Inflation är den skuldsattes bästa vän

Som en uppföljning på mitt tidigare inflationsrelaterade inlägg tänkte jag utöka diskussionen till varför inflation är bra.

Inflation är ju som bekant en allmän prisökning i samhället eller omvänt att man får mindre för sina pengar i morgon än vad man får idag.

Det kan kännas kontraintuitivt att föreställa sig att inflation skulle vara någonting bra men så länge den hålls på en låg nivå är den i alla fall begränsat skadlig. Motsatsen skulle vara att saker blev billigare för varje dag som gick och då skulle den ekonomiska aktiviteten avstanna för varför skulle man vilja köpa någonting idag som man kan klara sig utan tills i morgon när man vet att man kan köpa den billigare?

Och om folk inte konsumerar slutar producenterna att producera och förr eller senare kommer innovationen avstanna och samhället stagnerar. Det vore trist.

Det finns dessutom en grupp för vilken inflation är mycket bra och det är för de skuldsatta. Det spelar inte någon roll om det är stater, företag eller privatpersoner som är skuldsatta. Om pengars värde minskar betyder det i förlängningen att lånens belastningsvärde blir mindre.

Det är bara att använda en inflationsräknare exv den som SCB har som du når här för att inse effekten. Om du köpte ett hus 1960 och lånade den hisnande summan av 300 000 kr skulle det i dagens penningvärde motsvara 3 650 860 kr.

300 000 kr kan för många kännas som en vansinnigt stor hög med pengar men de allra flesta skulle idag inte ha så stora svårigheter att arbeta bort en sådan skuld på 5-15 år. 

Om jag läser rätt hade den genomsnittlige arbetaren en dryg femma i timlön 1960 och idag ligger den på ca 170 kr och man kan därför välja att tolka det som att om man bara belånade sig till taknocken när man köpte sitt första hus och väntade i 60 år skulle inflationen i stort sett betalat av lånet för en. 

Det är den här strategin högt belånade stater använder också. Tänk hur USA hanterar sin ekonomi nu när de tar enorma lån och sedan trycker massor av nya pengar. Om 100 år kommer de här lånen som USA har idag inte kännas så himla farliga.

På kort sikt känner man inte av inflationen om den är så låg som den är här i Sverige men jag roade mig med att räkna på vad inflationen har inneburit på vårt bolån sedan vi tog det under 2017 och jag konstaterade att inflationen har orsakat en teoretisk minskning av värdet på vårt lån som motsvarar två tredjedelar av den avgift vi betalat till bostadsrättsföreningen. 

Ett annat sätt att se det skulle vara att inflationen med god marginal har betalat den ränta vi betalat på lånet och vi får ändå pengar över till amorteringen.

Summering

Att låna för lånandets skull är nu inget jag någonsin rekommenderar men med en välordnad ekonomi kan lån vara mycket fördelaktigt att ha. Jag kommer exempelvis dröja så länge jag alls kan med att betala av mitt CSN-lån för om riksbanken lyckas med sitt mål kommer inflationen hjälpa mig med en dryg tredjedel av det lånet innan betalningen skall vara klar.

Bostadslånet likadant. Om vi för ett ögonblick antar att vi bor kvar här i de 50 år som lånet löper på kommer inflationen ätit upp allt utom en tredjedel vilket kommer göra det mycket mer angenämt att betala av det.

Aktier har ett inbyggt inflationsskydd

Jag pratade med en kollega nyligen om aktier, börsen och privatekonomi och vi kom in på olika strategier för att motverka inflation eftersom det har spekulerats en hel del om inflationsökningar den här våren i kölvattnet av centralbankernas massiva stimulanser.

Han hade valt att komplettera sin portfölj med en portion kryptovaluta med rationalen att det var en tillgång som inte var kopplad till en inflationspåverkad fiatvaluta.

Min egen ekonomiska utbildning hävdar att han kan ha rätt och att man också kan använda ett realränteinstrument, fastigheter, skog eller råvaror som exv guld som inflationsskydd.

Men min personliga favorit är aktier.

På kort sikt är nog realräntekonton eller obligationer det rimligaste för att skydda sig men på lång sikt är det min absoluta övertygelse att aktier har en inneboende skyddsmekanism mot inflation.

Företagen kommer motverka inflationen antingen genom effektivitetsökningar eller genom prishöjningar och på lång sikt kommer denna mekanik motverka inflationen. Detta kan även fungera på kort sikt men då får man nog vara petigare med vilka bolag man väljer. 

Bolag som är nära konsumenten och dessutom verkar i branscher där konsumenten är priskänslig eller där det finns en mycket hög konkurrens kommer ha svårare att föra vidare prisökningar på insatsvaror till slutkund och därför är den typen av bolag mer inflationskänsliga på kort sikt.

Företag som har en prissättningsmodell med indexeringsjusteringar eller där man arbetar mot företag, gärna i branscher där det är naturligt att justera priser i takt med prisjusteringar kommer klara kortsiktiga inflationsrörelser bättre.

På lång sikt, vilket är den sikt jag investerar på är jag dock övertygad om att bolagen kommer kunna parera inflationen och klarar de inte det kommer de gå under och bytas ut mot de som klarar trycket och sparar man bara i breda indexfonder eller, som jag, i en ultradiversifierad portfölj, kommer man pricka både vinnare och förlorare men i genomsnitt borde det bli bra.

Använder du någon form av inflationsskydd?

Guld är meningslöst i min portfölj

Jag har spenderat ganska mycket tid med att försöka lista ut om jag borde investera i guld. Det finns mängder av teorier när det kommer till att investera i olika tillgångsslag men en av teorierna är Ray Dalios allvädersportfölj.

Syftet med den portföljen är att den skall ge en stabil avkastning i alla lägen. Lägen som exempelvis inflation, deflation, marknadstillväxt eller kontraktion.

Man brukar säga att på lång sikt följer guldets prisutveckling inflationen. Dvs köper du en guldtacka idag kommer du ha samma köpkraft för den guldtackan om 100 år som du har idag. Det gäller inte om du lägger 100-tusen kronor i madrassen. Även om du om hundra år kan växla in dina kronor så skulle du, tack vara inflationen, ha en mycket lägre köpkraft för de där pengarna än du har idag.

Därför skulle det alltså kunna vara värdefullt att ha en liten del guld i portföljen för att skydda mot hög inflation eller liknande. Skall man skydda sig mot katastrofer behöver man ju ha faktiskt, fysiskt guld men det är en annan saga.

Men... Det är nu jag kommer till mina tankar i ämnet.

Behöver jag verkligen inflationsskydda min portfölj? Vad skulle bli bättre av det?

Först och främst kan vi konstatera att jag inte kommer handla guld. Jag kommer alltså inte köpa när jag tror det är billigt och sälja när det är dyrt. Jag månadssparar eller köper ordentligt och sen spar jag det på lång sikt. Det ligger där i en byrålåda och skyddar mig mot förlorad köpkraft.

Gör inte min bostadsrätt samma sak?

Det är nu jag försöker öppna upp för att titta på hela min ekonomi. Jag är delägare i en bostadsrätt tillsammans med min fru. Vi har ett rejält lån på den bostaden. Varje månad amorterar vi en slant, betalar lite ränta och varje månad urholkas värdet på lånet av inflation.

Min teori är således att eftersom jag har ett rejält bolån vilket vida överstiger en eventuell portföljandel guld i storlek, är jag redan rejält inflationsskyddad i min ekonomi.

Om vi nu antar att man har en miljon i lån eller en miljon i guld och samhällets inflationstakt är 2 % vad händer då?

Har vi lånet borde det innebära att jag om ett år har ett lån som är värt 2 % mindre dvs 20 000 kr. Om bostadens värde bibehålls har jag således en inflationssäkrad tillgång.

Samma sak fast omvänt gäller för guldet. Mitt guld skulle år två vara värt 20 000 kr mer vilket realt skulle innebära 1 miljon i köpkraft om man justerar för inflationen.

Ränta

Jag betalar givetvis ränta för att hålla mitt bostadslån men det får vi bortse från i den här diskussionen för det är inte så att det är antingen eller här. Det är inte så att jag kommer lösa mitt bostadslån och köpa guld för lika mycket som lånets värde. Lånet kommer jag att fortsätta ha ett bra tag.

Så diskussionen gäller huruvida det inte går att se som samma sak. Att ha ett rejält lån som minskar i värde i takt med inflationen kontra en portion guld vilken stiger i värde i takt med inflationen.

Jag tror att det är samma sak och du får gärna berätta för mig om jag har fel.

Men tills dess att jag får reda på att jag tänker fel kommer jag inte se poängen med att köpa guld (annat än som katastrofskydd och jag är inte på den nivån än).

Summering

Har du god koll på inflation? Jag tycker jag har rimlig förståelse för hur det borde fungera men det var ett tag sedan jag pluggade det här nu så jag kanske går i någon logisk fälla.

Hjälp mig om du vet att jag har fel eller applådera min genialiska slutledning om jag har rätt.

Belåning och inflation - tjäna på att låna

Jag satt nyligen och filosoferade över vårt bolån, räntor, inflation och samhällsekonomi - som man ju gör en vardag i september. Gör inte du det också?

När jag var yngre sa alla gamla rävar att på 80-talet kunde man tjäna pengar på att låna pengar. Jag förstod aldrig egentligen vad de menade men nu vet jag att under vissa perioder var inflationen i landet högre än räntan vilket i teorin innebär att man får betalt för att låna pengar.

Som av en händelse är situationen liknande idag.

Det fungerar såhär...

Om jag lånar 100 kr idag och skall betala 1 % ränta på pengarna samtidigt som vi har 2 % inflation kommer jag om ett år behöva betala tillbaka 101 kr till den som lånade ut pengarna till mig men men om man jämför de där 101 kronorna och vad jag hade kunnat köpa för dem året innan är de egentligen värda straxt under 99 kr.

Jag blir fortfarande tvungen att betala 1 kr i ränta men eftersom pengarna är mindre värda har jag i teorin tjänat 1 kr totalt.

Det är inte helt intuitivt och jag kanske inte är världsbäst på att förklara det hela men inflation är ändå ganska intressant om man har ett grundläggande grepp på vad det betyder. Har du inte hundra koll - sök upp det och läs för det är ett fundamentalt ekonomiskt begrepp vilket är mycket värdefullt att förstå.

Det som gjorde att jag satt och filosoferade över detta var att jag ganska nyligen sänkte vår boränta till 1,19 % och innan dess var vi aldrig över 1,36 %. Vi köpte lägenheten i början av 2017.

Inflationen just nu är 2,2 % och sedan vi tog vårt lån har inflationen sänkt värdet på pengar med 4,03 %. Vi har alltså betalat ungefär 2,6 % ränta och inflationen har gjort att vårt lån är värt 4 % mindre idag än när vi tog det. Det innebär i teorin att vi har fått 1,4 % i avkastning på lånet exklusive eventuell värdetillväxt på lägenheten.

Med en belåningsgrad på 85 % innebär det (om man är oförsiktig och inte tar hänsyn till amorteringen och dessutom avrundar lite grann) att vi fått 8 % avkastning på eget kapital. Detta är dessutom utan hänsyn tagen till ränteavdraget.

Är det nu man borde skriva in en disclamer om att man aldrig skall låna för att spekulera och att tillgångar kan öka eller minska i värde? Jag säger verkligen inte att man skall slänga sig på köpknappen och köpa ett hus med skyhög belåning bara för att tjäna pengar. Vad jag säger är att det kan vara ett intressant räkneexempel att fundera över när man sitter där på kammaren och grubblar över räkningarna.

I en situation där inflationen är högre än räntan kan man tjäna pengar på att låna. Man kan inte förvänta sig det eller räkna på det som någon form av säker placering. Man kan heller inte förvänta sig ett kassaflöde i slutändan och ur ett aggregerat perspektiv borde den typen av situation vara ovanlig och tidsbegränsad.

Men 8 % är 8 % och kan jag få en så hög real avkastning är jag ganska nöjd även om jag å ena sidan tar en skyhög risk och å andra sidan inte är benägen att sälja min tillgång för att realisera vinsten.

Tänker jag rätt?

Bildkälla: pbs.twimg.com

"Riskfri" ränta innebär garanterad förlust

Det finns många som tycker att det är rimligt med en andel ränta i sitt sparande. Räntefonder, premieobligationer eller banksparande. Jag är själv en förespråkare för detta men det gäller att veta vad man ger sig in i.

Jag hade en kompis på högskolan som växlade över hela sitt sparande från ränta till aktiefonder. Efter ett par veckor bytte han tillbaka och låste pengarna på några år i en storbank som erbjöd någon procent i ränta. Anledningen var att det svängde så mycket på fondkontot och räntesparandet var ju säkert. Man hade ju till och med insättningsgaranti och 1,5 % är ju inte så dåligt när man får 0 % på vanliga sparkontot. Eller?

Den avkastning du kan förvänta dig på et korträntefond eller ett banksparande med insättningsgaranti idag ligger mellan -0,5 % - 1%. Mer än så kan du inte få och i de flesta fall skall du vara glad om du lyckas få +/- 0.

Men det är ju bra eftersom det är "riskfritt"...

Låt oss titta på det där begreppet "riskfritt". Ja om du sätter in pengarna på ett bankkonto och banken går i konkurs garanterar svenska staten att du får tillbaka upp till en miljon kronor ungefär. Samma sak om du köper en statsobligation. Då garanterar staten att du får tillbaka pengarna och eventuell ränta när löptiden är till ända. Givet att man litar på svenska statens solvens är alltså pengarna förvaltade riskfritt givet att det enda man inbegriper i begreppet att få tillbaka pengarna.

När man diskuterar aktier finns givetvis risken att bolaget man äger aktier i går i konkurs och man blir av med alla pengar men i Sverige är det mycket liten risk att man blir av med sina aktier om en bank skulle gå i konkurs varför det är nästan riskfritt ur den aspekten att äga aktier. Men visst kan du förlora pengar. Det kan också svänga betydligt mer att äga aktier än att ha pengarna på ett räntekonto men det är också det man får betalt för. Risken att förlora pengar skall korrelera med möjligheten att tjäna pengar på affären.

Riskfritt

Det finns dock en sak som stör mig och det är alla som hävdar att räntekotot är så bra för det är riskfritt. Klart att du skall ha din buffert på ett konto där du garanterat kommer åt pengarna och där du kan vara rimligt säker på hur mycket pengar du har varje dag men antag för ett ögonblick att du sparar till pensionen... Om du sparar dina slantar på ett sparkonto i 30-40 år kan du se fram emot en garanterad förlust vilken kommer göra att du har mindre köpkraft med dina pengar vid pension än du hade när du satte in pengarna på kontot.

Förlusten kommer sig av inflationen. Inflationen är den kraft som gör att saker och ting blir dyrare hela tiden (ok, nästan hela tiden) och slutsatsen är att 100 kr idag räcker inte till lika mycket prylar som de gjorde igår.

https://www.ecb.europa.eu/explainers/tell-me/html/nominal_and_real_interest_rates.sv.html

Nu kan ju givetvis någon invända att vi under ganska lång tid haft positiv realränta, dvs skillnaden mellan inflationen och den räntan man får på banken men det har slutat vara så och det är sannolikt att det kommer dröja ganska lång tid innan vi får se ett räntesparande som genererar en positiv avkastning igen om man räknar bort inflationen.

Det mest sannolika är alltså att om du sparar på banken kommer du kunna köpa mindre för pengarna imorgon än du kan idag vilket ger dig en garanterad förlust. För all del är denna garanterade förlusten inte så stor men om man investerar i exempelvis aktier finns det ju faktiskt en ganska stor sannolikhet att man i slutändan har en starkare ekonomisk ställning än man hade när man började.

Summering

Räntesparande i all ära men att säga att räntesparande är det säkraste som finns kräver att du gör en rad antaganden och för att kunna jämföra äpplen med äpplen är det lämpligt att försöka presentera de där antagandena så väl som möjligt.

Om du sätter in 50000 kr på ett konto idag och det kontot har insättningsgaranti kan du vara väldigt säker på att du om tio år kommer kunna ta ut 50000 kr. Med lite tur har du under perioden fått lite ränta så du kanske kan få en tusenlapp till men efter inflationen kommer du sannolikt inte kunna köpa lika mycket saker för dessa pengar som du kan idag.

Om du istället investerar i en väl avvägd portfölj aktier finns alltid risken att ett bolag eller flera går i konkurs eller att vi är mitt inne i brinnande lågkonjunktur när du behöver dina pengar och att du då bara får ut 25000kr men sannolikheten är också ganska stor att du kan plocka ut avsevärt mycket mer pengar.

Bildkälla: freeimages.com och ecb.europa.eu