Storshopping på en helt ny nivå

Än så länge verkar familjen AvL hamna väldigt nära centrum av klockan i en normalfördelningskurva när det kommer till livsföring efter första barnets födelse. Det skall köpas leksaker, kläder och attiraljer för det nya barnet och även om vi har haft tur och fått mycket så har vi skickat in en hel del stålar i olika barnrelaterade prylar men det är egentligen inte det som gör att jag filosoferar om vår normalfamilj.

Innan Joy kom köpte vi ett nytt boende för att få lite mer plats. Det är onekligen ett ganska stort steg upp i trappan mot ultimat livsstilsinflation. Nu blev boendet inte särdeles mycket dyrare än tidigare och per kvadratmeter blev det ganska mycket billigare för ett boende med betydligt högre standard än det vi lämnade och intressant nog kan vi konstatera att för ett par veckor sedan såldes en lägenhet i vårt hus med nästan identiska förutsättningar som den lägenhet vi köpte och slutpriset landade närmare 13 % över det vi betalade.

Skulle vi sälja idag till ett liknande pris som den lägenhet som såldes och köpa ett boende som kostar lika mycket som det vi köpte hade vi kunnat bo gratis i över fyra år på vinsten. Det är ganska sjukt men trots allt ganska lugnande för nerverna.

Shopping igen

Nu var det dags igen för en rejäl portion livsstilsinflation. Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om konsumtion och det är min filosofi att man skall tillåta sig att köpa det man behöver och vill ha men att varje köp skall ske med eftertanke och detta köp har onekligen föregåtts av en rejäl mängd tanke.

Vi har köpt ny bil.

Det är inte en fabriksny bil men den är tillräckligt ny för att ha nybilsdoften kvar men den första 35 %-iga deprecieringen är avklarad.

Varför?

Ett par anledningar föranledde köpet. Skulle vi behålla vår lilla, 14 år gamla Yaris skulle den behöva en hel del TLC från någon som kan bilar och det skulle inte vara jag. En mottagen offert sa att det minsta vi behövde göra för att komma igenom nästa besiktning och kunna använda bilen med barn skulle kosta mellan 12.000-16.000 kr och då skulle bilen inte vara i tipptopp skick utan bara körbar.

Den kostnaden tillsammans med att en Yaris är i minsta laget för en familj med ett barn och definitivt för liten om det blir fler barn gör att vi började se oss om efter någonting nytt. Eftersom vi i huvudsak använder bilen för att köra till föräldrar behöver bilen vara rymlig nog att frakta barnvagn och familj men mer än så behövs inte.

Givetvis hade vi kunnat köpa en gammal Volvo men eftersom ingen av oss kan mer om bilar än att vi kan se vilken färg den har så behöver vi en bil som kommer vara problemfri. Jag har också tittat på bilpool men vi kör lite för mycket för att det skall vara ekonomiskt försvarbart jämfört med eget ägande om man äger på det sätt vi gör.

Vi valde bland en samling rimligt prissatta familjebilar och kom fram till att en Kia ceed sportswagon var rätt för oss. Om vi väljer den tokdyra servicen kommer vi ha en garanterat problemfri bil i 6 år och det är sannolikt att bilen kommer vara relativt problemfri i ett decennium och det borde vara lagom länge för att vi då skall ha nya livsförutsättningar som kräver någonting annat på fordonsfronten.

Ekonomi

Det är svårt att rättfärdiga den här typen av konsumtion i snålbloggarkollektivet men det är andra som satt snåbloggarstämpeln på mig och inte jag själv. Nog för att jag är ekonomisk nog för vilken smålänning som helst men jag lägger gärna pengar på saker jag vill ha och behöver.

Vi valde att ta ett billån hos samma bank som vi har lägenhetslånet hos och vi erbjöds en bit under 2 % i ränta. Samtidigt satte jag över lånebeloppets värde på ett separat ISK vilket jag döpt bil. Aktierna där förväntas avkasta mellan 8-12 % om året och ett decennium får väl ses som en relativt lång sparhorisont så genomsnittet borde hålla. Om jag klarar av att skaka fram den ränteskillnaden mellan billånet och aktierna under bilens livstid skulle det innebära att bilkostnaden, inkl uppskattade kostnader för service, försäkring, skatt och drivmedel (givet nuvarande transportbehov) kommer bli lägre än hustruns månadskort på kollektivtrafiken, även borträknat eventuellt försäljningsvärde på bilen efter 10-år.

Man kan också relatera bilkostnaden till ovanstående lägenhetsköp. Hade vi antagit att vi skulle betala samma kvadratmeterhyra för den nya lägenheten som vi betalade för den gamla skulle lägenheten kosta nästan lika mycket mer per månad som vi nu betalar för bilen.

Det här är bara sätt att försöka rättfärdiga livsstilsinflation men ser man det på det här sättet känns det inte så farligt. Jag väljer glatt en bil som uppfyller alla de krav vi har på den framför exempelvis att äta lunch på restaurang eller anlita städhjälp någon gång i månaden men det känns onekligen som överkonsumtion att köra detta nya vrålåk jämfört med min lilla Yaris vilken hade svårt att komma uppför halvbranta uppförsbackar men jag kommer nog vänja mig förr eller senare.

Bildkälla: kia.se

Veckans recept: Baka ditt eget bröd

När jag arbetade som kock var det oftast kockens uppgift att baka bröd till lunchen eller ett lite mer avancerat bröd till kvällen och detta gjordes både av kostnadsskäl (man betalar ju redan för kocken så om denne kan göra med på samma tid så blir ju förädlingsvärdet högre) men också för att nybakat bröd är godast.

Sedan jag blev glutenintolerant har jag inte bakat jättemycket bröd. Det har blivit en handfull försök och ibland bakar jag något fröknäcke men det är ganska knepigt att baka gott glutenfritt och jag har än så länge inte engagerat mig i att hitta ett recept som funkar.

Däremot bakade jag allt som oftast bröd förr och jag konstaterar snabbt att jag saknar det dagsfärska brödet med lite smör och kanske en skiva ost. Och det är så enkelt.

Grunden till de flesta brödsorter är 50 g jäst, en halv liter fingervarmt vatten, 10-12 dl mjöl, någon tesked salt, lite socker och kanske en matsked olja. Man kan exempelvis använda ett recept på grekiskt lantbröd eller focaccia som grund eller något lite tråkigare som vitt formbröd.

Det som främst skiljer dem åt är är form och smaksättning och det är här jag kommer in. Jag minns när man gjorde en ordentlig sats grunddeg och ibland bytte man ut en del av mjölet till rågmjöl, ibland rörde man i lingon i degen. Man kunde skicka i russin ibland eller så gjorde man en smaksättning som man smetade på brödet när det var utkavlat ungefär som en rulltårta och sedan rullade man ihop alltihopa och skickade in det i ugnen. Det kunde vara soltorkade tomater och oliver, pesto, fetaost och nötkross eller någonting annat gott.

Det är i detta steg det är viktigt att våga prova och det är här som bröd går från att vara vitt formbröd för en femma limpan till finfint bageribröd för 45 kr per limpa och extrakostnaden per limpa är allt från några ören till några kronor.

Och vet du vad det bästa är?

Förutom tillfredsställelsen att göra någonting själv och möjligheten att få en smak som inte finns någon annanstans så blir det ganska mycket billigare att göra det själv. Tag man en ganska standardiserad limpa från Pågen går den på runt 25 kr. Att göra samma limpa själv kostar mindre än fem kronor även om du lyxar till det med lite grahamsmjöl eller ett russin.

En normal tvåbarnsfamiljs frukost kanske innebär att mamma och pappa hystar i sig 4-5 skivor bröd och ungarna klämmer i sig ett par skivor innan de är i skolåldern. När jag gick på högstadiet växte jag 10 cm om året så jag kunde sätta i mig en rejäl skål havregrynsgröt och fem-sex mackor och jag var ändå svältande när lunchen kom. Men utgår man från någon form av normalitet kanske en limpa klarar sig i ett par dagar vilket innebär att besparingen per år är 3650 kr.

För några år sedan tog jag och hustrun en vecka i Turkiet, all inclusive och det kostade oss ungefär 5.000 kr för två personer. Det säger mig att en veckas semester i Turkiet för hela familjen borde gå att skaka fram bara man bakar sitt eget bröd i tre-fyra år.

PS. Sprid gärna budskapet om utlottningen av boken "Bli grymt rik på aktier". Tillsammans skapar vi en bättre värld. DS



Bildkälla: koket.se richard söderberg

Utlottning av "Bli grymt rik på aktier"

För ett tag sedan vann jag boken "Bli grymt rik på aktier" och nu har jag läst den och vill skicka den vidare till någon annan. Det har ju blivit ganska poppis att lotta ut böcker på bloggarna nu och jag tycker det är ganska trevligt. Det är ett sätt att bidra till delningsekonomin i sann snålbloggaranda och det är ett relativt försiktigt sätt att marknadsföra bloggen (om det sköts snyggt). Jag försöker ta ekomikollektivet ett steg längre så får vi se hur det går.

Bli grymt rik på aktier är en lättläst nybörjarbok om aktier och sparande av Anders Haskel. Boken går igenom grunderna och ställer upp exempel som gör det lätt att förstå.

Vill du vinna boken?

Bloggen Att Välja Lycka skall syfta till att göra världen lite bättre och jag tror mig ha kommit på ett sätt att göra det. Om du vill vara med i utlottningen av boken är det minsta som behöver ske att du retweetar det här inlägget på twitter när det skickas ut. Gör du det får du en lott.

Ett annat sätt att vara med i utlottningen av boken är att skänka en slant till Barncancerfonden. Du kan göra det genom att sätta in pengar på diverse olika sätt och smidigast är kanske att följa länken till "Att Välja Lyckas egen insamling".

Andra sätt att skänka är att swisha en gåva till 90 20 900 men då behöver du ta en skärmdump och tweeta över bilden, eller förmedla den till mig på annat sätt.

Min förhoppning är att alla som vill vara med i utlottningen skänker en femma, så för varje femma man skänker får man 10 lotter i lotteriet (skänker du mer får du fler lotter och extra god karma).

Låter det bra?

Skänk en femma till välgörenhet och var med i utlottningen av boken. Vinnaren kommer dras på Sveriges nationaldag varför insamlingen slutar kl 23.59 den 5/6-17.

Som en extra bonus - om vi lyckas samla in mer än 1000 kr lägger jag in boken "Så blev Warren Buffett världens rikaste person" av Per H Börjesson i potten men eftersom delad glädje är dubbel glädje kommer en lott vinna den första boken och en lott kommer vinna den andra boken.

Lycka till


Bildkälla: bokus.se

X-dag - upp eller nedgång?

Eftersom det är kort dag på börsen idag blir det här ett kort inlägg som bara är en reflektion över ett problem jag noterat på twitter och på olika forum.

Den dag en utdelning avskiljs tenderar att skapa förvirring. Det som händer den dagen är, att om man ägde aktien dagen innan kommer man, inom en given tidsrymd, att få mottaga en utdelning. De som äger aktien först dagen efter kommer inte få den utdelningen.

Detta innebär i sin tur att, allt annat lika, kommer den som skall köpa dina aktier dagen efter utdelningens avskiljande att vilja ha kompensation för att det är du som får utdelningen. Hen vill alltså inte betala för utdelningen också varför du endast kommer få aktiens pris igår - utdelningens värde.

Låt oss ta ett dagsfärskt exempel ur min portfölj nämligen Kopparbergs. Idag handlas aktien utan rätt till utdelning om 5,90 kr och igår slutade aktien på 236,50. Om inget annat hände skulle därför aktien idag handlas till 230,60kr (236,50-5,90) +/- någon tioöring beroende på handelsmöjligheter.

Så långt är allt väl och nu har vi kommit över det värsta hindret. Låt oss nu åter igen se på Kopparbergs. Idag stängde aktien på 236,50 dvs oförändrat från igår. Det innebär i praktiken att jag hade kunnat sälja mina aktier idag, till samma pris som jag kunde igår med den lilla skillnaden att jag också skulle få en utdelning på 5,90 kr per aktie om några dagar. Det innebär i förlängningen att även om det inte ser så ut så har aktien gått upp 2,5 % idag (5,9/236,50).

Det verkar ganska vanligt att det snubblas över dessa uträkningar och även om det vore förmätet av mig att tro att jag skall bilda folket är det här ändå min lilla förhoppning om att kunna hjälpa till lite i alla fall.



Bildkälla: freeimages.com

Klädbytardag

Mycket har förändrats på 30 år. När jag var liten hade vi väldigt lite second hand. Internet var inte uppfunnet och andrahandsmarknad på allsköns prylar existerade knappt.

Nu innebar det för all del att de flesta inte konsumerade som idioter. Det man köpte använde man men Ikea hade slagit på riktigt och slit och släng mentaliteten hade börjat komma igång men man kunde fortfarande laga en tv.

Snabbspola 30 år och blocket, tradera, bakluckeloppis och diverse second handbutiker är det nya svarta. Andrahandsmarknaden fungerar så bra (eller så dåligt) att prylar inte är värt någonting. I vårt fall innebär det att vi hellre skänker än säljer för att slippa bli nedringda av en bunt dryga blocketsurfare som på ett otrevligt sätt vill pruta 25 kr på en byrå.

Det är i detta klimat vi kommit i kontakt med klädbytarfenomenet. Visst är det mycket bättre att man rensar lite i garderoben och låter någon av ens kompisar nyttja det som köptes en gång för länge sedan men som av någon anledning inte används. Det kanske inte är aktuellt i herr AvLs garderob för det som finns där är antingen saker som använts tills det är tunnslitet eller så är det saker som ingen annan vill ha, men i fru AvLs garderob finns det allsköns blusar och kjolar som inhandlats på någon rea och som sedan aldrig riktigt passade.

Häromsistens bestämde sig fru AvL för att göra slag i saken och bortsett från att det var en trevlig social situation, lite som dåtidens homepartyn, så blev hon av med prylar jag aldrig sett henne använda och istället fick hon med sig lite nya, sjysta prylar hem som hon var väldigt exalterad över.

Jag gillar att hitta ytor där den här typen av delningsekonomi eller cirkulärt tänkande fortfarande fungerar. Om det nu är svårt för folk att byta pengar mot gamla grejer kanske det kan funka att byta grejer mot grejer.

Vi får väl se vart det landar men om någon vill byta en gammal skjorta med bara lite svettfläckar mot någonting annat häftigt är det bara att säga till så skall jag rota lite i garderoben.


Bildkälla: freeimages.com

Gör din egen marinad

Det börjar sakta men säkert närma sig grillsäsong och det ser man bland annat på att butikerna ställer fram alla grilloljor och marinader och i Coops reklamblad såg jag redan vid påsk att man kunde köpa tre stycken Santa Marias färdiga marinader för 25 kr.

Jag använde själv de marinaderna innan jag började intressera mig för matlagning men nu blir jag nästan bara provocerad av produkten. Det är absolut inget fel på en färdig marinad men tänk på vad det är i. När jag kikar på en allroundvariant på mat.se (vilket jag gör för att Santa Maria inte har ingredienslistan specificerad på sin hemsida) ser jag att den innehåller vatten som första ingrediens. Därefter kommer lite äppeljuice, massa kryddor och socker, förtjockningsmedel, konserveringsmedel och mer kryddor. Kryddorna i sin tur ser ut att vara ungefär det som är i en standardiserad grillkrydda så låt mig spalta upp det här för den som vill göra det själv.

Istället för vatten och förtjockningsmedel kan man använda matolja. Ger en bra konsistens, underlättar vid grillningen/stekningen och bidrar med smak. Därefter behöver du någonting syrligt. Du kan använda fruktjuice, vin eller vinäger. Jag brukar använda en enkel vitvinsvinäger. Sen kan man ju då med fördel köpa en burk grillkrydda och hälla i en hög och varför inte välja en matsked honung istället för socker? Vill man kan man krydda med extra vitlök eller dragon eller något annat gott men det behövs inte.

Ekonomi

Tänk nu på att vi inte använde vatten och förtjockningsmedel utan olja som bas och att vi dessutom använde någonting så exklusivt som honung som sötningsmedel istället för socker.

Priset för samma mängd hemmagjord marinad är 4,77 kr istället för 8,33 kr vilket är det rabatterade priset. En besparing på 43 %. Betänk nu att den där påsen du köper med nöd och näppe räcker till 400g kött så skall du ha över polarna på grillfest kommer du behöva en hel drös med sådana där små paket.

Låt oss utvidga exemplet och konstatera att skulle vi välja socker istället för honung blir priset 2,97 kr/75 g och kör vi med vatten och majsstärkelse får vi ett slutpris på runt 2,50 kr vilket blir en besparing på 70 %.

Spelar pengarna någon roll?

Njaä egentligen inte. Om vi antar att du och partnern grillar ett tiotal gånger per år sparar du lite drygt hundra kronor per år vilket för all del kan bli närmare 50.000 kr i sparande om man placerade dem i en vettig indexfond under sitt yrkesliv men den främsta vinsten jag kan se är att man då vet vad man får, man kan få maten att smaka precis som man själv vill och det är verkligen inte svårt.

Att klippa upp påsen och smeta in köttet tar marginellt kortare tid än att blanda 2 msk olja med 2 msk vinäger, hälla i ett par teskedar grillkrydda och strö i en knapp matsked socker för att sedan blanda i några sekunder. Och du slipper alla e-nummer.

Givetvis gör man som man själv vill men jag grillar med egen marinad i sommar.

Bildkälla: Freeimages.com och att välja lycka

Mina tankar om konsumtion

Jag tror inte jag har reflekterat så mycket över min syn på konsumtion utan jag har istället skrivit en himla massa inlägg om sparande och investeringar, att sänka sina kostnader och att spara som en tokig för att nå ekonomisk frihet och med detta kanske man kan få en uppfattning om hur jag tänker men jag tror det riskerar att bli fel.

Jag pratade för en tid sedan med ett par vänner om det här eftersom de, precis som de flesta jag känner, benämner mitt sparande och gnetande med en handviftning och "sån där sparsamhet du pysslar med".

Därför skall jag försöka skriva några rader om hur jag ser på konsumtion i ett försök att förklara. Vi får väl se om det går.

Konsumtion vs lycka

För mig är det viktigt att, i de flesta situationer, fundera över vad de spenderade kronorna är värda för mig. Alla är vi olika och alla har vi olika saker som gör att vi mår bra och känner oss fyllda med glädje och lycka.

När man står där i butiken och beslutar sig för huruvida man skall eller inte skall lägga pengar på den här prylen oavsett om det är en ekologisk mjölk eller en ny TV, måste man reflektera över vad konsumtionen innebär för mig som konsument. Om det finns ett helt likvärdigt alternativ som är billigare, varför skulle du välja det dyrare alternativet?

Låt mig försöka förklara med ett mjölkexempel.

Det finns mängder av olika mjölkförpackningar i en vanlig butik men innehållet är mjölk. Om vi utgår från att vi tittar på den svenska favoriten mellanmjölk så är det en vansinnigt standardiserad produkt. Mjölk är mjölk. Men ändå spelar det roll för folk vad det står på förpackningen.

I min värld finns det då ett antal nivåer att fundera över som styr ditt köpbeslut. För dig kanske det är viktigt att mjölken kommer från Sverige, från ett företag där både bönder och kossor har sjysta villkor och massa andra kriterium men låt oss stanna där.

Låt oss säga att Svensk mjölk är viktigt, ekologiskt är viktigt och sjysta villkor är viktigt. Då kommer den mjölken vara betydligt dyrare än vad den polska, icke ekologiska, namnlösa mjölken är och jag förutsätter att det mesta av värdet för konsumenten i den dyrare mjölken ligger i känslor. Det kan eventuellt finnas hälsovinster i ekologiska produkter och det skulle kunna vara så att det finns skillnader i mjölken från Polen kontra Sverige men oavsett vilket så tror jag att köpbeslutet ofta grundas i känslomässiga argument och det är helt okej för då kommer du som konsument att uppleva att den här mjölken du har valt ger dig ett mervärde och du får ökad lycka av din konsumtion och de extra kronorna du la på mjölken gav någonting extra till din dag.

Vad jag då vänder mig mot är inte att du väljer svensk ekologisk mjölk från Arla eller vad det nu kan vara utan vad jag ifrågasätter är varför du köper den för 12 kr/liter när du i affären runt hörnet kan få den för 10 kr/liter.

Om det enda som skiljer produkterna åt är saker som bara är på låtsas kanske det är vettigt att fundera på vad du skall välja för när du häller upp de två olika förpackningarna svenska, ekologiska, närproducerade mjölk är de båda vita, kalla och jag har verkligen svårt att tro att du i ett blindtest skulle kunna känna skillnad på dem. Varför skall du då välja den dyrare mjölken från butik A?

Mer pengar för samma sak

Det finns mängder av saker där ett dyrare pris, på inget sätt ger en bättre produkt. Om jag på Avanza väljer en courtagenivå som gör att jag betalar mer per transaktion än jag betalar idag får jag ingenting, absolut ingenting, extra för mina pengar. Det är snarare så att jag får mindre för pengarna. I många fall är det samma sak med el, försäkringar, val av banktjänster osv. Varför betala mer för exakt samma sak?

Detsamma gäller el. Om jag vill ha el från vindkraft kan just detta val ge mig mer värde för pengarna men jag har personligen väldigt svårt att se på vilket sätt min el blir bättre av att jag väljer ett bolag där jag tvingas betala 300 kr i årsavgift för att få köpa el av dem när konkurrenten inte tar ut den avgiften.

Detta är en av mina poänger. Jag anser att det är fånigt att betala mer än nödvändigt för det jag känner att jag vill köpa oavsett vad det är jag vill köpa. Om jag vill ha en sprillans ny tv av märke X så finns förmodligen den apparaten på fler ställen än ett och då känner jag sällan att jag måste gå till butik A där apparaten kostar 500 kr mer än i butik B. Jag har redan bestämt att mitt liv skulle bli bättre av en ny TV av märke X och då är det väl bara fånigt att köpa den här produkten för mer pengar än nödvändigt?

Välj konsumtion som gör dig lycklig?

Jag älskar konsumtion som koncept och det konsumtion kan erbjuda även om jag hatar att handla. Vi bor i ett rikt land med allsköns möjligheter varhelst vi vänder blicken och det är toppen. Vi kan göra nästan vad vi vill och vi kan köpa nästan vad vi vill och det enda jag tycker om detta är att man skall välja att konsumera det som ger lycka.

För min del blir jag betydligt lyckligare av en ledig dag med familjen, en lång promenad vid havet, en glass på stranden och sedan gå hem och laga en god middag än vad jag skulle bli om jag köpte en ny uppsättning kläder.

Priset på de två konsumtionsvalen kan vara ganska jämställda lite beroende på vad man har i lön och vad man vill ha för kläder men låt oss fortsätta tankegången lite. Om jag skulle köpa en sprillans ny TV när min gamla fortfarande fungerade finfint skulle jag bara må dåligt. Det skulle kännas som om jag slösar pengar helt i onödan och att jag kan göra så mycket roligare saker för de pengarna oavsett om jag har råd eller inte. Däremot skulle jag gärna ta en vecka extra ledigt och åka land och rike runt för att besöka familj och vänner, lägga pengar på restaurangmiddagar eller en ny spännande whisky.

Återigen kan priset vara detsamma men i det ena fallet blir jag lycklig av konsumtionen och i det andra blir jag det inte. För dig kanske valet är ett annat men jag hoppas att poängen är klar.

Summering

Det är lätt att missförstå mig när jag hela tiden skriver om minskad konsumtion, sparande osv men det jag egentligen vill, är att vi skall konsumera med eftertanke.

I dagens Sverige kan vi köpa nästan vad som helst men det är väldigt få förunnat att kunna köp nästan allt.

Och om du, liksom jag, har en mer begränsad summa pengar att röra dig med varje månad kanske det är viktigare att varje spenderad krona används på ett sätt som ger dig maximal glädje. Om du gärna jobbar en timme extra för att kunna betala årsavgiften till elbolaget så gör det. Om du blir lycklig av det så skall inte jag ta ifrån dig den glädjen men om du istället hade velat lägga de hundralapparna på ett par biobiljetter kanske det är dags att se över ditt elabonnemang.

Det absolut sista jag vill säga är att om det bästa du vet är att konsumera. Du älskar själva upplevelsen att handla prylar och inget gör dig lyckligare så är det viktigt att veta att ingen kan få allt och att man upplever en högre grad av lycka om man utsätter sig för det man upplever som lyckobringande, med mer återhållsamhet. Om man gör det man älskar till en vardag slutar snart det man älskar vara speciellt och den lycka man en gång kände finns inte längre kvar.