onsdag 23 december 2015

Innan mellandagsrean!

Dagen före dopparedagen är här och jag har lyckats ta mig ledigt från jobbet. Det var nu inte särdeles svårt eftersom hela kontoret kollektivt berättade att ingen skulle vara på plats under dagen vilket ger mig tid att studera.

Vi får se hur mycket tid som kommer finnas till studier denna sista dag innan julafton. Jag har fortfarande en liten julklapp att inhandla, en julost skall plockas upp för transport till morgondagens julbord, det skall tvättas och känner jag hustrun rätt skulle få saker göra henne lyckligare än om jag hunnit städa innan hon kommer hem så där kommer det gå åt lite tid också.

Dessutom är det ju sista börsdagen innan jul. Om inte löningen landar på kontot under eftermiddagen finns det bara fickludd kvar på Avanzakontot men om tillfälle yppar sig kan det tänkas att jag ökar min belåning något.

Belåning. Låt mig stanna vid detta ord ett ögonblick och förklara min syn på lån. För mig är lån någonting var och en måste tänka hårt och länge på. Min känsla är att väldigt många ser lån till bostad som fullständigt naturligt och att det är bankens maxtak som sätter gränsen snarare än den egna uppfattningen om familjens privatekonomiska förutsättningar. Då tycker jag att man börjar i fel ände. Det är inte rimligt att lägga sin ekonomi och sin tillit till storbankernas säljare (bolånesäljare är säljare precis som vanliga säljare även om de kanske kallas rådgivare eller någonting annat, deras uppgift är att göra sunda affärer för företaget de arbetar för) oavsett hur väl utbildade och duktiga de kan verka. Det är till syvende och sist alltid du som har ansvar för din ekonomi.

Bolån tycker jag trots ovanstående är logiskt så länge man är medveten om riskerna och tänker över hur mycket lån man bör ha. Lån för konsumtion tycker jag är vansinne. Nu sticker jag ut hakan och säger att detta inkluderar att låna till bil. Visst är det tufft att spara till en bil, speciellt om du skall ha en ny bil för flera hundra tusen men då får du väl välja en billigare bil. Klart att det är jobbigt att åka till jobbet kollektivt om man bor någonstans med begränsad kollektivtrafik men det borde göra motivationen att spara ännu högre. I det här hänseendet lever jag som jag lär med ett undantag. Den senaste bilen jag köpte var en begagnad Toyota Yaris där jag lånade hälften och betalade hälften kontant. Men detta var en del i min sparstrategi.

Min portfölj avkastar relativt hyggligt och min övertygelse vid bilinköpet var att mitt sparande även i fortsättningen skulle avkasta bättre än lånet även om billåneräntan är ganska hög. Med ränteavdraget blev det överkomligt och jag kunde således få lite hävstång på mitt sparande men detta var inte huvudanledningen till lånet. Jag valde att låna för att öka min sparkvot. Jag behöll den sparnivå jag hade innan bilköpet och låneamorteringen blev således ett extra sparande vilket jag inte hade känt mig bekväm med utan "tvånget" som bankräkningen innebar. Jag valde alltså att öka mina månatliga utgifter för att på det sättet öka mitt sparande och tvinga mig själv att banta min budget. Utan denna strategi hade jag inte valt att låna till bilen.

De flesta skulle nog anse att ett billån också är helt naturligt och de flesta banktjänstemän jag pratat med är helt överens om att det är helt rimligt att låna till en tillgång där man i förväg kan vara helt säker på att värdet kommer sjunka. Om jag istället går in på banken och ber om ett lån för att köpa aktier tittar de på mig som vore jag tokig och detta händer även när jag pratar med vänner och familj.

Aktier kan både öka och minska i värde vilket gör att det skulle kunna vara möjligt att tjäna pengar på att låna för att köpa aktier men ändå ser de flesta jag möter detta som ett vansinnigt hanterande av sin ekonomi. Givetvis skall man även här vara försiktig och aktiebelåning är inget jag rekommenderar för någon utan man måste själv bestämma hur man skall hantera sin ekonomi.

Jag väljer att ha tillgång till en kredit på mina aktiedepåer för att öka flexibiliteten och för att ge mig lite hävstång, dvs en liten möjlighet att tjäna pengar på lånade pengar men det utnyttjade kreditbeloppet vid varje valt ögonblick överstiger aldrig 10 % av portföljen och sällan går det över ett par procent.

Idag kanske jag väljer att efter noggrant övervägande öka min belåning med en femhundring för att köpa en näve aktier i Telia (TLSN). För pengar som kostar ett par procent ränta om året med Avanzas superlån köper jag en tillgång som nästa år förväntas ge mig över sju procent i utdelning. Eftersom jag sparar för en livstid behöver jag inte vara väldigt orolig för kursrörelser så länge inget fundamentalt förändras och jag är övertygad om att Telia kommer överleva även om de nu råkar bli skyldiga ett miljardbelopp i skadestånd efter sina äventyr i Eurasien.

Var försiktig, njut av nuet så ses vi på andra sidan julhelgen.

Bild: freeimages.com                * Jag äger TLSN

2 kommentarer:

  1. Läste på en annan blogg en liknande historia om att låna till aktier eller som i detta fallet en Volvo. Kom på mig själv att även jag först tyckte det var korrektare att låna till en bil. Jag fick mig en tankeställare kan man lugnt säga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner få som inte tycker det är rimligt att låna till en bil (inklusive hustrun) och så länge man tar i beaktande att man lånar för att konsumera och funderar på om man måste ha just den bilen just nu, så tycker jag visst att man kan låna men då gör man det inte slentrianmässigt vilket de flesta verkar göra.

      Tack för din kommentar och god jul

      Radera