Jag fick nyss frågan om jag hade några investeringstips för att maxa avkastningen på ett månadssparande där sparhorisonten endast var 2 år. Syftet med sparande var att samla ihop en insats för att kunna köpa en bostad så nu gällde det att hårdspara.
Nu har ni lika mycket information som jag har och eftersom vi inte vet någonting om inkomstnivåer eller sparmöjligheter har jag med hjälp av Stefan Thelenius
sparkalkylator slängt ihop lite siffror. Tabellen visar olika summor månadssparande från nybörjarspararen 500 kr/mån till superspararen med 20,000 kr/mån. Tabellen visar också fyra olika avkastningsnivåer där 0,9 % är ett sparkonto på Norwegian bank med insättningsgaranti och fria uttag. Mycket närmare riskfritt kommer vi inte. Därtill har vi 3 % och då tänker jag att vi har en sur börs under de kommande åren och blandar räntesparande med en billig indexfond. 6 % är ifall vi sätter 50% i en globalfond och 50% i en Sverigefond och har en hygglig avkastning men då får vi också räkna med sista kolumnen dvs att det går åt rakt motsatta hållet.
Det är nu dags med en disclaimer och det är att nedanstående bara är räkneexempel och på inget sätt garanterade förutsättningar.
Om sparandet gäller en halvstor lägenhet eller ett litet hus i en storstadsregion får man nästan räkna med att köpesumman kan landa på 3,000,000 kr eller mer och för att klara 15 % egen insats måste man då ha minst 450,000 kr och då gäller det att hårdspara.
Vad man kan notera är att på den korta tiden 2 år innebär risktagande (dvs att välja helt eller delvist investerande i aktier istället för räntekonto) väldigt lite fördelar. Förutsätter vi fullinvestering på aktiemarknaden kan du hoppas på en avkastning motsvarande lite drygt en månads extra sparande men du kan också förlora samma månads sparande och ytterligare något.
Skall man då välja att ta risk?
Är man helt säker på att 24 månader från nu skall vi köpa en bostad; då hade inte jag tagit risk. Men om det var osäkert om det blev två år eller tre år eller kanske ännu längre ja men då hade jag nog ändå tagit lite risk och istället sett över resultatet. Med det sagt så älskar jag aktiemarknaden och det här är inte en rekommendation du skulle hört från en sparekonom eller bankrådgivare eftersom du på så här kort tid riskerar att tappa kapital. Hur mår du om marknaden kraschar och handlas ned 50 % mellan månad 13-15 i ditt sparande? Det hade varit jobbigt och det kan betyda att du behöver flera år extra för att komma tillbaka.
För att inspirera en gnutta valde jag att räkna på vad ytterligare ett års sparande skulle innebära.
Det krävs fortfarande att du är en supersparare för att få ihop din insats och siffrorna blir helt annorlunda men det visar också att riskerna blir större. Nu rör det sig om tre månaders sparande i avkastningsvinst eller förlust och skulle man behöva 750,000 kr i insats för att huset man skall köpa kostar 5,000,000 kr vilket inte är orimligt att anta så blir man kanske ännu mindre benägen att chansa.
Sist men inte minst satte jag ihop en tabell för skillnaden i kronor mellan att spara i 3 år jämfört med 2 år.
Då ser vi att tiden spelar en avgörande roll men att det är det inlagda kapitalet som gör störst skillnad. Det enklaste och bästa rådet jag tror att jag kan ge i en sådan här situation är att se över den ekonomiska situationen och räkna på vilken summa sparande per månad som är rimlig. När du har den summan betänker du vilken summa du tror att ditt framtida boende kommer betinga och beräknar vad 15 % av detta är. Den summan delar du i din sparsumma och får då fram hur länge (i månader) du behöver spara.
Laborera sedan med olika sparsummor och fundera på hur du kan spara mer pengar dessa två till tre åren. Det kanske är värt att lite slöare bredband eller färre uteluncher för att komma snabbare till målet. En lunchlåda kostar en tia och en utelunch kostar, om man får tro skatteverket, 88 kronor vilket ger en besparing på 78 kr/dag och med ungefär 225 arbetsdagar på ett år innebär det att du kan spara över 35,000 kr på dessa två åren genom att äta medhavd mat.
Nu är jag övertygad om att alla som läser den här bloggen förstår att medhavd lunch gör stor skillnad men i det 21 avsnittet av podden
Pratapengar nämndes att snittsvensken spenderar ungefär 380 kr/månad på alkohol. Är din alkoholkonsumtion värd 10,000 kr i minskat sparande?
Det finns mängder av svarta pengahål. Leta upp dina och öka skillnaderna mellan inkomster och utgifter. Det tror jag är effektivare än att jaga högsta avkastningen om sparhorisonten är riktigt begränsad och målet är så viktigt som detta.
Hur tänker du?
Det ville sig inte bättre än att jag fick veta att som följd av en rad bråkiga omständigheter hade familjen det tillfälligtvis lite tight på den ekonomiska fronten men det jag tog med mig från samtalet var någonting min vän sa som förklaring på hur de senaste månaderna hade varit.
