fredag 2 december 2016

Slänga och köpa nytt?

Fundamentalanalysbloggen gick igenom skillnaden mellan slösaktighet och sparsamhet igår och jag kan bara hålla med om att när man väl handlar kan det vara värt att köpa kvalitet men jag vill också påstå att det handlar om vad det är man köper.

Bild: Biltema.se

Jag reflekterar ibland över mitt val av hårtrimmer. Denna mackapär används för att trimma till någon halvmilimeter på huvudet och dessutom ansar jag ansiktsbehåringen med den. Den första jag köpte själv på slutet av 90-talet var ett monster som skulle klara alt och den var av bästa tysk kvalitet. Den höll i 5-6 år och gjorde jobbet bra, hade inte massor av onödiga funktioner men den gick väl på någon hundring eller två över tusenlappen på den tiden.

Den jag har nu är den billigaste jag kunde hitta, inköpt för några år sedan för 199 kr på Biltema. Den är nu inne på sitt andra eller tredje år. Fungerar finfint utan att rycka i hårstråna eller bli slö och laddningen håller länge.

Detta innebär således att eftersom jag skall ha trimmerns mest basala funktioner behöver jag bara de enklaste prylarna men givetvis kan man betala mer för "kvalitet" och bara de mest basala funktioner. Den första jag hade var inte någon frisörtrimmer men betänk nu att jag nyttjar min trimmer 1-2 ggr per vecka och inte ett par timmar varje dag. Förslitningen kommer främst på batteriet snarare än de mekaniska delarna vilket betyder att så länge jag inte kör en sladdriven kommer livstiden ändå vara begränsad.

Min poäng här är således inte motsatt till den på bloggen ovan utan nyanserar resonemanget baserat på mina erfarenheter. När det kommer till kapitalvaror med lång hållbarhet, exv möbler eller varför inte handverktyg så kan det vara värt att öppna den stora plånboken för extra komfort, trivsel, hållbarhet, nytta. För produkter och tjänster där skillnaderna inte är så stora kanske det är värt att spara på slantarna och hantera ekonomin annorlunda.

Jag kan köpa fem-sex av mina Biltematrimmrar för samma peng som den tyska jag köpte först och jag kan nästan garantera att dessa fem-sex kommer ge mig längre brukstid än den senare. Det som skulle kunna väga över för den tyska kvaliteten skulle kunna vara miljö- och hållbarhet men med tanke på att jag räknar med att den jag i dagsläget har skall hålla ett par år till som minst så tror jag verkligen inte det spelar så stor roll.

Ett litet inlägg i "debatten".

Bildkälla: biltema.se

5 kommentarer:

  1. Hmm.. inspirerad av Sparo Micke köpte jag en billig hårtrimmer på Jula för 99 kr. Gav den stolt till frun så hon kunde trimma ned min Bobby Ewing frisyr. Två drag och jag skrek.... mitt hår fastnade vid varje försök! Tydligen så trimmar dom billigare (vissa i alla fall) saktare än dom dyrare. Därav att mitt hår fastnade. Har man redan kort hår så kanske det inte är ett problem!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har köpt både från Clas Ohlson och Teknikmagasinet för ca 400 kr styck och kan konstatera att det bästa köpet jag sedan gjorde var en trimmer från Moser, nämligen Moser Li+Pro. 1800 kr kostade den men jösses vilken skillnad i kvalitet. De andra gamla hårtrimrarna blev slöa, batteriet försämrades (så att man inte visste om man skulle hinna klart med hela huvudet) och jösses vad de vibrerade och lät. När jag väl testade min nyköpta Moser blev jag glatt överraskad över hur tyst den går, inga vibrationer och batteriet håller hur många trimningar som helst.

      I min bok är valet solklart, en Moser är värd sina pengar många gånger om!

      Radera
    2. De absolut billigaste får man vara lite försiktiga med men de brukar funka så länge man lär sig knepen.

      Till investerardagbok kan jag bara säga grattis med köpet. Det enda som spelar någon roll är väl att du är nöjd. Jag har personligen inte upplevt de bekymren du har när det kommer till billiga trimmrar men det kan ju ha att göra med min kravspecifikation jämfört med din. Dock är min nuvarande trimmer varken slö eller långsam och batteriet höll i de ungefär tre veckor som jag hade tappat bort laddaren på vilket motsvarar 6-7 klippningar och ett par mustaschfrisseringar och det tycker jag är fullt acceptabelt.

      Radera
  2. Billigast är att låta skägget växa ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var med i en panoramavy över Hagas skäggiga hippsterfikare för några år sedan i "På-spåret" men hustrun börjar klaga när det är längre än ett par centimeter så jag skulle säga att det du föreslår inte är för mig :-)

      Radera