Minska på kemikalierna

Jag kom att tänka på en fika jag var på för ett gäng år sedan. Jag var hemma hos en väninna som behövde tvätta men vi ville ju ses, ta en kaffe och snacka lite så vi träffades hos henne så kunde hon sköta tvätten samtidigt.

Jag var med en vända i tvättstugan och kunde då bevittna att hon inte mätte när hon hällde i tvättmedel och sköljmedel utan gick på känn. Hennes känsla såg ut att vara ungefär 1,5 dl tvättmedel (kanske mer, tvättmedelsfacket är ju oftast ganska väl tilltaget men en rejäl hög blev det) och sköljmedel hällde hon på till maxstrecket.

Jag har senare sett liknande beteende flera gånger och jag förundras varje gång. Inte nödvändigtvis av ekonomiska skäl även om det nog är det mest framträdande i min reflektion men även de som verkligen inte bryr sig om sin ekonomi borde fundera på miljön och sin egen hälsa.

Jag har en annan väninna som häromdagen ondgjorde sig över folk som överdoserade sköljmedel i gemensamma tvättstugor för hon är doftkänslig och tydligen stinker hennes tvätt sköljmedel eftersom det finns kvar så mycket i maskinen efter att andra har tvättat.

Inför det här inlägget roade jag mig med att mäta ungefär vad som får plats i vår tvättmaskin och kunde konstatera att det får plats nästan en halvliter pulvertvättmedel och två dl sköljmedel om man skulle vilja.

Jag roade mig också med att lite extra noga lista ut vad jag rekommenderas använda givet det tvättmedel och sköljmedel jag använder. Vi har en maskin som rymmer 3-5 kg och i Göteborg har vi mjukt vatten. Det gör gällande att jag borde peta i 40 ml tvättmedel och 17 ml sköljmedel i maskinen per tvätt. De gemensamma maskinerna brukar vara större och då skall man ha i en gnutta mer av varje.

Nu är jag inte särdeles noga med det här egentligen. Jag listade ut för ganska många år sedan att ett halvdecilitersmått som man inte fyller till bristningsgränsen är lagom för tvättmedel och det brukar vara ungefär en halv kork sköljmedel som är lagom. Det sköljmedel jag hade i skåpet idag har en kapsyl som rymmer 40 ml så om jag klarar av att pricka hälften kommer jag ändå hälla i 17 % med medel än jag behöver men jag orkar faktiskt inte bry mig. Vad jag däremot har fått lära mig är att prylar man skall stryka skall inte ha sköljmedel i och lika så jeans m.m. så det är långt från alla maskiner tvätt som vidhäftas med sköljmedel i vårt hushåll.

I min extrema nördighet konstaterar jag att varje tvätt går på ungefär 85 öre i kemikaliekostnad och jag tror att vi i dagsläget tvättar 2-3 maskiner i veckan i genomsnitt vilket kan vara mer eller mindre än genomsnittet, det vet jag inte.Vad jag däremot vet är att vi lägger ungefär 110 kr/år för att tvätta exklusive el och maskinförslitning.

Vi använder alltid miljömärkta, skonsamma och doftfria kemikalier för vi har fått för oss att det är bättre för vår dotter även om det sannolikt vore bäst att skippa kemikalierna helt. Om man istället väljer ett populärare märke än det vi använder får man för liknande förbrukning betala ungefär 250 kr för att tvätta vilket fortfarande inte är hela världen. Det är 2 kr per tvätt och det kan man väl leva med.

Om man tvättar som min väninna gjorde betalar man istället ungefär 14 kr/tvätt och som extra bonus kommer det vara kvar massor av tvättmedel och sköljmedel i kläderna vilket som minst kan se ut som fläckar och med lite otur ger det skav eller utslag. Man kommer dessutom lukta som ett franskt horhus vilket givetvis är en extra krydda i tillvaron man kan njuta av när man helt i onödan förstör både miljön och ekonomin.

För de där 14 kr/tvätt skulle för oss innebära 1820 kr/år. Nu vet jag också att den här kvinnan inte hade barn då vilket förmodligen tar ned tvättmängden en del och hon var dessutom singel men i gengäld tvättade hon allt hon hade burit en enda gång och hon tvättade de flesta färger för sig vilket innebar att hon med enkelhet kunde köra 6-8 maskiner per gång hon hade tvättstugan och vad jag minns tvättade hon ungefär en gång i veckan så det är inte helt osannolikt att hon förbrukade ungefär 4000 kr på tvättkemikalier om året.

Tillåt mig att sluta räkneövningarna där och istället bara avsluta med att konstatera att jag tycker att det låter vansinnigt att spendera vad som skulle vara matpengar i ett kvartal - för att tvätta kläder som inte behöver tvättas.

Bildkälla: freeimages.com

Elda för kråkorna eller spara en miljon

Att elda för kråkorna är ett ganska vanligt talesätt som ungefär innebär att det är fånigt att bränna energi och pengar på att värma upp i onödan. Typiskt används det om man inte stänger dörren efter sig och därigenom släpper ut massor av värme ur huset.

Bild: Pixabay.com

Jag har till och från diskussioner med människor om energi och konsumtion och några saker tycker jag är märkliga. Ett av exemplen är ljus. Oavsett om jag pratar med miljömedvetna människor eller ekonomimedvetna människor verkar det vara viktigt att ett hem är ljust och välkomnande och jag kan väl tycka att det är trevligt att det är ljust och trevligt när jag är på plats men många verkar tycka att det också är viktigt att det lyser lite i rum man inte är i eller att det lyser i vissa fönster när man inte är hemma för att grannarna skall tycka att det ser hemtrevligt ut.

Det är ett tankesätt jag inte kan förstå. Om anledningen varit för att avskräcka inbrottstjuvar hade det varit en sak och det finns ju de som hävdar att ljus avskräcker buset. Men att ha tänt för att grannarna skall tycka om utsikten det är fånigt. Om man kombinerar det med att en 40 watts lampa har möjligheten att ge ett varmare ljus än en lågenergilampa har då borde man slå huvudet mot spiken hårdare och skona oss andra.

Men för att inte kasta allt för mycket glas i stenhusen tänkte jag köra med ett litet räkneexempel och sedan avsluta. Exemplet är taget ur verkligheten, ett normalstort hus där det kontinuerligt brinner 6-8 fönsterlampor från mörkrets inbrott till gryning och wattstyrkan är mellan 25 och 40. Hade man istället valt lågenergilampor om mellan 5-7 watt kan man anta att man kunde sparat en gnutta på miljön och kanske också några enstaka kronor.

Jag använde genomsnittet 6 watt på lågenergialternativen och 32 watt på de vanliga glödlamporna och räknar på 7 lampor som brinner i genomsnitt 9 timmar per dygn året om och konstaterar snabbt att varje timme skulle spara 182 watt. Man kan spara 598 kW och då gör jag en kvick jämförelse på Compricer och får fram att en kilowattimme kostar mig ca 65 öre men det ser ut som om de flesta avtalen innebär att det kostar runt 85 öre per kilowattimme och nätavgiften brukar väl landa på någonting liknande om jag inte är helt ute och cyklar så låt oss anta att inklusive allt kostar varje kilowattimme 1,50 kr.

Spara 1 miljon

Det skulle innebära en besparing om 897 kr per år. Det är inte massivt med pengar och jag har ingen aning om vad det innebär för miljön att spara 600 kW el men antag att man under sitt 45 år vuxna liv mellan 18-65 år sparar 897 kr/år till 11 % avkastning istället kommer man att gå i pension med en extra miljon i portföljen (983,263 kr utan hänsyn tagen till skatt).

En miljon kostar det alltså att hålla ljuset tänt för grannarna. Det finns säkert de som älskar sina grannar men jag bor i ett flerfamiljshus i ett område fullt av flerfamiljshus och jag känner inte särdeles många av mina grannar nog för att veta vad de heter i förnamn så jag väljer att behålla den där miljonen för mig själv.

Hur gör du?



Bildkälla: pixabay.com