på ungefär 22500 kr/månad. I december 2015 skrev jag ett inlägg om konsumtion jag kan rekommendera men där hade jag i alla fall skakat fram statistik som sa att medelsvensson konsumerar för lite drygt 170.000 kr/år om hen lever i en tvåsamhet utan barn. Sparkvotspotentialen blir då 37 % och givet avsättningar till tjänstepensionen med ytterligare 1300 kr/månad blir sparkvoten hela 43 %.

Om man bara använder sin statistiska förutsättning som genomsnittsperson borde man alltså inte behöva arbeta mycket mer än 20 år för att sedan kunna göra precis vad man vill med bibehållen konsumtionsnivå.

Summering

Självklart har alla olika förutsättningar och jag är djupt och innerligt medveten om att alla inte har samma möjligheter men det är min direkta övertygelse att de flesta kan spara en tusenlapp i månaden. Jag och fru AvL sparade betydligt mer än så när vi båda pluggade och jag vet med säkerhet att jag hade klarat de även om jag varit själv vid den tidpunkten; det handlar mest om prioriteringar.

1000 kr/månad med antaganden satta efter hur börsen gått i genomsnitt sedan början av 80-talet skulle 40 år senare erbjuda en utdelningsnivå på över 20.000 kr/månad och för en student lågavlönad med 10.000 - 15.000 kr netto i månaden borde 20.000 kr/månad vara fullt tillräckligt att klara sig på.

Det krävs alltså främst att man är villig att tänka lite längre och anstränga sig aningen mer än att ge efter för alla sina lustar för att klara av att sänka den tvingande arbetstiden från 50 år till ett par decennium.

Tydligare än så tror jag inte att jag kan beskriva varför jag sparar. Man behöver inte leva asketiskt och aldrig unna sig någonting. Det man behöver göra är att ringa sin bank och förhandla ned räntan på bolånet från 2 % till 1,4 % (1000000*0,006=6000kr), byta bilförsäkring från Folksam till Moderna (7500-3500=4000 kr) och byta elavtal (0,2 kr/KWh*15000=3000) så har du sparat in de där 1000 kr/månad du behöver för att kunna leva på sparkapitalet när du går i pension.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com och z2036.blogspot.se

Måndagskollen v48 - Swedbank & Black Friday

Förra veckan lovade jag att det skulle bli köp av Swedbank och det blev det. Ett litet köp gick in på 193,50 kr/st redan på måndagen men sedan dröjde det till fredagen innan ny handel men då blev det ganska mycket.

Det var Black Friday och jag rensade och städade i portföljen och är du intresserad skrev jag om det i fredags. Många nya, fina bolag i portföljen och en del gamla fick tyvärr lämna men jag hoppas det här blir bra.

Det här är förövrigt första månaden helt utan ersättning för min del vilket gör att mina inkomster består av ett halvt barnbidrag, några kronor i blogginkomster och månadens utdelningar. Det är inget jag kan leva fett på så jag räknar inte med att handla alls i denna vecka även om det finns bolag jag är sugen på.

Skulle det vara så att andan faller på har jag fortfarande inte ökat i Eolus Vind och inte heller i MQ och det är ju fortfarande så att Swedbanks direktavkastning över 6,5 % hägrar så vi får väl se vad tomten kan göra.

Även om det inte blir så mycket börs den här veckan kommer det bli mycket familjegos för fru AvL är ledig en hel vecka så nu blir det mysa av hela veckan.

Ha det gött


Bildkälla: freeimages.com

Ärtsoppa är klart underskattat

För ett drygt år sedan skrev Micke om ärtsoppa med titeln "Billigast middag vinner". Jag har aldrig varit särdeles förtjust i soppa som måltid. Främst för att jag brukar känna att jag behöver mer substans för att bli tillfredsställt. Soppa för mig är en förrätt, inte en huvudrätt.

Ärtsoppa är lite annorlunda. Nog för att jag kunde dra i mig ett par, tre liter ärtsoppa plus en halv paket knäckebröd och så många pannkakor med sylt och grädde man fick, när jag gjorde lumpen men det var en lite annan grej. Då var jag ung och förhållandevis vältränad; nu - not so much.

Jag vill fortfarande ha lite mer än Micke vill ha men den lyxen kan jag unna mig. Han konstaterade att hans vegetariska variant kostade 1,35 kr/portion men till detta vill jag lägga till kött. Jag vill också lägga till pannkakor med sylt och grädde för det är ju en av måstena när man äter ärtsoppa. Jag skulle också vilja drista mig till att lägga till en liten tuting punsch för vad är väl en ärtsoppetorsdag utan lite sötsliskig sprit.

Ärtsoppa

Du kan med fördel utgå från Mickes recept jag länkade till ovan. Personligen väljer jag att göra en mycket mindre sats än så men det är upp till var och en. Jag petar också i mejram i kryddningen, min buljong är köttvarianten och vid servering lägger jag till några tärningar s.k. helgskinka.

Man kan använda rimmad bog eller någonting annat men jag tycker att det mest kostnadseffektiva sättet att få i lite salt gris i soppan är att köpa julskinka när den heter helgskinka (eller några veckor efter jul) och gärna när bäst före datumet börjar närma sig. Häromsistens sålde min lokala Icabutik helgskinka för 19.90 kr/kg. Det var samma skinka som inte blivit såld veckan innan för 59,90 kr/kg. Redan där är det ganska billigt men 19.90 för svensk grisröv är svårslaget.

Pannkakor

Pannkakor är något av det enklaste du kan göra och jag skrev för ett tag sedan om det här. Perfekt sätt att använda mjölk som håller på att bli gammal eller ägg innan de kläcks.

Ekonomi

6,80 kr per portion är fortfarande ett riktigt bra pris på en middag. Det kommer förmodligen kosta ytterligare några ören till för jag vill ha senap i min soppa men 7 kronor är okej. Vill man ha sin sprit till får man lägga ut en tjuga för middagen men även det är okej om man jämför med en utelunch vilken skulle gått på 79 kr/ portion för soppan och ungefär det samma för punschen.

Det är alltså möjligt att spara 138 kr/portion på att göra soppan hemma jämfört med att äta den på en krog på stan men för den uppmärksamme kan vi reflektera över det faktum att min portion soppa kostar 500 % mer än den ursprungliga, vegetariska varianten men riktigt så illa är det inte eftersom jag lagt till pannkakor. Om vi bara jämför soppan har jag lagt på 70 % i kostnad och skulle min aktieportfölj gått upp 70 % i år skulle jag vara vansinnigt nöjd men just de här 95 örena är en kostnad jag är beredd att acceptera. Det är en lyx jag unnar mig.

Jag är dock samtidigt medveten om att dessa 95 ören innebär att jag betalar 58 kr extra i månaden om vi antar att man äter lite dyrare mat till lunch och middag.

Under ett arbetsliv innebär detta köttätande att man försakar en halv miljon. Det är inte riktigt sant för min matkostnad är nog 4-6 ggr högre än Mickes men då lever han betydligt mer asketiskt än jag självmant hade valt att vara men det är klart värt att fundera på. Det kan bli mycket pengar om man har tiden på sin sida.


Bildkälla: att välja lycka och z2036.blogspot.se

Black Friday - Jag storhandlar

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Idag är det shoppingdagen delux Black Friday och ni känner ju mig vid det här laget. Jag blir ju helt shoppingtokig när jag ser fina erbjudanden så här skall shoppas.

Idag erbjuder Nordnet och Avanza gratis courtage på amerikanska aktier och jag tänkte passa på att städa lite i portföljen.

Jag har kommit fram till att mina småslattar i Wal-Mart, Coca-Cola och Exxon får lämna portföljen av olika anledningar. Wal-Mart har blivit för dyr, Coca-cola och Exxon har ganska ansträngda balansräkningar där jag mer och mer ifrågasätter framtidsutsikterna och eftersom det är små innehav känns det inte värt tiden att behålla dem och jag är inte särdeles sugen på att öka i dagsläget.

Jag funderar också på att såga lite i Archer Daniels Midland eftersom det tar väldigt mycket längre tid att vända skutan än jag först trodde. Världsmarknadspriserna på grödor är låga och har varit det ett bra tag och jag skall ärligt säga att jag inte riktigt känner mig motiverad att följa jordbruksnyheterna så noggrant som jag hade behövt för att känna tillförsikt i den här investeringen. Nu tror jag inte egentligen att man behöver ha särdeles god koll men jag vill fräscha upp lite också. Underlätta för mig själv.

Köper

Om jag nu säljer en massa är det väl rimligt att passa på att köpa en del också för att verkligen utnyttja erbjudandet och ja det är dags att trycka på köpknappen.

Jag tänker köpa Thor Industries vilket är ett Didner & Gerge innehav jag hört massor om och läst en hel del om. De förser Nordamerika med husbilar och där borta är det en lönsam och växande bransch. Bolaget har en låg men växande utdelning, de har en ganska rimlig värdering givet tillväxten de visar upp.

Jag skall också köpa en ETF med kortnamnet SDY. Det är en fond som letar upp högutdelande utdelningsaristokrater i USA men de har ett lite bredare urval än det 50-tal som finns i S&P 500. Historiken är riktigt god och det ger mig en ökad bredd utan att jag själv behöver vara riktigt lika aktiv.

Jag ämnar också öka i portföljinnehaven STAG och O och jag har span på två nya innehav men dessa får jag skriva om senare ifall det blir köp i kväll.

Vad gör du på Black Friday?



Bildkälla: thorindustries.com

Courtageanalys

När fru AvL arbetar kväll och Joy sover är jag fri att roa mig och då finns det en rad prylar jag ägnar mig åt. Att sitta och pilla med mina ekonomiska dokument är sällsynta nöjen men de finns där för när jag känner mig lite extra nördig.

Senast tog jag tillfället i akt att kolla upp hur mycket pengar jag spenderade på courtage under 2016 och hur detta courtage fördelade sig. Därefter kikade jag på hur summorna ser ut för 2017. Det är ganska intressant tycker jag men förmodligen inte särdeles spännande för någon annan.

Jag kan först konstatera att jag har räknat bort alla transaktioner som inte genererat något courtage alls vilket kan vara fondtransaktioner eller börsintroduktioner. När detta är gjort kan jag konstatera att jag gjort över 200 transaktioner under 2016 och i år är jag bara uppe i straxt över 100 transaktioner. Skillnaden beror främst på att jag tjänat mindre pengar i år och således haft mindre pengar att köpa aktier för men en del beror också på att jag har gjort lite större köp i år än förra året vilket också ger färre transaktioner.

Under 2016 betalade jag totalt 0,277% i courtage att jämföra med årets 0,285 %. Det är ingen enorm skillnad men det är spännande att se att jag ändå har en ganska hög courtagekostnad om vi ni utgår från dagens mycket låga courtagekostnader. Vad jag noterar är att jag tenderar att betala avsevärt dyrare courtage för att handla på smålistorna eller utomlands och det handlar främst om att minimikostnaden är högre på dessa handelsplatser och jag tenderar att handla för lite lägre summor än vad det skulle behövas för att få ned kostnaden till en vettig summa.

Nu spelar det faktiskt inte särdeles stor roll på det hela taget eftersom summorna i kronor och ören jag betalar i courtage per år är lägre än vad hustrun betalar för ett månadskort med kollektivtrafiken och jämfört med fondavgifterna vi betalar i familjen är courtagekostnaderna nästan försumbara. Det senare är givetvis också en anledning till att det här experimentet med att själv handla aktier vilket jag hållit på med ett gäng år nu, är så spännande. Om jag på längre sikt klarar av att slå vårt jämförelseindex med den här relativt nya investeringsstrategin, antas det vara rimligt att sänka andelen fonder och öka andelen aktier i portföljen för att ytterligare öka avkastningspotentialen. Eftersom jag säljer väldigt lite aktier innebär de ovanstående siffrorna att de aktier jag köpte under 2016 inte kostat en krona i courtagekostnader i år. 

Jämför man det med fondkostnaderna, som vi för all del håller låga, finns det tusenlappar att spara. Räknar man lite på det kan vi konstatera att jag betalat knappt 0,11% i förvaltningskostnad per år, räknat på portföljvärde, än så länge för aktieportföljen medan vi varje år betalar straxt under 0,25 % för fondportföljen sedan årsskiftet 2015/2016.

Nästa år borde den procentuella kostnaden för aktieportföljen sjunka ytterligare, givet liknande transaktionsmönster, medan fondportföljen borde hålla sig på samma kostnad i procent men eftersom de förvaltade summorna förhoppningsvis ökar kommer kostnadsmassan öka i fondportföljen och det är ju onekligen en aning frustrerande.

Bildkälla: att välja lycka

Budget - Nää; Konsumtionskalender - Ja

Budgeten verkar vara ekonominördarnas Mekka och det första råd man får när det handlar om att få ordning på sin ekonomi är att göra en budget.

Jag är definitivt inte motståndare till budgetering men jag har aldrig brytt mig om att göra en själv. Med det sagt kan jag snabbt konstatera att jag fortfarande har god koll på min ekonomi och det beror kanske på att jag gör en mental budget. Jag vet ganska väl hur mycket saker kostar och vad jag har för inkomster och undermedvetet skapas då, om inte annat en likviditetsbudget där jag har koll på hur mycket som kommer in och hur mycket som går ut.

Jag har också fört bok över våra större utgifter under några år för att ha lite koll men det är en tillbakablick och inte en budget även om det kanske är i stort sett samma sak.

Nu kommer jag dock till kärnan. En budget skall skänka klarhet, erbjuda trygghet och lugn för den som har oordning i sin ekonomi. Detta är nog sant.

De senaste månaderna har jag och fru AvL konstaterat att vi kommer vara tvungna att spendera en del pengar framgent och vi har också identifierat saker vi vill spendera pengar på framgent men vi har egentligen aldrig satt oss ned och funderat ut vad vi måste ha, vad vi vill ha och framförallt när vi vill/behöver ha de här prylarna samt vad det skulle kosta.

Detta har skapat en gnagande känsla längst bak i hjärnan för ju närmare det kommer desto större blir orosmolnet eftersom det varit ganska stora utgiftsposter som simmar omkring vid horisonten.

Vi (läs jag) bestämde mig sonika för att skapa, vad jag kallar en konsumtionskalender. Jag skrev upp alla önskemål vi hade och satte ett datum och en kostnad på det och vi kunde konstatera att alla dessa önskade eller tvungna utgifter inte var så farliga när vi bröt ned det.

Nu rör det sig inte om nya bilar, resor till Maldiverna eller några 40-års kalas vi planerar men bilen behövde nya vinterdäck vilket är, eller kan vara en stor kostnad. Vi behöver nya sovarrangemang till Joy när hon växer ur spjälsängen vilket borde ske inom ett halvår ungefär och vi behöver ny säng till föräldrarna också eftersom den säng vi sovit i det senaste decenniet håller på att ge sig på riktigt. Den här sängens fjädrar har nu gått sönder så mycket att det är rejält märkbart och de senaste månaderna har det gradvis försämrat sömnkvaliteten (Hade sängen inneburit att vi inte kunde sova hade jag åkt och köpt en ny, tro inget annat. Just nu är det mer att sängen inte är toppen och då drar vi oss för att forska fram vad som hade passat oss bäst eftersom ingen av oss gillar att shoppa).

Vi har också känt ett behov av mer förvaringsutrymme i vår nya lägenhet. När vi flyttade in konstaterade vi ju ganska snabbt att den här lägenheten, dubbelt så stor som vår gamla, hade långt mindre förvaringsutrymme än den gamla lägenheten och vi vill ändå ha en hel del prylar för att rulla runt vårt liv. Vi är inga minimalister i den aspekten.

Lite högt och lågt helt enkelt men det viktiga i den här ekvationen var att vi ganska snabbt kunde konstatera att vi har ungefär ett år på oss att lösa alla de här delarna och även om vi under det här året planerat att inte tjäna mer pengar än vi absolut måste så räcker också den buffert vi har, med god marginal, till alla dessa utgifter. Det innebär att vi med relativt gott samvete kan ta oss an projektet konsumtion och bara det att ha lite koll är faktiskt en fantastiskt skön känsla.

En positiv bieffekt av att sätta konsumtionen på pränt har varit att jag gått från att känna att jag måste spendera en jädra massa pengar till att känna att jag sparar pengar när jag hittar en pryl vi bestämt att vi skall köpa men till ett bättre pris än det vi budgeterat.

Ganska spännande faktiskt.

Bildkälla: freeimages.com