Skattesänkningar utarmar statsfinanserna

För ett tag sedan råkade jag in i en mycket kort ekonomisk diskussion som tangerade politik. Det faktum att personen jag diskuterade med är en mycket påläst och klyftig person gjorde mig lite ställd och jag var tvungen att inse att jag inte visste svaret utan mest förutsatte att det var så det skulle vara eftersom det är det jag fått lära mig.

Det som var grunden i diskussionen var att sedan jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar instiftas har staten mindre pengar vilket så klart urholkar välfärden. Grovt hugget i alla fall.

Min ståndpunkt var att skattesänkningar rimligtvis bör leda till att fler kan komma i arbete eller som minst att de som är i arbete får ett större konsumtionsutrymme och ökad konsumtion ökar skatteintäkterna.

Men båda är ju egentligen bara politiska teorier. Vad är fakta?

Det är nu jag skall erkänna att det var tio år sedan jag läste nationalekonomi och statistik och det var inte så himla mycket jag läste heller så jag är inte så bra på de här beräkningarna. Dessutom kan man ju förvrida statistik precis på vilket sätt man vill i syfte att visa det man vill att det skall visa.

Ett av mina favoritcitat är

"- Baserat på skadestatistiken är det statistiskt ofarligt att steka köttbullar på motorvägen."

Bara för att ingen har skadats när de stekt köttbullar på motorvägen betyder det ju självklart inte att det skulle vara ofarligt att göra det. Det betyder bara att ingen varit dum nog att försöka. Men statistiken är fortfarande sann.

Men låt mig nu försöka få fram någonting ändå.

Jag har plockat siffrorna ovan från SCB och jag läser det enligt följande (och det är här någon med färskare/bättre förmåga avseende matematik och statistik gärna får rätta mig).

Under de 20 åren ovan har befolkningen vuxit med 17 %. Inflationen under perioden uppgick till totalt 28 %.

Om jag inte räknar helt åt hoppsan borde man väl då kunna ta BNP/Capita år 2000 multiplicerat med inflation, multiplicera med befolkning år 2020 och konstatera att om vi bara hade utgått från inflation och befolkningstillväxt hade vi haft en BNP på grovt räknat 3,6 istället för de 5,04 vi hade 2020.

Jag tolkar det som att vi blivit effektivare och producerar dyrare saker och tjänster.

Om vi valt att behålla skattekvoten om 48,6 % och inte blivit effektivare skulle vi haft skatteintäkter på i runda slängar 1,75 istället för 2,14 (jag undviker medvetet storheterna :-) ).

Kan man tillskriva effektivitetsökningarna och de ökade skatteintäkterna till skattesänkningen?

Nej det kan man inte.

Jag har läst en hel del studier som försöker förklara sambandet och en sak är klar och det är att om man sänker höga skatter till att bli lägre skatter och således skapar ett högre konsumtionsutrymme i samhället generellt kommer konsumtionen öka och samhället kommer efterfråga dyrare, lyxigare, mer avancerade produkter och tjänster.

Om man generaliserar.

Det kommer i sin tur innebära att fler sysselsätts eller att sysselsättningsgraden ökar samt att beskattningsunderlaget kommer bli större.

Grovt uttryckt.

Problemet är att det finns en mängd faktorer som spär ut effekterna. Med högre disponibel inkomst kommer sparande öka. Konsumtion utanför landets gränser kommer öka. Kraven på välfärdsstrukturer kommer öka osv. Dessutom finns det så klart ett jämviktsläge någonstans där ytterligare skattesänkningar inte kommer ge ökade skatteintäkter och rent logiskt är det ju bara att anta att skattekvoten är 0 %. Då kommer vi inte ta in några skattekronor alls.

Det är därför mycket svårt att avgöra om de svenska skattesänkningarna är orsaken till att vi har större skatteintäkter per capita idag än för 20 år sedan trots en hygglig sänkning av skattekvoten. Eller om det finns andra anledningar.

Det är så klart fullständigt matematiskt korrekt att anta att om vi hade tillämpat en högre skattekvot på dagens BNP hade vi haft högre skatteintäkter men det är svårt att avgöra ifall vi hade haft den BNPn vi har om vi hade haft den skattekvoten.

Men att bara hävda att de genomförda skattesänkningarna har lett till att staten har mindre pengar och att skattesänkningar utarmar välfärdssystemet har jag svårt att acceptera som sanning.

Straffskatt på kapitalförsäkring

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Nu tänkte jag ge mig in på ett område som jag borde kunna men vilket jag egentligen aldrig har funderat så mycket på och det verkar heller inte finnas så himla mycket lättillgänglig information om det på nätet.

Den främsta anledningen till att jag inte brytt mig är att det sköts automatiskt för hela idén är att det skall vara enkelt. Det jag pratar om är kapitalförsäkringar eller närmare bestämt skatten på dessa.

Det är inga konstigheter egentligen. Försäkringsbolaget som administrerar din kapitalförsäkring räknar ut din skatt och drar den från din försäkring utan att du behöver göra någonting. De deklarerar den och allt blir förmodligen rätt i slutändan. Det är ju till och med så att de löser så att man får tillbaka utländsk källskatt man betalar på utdelning från utländska värdepapper så vad är problemet?

Avdragsrätt

Som du kanske känner till får man oftast kvitta olika skatter mot avdrag eller liknande. Om du betalar ränta på bolånet och får ränta på dina sparpengar får du först kvitta de två mot varandra och skulle du ha fått mer ränta än du betalar då betalar du skatt på den överskjutande delen.

När du har ett ISK betalar du ingen vinstskatt men i gengäld räknas det ut en schablonintäkt vilken du skall betala skatt på. Men först får du kvitta den schablonintäkten mot exempelvis räntan du betalat för bolånet och blir slutresultatet negativt betalar du ingen skatt.

Men det gäller inte kapitalförsäkringen

Eftersom försäkringsbolaget (det finns alltid ett försäkringsbolag bakom även om man tecknar kapitalförsäkringen hos exv Avanza. Formellt är det Avanza försäkring som ger ut den) deklarerar för dig och det formellt är de som äger alla tillgångar kommer den skatten aldrig att synas i din deklaration.

Det innebär att du inte kan kvitta den dragna skatten och det betyder att du kommer betala, i dagsläget, ungefär 0,5 % mer för att ha ditt sparande i en kapitalförsäkring jämfört med en ISK.

Slutsats

Väldigt många svenskar har ett underskott av kapital som det kallas när man betalar mer räntor m.m. än man drar in på sina investeringar. Detta innebär att man har ett extra utrymme att tjäna skattefria pengar i form av räntor och liknande men om man investerar i en kapitalförsäkring får man inte tillgång till dessa kvittningsregler.

Jag använder, och kommer fortsätta använda, kapitalförsäkringsskalet för investeringar men precis som tidigare väljer jag bara detta skal för utländska investeringar vilka ger utdelning. Främsta anledningen är att det finns en gräns på 500 kr vilket är max vad du kan få tillbaka i betald källskatt om du har underskott av kapital. Det är inte särdeles mycket så för mig är det fortfarande värt en halv procent extra skatt för det kompenseras genom att att jag får tillbaka annan skatt men för den som inte har den typen av investeringar kan ett ISK vara bättre.

Skattesmitare kostar samhället miljarder och kapitalister är as

Det är inte helt ovanligt att man läser en variant av formuleringen i rubriken. När Panamaskandalen uppdagades var det en hel drös mer eller mindre respekterade nyhetsforum som rapporterade att det kostar samhället enorma summor att folk och företag har stålar i skatteparadis.

Till och med jag tycker att det är olämpligt att folk agerar utanför lagens ramar men det är inte det jag reflekterar över när jag läser den här typen av rubriker. Man kan exemplifiera det med en annan rubrik - "Riksrevisionen: ISK kostar staten 42 miljarder kronor".

Att inkomster uteblir är inte samma sak som att en kostnad uppstår.

Jag vet att jag många gånger skriver talspråk här på bloggen och det är många gånger för att vara mer familjär men många gånger är det för att jag bara inte orkar vara korrekt. Men vet du vad? Jag får inte betalt för det här. Tidningarnas journalister får faktiskt betalt för att producera sina texter och då tycker i alla fall jag att man borde kunna förvänta sig lite mer.

För visst är det väl så att det är lite skillnad på om jag skiter i att gå till jobbet på fredag och därför får en lägre inkomst jämfört med om jag går på krogen efter jobbet och får betala lika mycket för det besöket som jag tjänade på att arbeta samma dag?

Fast även den liknelsen haltar lite när det kommer till exempelvis den så kallade ISK kostnaden för där är det mer som om jag bara säger till ett par människor på stan att jag förväntar mig att de skall betala in 100 kr var till mitt bankkonto men i nästa andetag bestämmer jag att de nog egentligen inte behöver betala de där pengarna till mig men eftersom jag då redan hade hunnit vänja mitt flyktiga sinne till ett stundande pengaskrammel på kontot anser jag att det är en kostnad för mig att pengarna jag bestämt att jag inte skall ha, inte kommer in på kontot.

Inser ni hur fel det låter. Det är inte en kostnad och det är verkligen ingen annans fel att staten inte får in skattekronor om staten bestämt att inte ta ut skatt.

Att inkomster uteblir är inte samma sak som att en kostnad uppstår.

Basta


Bildkälla: etc.se

Jag har fått nytt jobb

Här går det fort i svängarna. Jag sa upp mig i mitten av juli och började sakta men säkert söka lite jobb, uppdatera min profil på Linkedin och uppdaterade mitt CV. Det första jag gjorde efter att jag fått mina papper i ordning var att söka ett ledigt jobb på Skatteverket och tydligen finns det saker i mitt CV som är uppskattat för jag behövde inte söka fler arbeten för jag börjar på måndag.

Jobbet är inte väldans glamoröst och det är en fyra månader lång projektanställning men som chefen beskrev det så får myndigheten projektanslag för ett år i taget så de kan inte anställa folk för perioden efter årsskiftet. Det säger också ganska mycket om hur det är att arbeta på en myndighet. Här följer man reglerna. Om man inte kan säga att folk skall få jobba efter nyår så gör man inte det för en anställning är nämligen ett myndighetsbeslut med långtgående juridiska implikationer.

Spännande!

Jag hoppas så klart att jag får vara kvar ett tag för skatteverket verkar roligt. Det finns många uppgifter jag vill göra och den som känner mig vet att jag hade som roligast under skolgången när de skattejuridiska kurserna skulle avverkas. Av någon sjuk anledning tycker jag att skattelagstiftning är kul. Jag ser det också som en möjlighet att få in en fot på myndigheten för jag hade tyckt det var ganska roligt att arbeta som skatterevisor eller kanske handläggare på företagssidan eller något sånt.

En annan sak jag insåg i och med det här jobbet var att jag kommer tjäna tillräckligt under dessa fyra månader för att teoretiskt klara mig hela 2019 trots att lönen är ungefär densamma som den jag är van vid. Med den vetskapen spelar det ju inte så himla stor roll om jag får vara kvar eller inte för jag kommer ha ett helt år på mig att hitta någonting nytt. Det är en ganska skön insikt.

Vad tror du om detta?


Bildkälla: skatteverket.se

Prisa gud... Jag vann deklarationslotteriet

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Varje år slår det mig hur dålig koll folk i allmänhet har på skatt, lön och lönerelaterade engagemang exv tjänstepension. Några veckor innan midsommar varje år brukar Facebookflödet vara fullständigt nedlusat med folk som skriver krigsrubriker om att de vunnit på det statliga lotteriet deklarationen. "Skatteåterbäring - jippi".

Enda gången det borde komma som en överraskning är om du faktiskt stjäl från staten som Robin Hood i den gamla tecknade Disneyfilmen.

Jag har skrivit om mina tankar förut och att jag engagerar mig i ett skattesparande vilket givetvis inte är för alla men det borde faktiskt vara självklart att man ser till att ha så pass koll på sin ekonomi att man som minst vet om man kommer få skatteåterbäring eller restskatt. Man borde dessutom ha så god koll och sådan marginal i sin ekonomi att man kan hantera skatten, oavsett hur det slår, när det slutliga beskedet kommer.

Får man pengar tillbaka kanske man skall försöka stabilisera sin ekonomi lite, betala av lite skulder, spara i en buffert eller liknande. Får man restskatt borde man ha vetat det när deklarationen kom i mars och man borde således haft ett kvartal på sig att spara undan pengar. Eller är det så att jag raljerar för mycket? Kan man inte förvänta sig att folk har grundläggande koll på sin egen privatekonomi? Speciellt då det verkar som om ett par tusenlappar kan slå hela ekonomin i sank.

Nå väl, mitt skattesparande är nu insatt på kontot vilket gjort att jag börjar närma mig en bekväm buffertnivå igen vilket inte har varit fallet sedan lägenhetsköpet i höstas. Utöver en rejäl slant till buffertkontot landade det en del pengar på depån och för en tid sedan läste jag om Petruskos fördelning av skatteåterbäringen och jag konstaterar att han reflekterar mina egna önskemål väldigt väl.

Jag ökade själv i OHI för en tid sedan och jag har länge tittat på Pfizer och när nu Morningstar har bolaget som en fyrstjärnig investering, siffrorna ser bra ut och min portfölj skulle må bra av att jag har någonting annat än fastighetsaktier, så slog jag till. Men det blev en pyttepost till att börja med.

Med lite tur hinner jag skriva lite längre om det nyinköpta bolaget men tills dess kan jag bara konstatera att skatteåterbäringen känns bra även hos herr AvL men för mig var det ingen överraskning att det skulle landa en riktigt rejäl summa pengar på kontot i juni och om jag kan uttyda någonting från mitt flöde borde människor i allmänhet fokusera aningen mer energi på att skaffa sig kunskap om sin ekonomi. Denna kunskap skulle förmodligen minska den upplevda stressen ganska dramatiskt och många av mina vänner och deras vänner skulle må bättre av att slippa skattechocken varje år.

Hur hanterar du deklarationslotteriet?



Bildkälla: avanza.se

Skatteverket fungerar inte

Att skatteverket inte fungerar alla gånger det visste vi sedan tidigare men för oss redovisningskonsulter betyder det någonting helt annat den här veckan. Jag har förberett mig på  att arbeta riktigt långa dagar den här veckan och på torsdag förväntade jag mig inte att komma hem alls men nu visar det sig att vi får en veckas respit vilket borde kunna innebära att livet blir en gnutta enklare. Det kommer som minst bli lättare att andas.

Man får vara glad för det lilla.



Bildkälla: skatteverket.se

Skatten kommer, skatten går

Många är vi som verkar fått vår skatteåterbäring och även om skatt verkar vara det värsta svenskar vet verkar skatteåterbäring vara som att vinna på lotto. Jag fick mina pengar igår och de kom onekligen lämpligt för det började eka betänkligt på kontot. Mina utgiftsnivåer är inte riktigt i nivå med Miljonär innan 30´s även om det inte är långt ifrån men den här månaden sammanföll en riktigt låg lön med ett halverat studiemedel och då är det svårt att spara 50% av nettoinkomsten. Detta är för all del ett i-landsproblem av magnitud men ändå.

Jag har tidigare berättat att jag skattesparar och det innebar att det den här månaden landade en extra månadslön på kontot. Jag kommer inte räkna in det sparandet i majlönen utan lägga på inkomst och sparande på junilönen och jag kommer sannolikt inte ta av pengarna heller men det är skönt att ha en liten extra buffert.

Detta med buffert. Jag har en skaplig buffert men jag har bestämt mig för att öka lite ytterligare. Jag ser vissa orosmoln i min privata framtid gällande ekonomin vilket kan innebära att utgifterna ökas under en tid framöver och då kan det vara skönt att ha en dämpande kudde i vägen för att tackla de värsta stötarna som skulle kunna komma. För portföljens pengar är ju inte mina pengar som Investeraren brukar säga.

Oavsett hur det blir hoppas jag att skatteåterbäringen kan innebära att jag kommer upp i en rejäl sparkvot nästa månad. Jag hoppas på över 70 %. Det hade varit kul att klara det även om det är uppblåst av engångsföreteelser.

Jag har inte glömt pengarna i AVL-Portföljen. De kommer handlas upp men jag sitter och hoppas på att den där tråkbörsen man hör talas om skall visa sig. Sommarmånaderna brukar kunna ge köplägen och även om H&M är köpvärt finns det många andra finingar jag hoppas på. Tele2 har tappat 9 % det senaste men då skall man vara medveten om att ca 7 % är utdelningen. Hemfosa och Castellum finns på radarn och även om Nordea har klättrat dryga 7 % de senaste veckorna är en förväntad direktavkastning över 7 % inte oattraktivt.

Vi får helt enkelt låta tiden utvisa när mitt tålamod tar slut och köpknappen försvinner under bordsytan. Tills dess skall här njutas av sommarvärmen och möjligheten att tjäna pengar.

Avkastning på er

Bildkälla: freeimages.com

Günther Mårder om ISK

För ett tag sedan började jag lyssna på sparpodden och eftersom jag tycker att det är tråkigt att inte ha den fulla historian och dessutom lätt blir beroende av saker och måste ha mer, började jag om från början för någon månad sedan.

Freeimages.com

Där stötte jag på ett avsnitt av en av mina favoritpoddare Günther Mårder tillsammans med Jan Dinkelspiel där Günter berättade att de fått en fråga om beskattning på ISK och huruvida det är skattemässigt fördelaktigt att köpa och hålla under riktigt lång tid på ett ISK eller om det är mer fördelaktigt att då använda ett vanligt depåkonto eftersom man bara betalar skatt när man säljer aktier med vinst i den lösningen medan (och skatt på utdelningar) medan man i ISK behöver betala schablonskatt varje år.

Med en rad olika antaganden och exempel bevisade Günter att det ÄR skattemässigt fördelaktigt att investera i ISK eller KF i de absolut flesta lägena och speciellt om man anammar den strategi jag valt dvs att köpa utdelningsbolag vilka förväntas ge en hygglig avkastning både i utdelning och i kursstegring och dessutom hålla aktierna under riktigt lång tid. Givetvis vet ingen hur räntor och marknader skall fungera i framtiden men beräknat på det vi vet idag stämmer antagandena och jag kan innerligt rekommendera att ni tar en titt på det blogginlägg Günter skrev i samband med poddavsnittet. Ni hittar inlägget HÄR!

Börja skatteoptimera redan idag, starta ett InvesteringsSparKonto eller en KapitalFörsäkring på Nordnet eller Avanza och köp dina första aktier.

Bildkälla: freeimages.com