Dotterns portfölj fyller 5 år (AvL-portföljen)

I april 2016 inledde jag ett projekt jag döpte till AvL-Portföljen. Syftet var att skapa en faktisk portfölj i vilken jag skulle spara 500 kr varje månad, investera enligt min filosofi och visa vad en relativt blygsam summa pengar kan bli om man ger det lite tid.

Tanken jag haft har också alltid varit att den här portföljen kunde vara grundplåten i vårt sparande till dottern.

Jag gjorde regelbundna uppföljningar och portföljen var och är möjlig att följa via Shareville.

Under 2019 kom jag till insikt att jag inte alls klarade av att investera den portföljen helt självständigt utan jag tog influenser från familjens samlade sparande vilket gjorde att det jag köpte i den portföljen balanserades av saker som inte fanns i portföljen. Det betyder att man inte kan spara enligt den portföljen och ändå få den filosofi jag förordar.

Resultatet blev att jag bestämde att investera mer passivt och välja ett gäng indexfonder att fördela pengarna i och så har det fortsatt (förutom ett snedsteg för några veckor sedan när jag inte hade några andra portföljer på Nordnet att teckna mig i en IPO som jag körde teckna/sälj på vilket inte är något jag rekommenderar)

5-år senare

Jag tycker ändå att det har gått ganska bra.

Portföljen har avkastat i genomsnitt 13,82 % per år vilket resulterat i lite drygt 88 % avkastning på de här fem åren. 

500 kr i månaden betyder att jag har satt in 31 000 kr på fem år (inlägget skrev innan den 60e insättningen och precis i början satte jag in 1500 kr mer än de 500 kr/mån vilket resulterar i 31 000 kr) och värdet är nu 49 370 kr.

Det kan kännas som en blygsam summa efter att ha sparat så idogt i fem hela år men 50 000 kr är mer än vad ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning kan uppbringa i totalt sparande (Jag har sett lite olika siffror som sträcker sig från 21%-32% som inte har 50 000 kr).

Det känns ändå väldigt tryggt för jag är helt övertygad om att det här sparandet kommer bli fasligt mycket mer pengar de kommande 12-15 åren och om det redan är en summa som överstiger en fjärdedel av svenskarnas sparande så tycker jag det finns goda förutsättningar att tro att vi kommer kunna ge Joy en god start på vuxenlivet och det gläder pappa.

Nu gäller det bara att hålla i med den här tråkportföljen tills pengarna behöver förvandlas till en insats i det första boendet.

//Innan du börjar skälla om att det är oansvarigt att ge unga vuxna massor av pengar föreslår jag att du använder sökfunktionen på bloggen och utbildar dig lite i vad jag tidigare skrivit i ämnet//

1 miljon i barnsparande. Hur hanterar vi det?

I torsdags skrev jag en uppfräschning av barnsparande och det resulterade i en liten diskussion med Pappa Betalar? i kommentarsfältet och eftersom det inte blir lika synligt som ett eget inlägg tänkte jag fortsätta diskussionen i det här inlägget.

De frågor som var mest framträdande var hur vi sparar till vår treåriga dotter och hur vi planerar att involvera och lära henne om ekonomi.  Jag startar med första frågan så får vi se var vi landar. 

• 
  
• - Hur sparar ni och hur mycket sparar ni till er dotter? 

Svar: Det är inte så enkelt att svara på.  

Vi sparar en odefinierad slant på konton avsedda för dottern men vi sparar i eget namn och vi ämnar inte låta Joy få reda på att de pengarna finns.  

Inte Joy på bilden

Tänk så här...  

Vi har ett (1) långsiktigt sparande. Vi har valt att budgetera det långsiktiga sparandet i olika poster. En post heter kanske Pension, en post heter kanske Nytt hus och en post kanske heter Barnsparande. Dessa poster skall få 100 % av vårt sparande och då kanske 80 % går till "FIRE", 10 % till Hus och 10 % till Barnsparande (Det här är fiktiva siffror). 

Allt sparande är vårt men när vi tänker på det skall vi om 20 år kunna använda ungefär 10 % av sparandet vi gör idag till att hjälpa Joy att köpa en bostad eller betala för någonting annat hon behöver exv en utbildning eller hjälp att starta ett företag eller någonting annat kul men det är inte pengar hon kommer veta om att de finns, avsedda för hennes eventuella kostnader utan det är bara en planering vi som familj gjort ifall det skulle uppstå ett behov.  

Vi har också enats om att inte använda de pengarna till andra kostnader än just dotterns framtida behov förutsatt att det inte uppstår reell kris i familjen.  

Joy kommer alltså leva sina första 20 år utan att ha en aning om att det finns en portfölj avsedd för hennes framtida behov (om hon inte på något märkligt vis får reda på att det är pappa som skriver på den här bloggen) och denna portfölj kan tänkas växa till någon miljon eller så innan vi avgör att pengarna behövs till hennes exkursioner (Barnbidraget, dvs mellan 1000-1500 kr i 20 år med ca 10 % genomsnittlig avkastning blir ungefär en miljon. Beräkningarna kan man alltid ifrågasätta men det är inte viktigt eftersom det här bara är exempel.)  

Skulle det vara så att familjen hamnar i trångmål kommer de här pengarna att ingå i familjens totala tillgångsmassa. Vi anser väl ungefär att om inte familjen mår bra kommer inte barnen må bra så det är vansinne att spara till barn innan familjen har det den behöver. Med det sagt skall det krävas väldigt mycket innan vi tar de här pengarna.  

Utöver de här pengarna då...  

Ja då kommer det finnas ett konto med födelsedagspengar och sparade veckopengar m.m. där vi sparar i hennes namn och där vi så småningom kommer inkludera henne på olika sätt. Det är de här pengarna som hon kommer veta om och det är de här pengarna som kommer ligga till grund för vår ekonomiska diskussion och fostran.  

Här kommer hon se att pengar växer beroende på egna val och olika händelser och när hon blir 15 år är det de här pengarna som kanske blir en moped. Eller så fortsätter hon spara och några år senare blir det kanske ett körkort av pengarna eller en resa. Eller så lyckas vi övertala henne om att det är bra att spara ytterligare lite och då kanske hon har lyckats samla ihop 200 000 kr till när hon blir 20 och vill flytta till Lund för att plugga. Hon kanske jobbade mycket på somrarna och sparade var enda krona.  

200 000 kr kommer nog inte vara så mycket pengar om 20 år när det handlar om fastighetsaffärer, för då kommer det behövas en egen insats på 800 000 kr för en liten etta där nere. Ja då finns mamma och pappa där med en möjlighet att stödja med resten ur den tidigare beskrivna potten (sen får vi se om det blir en gåva eller ett lån eller hur vi gör; det beror mycket på barnets mognadsgrad och ekonomiska förförståelse).

Resonemang

Alla siffror ovan är ganska tagna ur luften men kärnan är att vi inte anser att det är rimligt att barnet i fråga är medveten om att det finns en stor hög pengar att tillgå. Vi är rädda att den vetskapen förstör barnets egna drivkrafter.

Därför väljer vi att själva administrera det sparandet och när den dagen kommer istället föra en diskussion med vårt barn om ekonomi, mål, drömmar och ambitioner.

Det är också viktigt att ta med i beräkningen att om barnets totala tillgångar övergår 8 prisbasbelopp (ca 380 000 kr) tappar föräldrarna kontrollen över pengarna och en överförmyndare skall kopplas in för att tillvarata barnets intressen. Jag vill helst slippa den inblandningen vilket är ytterligare en anledning att arbeta på det här sättet.

Det finns mycket mer att säga men det här är en början. När det kommer till hur vi tänker att vi skall inkludera vår dotter i ekonomi och lära henne om pengar och investerande får vi ta en annan gång.

Hur tänker du?

Barnsparande - en uppfräschning

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har på senaste tiden fått många frågor gällande barnsparande och tänkte att det kunde vara dags att damma av ett par gamla grundinlägg.

2017 skrev jag två inlägg som tydliggör min syn på barnsparande. Inlägg 1 gick igenom vilken kontoform och i vilken bank man kan välja och lite annat.

Kortformen av detta inlägg är - starta en kapitalförsäkring barn hos Avanza i ditt eget namn under barnets första levnadsår och sätt av några hundringar i månaden.

Inlägg 2 gick igenom vilka fonder och andra sparprodukter man skall välja och varför.

Eftersom jag hållit på med det här ganska länge tycker jag att det är oerhört enkelt men jag har full respekt för att de flesta inte håller med mig. Jag anser att man bör försöka göra det så enkelt som möjligt för sig själv. Vår familj har valt tre aktiefonder för de första 15-20 åren och när det börjar närma sig överlämnande kan det vara aktuellt att byta ut lite mot en räntefond. Jag tänker ungefär så här.

År 1-15

50 % aktiefond som följer ett världsindex = s.k. globalfond = Avanza Global eller Länsförsäkringar global indexnära (i stort sett jämförbara)

40 % aktiefond som följer ett Sverigeindex = SPP Aktiefond Sverige A eller Avanza Zero. Dessa två är lite olika. Den första kostar 0,1 % men följer ett bredare index än den andra och borde gå aningen bättre på lång sikt. Den andra är gratis men följer ett aningen smalare index dvs de 30 mest likvida aktierna i Sverige vilket fortfarande innebär 50-60 % av svenska börsens totala värde.

10 % aktiefond som krydda i portföljen = Här har vi valt Didner & Gerge småbolag men det här handlar om att krydda med någonting man tror på. Man behöver inte alls ha med den här delen. Tar man bort den tycker jag att man med fördel kan välja att köra 70 % globalfond och 30 % Sverigefond istället.

År 16-18 (20)

Jag tror inte att vår dotter kommer få alla pengarna på sin 18-årsdag så jag är beredd att vara flexibel på den här biten men någon gång när det börjar närma sig uttag kan det vara värdefullt att börja fundera på att antingen ta ut en del av pengarna och sätta dem på ett sparkonto eller fördela om i portföljen till en räntefond.

Det hela handlar om att minska risken för att portföljvärdet faller just när det är dags att ta ut pengarna. Tänk om det skulle komma en börskrasch på dotterns 18-årsdag och börsen går ned 50 % på en vecka. Grattis.

Teorin är att räntesparande faller mindre än aktier vid en krasch men i gengäld får man förvänta sig att få väldigt låg, relativ avkastning vilket är anledningen till att man så länge som möjligt skall ha så mycket som möjligt sparat i aktiefonder.

För vår del tror jag att vi kommer balansera den här portföljen med vårt övriga sparande men skulle jag se detta som en egen entitet skulle jag nog växla 10 % om året till Spiltan räntefond Sverige (eller en snarlik fond) så att portföljen år femton har 50 % globalfond, 40 % Sverigefond och 10 % räntefond.

År sexton håller vi 45 % globalfond, 35 % Sverigefond och 20 % räntefond. År sjutton innehåller portföljen 40 % globalfond, 30 % Sverigefond och 30 % räntefond och år arton slutar vi på 35 % globalfond, 25 % Sverigefond och 40 % räntefond vilket är en ganska klassisk allokering för långsiktigt sparande med relativt låg risk.

Summering

Det finns sannolikt en miljard olika sätt att göra det här på men några av de viktiga punkterna är

1: Börja tidigt
2: Välj en bank och ett konto med så låga avgifter och så låg skatt som möjligt.
3: Välj sparprodukter (fonder, aktier, obligationer osv) med så låga avgifter som möjligt.
4: Välj så hög andel aktier eller liknande högavkastande tillgångar som möjligt i ett tidigt skede och håll ut så länge som möjligt för att ge barnet så stor chans som möjligt till en god avkastning.
5: Ta inte onödigt hög risk. Kan kännas paradoxalt efter förra punkten men man måste inte använda pengarna till att köpa en enda aktie eller liknande. Diversifiera väl i de tillgångsslag du väljer.

Ta-Da!

Enkelt va?

Varför räknar du inte barnsparandet som ett sparande?

Jag fick nyligen frågan

"Varför räknar du inte barnsparandet som ett sparande?"

Det var efter inlägget jag skrev om vad jag ser som sparande där jag i förbigående nämnde att jag inte räknar in barnsparande i min sparkvot.

Jag ser visst barnsparande som ett sparande men det tillhör inte min balansräkning utan mitt barns och därför anser inte jag att det skall ingå i min sparkvot.

Tack för frågan. Där är svaret. Borde jag sluta skriva nu?

Njaä... Låt mig försöka sväva ut en aning först.

Sparkvot

Konceptet sparkvot torde vara ett begrepp som egentligen är relativt poänglöst när det handlar om min sparkvot. På individnivå. Dvs den jag eller du räknar ut för att få fram ett mått på den egna förträffligheten.

Det kan vara värdefullt för den som vill veta hur lång tid det skulle ta att skaka fram ett kapital stort nog att leva på om man utgår från 4%-regeln men där borde värdet av begreppet upphöra.

Trots det är det ett begrepp som diskuteras livligt i den lilla ankdamm som utgörs av bloggande och Twittrande ekonominördar.

I min värld används sparkvot uteslutande när jag studerar nationalekonomi och när jag bloggar och för det senare bara när jag skriver mina månadssammanställningar. Jag använder kvoten för att beskriva för er hur duktig jag är på att spara och jag använder den för mig själv som ett sätt att jämföra över tid så att jag håller mig på vägen mot målet.

Den första anledningen torde vi vid blotta åsynen kunna avskriva som fullständigt avskyvärd eftersom det dels är ett förkastligt sätt att förhäva sig och dels är det fullständigt irrelevant eftersom jag är anonym, jag ger inga fakta på något vis och allt jag skriver kan vara ren lögn. Det är som om jag skulle få för mig att försöka få folk att tycka om mig genom att skriva att jag är snygg. På vilket sätt är det relevant och på vilket sätt kan jag ens tro att någon skulle tro mig eller påverkas av vad jag skriver? Och hur skulle det senare påverka mitt liv rent praktiskt när ingen vet vem jag är?

Om vi då antar att jag inte är så verklighetsfrånvänd att jag genuint tror att det påverkar dig som läsare att jag, en gång i månaden, skriver att jag sparat 50 % av mina nettoinkomster (utan att berätta hur höga dessa inkomster är eller berätta särdeles mycket mer om mina ekonomiska förutsättningar), vad skall jag då ha siffran till?

Jag har i över fyra års tid övervägt att bara skita i den delen av min månadsrapport (eller skita i månadsrapporten helt och hållet). Rapporten i sig är det dessutom ganska få av er som läser så den har egentligen ett ganska begränsat värde på bloggen men då var det just det...

Anledningen till att jag började skriva på Att Välja Lycka var för att jag skulle bli en bättre version av mig själv (det finns nog de som skulle hävda att det fortfarande krävs en hel del arbete). En mikroskopisk del av detta arbete är att jag noterar min sparkvot för mig själv.

Det blir med tiden ett historiskt dokument som visar min ekonomiska resa både för mig själv och den som är fiktivt intresserad. Det är ett sätt för mig att kontrollera att jag gör vad jag lovat mig själv att jag skall göra och det är en del i arbetet mot att skapa ekonomisk välmåga för mig och min familj.

Vad siffran betyder och står för i mitt fall... Det är fullständig oviktigt för alla utom för mig men en sak är tydligt och det är att jag inte inkluderar sparandet till min dotter i det värde jag rapporterar som min sparkvot varje månad.

AvL-Portföljen köper dippen i Svolder

Inlägget innehåller affiliatelänkar

AvL-portföljen startade i början av maj 2016 som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar (500 kr) varje månad om man bara var långsiktig nog. På senare tid har familjen bestämt att det här sparandet skall vara dotterns grundplåt när hon blir vuxen. Alltså finns det ännu mer incitament för mig att förvalta portföljen så bra som möjligt.

Jag har fångat fallande knivar hela hösten och den här månadens insättning gick till investmentbolaget Svolder när aktien gick ned till 90 kr. Givetvis har priset ganska liten inverkan på värdet på aktien men som vanligt kikar jag som hastigast på IBIndex.se, ser att rabatten är över eller runt 10 % vilket är okej även om jag gärna ser en högre rabatt. Jag kollar också på utdelningen och ser att vi nästa år kan förvänta oss lite drygt 2,2 % i direktavkastning.

Det är också så att jag siktar på att höja andelen investmentbolag i portföljen och jag har svårt att köpa Latour till premie och Investor ligger aningen högre än jag vill ge för den så Svolder blev det. Aktien har kommit ned ganska ordentligt på sistone. Dels har utdelningen avskiljts och dels har marknaden svikit. Nu räcker månadspengen till 6 aktier och det är trevligt. 12 kr extra utdelning nästa år.

Köp

Den 20/11 köptes 6 st Svolder för 90 kr/st vilket totalt landar på 540 kr. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar

I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 16795 kr (insatt 17000 kr). Det är inte riktigt sant att vi ligger på minus totalt sett. Anledningen till att det ser ut så är för att Hemfosa delades i två och värdet på Nyfosa är nu satt till noll innan allt är löst. När det väl är iordninggjort kommer det se bättre ut igen.

Bildkälla: Nordnet.se

AvL-portföljen fortsätter fylla på i Svolder

Med en 20-år lång sparhorisont är det förmodligen vettigt att ha en andel mindre bolag i portföljen. För så är det nämligen. Jag har nyligen bestämt att den här portföljen skall få leva i ungefär 20 år och sedan kommer pengarna på ett eller annat sätt komma min dotter till gagn.

AvL-portföljen startade som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar varje månad om man bara var långsiktig nog.

Jag har aldrig definierat hur lång sikt jag tänkt mig så nu är det dags. Min dotter fyllde ett alldeles nyligen och någon gång mellan det att hon blir 18 år och 25 år gammal tror jag att hon kommer behöva lite pengar. Om man sparar en femhundring i månaden borde man kunna se fram mot ca 300.000 kr i slutsumma tjugo år senare. Det borde förhoppningsvis räcka en bit på väg mot det egna boendet exempelvis.

Nu tror jag inte att summan kommer räcka hela vägen till den egna insatsen om 20 år givet att hon vill hålla sig till en bostad i en av de större städerna men jag tror heller inte att det är nyttigt att föräldrarna är de som betalar hela summan. För mig känns det naturligt att barnet jobbar och sparar ihop så mycket som möjligt själv och eventuella pengar från föräldrarna får vara en bonus.

Detta skulle innebära att om hon nu sparar ihop ett par hundra tusen själv så kanske vi kan matcha hennes del för att ge henne möjlighet att köpa en bostad aningen tidigare än hon annars hade kunnat.

Den som lever får se men då vet ni i alla fall att planen är att AvL-portföljen skall leva i ungefär 20 år.

Köp

Den 21/3 köptes 5 st aktie Svolder B för 92,12 kr/st vilket summerades till 461 kr jämnt. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar

I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 13273 kr (insatt 13000 kr). 

Det har varit en tung period på börsen för den lilla portföljen men den främsta anledningen till att det ser så konstigt ut är för att stora utdelningar är avskiljda men de har ännu inte landat på kontot.

Bildkälla: att välja lycka och nordnet.se

Ge bort ett körkort

Min ålder börjar komma ikapp mig och helt plötsligt är jag åter igen där då alla i min omgivning skaffar barn. Det hände när jag var i 20-års åldern också även om det inte var riktigt lika många då även om man kanske kan tycka att det är rimligare att skaffa barn när man är 20 snarare än 10-15 år senare men nu är det som det är.

Detta gör att det helt plötsligt börjar bli vanligt att det dimper ned en inbjudan till ett dop eller till ett barnkalas och skall man bevista en sådan tillställning är det kutym att medföra någon typ av gåva.

Till ett dop skall man ha med sig en fotoram i nysilver eller en silverpläterad spargris föreställande en nallebjörn. Till ett födelsedagskalas skall man ta med sig en ursöt och extremt opraktisk klädedräkt föräldrarna aldrig kommer orka ta på sin avkomma eller så skall man bidra med ytterligare en plastbil eller docka till det enorma berget av skit som ungarna omgärdas av.

Min första tanke när jag får en inbjudan som jag överväger att tacka ja till brukar vara att jag vill ge bort någon hundring eller tre till ett långsiktigt sparande. Jag vill kunna ge bort ett presentkort på en globalfond men jag har i många år efterfrågat en lösning på detta men det finns inte och det verkar inte vara aktuellt heller för tydligen är jag ganska ensam om att tänka så här. Givetvis kan man begära av sin bank att flytta över ett värdepapper till barnets depå men det kräver att föräldrarna är så intresserade att barnet har ett eget sparande och det är inte särdeles vanligt i min bekantskapskrets. Så där står jag.

Det är dessutom så att pengar anses vara en tråkig present att få och det handlar nog mycket om att det för de flesta är tråkigt att ge pengar (det kanske indikerar att man inte har ansträngt sig för att hitta på en bra present) och för att pengar inte ger någonting fysiskt som mottagaren kan använda för att minnas gåvan och givarens generositet. Det finns säkert mängder av andra anledningar men låt oss fundera på det här en aning.

Ekonomi

Jag har i vår en fyra-fem liknande tillställningar att gå på och jag tror att det kommer bli sparande i ett av fallen men inte mer. Men i det fallet kanske det kan bli en femhundring jag bidrar med.

Jag gissar mig till att vi kommer bli inbjudna till mängder av födelsedagskalas i framtiden också vilket skulle kunna innebära att den här tråkiga farbrodern varje år levererar en femhundring in på ett konto där det köps en svensk indexfond.

Om man tar hjälp av sparkalkylatorn på z2036 kommer man fram till att en femhundring om året, inflationsjusterat blir ungefär 18.000 kr. Nu råkar det bli aningen mindre om pengarna kommer en gång om året än om de dyker upp månadsvis men det är inte en stor skillnad så vi låter beräkningen stå.

När jag googlar runt på körskolorna i stan verkar det inte vara så svårt att skaka fram en utbildning bestående av 20-30 lektioner, halka, teori och uppkörning för mellan 16.000-20.000 kr. Det verkar vara därikring det landar. Det kostade ungefär lika mycket när jag skulle ta körkort för 20 år sedan så inflationen verkar inte vara så stark just på detta område för jag har för mig att mamma räknade på runt 20.000 kr när hon började spara åt mig när jag var liten och jag har svårt att tro att hon tog aktiv höjd för inflation varför det sannolikt har varit liknande prisbild i branschen ganska länge.

Jag vet att jag blev ganska glad för de där pengarna när jag skulle ta mitt körkort. Givetvis kan det vara så att man inte ens behöver körkort om 20 år för att bilarna kör sig själva men då kan man använda pengarna till att möblera den första lägenheten eller någonting liknande. Vad jag vill få sagt är att jag upplevde en extremt mycket högre grad av lycka över 20.000 kr än jag föreställer mig att jag någonsin upplevt av den där fotoramen med bäbisbilder i nysilver som stod i en hylla hemma.

Jag tror att mamma har upplevt en hel del lycka av mina bäbisbilder men gåvan är väl ändå främst till mottagaren, barnet och inte föräldrarna, eller?

Bildkälla: freeimages.com och z2036.blogspot.se

Barnsparande del 2

 Inlägget innehåller affiliatelänkar

I veckan skrev jag den första delen om i serien om barnsparande och här kommer del två. Första delen avhandlade kontoform och tankar om sparande i allmänhet men nu tänkte jag grotta ned lite mer på djupet.

Sparstrategi

Redan i november 2015 skrev jag om vikten av månadssparande och har skrivit metervis om det sedan dess. Oavsett om sparandet är till dig eller till dina barn är det viktigaste att komma igång direkt och hålla i så länge det är möjligt för tiden är din vän och ränta-på-ränta kommer skapa ekonomiska förutsättningar du inte hade haft möjlighet till utan denna underbara effekt.

Om man månadssparar 500 kr/mån i 30 år och får 11 % i genomsnittlig avkastning (vilket händelsevis är den genomsnittliga avkastning Stockholmsbörsen gett de senaste 35 åren) kommer du ha betalat in 180.000 kr men portföljen kommer vara värd 1.112.386 kr. Ränta-på-räntaeffekten har alltså inneburit 932.386 kr extra.

Bild: z2036.blogspot.se

Som jag skrev sist väljer vi alltså att spara halva barnbidraget. Detta krävde en del förhandling för jag tyckte att det kunde räcka med ett par hundringar tills jag och hustrun hade så att vi var nöjda men vi bestämde oss för att en femhundring var rätt nivå för oss. Jag har inte helt bestämt hur jag skall göra men jag tror att det kan tänkas bli så att Joy kan bli mottagare av AvL-Portföljen också när hon blir stor men vi får se vad som händer.

Aktier eller fonder

När det kommer till den här huvuddelen av barnsparandet har vi enats om enkelhet. I familjen är det jag som är intresserad av aktier och olika sparstrategier. Hustrun är intresserad av sparande och ekonomisk trygghet men det skall vara enkelt, problemfritt och hon är egentligen inte intresserad av att följa bolag och arbeta för lite extra avkastning. För henne är fonduniverset perfekt för då är det någon annan som väljer aktier och man behöver egentligen bara välja ett par, tre fonder, en gång och sedan är det bara att fortsätta spara.

Vi har därför valt att hustruns sparande skall vara så enkelt som möjligt. Hon har ett autogiro som går direkt in i förvalda fonder vilka jag hjälpt till att välja och på samma sätt har vi nu byggt upp dotterns sparande. Vi har ett autogiro vilket plockar in pengar på hustruns depå, in i en kapitalförsäkring där det automatiskt köps fonder efter en förvald fördelning. Det kräver inget mer än att se till att det finns pengar kvar på kontot i slutet av månaden.

Fördelningen är också enkel. Vi har utgått från samma logik som jag skrev om i maj förra året när jag skrev en "steg för steg guide" till att börja spara. Vi har valt att placera 40 % i Avanza Zero, 50 % i Länsförsäkringar global indexnära och 10 % i Didner & Gerge småbolag som krydda.

Svårare än så behöver det inte vara om man inte vill.

Risknivå

Går du till en banksäljare och ber om hjälp med att komma igång och spara kommer hen fråga vilken risk du vill ha och vilken sparhorisont du har. Oftast är resonemanget att ju längre sparhorisont man har desto högre risk kan man ta och 18-20 år är definitivt en lång sparhorisont så man kan ta mycket risk.

Nu är frågan vad risk är och i de flesta hänseenden brukar man hävda att risk är svängningar/volatilitet, dvs hur mycket kan man förvänta sig att sparandet går upp och ned under en given mätperiod. Hög risk brukar innebära att det kan svänga 15-25 % per år upp eller ned men över en 20-års period borde man kunna förvänta sig att sparandet i genomsnitt går upp.

Du kanske säger till banksäljaren att, lite risk kan du allt ta men det vore ju fint om barnen kunde få lite pengar när de skall flytta hemifrån så du vill inte riskera allt för mycket. Då kommer du få en dyr blandfond med en relativt stor portion ränteinstrument. Vi kan då förvänta oss att det svänger mindre men vi kan samtidigt förvänta oss att den genomsnittliga avkastningen över tid blir mycket lägre.

Ett snabbt räkneexempel säger att om en svensk indexfond kanske ger 10-11 % och en globalfond kan förväntas ge 7-8 % skulle en fördelning om 50/50 ge en förväntad avkastning om ca 8-9 % om året.
Om vi utgår från att blandfonden har liknande fördelning på sin aktiedel som ovan men aktiedelen är 50 % och så petar man i en räntedel på 50% som kan förväntas avkasta 1-2 % per år, då får man en förväntad avkastning per år på 4-6 %.

4-6 % är ju inte fy skam men då skall man dels ta i beaktande att det förmodligen kommer bli lägre än så eftersom de flesta blandfonder kostar 0.5-1% i avgift per år men även utan att räkna med det kan vi peta in de två olika scenariorna i en kalkylator och se vad som händer.

500 kr/mån i 20 år blir 276.381 kr med 8,5 % ränta och 186.671 kr med 5 % ränta. Det innebär att du byter bort 89.710 kr eller närmare 33 % om du väljer 50 % räntepapper i ditt barns sparande.

Varför

Varför skulle man byta bort en tredjedel av värdet i sina barns framtida förmögenhet?

Det handlar om rädsla. Risk är någonting som låter farligt och alla har hört talas om bolag som gått i konkurs och sparare som förlorat allt de sparat ihop under livet.

Låt oss därför kika på vad det är för risk i ovanstående portfölj om man väljer den svenska indexfonden och den globala indexfonden. Du kommer äga en andel av ca 1600 bolag från hela världen. Givetvis skulle en rejäl kris kunna skaka om de här bolagen ordentligt men att mer än, säg 50 av bolagen går i konkurs känns väldigt osannolikt. Skulle 50 bolag gå i putten och vi antar att det var bolag som representerar en jämn fördelning av portföljen kommer du bli av med 3 % av ditt sparande. Motsvarande del i en blandfond med exakt samma förutsättningar i övrigt skulle vara 1.5 %. Om detta skulle inträffa år 20 av sparande skulle det i fallet du valde bara aktiefonder innebära att du förlorar  8.291 kr och i blandfondsexemplet blir du bara av med 2.800 kr. Det skulle alltså innebära att du förlorar nästan 5.500 kr mer om du väljer 100 % aktier men betänk då att skillnaden var 89.000 kr till förmån för det valet så det finns en hel del fallhöjd.

Låt oss förvärra situationen ytterligare. Låt oss anta att räntemarknaden är helt oförändrad men krisen innebär att alla bolags aktiekurser går ned 25 % förutom de bolag som går i konkurs. De bolagen blir givetvis fortfarande värda noll.

Det skulle innebära att värdet av en aktieportfölj skulle gå från 276.381 kr till 201.067 kr. Ett massivt tapp på drygt 75.000 kr. Det vore ju fruktansvärt att bli av med det. Då är det mycket bekvämare att blandfonden bara går ned totalt 13,8 % istället för 25 %.

Eller?

Blandfonden skulle gå från 186.671 kr till 160.887 kr dvs en minskning med 25.783 kr. Det är en mycket mindre förlust än de 75.000 kronorna man blir av med om man väljer aktiefonder men ser du vad jag ser?

Hade du valt aktiefonder hade slutvärdet, mitt i krisen, fortfarande varit högre än det förväntade bästa utfallet hos blandfonden.

Summering

Historiskt har aktier bevisligen varit det bästa alternativet för sparpengar. Om man inte vill, kan eller har möjlighet att engagera sig särdeles mycket i sina, och sina barns sparpengar men ändå vill skapa goda förutsättningar kan man välja breda, billiga indexfonder med många innehav. Den avkastning man kan förvänta sig är genomsnittlig men den är god nog.

Skulle man vara orolig för att förlora pengar när det börjar närma sig den dag då barnet skall få pengarna kan man själv sälja fondandelar och köpa en räntefond då. Eller sätta pengarna på ett räntekonto. Huvudsaken är att man inte skall betala för att dyra förvaltare skall välja ränteinstrument åt dig i 20 år när det kommer innebära att ditt barn blir betydligt fattigare i slutändan än om du hade valt själv.




Bildkälla: tribune.co.uk och z2036.blogspot.se

Barnsparande del 1

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det här med barnsparande är ett ganska frekvent ämne för diskussion. Hur gör man, hur mycket skall man spara, hur mycket risk skall man ta, vilken kontoform skall man välja, spara i eget namn eller barnets och när skall barnet få tillgång till pengarna?

Massor av frågor finns det och det finns förmodligen lika många svar som det finns föräldrar. Idag skall ni få genomlida några rader av herr AvL´s filosofi i ämnet.

Hur, var & när?

Hur är ganska enkelt tycker jag. Personligen väljer jag en nätmäklare och sparande med autogiro för det bredare sparandet och vi började direkt vid födseln men det är nog allt som är någorlunda okontroversiellt i vårt tankesätt.

Personligen tycker jag inte att barnet skall ha kunskap om huvuddelen av sitt sparande under uppväxten. Jag vill inte att min dotter skall förvänta sig att få en massa pengar när hon blir äldre för det kan ge en skev förväntansbild och det kan också ge upphov till onödiga diskussioner när det börjar närma sig. Baserat på den begränsade empiriska studien av mig själv kan jag väl säga att det inte är alla unga vuxna som skulle klara av att hantera en större summa pengar på ett vettigt sätt och då vill jag ändå tro att jag tillhörde de mer försiktiga unga männen när det kommer till just ekonomi.

Vi har således valt att starta en kapitalförsäkring i vårt namn men med dottern som uttalad förmånstagare. När hon blir lite äldre kommer vi starta ett konto i hennes namn som vi kan använda i lärosyfte.

Fördelar

Detta innebär bland annat att vi har rätt att förvalta pengarna oavsett summa. Det är nämligen så att omyndiga med större tillgångar än åtta prisbasbelopp skall ha hjälp av en överförmyndare och vi vill inte behöva begränsas bara för att vi lyckats förvalta dotterns sparkapital på ett bra sätt. Vi borde kunna få dispens att förvalta själva men det kan ändå bli besvär och är man så lyckligt lottad att man kan spara barnbidraget kommer portföljen vara värd mer än dessa åtta prisbasbelopp innan barnet är femton år gammalt.

Bild: z2036.blogspot.se

En kapitalförsäkring har också fördelen av att den inte ingår i tillgångsmassan i ett dödsbo utan går direkt till förmånstagaren så skulle det hända oss någonting får dottern pengarna. Jag skrev om det för ett tag sedan här. Det är också ganska bra att skatten som skall betalas tas från tillgångarna i kapitalförsäkringen vilket gör att pengarna kommer vara skattade och klara vid överlämnandet och föräldrarna behöver inte ta av sina pengar för att betala ISK-skatt samtidigt som sparandet skall ske.

Sist men inte minst tycker i alla fall jag att det är en enorm fördel att jag får bestämma när min dotter skall få tillgång till pengarna för jag skulle mycket hellre ge pengarna till dottern när hon har ett verkligt behov av dem än att hon hittar på att hon måste supa bort hundra tusen under en månad på Ibiza.

Det finns förmodligen massor av fördelar jag missat men skulle jag ta med allt skulle du förmodligen tappa intresset halvvägs.

Nackdelar

Vad skulle kunna vara fel med sparande till barnen?

Det kan finnas nackdelar. Kapitalförsäkringen kan innebära extra kostnader hos vissa leverantörer så man behöver vara noggrann med att välja en leverantör som erbjuder gratis kapitalförsäkring. Det finns också vissa sparprodukter du inte kan välja i en kapitalförsäkring men för oss övriga 99 % av svenska sparare skall nog de fonder och aktier man har tillgång till, räcka.

Övrigt

Vi väljer också att spara ganska lite till vår dotter. Sen är givetvis det vi tycker är "ganska lite" kan vara mycket mer än vad andra har möjlighet till men vi sparar halva barnbidraget till Joy. På hennes 20-årsdag hoppas vi att den delen av portföljen kommer uppgå till ungefär 350.000 kr och kommer vara ett rejält bidrag till den egna insatsen i en bostad.

Vi är så privilegierade att vi har möjligheten att spara mer än så men vi väljer att spara resterande del i vårt sparande. Det är i huvudsak en psykologisk skillnad men resonemanget är att det stora sparandet går till att familjen som helhet skall få så goda förutsättningar som möjligt och med det sparandet kan vi välja om vi vill skjuta till extra till våra barns framtid när/om behovet uppstår. Det sparande vi avsatt till Joy är hennes och endast hennes och därför känns det logiskt att den delen är mindre.

Med det sagt skulle jag nog säga att om man har möjlighet att spara mer men inte väljer att spara särdeles mycket varken till sig själv eller sina barn skulle jag bedöma att mer i barnsparande än mindre är att föredra så allt beror på familjens övriga förutsättningar.

Sist men inte minst kan jag nämna att skulle Joy få ett syskon kommer vi förmodligen spara till detta barn också, i samma kapitalförsäkring som vi sparar till Joy för att maximera deras förutsättningar. Vi kommer lära dem med ett individuellt sparande men det sparande de inte vet om kommer delas ut vid behov och i den omfattning som behövs för tillfället och jag är övertygad om att vi är kapabla att avgöra fördelning så att det blir relativt rättvist. Skulle vi avlida kommer barnen få samma summa vilket förmodligen kommer kännas mest rättvist i den situationen.

Summering av del 1

För att det inte skall bli för långt delar jag upp mina tankar i två delar men den här delen kan man summera med att familjen AvL väljer att spara till barnen i en kapitalförsäkring vi startat i eget namn med barnet/barnen som förmånstagare. Vi sparar förhållandevis lite till dottern men sparar mycket i sin helhet och skulle vi komma till den punkten då vi känner oss färdiga med sparande till familjen kan vi tänka oss att öka barnens sparande.

I lärandesyfte kommer vi senare välja att starta andra sparande som barnen själva kommer få vara med och förvalta men huvuddelen kommer de inte veta om.

Vilka sparprodukter vi väljer, vilken risk det innebär och när vi planerar att dela ut pengarna till barnen kommer i nästa inlägg om ett par dagar.



Bildkälla: tribune.co.uk och z2036.blogspot.se