Ta ut 10 % ur portföljen årligen?

När jag nu hade dataserien för SIXRX tillgänglig vilket jag för ett tag sedan så passade jag på att leka lite med den.

Jag har 26 år kvar till pension men valde 25-års intervaller i mitt experiment och jag modellerade med historiska inflationssiffror och historisk avkastningsdata och jag gjorde en mycket enkel excelsnurra så inte heller detta skall man fatta några livsavgörande beslut på men roligt var det.

Det jag gjorde var att anta ett portföljvärde, 25-års uttagsperiod, procentuell uttagsvolym per år justerat för inflation och sedan flyttade jag startdatum bakåt i tiden ett år i taget för att se vilka utfall jag skulle få.

Resultatet var häpnadsväckande men då skall man också minnas att jag inte inkluderat några obligationer i beräkningarna och med den portföljsammansättningen som föreslås i studierna som validerar 4%-regeln ingår det 40 % obligationer vilket märkbart sänker avkastningen och också volatiliteten på portföljen.

Det jag noterade med en 100 %-ig aktieportfölj var att jag under den senaste 40-års perioden hade kunnat ta ut 7 % per år, inflationsjusterat i 25 år utan att få slut på pengar oavsett vilket år uttaget började. De flesta 25-års perioderna kunde man ta ut hela 10 % utan att få slut på pengar.

Det är fullständigt vansinne att ta med detta i sina kalkyler om man skulle vara intresserad av att tillämpa "4-% regeln" på sitt liv men jag tycker att det visar på att det borde finnas en viss robusthet i beräkningarna.

Jag kommer förmodligen aldrig köra 60/40-portfölj men jag är inte främmande för att öka andelen räntor till 20 % eller kanske till och med så högt som 30 % men för vår del i familjen AvL kommer vi nog snarare använda portföljen som ett skyddsnät.

Det känns osannolikt att vi helt kommer sluta tjäna pengar oavsett om vi slutar gå till "jobbet" eller inte. Jag har alltid haft massor av sidoinkomster (även om de oftast är mycket små) och fru AvL kan inte föreställa sig att sluta arbeta helt inom en överskådlig framtid och ge det ett decennium till kommer en halvtid för henne med mycket god marginal täcka hela familjens behov så vi kommer inte fundera på att ta ut några 10 % från portföljen men jag kan helt klart se mig själv känna tillförsikt i att ta ut de där fyra procenten eller kanske hela fem procent när vi väl har tillräckligt.

Jag räknar ju inte heller med pension vilket gör vår kalkyl extremt mycket mer robust samtidigt som det är vår önskan att kunna finnas där för våra barn om de skulle behöva flytta eller köpa någonting dyrt vilket då sänker våra marginaler en aning.

På det hela taget är jag ganska säker på att vår familj med trygghet kan luta oss mot 4%-regeln oavsett om vi är inne i en 50-år lång period av mycket låg avkastning både på aktier och räntor.

Funkar 4%-regeln?

4%-regeln är en tumregel för hur mycket pengar man kan ta från en portfölj per år utan att pengarna tar slut. Studierna som gjorts har gjorts på en s.k. 60/40 portfölj dvs 60 % aktier och 40 % obligationer och det har debatterats flitigt om 4% är rätt nivå eller om man måste sänka sina antaganden.

Studierna är gjorda på amerikanska förhållanden vilket sannolikt också förändrar situationen något för vår del men i samband med att jag funderade på detta skakade jag fram en dataserie gällande indexet SIXRX vilket är svenska börsen inkl återinvesterade utdelningar. Dataserien sträcker sig bak till slutet av 70-talet så jag plockade fram totalavkastning och CAGR för 10 st datumintervall per tidsintervall och kikade på resultatet.

Jag varnar redan nu för att det givetvis finns en möjlighet att det smugit sig in fel i tabellerna men varken du eller jag skall fatta några livsavgörande beslut baserat på ovanstående bild så det borde vara lugnt.

Avkastningen är i nominella termer och inflationen har varit runt 2 % eller lägre sedan mitten av 90-talet och med den informationen borde vi kunna dra en eller två slutsatser om aktiedelen i en portfölj.

En sak jag tycker står ut i samtliga tidsserier ovan är att om man börjar perioden med en rejäl sättning på marknaden riskerar det att ta väldigt lång tid att återhämta det tappet. Avkastningen blir genomsnittligt, relativt låg. Om man dessutom fångar två ganska hårda sättningar och inte hinner få med en rejäl uppgång kommer man också att drabbas ganska hårt.

Detta borde innebära att om man startar sina portföljuttag ett år då börsen kraschar är risken stor att pengarna kommer ta slut i förtid och om jag inte minns helt fel är det en av slutsatserna som dras från Trinity-studien.

När jag tittar på ovanstående siffror konstaterar jag att 4 % regeln borde funka för svenska förhållanden givet att man ser till att ha en hygglig buffert av kontanter innan man börjar ta ut pengar så att man kan välja att vänta något år eller två om börsen kraschar precis när det var dags att sluta jobba. Om man dessutom kan vara lite flexibel i sitt behov av pengar (att man kanske inte köper den nya bilen just det år som börsen kraschade exempelvis) borde ge ytterligare kudde mot nedgångar.

Sist men inte minst kan man ju se till att inte sluta samma sekund som portföljvärdet uppgår till 25 ggr dagens utgifter och aldrig tjäna en krona till någonsin utan man kan ju faktiskt vänta några månader så att man bygger lite luft i systemet eller så kan man kanske fundera på att tjäna några kronor till innan döden. Båda dessa saker gör kalkylen ännu mer robust.

Ett kort inlägg

Idag fyller min systerdotter år så idag blir det ett kort inlägg

Inlägget är ungefär 4 % så långt som de inlägg jag brukar skriva.

Håll tillgodo

Följer upp på sparkvoten

Det finns mycket man kan göra med siffror. En av de sakerna är att spåra och analysera resultat. Ett sådant resultat är min historiska sparkvot.

Det kanske inte är särdeles intressant att läsa om någon annans sparkvot men det här är mer för min skull men låt oss för ett ögonblick kika på statistik så får vi mer än min verklighet att förhålla oss till.

Här har vi en liten bild från ekonomifakta som många kikat på och många missförstått. En av orsakerna till att det är lätt att missförstå den är att det står fel. År 2017 var genomsnittssvenskens totala sparkvot 15,8 %. Den inkluderar fastigheter, pensionsavsättningar och privat sparande. Vad som blivit fel är den blå siffran. Den inkluderar pensionsavsättningar men exkluderar reala tillgångar exv fastigheter. Där står det fel.

Det sparande som är rent privatsparande som vi vanliga dödliga gör är den gula siffran som säger att vi i genomsnitt sparar 5,4 %. Det är också en av anledningarna till att rådgivare brukar dra den gamla klyschan att man skall spara 10 %. Det är ju en bit kvar milt sagt.

Hur går det för mig?

Jag har registrerat varenda krona sedan förste januari 2016. Innan dess levde jag som de flesta andra även om jag förmodligen hade lägre kostnader än många, speciellt i förhållande till mina inkomster. Men jag satt inte med världens största Excelark och jag spenderade inte alla dessa timmar med att försöka få andra att spara, investera och leva aningen mindre vårdslöst ekonomiskt.

Det är alltså två och ett halvt år av historik vi har och då kan jag konstatera att det ser ut som nedan.

Det svänger ganska duktigt men den rejäla dippen i början av 2017 handlade om att vi flyttade till den nya lägenheten och vår dotter föddes och det var jul och födelsedagar och och och... Man ser också att sparkvoterna varit aningen lägre under slutet av 2017 och början av 2018 vilket givetvis förklaras av att jag inte haft någon inkomst under stora delar av den perioden och fru AvL har deltidsarbetat.

Om man kikar på de totala sparkvoterna kan man se att under 2016 sparade jag 68 %, 2017 sparade jag 50 % och hittills 2018 har jag sparat 53 %. Totalt sett, eftersom inkomsterna svänger en del mellan åren, innebär det en total sparkvot om 53 % över hela perioden.

Enligt Mr Money Mustache skulle det krävas ca 14 år av sparande på den nivån för att bli fri. Jag tror nog att det skall gå fortare än så.

53 % säger inte så mycket. Det borde vara mycket enklare för en familj med två höginkomsttagare utan barn att spara 80 % av sin inkomst än det är för en trebarnsfamilj där den ena föräldern är föräldraledig från en deltidstjänst som restaurangbiträde och den andra arbetar som städare.

Jag har aldrig berättat vad jag tjänar här på bloggen och kommer inte göra det idag heller men jag brukar nämna att jag är väldigt nära medianinkomsttagaren och Fru AvL tjänar lite mer än jag. Det innebär att vi är väldigt nära normalfamiljen. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om de stora inkomsterna utan det är lika viktigt (om inte ännu viktigare) med låga utgifter.

Bildkälla: ekonomifakta.se och att välja lycka

Hur lång tid tar det att bli ekonomiskt fri?

Det är ganska vanligt att jag skriver saker som om de underliggande teserna är fullständigt självklara för alla andra men det behöver givetvis inte vara så.

När jag beskriver ränta-på-ränta inser jag att det är svårt att greppa effektens storhet och förmåga på lång sikt om man inte har det i bildform framför sig. Även då kan det vara svårt.

En annan sak jag förutsätter är att alla förstår hur mycket pengar man behöver investera för att kunna täcka sina kostnader med det potentiella kassaflödet från portföljen. Givetvis vet inte alla detta och när jag pratar med intresserade vänner skulle jag lika gärna kunna byta språk när jag försöker förklara det hela.

En av mina favoritförklaringar till hur mycket pengar man kan behöva kommer från den amerikanske bloggaren Mr Money Mustache. Här beskriver han den simpla mattematiken bakom ekonomisk frihet och här den så kallade 4 % regeln. Man kan också titta på den kalkylator han använt för att visa nedanstående bild genom att klicka på den här länken.

Det hela går ut på några ganska grundläggande antaganden.

1: Hur stora inkomster har du och
2: Hur stora kostnader har du

Med dessa två summor kan du enkelt beräkna hur stor sparkvot du har. Får du netto efter skatt in 20.000 kr och du har kostnader för att driva runt ditt liv som uppgår till 15.000 kr har du en sparkvot på 25 % ((20.000-15.000)/20.000).

För att kalkylen skall hålla gäller att man får 5 % avkastning på sparpengarna och att man aldrig förändrar sin sparkvot. Med de antagandena kan man snabbt konstatera att det skulle ta 32 år innan portföljen täcker utgifterna givet en sparkvot på 25 %.

4% regeln

Ett annat sätt att räkna på det hela är 4 % regeln. Regeln grundar sig i den så kallade Trinity studien där forskare bekräftade att man under en normal pensionstid (30 år) kunde dränera portföljen på 4 % av kapitalets värde inflationsjusterat utan att helt tömma reserverna innan perioden var slut.

Studien gjordes på amerikanska förhållanden men har senare kompletterats med andra marknader.

Det studien säger är att om man kan leva på 4 % av det portföljvärde man hade vid pensioneringens start uppräknat för inflation kommer man klara sig genom kriser och uppgångar. Dock har det diskuterats ganska friskt gällande huruvida detta fungerar nu, hur det fungerar i Sverige, hur det fungerar givet att pensionsperioden är längre än 30 år (dvs om man lever längre eller slutar jobba tidigare) och en rad andra frågor.

Mitt svar på allt detta är att den svenska börsen har avkastat genomsnittligt bättre än den amerikanska i nästan alla perioder så det torde vara lugnt. Dessutom, och det här är viktigt, förutsätter studien att vi konsumerar exakt lika mycket alltid, oavsett yttre förutsättningar samt att vi aldrig skulle tjäna en krona mer.

I Sverige har vi ett pensionssystem. Vi kanske inte kan förlita oss på att det skall hålla oss under vingarna när vi blir gamla men lite pengar borde vi få. Vi har en hygglig arbetsmarknad och även om jag håller mig borta från arbetsmarknaden i 10 år och inte längre kan arbeta med lika avancerade uppgifter borde jag kunna skaka fram någon form av inkomst om allt skulle skita sig. Sist men inte minst är det ren idioti att anta att den som lever på den här typen av inkomst tvångsmässigt skulle bränna 1500 liter drivmedel om året, äta för 2000 kr per månad och ringa 76,8 mobiltelefonsamtal i månaden.

Min poäng är att våra liv inte är statiska och om tidningarna skriker ut att världen rämnar kanske det är möjligt att dra ned lite på sin konsumtion tills Aftonbladets journalister har lugnat sig lite.

Beräkningsexempel

Vad innebär det här i praktiken då?

Givetvis beror det på vilka konsumtionsmönster du har men låt oss anta att man som normalinkomsttagare får in 20.000 kr efter skatt. Om man då klarar av att spara 5.000 kr skulle det innebära att man konsumerar 15.000 kr/månad och det är således grundnivån vi utgår från.

Portföljen måste alltså generera 15.000 kronor i månaden för att du skall kunna täcka dina kostnader.

//I resonemanget om inflationsjustering antar man att du nästa år skall leva på samma ekonomiska nivå som året innan men tack vare att allt är lite dyrare behöver du få ut några kronor extra och det skall då portföljen klara i evig tid//

För att 4 % skall bli 15.000 kr/månad behöver man en portfölj värd 4,5 miljoner kronor vid periodens ingång.

Det är här vi kommer till möjligheterna som står till buds.

Om du sparar 5.000 kr/månad och lyckas generera de 12 % som den svenska börsen gett i genomsnitt under mycket lång tid kommer du ha dina 4,5 miljoner efter ungefär 21 år.

Tycker du att det är för lång tid?

Du har då möjlighet att snåla för att kunna spara mer och/eller skaffa ett extraknäck för att få in mer pengar som du kan spara. Fördelen med att få ned sina utgifter är att det också behövs mindre pengar för att täcka utgifterna.

Antag att du sänker dina kostnader till 12000 kr/mån. Då behöver du en portfölj på 3,6 miljoner istället. Du har nu också möjlighet att spara 7.000 kr/mån vilket skulle innebära att du kan skaka fram de där 3,6 miljonerna på lite drygt 16 år.

Diskussion

Ja fast vem vill leva hela livet på 12.000 kr/månad?

Kanske ingen men låt oss för ett ögonblick anta att du skulle få 12.000 kr/månad oavsett arbetsinsats. Hade du då valt att sätta dig på rumpan och pilla navelludd hela dagarna?

Förmodligen inte och det är väl däri den sanna tjusningen ligger.

När min portfölj täcker mina baskostnader kommer jag sannolikt fortsätta tjäna pengar men förmodligen inte i samma utsträckning som nu. Om jag bara behöver arbeta tillräckligt för att sätta guldkant på tillvaron hade jag aldrig någonsin arbetat heltid, oavsett hur bra jag hade det på jobbet.

Med samma antagande som ovan skulle en halvtidstjänst innebära 10.000 kr/månad och eftersom alla kostnader är täckta skulle pengarna bara behöva täcka nöjen. Man får ganska mycket roligt för 10.000 kronor i månaden.

Låt oss ta det ett steg längre. Du jobbar ett år till och är rigid i ditt sparande. Istället för 3,524,183 kr i teoretiskt portföljvärde efter 16 år skulle du då istället ha några tusenlappar mer än 4 miljoner år 17.

Ränta-på-ränta och de där 84.000 kronorna i sparande har på ett år gett 479.000 kronor.

Det innebär att du antingen kan använda drygt 13.300 kronor i månaden i konsumtion eller så kan du fortsätta leva på 12.000 kr/månad men när du vill göra någonting speciellt kan du ta lite av den extra halvmiljonen du skakade ihop det där sista året.

Bäst av allt är att om du väljer att ha en halvmiljon i nöjeskassa och inte använder allt det första året bidrar den till att öka din framtida välfärd ytterligare vilket innebär att du sakta men säkert kommer att kunna höja dina kostnader samtidigt som du kan unna dig massor av kul under lång tid framöver.

Slutsats

Vad man än väljer kan man vara förvissad om att ett portföljvärde 25 gånger större än de årliga kostnaderna kommer innebära en enorm frihet för den som så önskar.

Man kan också veta att små kostnader gör det enklare att nå målet och efter det kan man bygga säkerhetsmarginal och nöjeskassa på olika, valfria sätt.

Sist men inte minst skall man vara medveten om att det inte finns några garantier för framtiden men med lite flexibilitet borde de flesta svenskar kunna bygga ett lite enklare liv givet att man förstår den relativt enkla matematiken ovan.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com

10 % sparkvot är skit

Ja det är en rubrik värdig Aftonbladet men jag står för den. Standardrådet som ges till den som skall börja spara är att sätta av 10 % av sin lön i långsiktigt sparande och visst; om du är färsk från skolan, har landat ditt första jobb och aldrig sparat en krona i hela ditt liv kan väl 10 % vara en bra start men man skall inte vara nöjd där.

Upptakten till det här inlägget är att jag lyssnade på podden "På Riktigt" avsnitt 24 med Jan Bolmeson som gäst. Det är Charlie och Mathias från Lyxfällan som gör den podden och för deras främsta målgrupp är det säkert vansinnigt värdefullt att komma upp i 10 % sparande eftersom många av dem säkert legat på ett negativt sparande så visst men det som störde mig här var att de sitter och diskuterar att vi sannolikt inte kommer få någon statlig pension när vi blir gamla och att sparandet skall vara tryggheten på ålderns höst och att vi med vårt sparande skall kunna leva på avkastningen. 

När Jan sedan skall konceptualisera det hela och berätta hur man gör för att komma till trygghet föreslår han sparande till buffert, målsparande exv resa samt långsiktigt sparande. På frågan "hur mycket skall man spara" drar han till med den gamla slitna klyschan 10 % av nettolönen. Jag tror inte det finns en banktjänsteman eller privatekonomisk rådgivare i världen som säger någonting annat men det är ett riktigt skittråkigt råd som inte leder någonstans. Köp mellanmjölk, bär en beige trenchcoat och jobba som pappersvändare också när du ändå är igång.

Vad ger 10 %?

Ta en titt på bilden ovan. Den är snodd från Mr Money Mustache och inlägget om hur lång tid det tar att kunna leva på sitt sparande givet 4 % regeln. Om man sparar 10 % av sin nettoinkomst kommer det ta 51 år att kunna leva på sparandet givet att man behåller den levnadsstandarden.

Börjar man jobba när man är 20 år kommer man då att ha sparat sig till en pension lagom till man fyller 71. Om man räknar på det lite extra och kommer fram till att man inte vill lämna efter sig en hög pengar till sina efterlevande kan man kanske gå några år tidigare men vill man vara rimligt säker på att pengarna skall räcka får man vackert vänta tills man är 70 med att sluta jobba.

Jan Bolmesons sista replik i ovanstående avsnitt är ett konstaterande att 10 % av oss inte kommer uppleva vår 65-års dag. Är det då rimligt att föreslå att man skall arbeta tills man är 71 år?

Lösningen är givetvis att spara mer eller ha en högre tilltro till det statliga pensionssystemet. Personligen tror jag inte att vårt pensionssystem kommer vara helt borta när jag kommer så långt men jag tror inte jag kommer kunna leva "med guldkant" på de pengarna. Givetvis skall man räkna in eventuell tjänstepension i sitt sparande om pensionstrygghet är målet för tjänstepensionen skall det mycket till för att den skall försvinna in i den statliga kassan så vi utgår från att den är din.

Vad behövs då?

Tittar vi i bilden kan vi konstatera att om man lyckas dubbla sin sparkvot till 20 % och dessutom räknar med sin tjänstepension på 4,5 % får vi fram en sparkvot på 25 % med avrundning. Det betyder att du bara behöver 32 år innan du har pengar så du klarar dig.

Då kan du till och med ta något år att förverkliga dig själv, skaffa barn och gå ett par år på högskola och ändå kunna sluta jobba innan du är 60 år. det enda som krävs är 20 % istället för 10 %.

Tillhör du gruppen medelinkomsttagare med en lön runt 30.000 kr per månad borde nettolönen landa på ungefär 22500 kr/månad. I december 2015 skrev jag ett inlägg om konsumtion jag kan rekommendera men där hade jag i alla fall skakat fram statistik som sa att medelsvensson konsumerar för lite drygt 170.000 kr/år om hen lever i en tvåsamhet utan barn. Sparkvotspotentialen blir då 37 % och givet avsättningar till tjänstepensionen med ytterligare 1300 kr/månad blir sparkvoten hela 43 %.

Om man bara använder sin statistiska förutsättning som genomsnittsperson borde man alltså inte behöva arbeta mycket mer än 20 år för att sedan kunna göra precis vad man vill med bibehållen konsumtionsnivå.

Summering

Självklart har alla olika förutsättningar och jag är djupt och innerligt medveten om att alla inte har samma möjligheter men det är min direkta övertygelse att de flesta kan spara en tusenlapp i månaden. Jag och fru AvL sparade betydligt mer än så när vi båda pluggade och jag vet med säkerhet att jag hade klarat de även om jag varit själv vid den tidpunkten; det handlar mest om prioriteringar.

1000 kr/månad med antaganden satta efter hur börsen gått i genomsnitt sedan början av 80-talet skulle 40 år senare erbjuda en utdelningsnivå på över 20.000 kr/månad och för en student lågavlönad med 10.000 - 15.000 kr netto i månaden borde 20.000 kr/månad vara fullt tillräckligt att klara sig på.

Det krävs alltså främst att man är villig att tänka lite längre och anstränga sig aningen mer än att ge efter för alla sina lustar för att klara av att sänka den tvingande arbetstiden från 50 år till ett par decennium.

Tydligare än så tror jag inte att jag kan beskriva varför jag sparar. Man behöver inte leva asketiskt och aldrig unna sig någonting. Det man behöver göra är att ringa sin bank och förhandla ned räntan på bolånet från 2 % till 1,4 % (1000000*0,006=6000kr), byta bilförsäkring från Folksam till Moderna (7500-3500=4000 kr) och byta elavtal (0,2 kr/KWh*15000=3000) så har du sparat in de där 1000 kr/månad du behöver för att kunna leva på sparkapitalet när du går i pension.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com och z2036.blogspot.se