Operationspaus

Jag har haft handledsproblem ett bra tag och jag har nämnt det någon gång tidigare här på bloggen. Efter ett gäng undersökningar och remisser hit och dit har jag lyckats få en tid för operation. Denna operation kommer gå av stapeln om bara några veckor.

Initialt kommer det bara betyda att jag inte svarar på kommentarer. Jag förutspår nämligen att det kommer bli svårt och tröttsamt när jag inte kan använda min primärhand. Jag gissar att det kommer ta mig hela dagarna bara att klä mig och se till att jag får mat.

Men hav förtröstan för jag ligger ganska bra till. Jag har hävt ur mig en del idéer på sistone vilka finns som publicerbara inlägg men även de kommer ta slut. Skulle det hända kommer inläggen att sina och ni får klara er utan mig ett tag.

Läkarkåren verkar överens om att konvalescensen på den här typen av operation inte är längre än ett par, tre veckor. Nu råkar det vara så att jag är man och därför är min smärttröskel genetiskt låg så jag förutsätter att det kommer ta mig mycket längre tid att komma tillbaka till tangentbordet men om den samlade vetenskapen skulle ha rätt i detta fall kommer ni sannolikt ha mig tillbaka redan i början av januari.

Oavsett hur det förlöper vill jag med detta inlägg förvarna er alla om att anledningen till att jag inte svarar på era kommentarer är att jag för tillfället är handikappad och skulle det dröja mellan inläggen är det inte heller någon fara.

Varför räknar du inte barnsparandet som ett sparande?

Jag fick nyligen frågan

"Varför räknar du inte barnsparandet som ett sparande?"

Det var efter inlägget jag skrev om vad jag ser som sparande där jag i förbigående nämnde att jag inte räknar in barnsparande i min sparkvot.

Jag ser visst barnsparande som ett sparande men det tillhör inte min balansräkning utan mitt barns och därför anser inte jag att det skall ingå i min sparkvot.

Tack för frågan. Där är svaret. Borde jag sluta skriva nu?

Njaä... Låt mig försöka sväva ut en aning först.

Sparkvot

Konceptet sparkvot torde vara ett begrepp som egentligen är relativt poänglöst när det handlar om min sparkvot. På individnivå. Dvs den jag eller du räknar ut för att få fram ett mått på den egna förträffligheten.

Det kan vara värdefullt för den som vill veta hur lång tid det skulle ta att skaka fram ett kapital stort nog att leva på om man utgår från 4%-regeln men där borde värdet av begreppet upphöra.

Trots det är det ett begrepp som diskuteras livligt i den lilla ankdamm som utgörs av bloggande och Twittrande ekonominördar.

I min värld används sparkvot uteslutande när jag studerar nationalekonomi och när jag bloggar och för det senare bara när jag skriver mina månadssammanställningar. Jag använder kvoten för att beskriva för er hur duktig jag är på att spara och jag använder den för mig själv som ett sätt att jämföra över tid så att jag håller mig på vägen mot målet.

Den första anledningen torde vi vid blotta åsynen kunna avskriva som fullständigt avskyvärd eftersom det dels är ett förkastligt sätt att förhäva sig och dels är det fullständigt irrelevant eftersom jag är anonym, jag ger inga fakta på något vis och allt jag skriver kan vara ren lögn. Det är som om jag skulle få för mig att försöka få folk att tycka om mig genom att skriva att jag är snygg. På vilket sätt är det relevant och på vilket sätt kan jag ens tro att någon skulle tro mig eller påverkas av vad jag skriver? Och hur skulle det senare påverka mitt liv rent praktiskt när ingen vet vem jag är?

Om vi då antar att jag inte är så verklighetsfrånvänd att jag genuint tror att det påverkar dig som läsare att jag, en gång i månaden, skriver att jag sparat 50 % av mina nettoinkomster (utan att berätta hur höga dessa inkomster är eller berätta särdeles mycket mer om mina ekonomiska förutsättningar), vad skall jag då ha siffran till?

Jag har i över fyra års tid övervägt att bara skita i den delen av min månadsrapport (eller skita i månadsrapporten helt och hållet). Rapporten i sig är det dessutom ganska få av er som läser så den har egentligen ett ganska begränsat värde på bloggen men då var det just det...

Anledningen till att jag började skriva på Att Välja Lycka var för att jag skulle bli en bättre version av mig själv (det finns nog de som skulle hävda att det fortfarande krävs en hel del arbete). En mikroskopisk del av detta arbete är att jag noterar min sparkvot för mig själv.

Det blir med tiden ett historiskt dokument som visar min ekonomiska resa både för mig själv och den som är fiktivt intresserad. Det är ett sätt för mig att kontrollera att jag gör vad jag lovat mig själv att jag skall göra och det är en del i arbetet mot att skapa ekonomisk välmåga för mig och min familj.

Vad siffran betyder och står för i mitt fall... Det är fullständig oviktigt för alla utom för mig men en sak är tydligt och det är att jag inte inkluderar sparandet till min dotter i det värde jag rapporterar som min sparkvot varje månad.

Vad ser AvL som sparande? Amorteringar? Bufferten? Resesparandet?

Jag har haft en del diskussioner på Twitter med folk som inte håller med mig om vad som kan inkluderas i en sparkvot. Det är inte ämnet för dagens monolog.

Jag skrev nyligen att min sparkvot blir lidande för att vi amorterar extra mycket på vårt billån och aliaset Oerjan valde att kommentera

"...bara om du inte räknar amorteringar som sparande... ;)"

Jag är en av de privatekonomiskt nördigaste människorna jag vet om. Jag har oräkneliga Excelark med fler blad än jag vill erkänna där jag för statistik över det mesta som händer på det privatekonomiska planet i familjens liv.

I det primära arket där jag noterar allt jag behöver för att skriva här på bloggen har jag olika nivåer av sparande. Jag har en nivå där jag inkluderar allt långsiktigt sparande exklusive pensioner. En nivå som inkluderar amorteringar, en nivå som inkluderar buffert/sparande till eventuell konsumtion i närtid osv.

Jag har koll på de flesta kronorna i våra liv.

Det kan anses vara lite osunt men det gör mig lycklig så hustrun tillåter att vansinnet fortgår.

Låt mig försöka förklara. Det kommer inte vara en fullödig förklaring men den kan ge en liten inblick i det gytter som är den mentala labyrint herr AvL till vardags huserar.

Sparande och sparkvot

En normal månad får jag in pengar från lite olika håll. Det kan vara lön, bidrag, inkomster från företagande osv. Nu har vi varit oense om vad som skall räknas som inkomster också där jag skriver upp allt men på bloggen räknar jag exempelvis utdelningar och räntor som inkomster oavsett vilka företag det är som ger mig dem men jag räknar inte rabatter, cashback eller försäljningar på exv tradera som inkomster.

Men skit i den definitionen nu för det här skall handla om nästa steg.

+ Inkomster

- Utgifter

- Sparande

= Balans

De två nivåerna jag skulle vilja ägna några rader är utgifter och sparande.

Jag anser exempelvis att amorteringar av ett lån som är taget för att bekosta köpet av en tillgång vars värde är beständigt eller (sannolikt) ökande kan anses vara ett sparande.

Det innebär att när jag amorterar på min värdepappersbelåning anser jag att mitt egna kapital ökar och jag ser det som ett sparande. Lika så när jag amorterar på mitt bolån.

Givetvis kan man diskutera huruvida boendet är en investering eller inte och det finns artiklar här på bloggen där jag diskuterar det också men för nu kan vi kanske enas om att det är sannolikt att boendets värde i nominella termer kommer öka över en livstid och som minst behålla sitt värde inflationsjusterat givet att boendet är beläget på en plats som sannolikt kommer vara populärt även i framtiden.

Är vi överens?

Hur ser vi då amortering av andra lån?

Personligen har jag lite svårt att se amortering av konsumtionslån som sparande.

Det är förmodligen ganska irrationellt att tänka så givet att man tittar på privatekonomin som en balansräkning. Det spelar ju egentligen inte någon roll vad du har använt pengarna till. På något vis har skulden hamnat i balansräkningen och du måste ha någonting annat på tillgångssidan eller så får du göra kontinuerliga av- eller nedskrivningar av tillgångarnas värde.

Och där kan vi ha pudelns kärna.

Om vi inte hittar några tillgångar med ett värde är det goodwill som skall skrivas ned eller ett tillgångsvärde som avskrivs med tiden och förhoppningsvis betalar man av skulden i samma takt.

Det skulle kanske kunna innebära att en amortering av studielån skulle, om man verkligen anstränger sig, kunna ses som en ökning av det egna kapitalet dvs ett sparande eftersom man får förmoda att man har en immateriell tillgång av bestående värde i form av utbildningen men så långt går inte jag.

Om jag har köpt någonting som inte behåller eller ökar sitt värde så är det konsumtion. Varan eller tjänsten förbrukas. Helt eller delvis och används belåning för inköpet står man i slutändan med bara en skuld kvar. Ett mycket enkelt exempel är givetvis om du tar en resa på kreditkortet. När du är hemma igen har du minnena kvar men värdet är förbrukat och kvar är kreditkortsskulden.

Det innebär, i min värld, att jag inte inkluderar amortering av kreditkort, studielån eller konsumentkrediter av olika slag när jag räknar mitt sparande.

Jag räknar inte heller med sparande som är avsett för att täcka konsumtion om konsumtionen kan förväntas ske i närtid.

Filosofiskt kan man anse att allt sparande är uppskjuten konsumtion så då är antingen allt sparande till konsumtion eller inte men om vi inte väljer filosofispåret menar jag alltså att om vi vet att vi vill köpa en ny soffa nästa höst och sparar innan vi köper soffan räknar jag inte det sparandet i min sparkvot eftersom jag ser det som konsumtion. Pengarna är redan förbrukade på en soffa även om köpet inte har hänt ännu.

Är vi fortfarande överens? Hänger ni med?

Billånet då?

När vi köpte vår bil hade vi valet att betala kontant eller låna stora delar av köpeskillingen till en relativt fördelaktig ränta. Vi valde att låna pengarna för att på så vis ha ett så stort investeringsutrymme som möjligt. Vi valde så lång avbetalningstid som möjligt för att ha pengarna så länge som möjligt.

Än så länge har det varit ett sunt och rationellt ekonomiskt beslut. Vi har tjänat en hel del pengar på att låna pengarna.

Men

Den underliggande produkten är fortfarande en vara som minskar i värde och det är lite svårt att hålla isär de här olika dimensionerna i den mentala bokföringen.

På ett sätt skulle man kunna argumentera för att amortering av lånet minskar investeringsbart utrymme men samtidigt innebär amortering att man minskar skulden i en takt som sannolikt korrelerar bättre med värdeminskningen på bilen.

Det är således fråga om ekonomisk rationalitet kontra vad som kan ses som ett sparande.

Jag fortsätter anse att avbetalningen av billånet inkluderas i ovanstående resonemang. Familjens balansräkning ökar inte i takt med amorteringen eftersom värdeminskningen på tillgången sker i samma takt. Att vi nu amorterar extra skulle för all del kunna innebära att vi har ett restvärde i bilen efter att lånet är avbetalt vilket skulle göra att vid någon punkt kunde man argumentera för att amorteringen blir en ökning av det egna kapitalet men summorna skulle vara försumbara i det stora hela varför det är lättare att inte inkludera den aspekten i diskussionen.

Summering

När jag tänker på mitt sparande räknar jag dels alla pengar jag direkt investerar i tillgångar som förväntas generera framtida kassaflöde (men jag håller mitt företagande relativt separerat från det privatekonomiska planet).

Det innebär att alla inkomster som används för att köpa värdepapper av olika slag eller diverse sparprodukter eller reala, kassaflödesgenererande tillgångar, räknas som sparande.

Utöver det inkluderar jag, i mitt sparande, amorteringar av lån där den underliggande tillgången, med relativt hög sannolikhet kan förväntas inbringa ett bibehållet eller ökande värde vid en framtida försäljning.

I praktiken.

Jag får lön.

Jag köper fonder och aktier vilket jag ser som sparande.
Jag betalar av bolånet vilket jag ser som sparande.
Jag betalar av billånet, betalar avgift och ränta för boendet, sparar åt dottern och jag sätter in en slant på ett konto där pengarna i framtiden skall gå till en resa för familjen och allt detta ser jag som konsumtion och skilt från sparandet.

Låt kritiken strömma in

Korean Fried Chicken för 15 kr/port

Jag har en blind fläck i min kulinariska repertoar. Jag jobbade 10 år som kock men det var väldigt sällan jag lagade någonting som alls kunde anses ha anknytning till Asien. Ibland lagade man någon Thaigryta och det hände att man skakade ihop någonting som vagt påminde om Indisk mat men det var väl egentligen allt.

Jag har således inte något av de asiatiska köken som grundpelare i min interna kokbok men jag tycker att det är väldigt gott.

För några veckor sedan bestämde jag mig för att testa någonting nytt så jag bildgooglade "sticky chicken" och klickade på en bild jag tyckte såg fin ut.

Receptet hittar du här.

Jag lyckades inte skrolla tillräckligt långt för att hitta ingredienslistan utan trodde att jag hade hittat ett s.k. kockrecept dvs ett recept där mängderna inte finns med utan man får en samling ingredienser och en enklare beskrivning. Jag kände att jag behövde mer så klickade fram ett recept till.

Receptet hittar du här.

Börjar det vattnas i munnen ännu?

Jag valde att inte fritera kycklingen utan bara steka bitarna. Såsen blandade jag ihop och tog då

1dl ketchup
2 tsk chilipasta
3 msk honung
2 msk mörk soja
3 msk mörkt rörsocker
2 msk sesamolja
1 stor klyfta pressad vitlök
1 msk riven ingefära
1 msk vinäger

När kycklingen var nästan klar hällde jag på såsen och lät det koka ned lite tills det blev lite "kladdigare".

Visst blev det ganska okej?

Servera med ris.

En lärdom jag tog med mig var att inte snåla med såsen och inte låta den koka ned för mycket. En annan lärdom var att löken och sesamfröna faktiskt tillför någonting så var inte rädd att frikostigt strössla. Det är inte bara för utseendet.

Det kostar ungefär 15 kr per portion och tar kanske 20 minuter att laga.

Jämför det med att beställa och hämta på den lokala krogen för 129 kr/portion. Det tar minst lika lång tid innan man får mat även om man inkluderar tiden det tog att handla (om man slår ut det på alla måltider du köpte när du storhandlade) och man sparar 114 kr/portion exkl bensin.

Jag är himla nöjd att jag hittade det här receptet. Inte bara för att jag sparar 250 kr varje gång vi äter det här utan också för att det är skitgott, snabbt och enkelt och jag har ytterligare en maträtt i min interna kokbok att ta fram när jag vill lyxa till det lite med asiatisk snabbmat.

Har du några tips på asiatiska rätter?

Spara till konsumtion eller buffertspara?

Sedan jag och hustrun bestämde oss för den nuvarande ekonomiska livsstrategin har det inte funnits några egentliga behov att spara separat till konsumtion. Vår konsumtion har varit ganska låg och vårt sparande högt.

Om vi bestämt oss för att ta en sommarsemester har vi gjort det, plockat av bufferten och låtit vårt långsiktiga sparande allokeras om till bufferten i någon månad eller två efter resebeslutet. Det är dessutom ganska sällan vi får för oss att vara spontana så vi kan i regel göra ganska mycket av det vi önskar bara genom att minska sparandet ett tag men på senare tid har detta förändrats.

Det har inte förändrats för att vi har mindre pengar utan för att jag har insett att mitt kynne inte riktigt tillåter att vi spenderar pengar. Jag kan vrida sönder ett konsumtionsbeslut genom att spendera oändligt med tid på prisjämförelser, läsa specifikationer, försöka hitta begagnade prylar osv. Det kan vara bra ibland och till en viss gräns men jag har inte förmågan att välja bort den egenskapen hos mig själv och därför har vi gjort om hur vi hanterar pengar.

Istället för att dra av bufferten när vi behöver köpa någonting större så sparar vi varje månad en slant på ett konto avsett för just konsumtion.

Skillnaden?

Buffertkontot har jag koll på. Jag vet hur mycket pengar som finns där och jag har koll på alla ekonomiska flöden.

Konsumtionskontot står i hustruns namn, på en bank jag inte har naturlig kontakt med och vid ett köpbeslut kan det mycket väl vara så att jag inte är involverad mer än möjligtvis att jag får frågan om jag också tycker att det vore trevligt med ett par nya hyllor (jag får givetvis också bygga ihop dem, skruva fast dem i väggen och inreda dem men jag behöver inte se vad de kostade).

Det innebär att pengarna jag skickar över till konsumtionskontot är förbrukade pengar i min mentala bokföring. 

Det underlättar oerhört.

Helt plötsligt påverkar det mig mycket mindre om min fagra hustru vill ha en ny vardagsrumsmatta eller om vi skulle vilja åka till en kanarieholme runt jul för pengarna är redan spenderade.

Detta gör givetvis inte att vi slösar och strösslar pengar runt oss i tid och otid men konfliktsituationerna minskar drastisk och då är vi inte ett par som normalt ägnar oss åt att vara osams men varför inte bygga bort där det skaver om man har möjlighet.

Det är också anledningen till att vi nu amorterar betydligt mer än jag känner ett behov av. Jag och min hustru har lite olika behov av buffert, trygghet och säkerhet. Jag kan belåna mig och köra fullinvesterad men jag vill gärna försäkra allt jag äger och har. Hustrun vill helst inte ha några lån och hon vill gärna ha en rejäl slant på ett tryggt buffertkonto men om bilen står oförsäkrad spelar inte så himla stor roll för då har vi råd att täcka den eventuella förlusten.

Det är bara olika filosofier och vi brukar kunna enas om en kompromiss och just nu amorterar vi och sparar undan pengar på ett konsumtionskonto (vilket i realiteten ökar vår buffert).

På det hela taget spelar detta ingen som helst roll för dig som läsare annat än det kanske kan ge någon med ett lika åtdraget anus som jag en möjlighet att lätta lite på spärrarna och våga erbjuda folk i sin närhet lite spelrum.

Skillnaden mellan buffertkonto och konsumtionssparande är rent praktiskt hårfin i familjen AvLs liv men i det mentala kaos som är herr AvLs världsbild är det väsensskilt och beslutet att spara annorlunda är onekligen ett sätt Att Välja Lycka.

Hur länge håller ett par spinningskor?

För ungefär tolv år sedan köpte jag mina första spinningskor. Spinningskor är cykelskor för inomhusbruk och skorna har en liten metallkloss på undersidan så att man kan häkta fast skorna i pedalerna utan remmar. Sulorna är hårda och allt detta innebär att man kan använda mer kraft när man cyklar och men får dessutom ett bättre stöd i trampandet vilket gör att skaderisken minskar lite.

Jag köpte de billigaste skorna jag kunde hitta, dels för att jag vid det tillfället inte var särdeles välbeställd och dels för att jag inte alls var säker på att jag skulle hålla fast vid spinningen särdeles länge. Det var nämligen precis i början av min spinningkarriär. Då jag först upptäckte att jag gillade den träningsformen.

Ett par år senare utbildade jag mig till spinningledare och i ungefär ett decennium ledde jag regelbundet spinningpass i Friskis och Svettis regi. Jag slutade då dottern kom men jag har sakta men säkert börjat spinna igen även om jag inte leder i dagsläget.

Skorna då?

Bild: Herr AvL. Kanske inte de snyggaste skorna men funktionella

Jag har kvar samma skor som jag köpte den där dagen för tolv år sedan.

Jag har bytt innersulan några gånger men utöver det fungerar de finfint. Jag har inte ens behövt byta den där metallklossen under skon.

De har hållit makalöst bra för det är inte brist på nyttjande eller ett osedvanligt omhändertagande. De kostade en dryg tusenlapp och jag har uppskattningsvis cyklat 2000 timmar i skorna (det kan vara lite lågt räknat men bättre det). Det betyder att jag spenderat ungefär 50 öre i material per timme av utövande av denna hobby.

Skall man räkna netto är det inte helt sant eftersom jag fick en liten slant för varje pass jag ledde utöver att jag fick kläder (exklusive skor) och träningskortet. Jag har således faktiskt både tjänat och sparat pengar på denna hobby vilket är ganska få förunnat.

Oavsett måste jag vidhålla att dessa skor har tjänat mig väl. Det krävs för all del ingen dämpning eller massa annan teknik som kan slitas och gå sönder så att jämföra dem med exv ett par löparskor som håller i 100-200 mil är kanske inte helt rättvist men priset på skosorterna är jämförbara och löparskorna slet jag ut ett till två par om året när jag tränade som mest vilket gav ungefär samma användningsfrekvens som spinningskorna fick.

Löpningen har kostat mig väldigt mycket mer än spinningen och det är ändå en av de billigare sysselsättningar man kan ägna sig åt.

Spinnar du?

Göra egen glass?

Det händer; inte särdeles ofta men det händer att jag gör egen glass. Jag har ingen glassmaskin för det har jag aldrig tyckt varit aktuellt. Jag skulle använda den så sällan att det verkligen inte finns ett värde i att förvara den men jag har gott om vänner som inte hyser sådana fördomar mot attt förvara onödiga prylar så ibland lånar jag en.

Man behöver inte en glassmaskin, ens om man gör glass. Det går alldeles utmärkt att göra en sats glass, ställa in den i frysen och röra om med jämna mellanrum. Eller fixa en massa is och två metallbunkar. En metallbunke att ha isen i och en att ha glassmeten i. Ställ smetbunken i isbunken och rör om. Ta-da. Glassmaskin.

Men men... Att göra glass. Det är inge svårt.

Jag är ganska säker på att man kan hitta tusentals recept. Det ena krångligare än det andra. Jag har sett recept med och utan gelatin, med och utan glukossirap, med och utan mjölk, hela ägg eller bara äggula osv.

Givetvis kan man krångla till det hur mycket som helst men en enkel grund är

1 dl Mjölk
1 dl Grädde
1 äggula
1/2 dl socker
Smaksättning

Problemet med ovanstående är att det är lite för lite för att man skall kunna vispa ägg och socker på ett bra sätt så gör minst dubbel sats.

Receptet blir en ganska "nyttig" glass och det tycker jag är ganska tråkigt så jag brukar ha mer grädde och mindre mjölk och jag är inte helt främmande att söta mer men kanske med lite brynt socker eller honung.

Det du behöver göra är att vispa grädden i en bunke och vispa ägg och socker i en annan. Rör ner mjölken i äggsmeten och vänd ned grädden när mjölken är utblandad. Smaksätt med vanilj eller choklad eller någonting annat roligt.

Viktigt att tänka på. Gör man på det viset får man den enklaste tänkbara glassen men då kommer man också äta rå äggula. Det kan vara oangenämt och det kan, om man köper fel ägg, vara farligt.

Vill man engagera sig aningen mer blandar du mjölken och grädden med exv vanilj. Värmer tills det nästan kokar och under tiden vispar du ägg och socker fluffigt sedan häller du på gräddmjölken på äggen och skickar tillbaka smeten i kastrullen.

Nu kommer det knepiga för du skall nämligen sjuda smeten i ett par minuter (tänk 4-5 minuter) och smeten skall helst inte gå över 85 grader. Har du en termometer är det bra. Smeten får inte koka för då får du äggröra.

När du är klar kyler du alltihop och vips har du en ganska avancerad och mycket god glassbas att smaksätta med jordgubbar, hackad choklad, blåbär eller varför inte punsch?

Ekonomi

Grundreceptet kostar ca 22 kr/liter exkl smaksättning. Köper du en vaniljstång idag får du betala mellan 40-60 kr/st vilket är absurt men så är det och jag skulle nog inte göra mer än två liter glass per vaniljstång och då är du uppe i en femtiolapp per liter glass.

En bättre vaniljglass får du för runt 30 kr/liter men då är det mycket mindre vanilj i.

Smaksätter man glassen lite mer exotiskt blir det inte fasligt mycket dyrare och det är väl då det blir skillnad. En liter Ben & Jerrys eller Häagen-Dazs går lös på allt mellan en hundring och hundrasjuttio kr litern i en välsorterad Willysbutik och om du byter mjölk mot grädde, knäcker i någon extra äggula, kryddar med en hel vaniljstång per liter, några minimarshmallows och en rejäl hög hackad, fin choklad kommer du fortfarande inte upp i de summorna. Ringla över lite hemmagjord chokladsås som du gjorde för ett par kronor och du kommer vara i himmelriket för ungefär hälften så mycket pengar som det skulle kosta att köpa det färdigt.

Men den stora vinsten är så klart att du får det precis som du vill ha det och kan imponera på gästerna med egen, hemmagjord, ekologisk glass.

Enda gången jag gör glass är när jag vill ha någonting som inte finns. Det är ganska sällsynt med whiskyglass. Eller en citronglass som är så syrlig att grädden skär sig. Eller varför inte morot/lakritsglass?

Gör du glass?