Månadsavstämning juni

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Sill, cigarrer, regn och snålblåst. Nu känns det som om den klassiska svenska sommaren är här. Jag blev nästan lite orolig i maj när det var medelhavsvärme hela månaden men så sent som förra veckan hade jag mössa och vantar på mig så nu är allt tillbaka till normalt igen.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

De faktiska inkomsterna den här månaden för familjen AvL motsvarar ungefär en av våra heltidstjänster. Utöver detta tillkom årets skatteåterbäring vilket var en avsevärt högre inkomst än grundlönen vilket gör att vi totalt kom upp i en inkomst straxt över våra normala heltider. Fördelen med att få en stor extrainsättning är att vi inte utökar våra utgifter i samma grad vilket innebär att sparkvoten blev mer än hygglig den här månaden.

Portföljutveckling

Vi är inne i sommarbörsen med lite lägre omsättning och betydligt högre svängningar vilket gör det spännande att titta på sin portfölj ibland men än så länge verkar det som om portföljen står emot ganska väl både i upp och nedgångar även om Trump verkar göra allt han kan för att sänka börsen nu.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet ned hela 2,06 % (0,62 %) under juni. YTD är AvL-index nu upp med ynka 0,13 % (2,23%). Halvårsskiftet är här och detta är allt vi har att visa för perioden? Vilken tur att vi köper regelbundet så att vi får ta del av både upp- och nedgångar.

Portföljen har under juni stått emot bra och vi slutar månaden på -0,02 % (1,74 %). YTD är portföljen upp 5,49 % (5,51 %). Det känns skönt att fortfarande ligga lite före indexet. Det ger ju lite felmarginal om jag råkar trampa snett någon gång.

Vi försöker ju hålla portföljernas volatilitet lägre än börsens totala svängningar och det går ganska bra. Portföljens volatilitet ligger på 8,91 % (8,97 %) vilket är betydligt lägre än OMXSGIs volatilitet på 11,90 % (11,80%).

Sparande

Några månader kvar av låg inkomst. Det är verkligen inte så att jag längtar efter att få upp mina inkomster igen för det innebär ju att jag måste gå tillbaka till jobbet och säga vad man vill om skrikiga bäbisar men det är ändå skönt att slippa gå till jobbet. För alternativet är ju att gå till jobbet trots en skrikig bäbis...

Som jag beskrev ovan är skatteåterbäring en kul sak som gör att vår sparkvot går upp en del. Den här månaden la vi undan 77,66 %. På helårsbasis har vi sparat totalt 53,17 % vilket verkligen inte är illa pinkat med tanke på att jag fått ut ungefär 25 % av min normala lön och hustrun bara jobbar 75 %. Min ambitiösa målsättning för 2018 var att vi skulle kunna spara 40 % totalt och det ser ju ganska bra ut så här långt.

Utdelning

Utdelningarna fortsätter strömma in som vanligt även om det sker i en aningen lugnare takt nu än under vårens heta utdelningsmånader.

Utdelningarna täckte 19,85 % (32,86 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det är så klart mindre än förra månaden men det räcker fortfarande till min del av bostadsrättsföreningens avgift.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål och nu kan vi nog sluta oss till att det målet inte kommer träffas men det beror på en minskad risk i portföljen vilket ändå känns bra. Portföljen har än så länge täckt 12,46 % (10,80 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Det betyder att jag hade kunnat leva i en och en halv månad på pengarna portföljen spottar ut sig även om man borträknar kursuppgångar.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.

Jag mottog 10,85 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 och det känns bra att spöa förra årets resultat igen även om det är med ganska snäv marginal efter en vår av högst blandade och slagiga resultat.

AVL-Portföljen

Det här lilla sparprojektet tuggar på i maklig takt. I juni köptes det in 3 st Latour B för 95 kr/st och en Investor A för 362,80 kr vilket totalt landade på 648 kr. Kontot som nedan.

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 15625 kr (insatta medel 14500 kr) vilket innebär att vi fått 1125 kr (1038 kr) kr eller 7,76 % (7,41 %) i avkastning på 26 månader.

Livskvalitet

Juni har förvånansvärt nog varit en riktigt trevlig månad trots en unge som spottar ur sig tänder på löpande band (för er utan erfarenhet av detta kan jag bara säga att det är en obekväm upplevelse för alla i familjen). Jag fick tillfälle att träffa en god vän, röka en cigarr, dricka lite whisky och se en bra film. Det blev också en del spontana fikatillfällen och man skall inte glömma en riktigt trevlig midsommar. Månaden hamnar helt klart på plus gällande det här kontot.

Hälsa

Det verkar finnas en stark negativ korrelation mellan min upplevda livskvalitet och mitt midjeomfång. Den här månaden har det blivit lite mer god mat även om vi till vardags fortfarande äter vegetariskt. Tyvärr har vädret inneburit att vi hållit oss mer inne vilket allt samvarierar till att göra att herr AvLs vikt stått still den här månaden och han kan förvänta sig ytterligare en månad av straff med extra grönsaker i dieten.

Summering

Jag ser oerhört mycket fram mot en rejäl sommarvärme nu med många badtillfällen och även om jag inte tror att de kommer hade det varit mysigt med ett par sena kvällar fyllda av cigarrer och whisky tillsammans med goda vänner.


Bildkälla: pixabay.com, att välja lycka, nordnet.se

Hur lång tid tar det att bli ekonomiskt fri?

Det är ganska vanligt att jag skriver saker som om de underliggande teserna är fullständigt självklara för alla andra men det behöver givetvis inte vara så.

När jag beskriver ränta-på-ränta inser jag att det är svårt att greppa effektens storhet och förmåga på lång sikt om man inte har det i bildform framför sig. Även då kan det vara svårt.

En annan sak jag förutsätter är att alla förstår hur mycket pengar man behöver investera för att kunna täcka sina kostnader med det potentiella kassaflödet från portföljen. Givetvis vet inte alla detta och när jag pratar med intresserade vänner skulle jag lika gärna kunna byta språk när jag försöker förklara det hela.

En av mina favoritförklaringar till hur mycket pengar man kan behöva kommer från den amerikanske bloggaren Mr Money Mustache. Här beskriver han den simpla mattematiken bakom ekonomisk frihet och här den så kallade 4 % regeln. Man kan också titta på den kalkylator han använt för att visa nedanstående bild genom att klicka på den här länken.

Det hela går ut på några ganska grundläggande antaganden.

1: Hur stora inkomster har du och
2: Hur stora kostnader har du

Med dessa två summor kan du enkelt beräkna hur stor sparkvot du har. Får du netto efter skatt in 20.000 kr och du har kostnader för att driva runt ditt liv som uppgår till 15.000 kr har du en sparkvot på 25 % ((20.000-15.000)/20.000).

För att kalkylen skall hålla gäller att man får 5 % avkastning på sparpengarna och att man aldrig förändrar sin sparkvot. Med de antagandena kan man snabbt konstatera att det skulle ta 32 år innan portföljen täcker utgifterna givet en sparkvot på 25 %.

4% regeln

Ett annat sätt att räkna på det hela är 4 % regeln. Regeln grundar sig i den så kallade Trinity studien där forskare bekräftade att man under en normal pensionstid (30 år) kunde dränera portföljen på 4 % av kapitalets värde inflationsjusterat utan att helt tömma reserverna innan perioden var slut.

Studien gjordes på amerikanska förhållanden men har senare kompletterats med andra marknader.

Det studien säger är att om man kan leva på 4 % av det portföljvärde man hade vid pensioneringens start uppräknat för inflation kommer man klara sig genom kriser och uppgångar. Dock har det diskuterats ganska friskt gällande huruvida detta fungerar nu, hur det fungerar i Sverige, hur det fungerar givet att pensionsperioden är längre än 30 år (dvs om man lever längre eller slutar jobba tidigare) och en rad andra frågor.

Mitt svar på allt detta är att den svenska börsen har avkastat genomsnittligt bättre än den amerikanska i nästan alla perioder så det torde vara lugnt. Dessutom, och det här är viktigt, förutsätter studien att vi konsumerar exakt lika mycket alltid, oavsett yttre förutsättningar samt att vi aldrig skulle tjäna en krona mer.

I Sverige har vi ett pensionssystem. Vi kanske inte kan förlita oss på att det skall hålla oss under vingarna när vi blir gamla men lite pengar borde vi få. Vi har en hygglig arbetsmarknad och även om jag håller mig borta från arbetsmarknaden i 10 år och inte längre kan arbeta med lika avancerade uppgifter borde jag kunna skaka fram någon form av inkomst om allt skulle skita sig. Sist men inte minst är det ren idioti att anta att den som lever på den här typen av inkomst tvångsmässigt skulle bränna 1500 liter drivmedel om året, äta för 2000 kr per månad och ringa 76,8 mobiltelefonsamtal i månaden.

Min poäng är att våra liv inte är statiska och om tidningarna skriker ut att världen rämnar kanske det är möjligt att dra ned lite på sin konsumtion tills Aftonbladets journalister har lugnat sig lite.

Beräkningsexempel

Vad innebär det här i praktiken då?

Givetvis beror det på vilka konsumtionsmönster du har men låt oss anta att man som normalinkomsttagare får in 20.000 kr efter skatt. Om man då klarar av att spara 5.000 kr skulle det innebära att man konsumerar 15.000 kr/månad och det är således grundnivån vi utgår från.

Portföljen måste alltså generera 15.000 kronor i månaden för att du skall kunna täcka dina kostnader.

//I resonemanget om inflationsjustering antar man att du nästa år skall leva på samma ekonomiska nivå som året innan men tack vare att allt är lite dyrare behöver du få ut några kronor extra och det skall då portföljen klara i evig tid//

För att 4 % skall bli 15.000 kr/månad behöver man en portfölj värd 4,5 miljoner kronor vid periodens ingång.

Det är här vi kommer till möjligheterna som står till buds.

Om du sparar 5.000 kr/månad och lyckas generera de 12 % som den svenska börsen gett i genomsnitt under mycket lång tid kommer du ha dina 4,5 miljoner efter ungefär 21 år.

Tycker du att det är för lång tid?

Du har då möjlighet att snåla för att kunna spara mer och/eller skaffa ett extraknäck för att få in mer pengar som du kan spara. Fördelen med att få ned sina utgifter är att det också behövs mindre pengar för att täcka utgifterna.

Antag att du sänker dina kostnader till 12000 kr/mån. Då behöver du en portfölj på 3,6 miljoner istället. Du har nu också möjlighet att spara 7.000 kr/mån vilket skulle innebära att du kan skaka fram de där 3,6 miljonerna på lite drygt 16 år.

Diskussion

Ja fast vem vill leva hela livet på 12.000 kr/månad?

Kanske ingen men låt oss för ett ögonblick anta att du skulle få 12.000 kr/månad oavsett arbetsinsats. Hade du då valt att sätta dig på rumpan och pilla navelludd hela dagarna?

Förmodligen inte och det är väl däri den sanna tjusningen ligger.

När min portfölj täcker mina baskostnader kommer jag sannolikt fortsätta tjäna pengar men förmodligen inte i samma utsträckning som nu. Om jag bara behöver arbeta tillräckligt för att sätta guldkant på tillvaron hade jag aldrig någonsin arbetat heltid, oavsett hur bra jag hade det på jobbet.

Med samma antagande som ovan skulle en halvtidstjänst innebära 10.000 kr/månad och eftersom alla kostnader är täckta skulle pengarna bara behöva täcka nöjen. Man får ganska mycket roligt för 10.000 kronor i månaden.

Låt oss ta det ett steg längre. Du jobbar ett år till och är rigid i ditt sparande. Istället för 3,524,183 kr i teoretiskt portföljvärde efter 16 år skulle du då istället ha några tusenlappar mer än 4 miljoner år 17.

Ränta-på-ränta och de där 84.000 kronorna i sparande har på ett år gett 479.000 kronor.

Det innebär att du antingen kan använda drygt 13.300 kronor i månaden i konsumtion eller så kan du fortsätta leva på 12.000 kr/månad men när du vill göra någonting speciellt kan du ta lite av den extra halvmiljonen du skakade ihop det där sista året.

Bäst av allt är att om du väljer att ha en halvmiljon i nöjeskassa och inte använder allt det första året bidrar den till att öka din framtida välfärd ytterligare vilket innebär att du sakta men säkert kommer att kunna höja dina kostnader samtidigt som du kan unna dig massor av kul under lång tid framöver.

Slutsats

Vad man än väljer kan man vara förvissad om att ett portföljvärde 25 gånger större än de årliga kostnaderna kommer innebära en enorm frihet för den som så önskar.

Man kan också veta att små kostnader gör det enklare att nå målet och efter det kan man bygga säkerhetsmarginal och nöjeskassa på olika, valfria sätt.

Sist men inte minst skall man vara medveten om att det inte finns några garantier för framtiden men med lite flexibilitet borde de flesta svenskar kunna bygga ett lite enklare liv givet att man förstår den relativt enkla matematiken ovan.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com

"Riskfri" ränta innebär garanterad förlust

Det finns många som tycker att det är rimligt med en andel ränta i sitt sparande. Räntefonder, premieobligationer eller banksparande. Jag är själv en förespråkare för detta men det gäller att veta vad man ger sig in i.

Jag hade en kompis på högskolan som växlade över hela sitt sparande från ränta till aktiefonder. Efter ett par veckor bytte han tillbaka och låste pengarna på några år i en storbank som erbjöd någon procent i ränta. Anledningen var att det svängde så mycket på fondkontot och räntesparandet var ju säkert. Man hade ju till och med insättningsgaranti och 1,5 % är ju inte så dåligt när man får 0 % på vanliga sparkontot. Eller?

Den avkastning du kan förvänta dig på et korträntefond eller ett banksparande med insättningsgaranti idag ligger mellan -0,5 % - 1%. Mer än så kan du inte få och i de flesta fall skall du vara glad om du lyckas få +/- 0.

Men det är ju bra eftersom det är "riskfritt"...

Låt oss titta på det där begreppet "riskfritt". Ja om du sätter in pengarna på ett bankkonto och banken går i konkurs garanterar svenska staten att du får tillbaka upp till en miljon kronor ungefär. Samma sak om du köper en statsobligation. Då garanterar staten att du får tillbaka pengarna och eventuell ränta när löptiden är till ända. Givet att man litar på svenska statens solvens är alltså pengarna förvaltade riskfritt givet att det enda man inbegriper i begreppet att få tillbaka pengarna.

När man diskuterar aktier finns givetvis risken att bolaget man äger aktier i går i konkurs och man blir av med alla pengar men i Sverige är det mycket liten risk att man blir av med sina aktier om en bank skulle gå i konkurs varför det är nästan riskfritt ur den aspekten att äga aktier. Men visst kan du förlora pengar. Det kan också svänga betydligt mer att äga aktier än att ha pengarna på ett räntekonto men det är också det man får betalt för. Risken att förlora pengar skall korrelera med möjligheten att tjäna pengar på affären.

Riskfritt

Det finns dock en sak som stör mig och det är alla som hävdar att räntekotot är så bra för det är riskfritt. Klart att du skall ha din buffert på ett konto där du garanterat kommer åt pengarna och där du kan vara rimligt säker på hur mycket pengar du har varje dag men antag för ett ögonblick att du sparar till pensionen... Om du sparar dina slantar på ett sparkonto i 30-40 år kan du se fram emot en garanterad förlust vilken kommer göra att du har mindre köpkraft med dina pengar vid pension än du hade när du satte in pengarna på kontot.

Förlusten kommer sig av inflationen. Inflationen är den kraft som gör att saker och ting blir dyrare hela tiden (ok, nästan hela tiden) och slutsatsen är att 100 kr idag räcker inte till lika mycket prylar som de gjorde igår.

https://www.ecb.europa.eu/explainers/tell-me/html/nominal_and_real_interest_rates.sv.html

Nu kan ju givetvis någon invända att vi under ganska lång tid haft positiv realränta, dvs skillnaden mellan inflationen och den räntan man får på banken men det har slutat vara så och det är sannolikt att det kommer dröja ganska lång tid innan vi får se ett räntesparande som genererar en positiv avkastning igen om man räknar bort inflationen.

Det mest sannolika är alltså att om du sparar på banken kommer du kunna köpa mindre för pengarna imorgon än du kan idag vilket ger dig en garanterad förlust. För all del är denna garanterade förlusten inte så stor men om man investerar i exempelvis aktier finns det ju faktiskt en ganska stor sannolikhet att man i slutändan har en starkare ekonomisk ställning än man hade när man började.

Summering

Räntesparande i all ära men att säga att räntesparande är det säkraste som finns kräver att du gör en rad antaganden och för att kunna jämföra äpplen med äpplen är det lämpligt att försöka presentera de där antagandena så väl som möjligt.

Om du sätter in 50000 kr på ett konto idag och det kontot har insättningsgaranti kan du vara väldigt säker på att du om tio år kommer kunna ta ut 50000 kr. Med lite tur har du under perioden fått lite ränta så du kanske kan få en tusenlapp till men efter inflationen kommer du sannolikt inte kunna köpa lika mycket saker för dessa pengar som du kan idag.

Om du istället investerar i en väl avvägd portfölj aktier finns alltid risken att ett bolag eller flera går i konkurs eller att vi är mitt inne i brinnande lågkonjunktur när du behöver dina pengar och att du då bara får ut 25000kr men sannolikheten är också ganska stor att du kan plocka ut avsevärt mycket mer pengar.

Bildkälla: freeimages.com och ecb.europa.eu

Måndagskollen v26 - Köper Investor

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det var länge sedan jag skrev en måndagskoll för det var länge sedan jag hade någonting att berätta men nu har skatteåterbäringen kommit och den har dessutom släppts fri efter att den legat hos Danske bank i några veckor för att vi skulle kunna binda bolånet, så nu kör vi.

Jag tycker att det finns någonting väldigt lockande med att köpa aktier till rabatt även om logiken kanske är tveksam. Jag pratar om att köpa investmentbolag till substansrabatt. Givetvis är det bättre att köpa Atlas Copco för 200 kr en dag då resten av marknaden får köpa aktien för 250 kr för då kan man vända sig om och direkt göra en redig förtjänst men skulle man köpa Investor A så får man nästan 30 % substansrabatt vilket i teorin innebär att du får köpa de där Atlas Copco aktierna för 175 kronor men tyvärr kan du inte sedan sälja några Atlasaktier över disk för 250 kronor utan det du har är Investoraktier.

Då spelar det inte särdeles stor roll hur stor rabatten är för om du vill bli av med aktierna om ett år och aktierna fortfarande handlas till 30 % rabatt har inget hänt annat än det som eventuellt hänt med portföljbolagen.

Med det sagt är 30 % substansrabatt i Investor aptitligt. 15 % rabatt i Svolder är också fint och 10 % i Latour är bättre än premie även om det inte är någon form av rekord ännu.

Jag börjar lite försiktigt i Investor så får vi se vart jag landar. Höjer de utdelningen med en krona även nästa år kan vi på dagens kurs förvänta och drygt 3,5 % direktavkastning. Det är inte så illa pinkat. Skulle de båda andra backa några kronor i veckan kanske det blir fler köp.


Bildkälla: investorab.se

Bokrecension: Rich Dad Poor Dad

Nu har turen kommit till en legendarisk bok på området ekonomisk grundlitteratur. Robert T Kiyosakis Rich Dad Poor Dad.

Rich Dad Poor Dad

Det känns som om alla läst den här boken och att jag är sist på bollen. Jag vet inte om det är så men jag passade i alla fall på att tugga mig igenom den här genom att låna en ljudbok på biblioteket.

Jag har aldrig riktigt förstått tjusningen med ljudbok innan jag började lyssna på poddar men nu tycker jag att det är ett fint komplement. Jag läser pappersböcker när jag kan men om jag står och lagar mat eller gör någonting annat där en fysisk bok inte platsar är ljudbok ett effektivt sätt att få sig till livs med litteratur under annars döda tider på dygnet. Synd bara att bibliotekets sortiment är så begränsat.

Det var en passus. Jag älskar den här boken. Verkligen älskar den. Inte så mycket för att den har nya och revolutionerande idéer jag har nytta av utan sättet författaren för fram sitt budskap på. Hela första delen av boken är en berättelse från författarens barndom vilken förmedlas i en skönlitterär stämning. Detta sätt att förmedla budskapet gör att det är väldigt lätt att ta till sig utan att det för ett ögonblick blir trivialt.

Boken handlar heller inte så himla mycket om praktisk ekonomi, dvs spara in på uteluncherna, se över din elräkning, välj indexfonder och bli rik om 60 år utan här handlar det mer om ett sätt att tänka för att kunna skilja sig från mängden och börja sin bana mot rikedom.

Författaren är mycket pedagogisk och även om boken innehåller ett par tips och faktiska råd vilka är förlegade sedan länge eller specifika för den region han kommer från finns det ändå väldigt mycket matnyttigt.

Det här är en bok som slår an en hel näve strängar hos mig för som sagt, det är inga nyheter här men det är en mental inställning jag oftast glömmer vilken är viktig att komma tillbaka till.

Du blir aldrig rik om du jobbar för pengar. Hemligheten är att låta pengar jobba hårt för dig.

Det är inte ofta jag är odelat positiv när jag skriver om den här typen av grundläggande ekonomilitteratur men den här boken borde nog alla människor läsa. Tänk vad mycket lättare mitt liv hade varit om jag läste den för 20 år sedan när den kom ut.

Läs den - inga ursäkter - läs den.

Bildkälla: adlibris.com

Trevlig midsommar

Årets midsommar firas ganska stillsamt tillsammans med vänner. I år finns det flera ganska nya människor på plats där vår dotter är en av de äldre med sina 1,5 år avklarade. Eftersom barnaskaran utökats en del på sistone bland vännerna blir mängden alkohol som konsumeras avsevärt reducerad men jag är inte ledsen för det.

Midsommar för mig är mest en av de tre, fyra ursäkterna man har varje år för att äta inlagd sill och eftersom jag tycker det är rätt gott tar jag alla chanser jag kan få oavsett om det serveras nubbe till eller inte.

Jag hoppas att ni allihopa får en trevlig midsommar och att ni i morgon inte lider för mycket av er dillallergi*.

* Jag gissar att detta inte är ett särdeles internt skämt utan att de flesta borde veta vad det handlar om men för den som inte vet så är det ju så att på midsommar har man ju mängder av dill i både potatisvattnet och snapsen, på kräftskivan har det varit dill i kräftspadet osv och vid alla dessa tillfällen tenderar man att må dåligt dagen efter och ha ont i huvudet. Alltså måste man lida av dillallergi


Bildkälla: expressen.se

Månadens köp i AvL-portföljen - Latour och Investor

AvL-portföljen startade i början av maj 2016 som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar (500 kr) varje månad om man bara var långsiktig nog.

Den absolut första aktien vi köpte var Investor A för 278 kr. Vi köpte två. Sedan dess har vi köpt några till och nu var det dags igen. Jag är bekväm med att långsiktigt ha ett gäng investmentbolag som stommen i den här portföljen och det är vad som kommer hända. Vi köpte också våra första aktier i Latour den här månaden så nu äger vi Investor, Latour och Svolder vilket jag tycker ger en bra spridning över branscher och bolagsstorlekar. Man får en god portion onoterat också vilket är trevligt och det finns till och med lite utländskt i portföljen tillsammans med en ganska billig "småbolagsfond". De här tre bolagen kommer framöver få en stor del av sparpengarna givet att jag inte hittar andra bolag som känns viktiga att köpa.

Köp

Den 15/6 köptes 3 st aktie Latour B för 95 kr/st och den 19/6 köptes 1 st Investor A för 362,8 kr vilket totalt summerar till 648 kr efter Nordnets konstiga avrundningar. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar

I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 15763 kr (insatt 14500 kr). 

Det går upp och det går ned precis som man kan förvänta sig men jag tycker ändå att vi börjar se en stabil portfölj som förhoppningsvis kan avkasta lite bättre än börsen som helhet.

Bildkälla: att välja lycka och nordnet.se