Visar inlägg med etikett Pension. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pension. Visa alla inlägg

lördag 25 april 2020

Att utöka pensionen med 2000 kr/månad

Jag har haft anledning att räkna en del på olika pensionsscenarion det senaste och konstaterar att när man väl är i uttagsfasen gäller det att ha koll på ett par viktiga antaganden.

Hur lång tid skall pengarna räcka?
Vilken avkastning kan vi förvänta oss?
Vad skall pengarna användas till?

Sen finns det massor om skatter och kostnader hit och dit och man kan bli riktigt teknisk men jag satt och spekulerade i ett scenario där en nyss bliven pensionär - 65 år gammal, hade önskat en liten guldkant på tillvaron utöver den statliga pensionen och tjänstepensionen - vilka summor i sparande behöver man?

Låt oss anta att man behöver ungefär 15 000 kr per person i genomsnitt i Sverige. Om vi också antar att det är vad ens pension täcker men det hade varit trevligt med 2000 kr/månad extra för att kunna göra en resa eller köpa någonting extra speciellt någon gång ibland; vad behövs?

Låt oss därefter göra ett antagande att den genomsnittliga livslängden i Sverige är 82 år och att man vill köra hela vägen in i mål.

Sist men inte minst antar vi att vi kan få 6 % nominell avkastning med en 40/60-portfölj och att vi kan investera i ett ISK och att statslåneräntan är under 2 % ett bra tag framöver.

En snabb excelsnurra med antagandena att uttaget skall vara 24000 kr/år och att den årliga avkastningen blir 5,5 % (6% nominell avkastning - 0,5 % skatt) ger mig att man klarar dessa 17 år om man startar med 275 000 kr.

Detta kräver för all del en rak avkastning vilket är osannolikt men det finns olika strategier för att kunna se till att man får den avkastningen och kanske även inflationsjusterar portföljen men låt oss säga 300 000 kr.
Bild: z2036.blogspot.se

Det kanske kan ses som mycket men om man sparar undan en summa motsvarande ett paket cigaretter och en coca-cola i månaden under sitt arbetsliv i en gratis indexfond så är man på plats och om jag minns mina lyxfällanavsnitt rätt är det ganska vanligt förekommande att det utrymmet finns i de Svenska hushållens vardagsbudget.

Vill man vara på den säkra sidan försöker man klara sig utan den där pizzan också den där enda dagen i månaden då man gav upp ciggen och läsken.



Med 600 000 kr i portföljen behöver du ingen avkastning alls för att kunna ta ut 2000 kr/mån under hela pensionen och då kan man räkna bort all risk. Allt som krävs är ett sparande på 200 kr/mån.

Tänk vad du kan göra med 500 kr i sparande...




lördag 21 juli 2018

Bokrecension: Så här får du ett rikt liv som pensionär: Sluta pensionsspara

Jag vet inte vad jag skall säga längre. Det finns många böcker på ämnet privatekonomi men alla är likadana. Små, tunna pocketböcker utan innehåll.



Så här får du ett rikt liv som pensionär: Sluta pensionsspara

Det där är den långa titeln på Per H Börjessons bok om att spara ihop ett pensionskapital själv. Jag skall vara snäll och konstatera att det här är en av hans mer välskrivna böcker och för en 35-åring som nyss fått upp ögonen för det här med pension och behovet av att se över sin livssituation är det här en lättläst men heltäckande guide till det framtida pensionskapitalet.

Författaren går igenom alla delar av pensionspyramiden på ett pedagogiskt sätt och diskuterar lämpliga strategier men huvudfokus i boken är som alltid det egna sparandet och en grundläggande guide till investeringar på aktiemarknaden.

Det är inte en bok man viker sig av skratt för när man läser den men den är heller inte så himla dålig att man somnar så fort man tar i boken även om omslaget skulle kunna få vilken konstnär som helst att vilja begå brott.

På det hela taget måste jag nog ändå säga att det här är en av de bättre grundböckerna jag läst på området men det har nog mer att göra med hur mycket skit som släppts det senaste decenniet. Välskriven, informationsrik och stringent sammanfattar min upplevelse av denna bok.



Bildkälla: bokus.com

tisdag 28 november 2017

10 % sparkvot är skit

Ja det är en rubrik värdig Aftonbladet men jag står för den. Standardrådet som ges till den som skall börja spara är att sätta av 10 % av sin lön i långsiktigt sparande och visst; om du är färsk från skolan, har landat ditt första jobb och aldrig sparat en krona i hela ditt liv kan väl 10 % vara en bra start men man skall inte vara nöjd där.

Upptakten till det här inlägget är att jag lyssnade på podden "På Riktigt" avsnitt 24 med Jan Bolmeson som gäst. Det är Charlie och Mathias från Lyxfällan som gör den podden och för deras främsta målgrupp är det säkert vansinnigt värdefullt att komma upp i 10 % sparande eftersom många av dem säkert legat på ett negativt sparande så visst men det som störde mig här var att de sitter och diskuterar att vi sannolikt inte kommer få någon statlig pension när vi blir gamla och att sparandet skall vara tryggheten på ålderns höst och att vi med vårt sparande skall kunna leva på avkastningen. 

När Jan sedan skall konceptualisera det hela och berätta hur man gör för att komma till trygghet föreslår han sparande till buffert, målsparande exv resa samt långsiktigt sparande. På frågan "hur mycket skall man spara" drar han till med den gamla slitna klyschan 10 % av nettolönen. Jag tror inte det finns en banktjänsteman eller privatekonomisk rådgivare i världen som säger någonting annat men det är ett riktigt skittråkigt råd som inte leder någonstans. Köp mellanmjölk, bär en beige trenchcoat och jobba som pappersvändare också när du ändå är igång.



Vad ger 10 %?

Ta en titt på bilden ovan. Den är snodd från Mr Money Mustache och inlägget om hur lång tid det tar att kunna leva på sitt sparande givet 4 % regeln. Om man sparar 10 % av sin nettoinkomst kommer det ta 51 år att kunna leva på sparandet givet att man behåller den levnadsstandarden.

Börjar man jobba när man är 20 år kommer man då att ha sparat sig till en pension lagom till man fyller 71. Om man räknar på det lite extra och kommer fram till att man inte vill lämna efter sig en hög pengar till sina efterlevande kan man kanske gå några år tidigare men vill man vara rimligt säker på att pengarna skall räcka får man vackert vänta tills man är 70 med att sluta jobba.

Jan Bolmesons sista replik i ovanstående avsnitt är ett konstaterande att 10 % av oss inte kommer uppleva vår 65-års dag. Är det då rimligt att föreslå att man skall arbeta tills man är 71 år?

Lösningen är givetvis att spara mer eller ha en högre tilltro till det statliga pensionssystemet. Personligen tror jag inte att vårt pensionssystem kommer vara helt borta när jag kommer så långt men jag tror inte jag kommer kunna leva "med guldkant" på de pengarna. Givetvis skall man räkna in eventuell tjänstepension i sitt sparande om pensionstrygghet är målet för tjänstepensionen skall det mycket till för att den skall försvinna in i den statliga kassan så vi utgår från att den är din.

Vad behövs då?

Tittar vi i bilden kan vi konstatera att om man lyckas dubbla sin sparkvot till 20 % och dessutom räknar med sin tjänstepension på 4,5 % får vi fram en sparkvot på 25 % med avrundning. Det betyder att du bara behöver 32 år innan du har pengar så du klarar dig.

Då kan du till och med ta något år att förverkliga dig själv, skaffa barn och gå ett par år på högskola och ändå kunna sluta jobba innan du är 60 år. det enda som krävs är 20 % istället för 10 %.

Tillhör du gruppen medelinkomsttagare med en lön runt 30.000 kr per månad borde nettolönen landa på ungefär 22500 kr/månad. I december 2015 skrev jag ett inlägg om konsumtion jag kan rekommendera men där hade jag i alla fall skakat fram statistik som sa att medelsvensson konsumerar för lite drygt 170.000 kr/år om hen lever i en tvåsamhet utan barn. Sparkvotspotentialen blir då 37 % och givet avsättningar till tjänstepensionen med ytterligare 1300 kr/månad blir sparkvoten hela 43 %.

Om man bara använder sin statistiska förutsättning som genomsnittsperson borde man alltså inte behöva arbeta mycket mer än 20 år för att sedan kunna göra precis vad man vill med bibehållen konsumtionsnivå.

Summering

Självklart har alla olika förutsättningar och jag är djupt och innerligt medveten om att alla inte har samma möjligheter men det är min direkta övertygelse att de flesta kan spara en tusenlapp i månaden. Jag och fru AvL sparade betydligt mer än så när vi båda pluggade och jag vet med säkerhet att jag hade klarat de även om jag varit själv vid den tidpunkten; det handlar mest om prioriteringar.

1000 kr/månad med antaganden satta efter hur börsen gått i genomsnitt sedan början av 80-talet skulle 40 år senare erbjuda en utdelningsnivå på över 20.000 kr/månad och för en student lågavlönad med 10.000 - 15.000 kr netto i månaden borde 20.000 kr/månad vara fullt tillräckligt att klara sig på.



Det krävs alltså främst att man är villig att tänka lite längre och anstränga sig aningen mer än att ge efter för alla sina lustar för att klara av att sänka den tvingande arbetstiden från 50 år till ett par decennium.

Tydligare än så tror jag inte att jag kan beskriva varför jag sparar. Man behöver inte leva asketiskt och aldrig unna sig någonting. Det man behöver göra är att ringa sin bank och förhandla ned räntan på bolånet från 2 % till 1,4 % (1000000*0,006=6000kr), byta bilförsäkring från Folksam till Moderna (7500-3500=4000 kr) och byta elavtal (0,2 kr/KWh*15000=3000) så har du sparat in de där 1000 kr/månad du behöver för att kunna leva på sparkapitalet när du går i pension.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com och z2036.blogspot.se

lördag 7 oktober 2017

Rotmos som är så gott

Om det undgått dig att det är skördetid för rotfrukter nu så är du antingen inte en frekvent besökare av matbutiken eller så lagar du inte så mycket mat med rotfrukter men för oss andra så börjar det märkas eftersom lök, rödbetor, morot och kålrot säljs för någon eller några kronor kilot.

Den här perioden är jag som mest aktiv i matvarubutikerna för nu kan man göra riktiga klipp. Det är slaktsäsong så köttfärs och olika köttbitar tenderar att vara riktigt billiga och rotfrukterna är också väldigt överkomliga i pris och då tycker jag att det är ganska kul att handla faktiskt (tro det eller ej).


Det blir väldigt mycket rotfrukter i ugn, pytter, kokta rödbetor eller varför inte ett gammalt hederligt rotmos? Rotmoset kan med fördel göras på bara kålrot och morot men det blir onekligen lite mer aptitligt om man petar i ett par potatisar också så jag brukar lyxa till det med "dyr" potatis när jag gör rotmos.

Rotmos med stekt kassler

Man skulle med fördel kunna servera rotmos med gamla klassiker som fläsklägg, fläskkorv eller en härlig rimmad oxbringa men alla dessa proteinalternativ tenderar att vara ganska dyra om man jämför. Jag köpte kassler för 39 kr/kg och då var det till och med svensk sådan för er som undrar.

Vill man ha recept till rotmoset kan man använda det här men jag brukar ta lika delar morot och kålrot för jag gillar mitt mos lite sötar för då slår senapen eller pepparroten jag ofta serverar till igenom lite mer. Jag tenderar heller inte att koka rotfrukterna i buljong utan kryddar med salt och vitpeppar och petar i lite mjölk och smör/margarin istället.

Till detta steker jag ett par skivor kassler och en rejäl klick senap. Vill jag ha lite grönt brukar jag tina en näve frysta ärtor vilket inte alls är dumt till.

Ekonomi

Den här veckan gick det att laga rotmos med stekt kassler för straxt över 6 kr/portion.


En av de saker jag gillar att göra nu är att jämföra med någonting annat, ganska rimligt och visa på hur mycket man kan spara. Idag tänkte jag berätta vad exakt samma rätt hade kostat i söndags till skillnad från vad den kostade i måndags.


Att handla rabatter och skapa mat baserat på säsong är inte bara billigare utan också klimatsmart och gott. Man får de bästa och fräschaste råvarorna och det brukar vara billigare än det som inte är i säsong. Den här gången kostade det mig knappt hälften så mycket per portion att laga mat när råvarorna var billiga och jag sparar 7,10 kr/portion. Redan den "dyra" portionen är bra mycket billigare än att köpa lunch på stan och man kan spara ofantliga summor bara genom att laga egen mat men om man sedan väljer billiga råvaror kan man spara ännu mer.

Vi är två vuxna vilket innebär att om vi klarar av att spara 14,20 kr/dag skulle vi, lagom till vår pension vilken inträffar om ca 30 år, kunna ha en pensionsportfölj värd en dryg miljon vilken skulle dryga ut vår pension med närmare 5000 kr i månaden.

Bild: z2036.blogspot.se
Det är inte fy skam, bara för att köpa bättre mat när den är bättre prissatt. Skulle man råka vara i början av karriären och ha 47 år kvar till pensionen skulle portföljen, givet samma förutsättningar i övrigt, vara värd straxt över 6 miljoner kronor så det är bara att börja kika på prislapparna direkt.

Lycka till


Bildkälla: ljuvligmat.blogg.se, att välja lycka och z2036.blogspot.se

måndag 7 december 2015

Ett sparande går i graven

De flesta som läser ekonomibloggar, eller som håller sig rimligt välunderrättade gällande nya förutsättningar för privatekonomin på annat sätt, kan förmodligen känna att det här inlägget är stenåldershistoria.

Men eftersom det finns ett förvånansvärt stort antal människor där ute som av en eller annan anledning skyr nymodigheter och ekonomiska nyheter som vore de giftormar anser jag det vara min skyldighet att försöka lysa upp i denna mörka avgrund av självpåtagen okunskap.

Två saker står på agendan, ISK och IPS. Låt oss börja med den senare av de två förkortningarna, vilken uttyds individuellt pensionssparande, och anledningen till att jag nämner detta är att avdragsrätten har förändrats.

Förr var det skattemässigt fördelaktigt för vissa att spara i IPS eftersom man fick avdrag på skatten. Från och med 2016 får man inget avdrag vilket gör att man låser in sparpengarna till 55 års ålder och som bonus blir man dubbelbeskattad. Har du inte slutat sätta in pengar i denna typ av sparande är det hög tid nu.

Ett alternativ till IPS utgörs av den första förkortningen, ISK, vilken står för investeringssparkonto. Denna kontoform kräver att man har en gnutta disciplin och inte tar ut pengarna i tid och otid om de är tänkta till pensionen men utöver det är det förmodligen det bästa alternativ vi har för långsiktigt sparande.

I dagarna har vi bombarderats med krigsrubriker om höjda skatter på ISK och det är här jag anser mig utföra en samhällstjänst när jag lugnt låter meddela att skatten går från ca 0.25 % per år till knappt det dubbla nästa år. Detta är för all del en hysterisk ökning procentuellt och personligen motsätter jag mig beslutet att höja skatten alls och ändra villkoren men låt oss se nyktert på situationen.

Du bör inte använda ISK om du sparar i räntefonder eller dyra blandfonder vilka båda kan förväntas bidra med en mycket begränsad årlig avkastning för då riskerar skatten att äta upp den lilla vinst du kan tänkas få. Fast de två sparformerna är inget jag rekommenderar att du placerar i oavsett kontoform så länge sparhorisonten är avlägsen. Med en sparhorisont på fem år eller mer bör du försöka välja billiga indexfonder och då mår pengarna även fortsättningsvis bäst på ett investeringssparkonto.

Sammanfattningsvis är det min bestämda övertygelse att det är fördelaktigt att avstå från frestelsen att fortsätta spara i IPS. Istället torde det vara mer lönsamt att spara på ett ISK för de allra flesta.

Hur sparar du?

Bild: freeimages.com

lördag 14 november 2015

Kan du någonting om pensioner?

I förra veckan fick jag frågan "Kan du någonting om pensioner?"

Det ödmjuka svaret får bli "Ja, lite".

Pensionssystemet är uppbyggt av några olika delar där din arbetsgivare i de flesta fall är den som betalar in lejonparten av slantarna till din framtida pension. Lite av dessa pengar kan du bestämma hur de skall förvaltas. Det är pengarna som betalas in till PPM samt eventuell Tjänstepension.

freeimages.com
Utöver detta kan du själv spara i ett individuellt pensionssparande (IPS) vilket är en låst sparform som tidigare varit skattemässigt fördelaktig men som från 2015 är relativt poänglös och istället riskerar du att bli dubbelbeskattad om du fortsättningsvis sparar i den här sparformen. En av de viktigaste sakerna jag vet om pensioner är således att man skall sluta spara i IPS och istället välja en ny sparform som är skattemässigt fördelaktigare. Det är i de flesta fall gratis att öppna InvesteringsSparKonto (ISK) och hos många aktörer kan du döpa dina konton. ISK är inte ett låst konto, du kan när du vill ta ut pengarna så det kräver lite självdisciplin att pensionsspara på det här viset men döp ett ISK till "Pension", sätt igång ett månadssparande i en långsiktig, bred fondportfölj med relativt hög tillväxt och låg kostnad så kommer du i slutändan kunna dryga ut dina pensionsinkomster på ett behagligt sätt.

PPM då? Vet du med dig att du loggar in och ser över dina PPM-fonder 3-4 gånger om året? Om inte skulle jag föreslå sjunde AP-fonden Såfa vilket står för statens årskullsförvaltningsalternativ. I folkmun kallas fonden för "soffan" dels för namnet men också för att det är ett enkelt, bekvämt och mycket bra alternativ. Fonden har en god genomsnittlig avkastning de senaste åren och man behöver inte vara aktiv själv eftersom förvaltarna gör ett riktigt bra jobb med dina pengar.

Tjänstepension? Detta är väldigt individuellt. Skall du välja återbetalningsskydd eller inte? Traditionell försäkring eller fondförsäkring. Jag skulle inte vara för tråkigt och traditionell eftersom jag har många år kvar till pension. Jag föredrar att få välja själv men det passar inte för alla. Det viktigaste är att undersöka priser och villkor så att inte din avkastning äts upp av absurda avgifter.

Summering: Sluta spara i IPS och börja spara i breda fonder på ett ISK. Om du inte aktivt förvaltar din PPM portfölj, välj AP7 Såfa och innefattas du av ett tjänstepensionsavtal bör du se till att göra en prisjämförelse bland de största aktörerna.

Bildkälla: Freeimages.com