För ett tag sedan skrev jag om portföljens utdelningshöjningar per 2016. Nu är en stor del av portföljens utdelningar satt för 2017 och man skulle kunna kika på hur det ser ut för 2017 om man bortser från det fåtalet bolag som ännu inte är klara.
I förra utvärderingen var jag tvungen att göra beräkningarna baserade på portföljsammansättningen den siste december 2016 och för att göra jämförelsen rättvis hade det ju varit lämpligt att använda samma siffror varför det är vad jag gör.
När man tittar på nedanstående tabell kan man vara medveten om att de gröna fälten är de bolag jag helt uteslutit eftersom det är näst intill omöjligt att spekulera i dessa bolags utdelningar men vid sidan av det har jag spekulerat i att Realty Income Corp höjer utdelningen lika mycket som förra året och lika så Disney. Med Omega Healthcare Investor har jag förutsatt att de höjer minst en cent per kvartal och det är vad som står i tabellen men jag hoppas givetvis att de höjer mer precis som de gjorde förra året.
Det har tillkommit ett par bolag men det som är mest genomträngande är att av de 10 bolag med störst portföljandel är det 4 bolag som höjer mindre i år än förra året och 4 bolag som inte är klara eller som inte höjer alls. De 10 största bolagen står för 57,13 % av portföljen så det gör ganska stor skillnad hur dessa bolag delar ut.
Nu är det så klart mysigt att portföljbolagen ökar sina utdelningar med 4,52 % i genomsnitt och det finns uppskattningsvis en halv procent kvar i utdelningshöjningar i portföljen baserat på mina gissningar.
Tänk vad underbart. 4,5 % i löneförhöjning för att inte göra någonting. Med en inflation på 1,4 % just nu ger den här höjningen gott om marginal och förstärker min köpkraft rejält.
Utdelningshöjare vs. Preffar
Sist uttrycktes önskemål i kommentarsfältet om bolagens enskilda påverkan på portföljen för att se hur stor inverkan det har att bolag inte höjer utdelningen. Jag bestämde mig för att göra jämförelsen på en aggregerad nivå istället för bolagsspecifikt men förhoppningsvis är det tillräckligt.
Låt oss börja med lite siffror.
Min aktieportfölj har en direktavkastning (DA) på 5,97 % i dagsläget. Om jag exkluderat preferensaktierna skulle jag ha en DA på 3,57 %. Det är fortfarande en riktigt hygglig DA. Om vi slutligen exkluderar bolagen som inte höjer sin utdelning just nu exv H&M, Atea, MQ m.fl. så blir direktavkastningen 2,93 %.
När det kommer till portföljens tillväxttakt är det så att hela portföljen enligt ovan växer utdelningen med 4,52 % medan portföljen utan preffar växer utdelningen med 8,81 % och utan övriga nollhöjare ökar utdelningen med hela 10 % om året givet dagens värden.
Som ni ser spelar högutdelarna ganska stor roll men hur stor roll spelar det att bolagen ökar utdelningarna?
Jag har räknat på portföljens storlek multiplicerat med direktavkastningen i de tre olika exemplen ovan för att få fram en bassumma för vad utdelningarna skulle varit om jag bara investerat i den portföljkonstellationen. Därefter har jag matat in tillväxtsiffrorna och utdelningen i Stefan Thelenius kalkylator.
Resultat
Det tog 13 år för portföljerna utan bolag som inte höjer utdelningen att gå om den portfölj vilken innehåller preferensaktier. Efter det är det jämnt skägg ganska länge men den portfölj som inte innehåller några nollhöjare går om den portfölj där jag bara tagit bort preffarna efter närmare 18 år.
Efter de ovanstående tidsperioderna går det ganska fort för de kvarvarande portföljerna att dra ifrån och det här är givetvis någonting man skall vara medveten om. En annan del i ekvationen är att om man ser på riktigt lång sparhorisont bör totalavkastningen för portföljen uppgå till direktavkastningen plus utdelningshöjningarna vilket, givet dagens förutsättningar ger att portföljen med preffar har en förväntad årlig avkastning på 10,49 %. Portföljen utan preffar förväntas avkasta 12,38 % och den sista portföljen förväntas avkasta 12,97 %. Det kan synas lite men 2,5 % gör stor rkillnad över en livstid.
Summering
Där har du det. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Man skall inte använda preferensaktier i sin portfölj för det kommer man förlora på i längden. Eller?
Jag ser preferensaktierna som en hybrid mellan aktier och ränteinstrument där risken är avsevärt högre än obligationer men aningen lägre än aktier vilket innebär att det här tillgångsslaget utgör ett komplement i min portfölj.
Jag har också en rejäl portion preferensaktier i portföljen för jag räknar med att ha kortare tid än 13 år innan jag börjar använda utdelningarna. Givetvis hade jag då kunnat växla om till preferensaktier men i kombination till diversifieringsmöjligheterna så bidrar preffarna med det jag vill att de skall göra. Min plan är istället att ha preferensaktier som en kudde i botten av portföljen. Den kudden skall förse mig med ett relativt säkert och framförallt jämnt kassaflöde och ju längre jag kommer i min investeringsbana kommer en större och större portion av portföljen dediceras till tillväxt.
Det kommer förhoppningsvis innebära att tillväxttakten i portföljen kommer öka med tiden samtidigt som jag i dagsläget har en god organisk tillväxttakt och en rejäl tillväxttakt baserat på mitt tillförda kapital.
Sist men inte minst vill jag bara påstå att om jag på sikt lyckas få över 10 % avkastning på portföljen kommer jag jubla hela vägen till banken oavsett om jag genom min strategi går miste om någon eller några potentiella procent i avkastning. Med den här strategin sover jag väldigt gott om natten och varje månad tickar det in en större summa pengar än jämförbar månad året innan. Med den här strategin ser jag målsnöret närma sig med stormsteg och för mig är målet och resan i kombination en riktigt häftig upplevelse.
Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka
Direktavkastning på 5,97 % är inte dåligt. Snyggt jobbat!
SvaraRaderaDet är ett ganska trevligt kassaflöde :-)
RaderaHåller med Aktiepappa - 5,97% är riktigt bra. Själv snittade jag runt 4,25% senast jag räknade efter men är ganska defensiv också.
SvaraRaderaResonerar ungefär som dig om preffar. Att det tar 13 år att komma ifatt stamaktier tycker jag talar till deras fördel. På 13 år hinner du sannolikt bli ekonomiskt oberoende, eller åtminstone mångmiljonär. För egen del ser jag det som att jag vill växla upp avkastningen på kort sikt med hjälp av preffar och precis som dig återinvesterar jag i regel vinsten i stabilare aktier för att på längre sikt växla ned risk och utdelning. När man har en miljon är preffar jättebra för att nå den andra. När man har tre miljoner är preffar inte lika viktiga utan då är det viktigare att behålla kapitalet långsiktigt så att det sköter sig själv med JNJ och liknande. Så resonerar i alla fall jag.
Du och jag tänker väldigt lika där. Jag har till och med skrivit om det flera gånger tidigare och du beskriver det nästan ordagrant :-)
Radera