Portföljavkastning 2015-2022

Varje år stresstestar jag min börshobby för att se så att den inte kostar mer än den smakar. Syftet är att se till att mitt rotande i familjens ekonomi inte kostar oss för mycket pengar i relation till vad en passiv avkastning skulle ge.

Det har gått ganska bra sedan vi helt la om strategi och sparande 2015 och nu har vi lagt ytterligare ett år till handlingarna.

Det jämförelseindex jag valt kallar jag AvL-Index (förklaras utförligt om du följer länken) består i korthet av 50 % globalt index, 40 % svenskt index och 10 % obligationer. En klassisk 90/10 portfölj och en jag försöker efterlikna i min förvaltning.

Förra året konstaterade jag att det hade varit bättre (med ett par procent) om vi hade valt att investera alla pengar i en svensk indexfond.

Visst är det enkelt att vara efterklok men tittar man på dagens stillbild ser man att OMXSGI under ovanstående period ökat med 116,11 % vilket gör att portföljen är tillbaka på topp igen.

Man brukar säga att 6-8 % avkastning är bra. Jag vill påstå att man behöver lägga till inflationen i det men under min livstid ligger genomsnittlig årsinflation på 2 % vilket skulle innebära att en nominell avkastning på 8-10 % är toppen och räknar man in 10 % ränta i kalkylen blir det ännu lite lägre avkastning att förvänta sig.

Nu är för all del 8 år inte 40 år men det börjar ändå bli tillräckligt många år för att kunna börja skaffa sig en uppfattning om hur det går.

Man kan se att det svänger ganska duktigt men man kan också se att det svänger mindre i portföljen än på marknaden. 6 av 8 år har portföljen slagit index och de gångerna den underpresterat har det varit ganska försiktigt. 

Jag tycker också att det är värt att notera att det här är första negativa året.

Nog med att klappa egot. Detta ger bara en indikation. Det viktiga är att se att det rimligtvis borde vara okej att fortsätta leka ett år till och att vi under alla rimliga omständigheter borde vara klara med vårt portföljbyggande om något decennium som senast.

Snö

Säga vad man vill om det där kalla, blöta vi kallar snö men en sak är säkert och det är att världen blir ljusare när det ligger ett vitt täcke över den.

När vi fortfarande bodde i Göteborg var det sällan det var tillräckligt med snö för att vara vitt. Dels gör havet att det oftast är några grader varmare där än inåt landet men också så blir allt grått och slaskigt av alla bilar, all spillvärme och all annan smuts.

Här blir det generellt vitare även om vi bara flyttat några mil.

Foto Herr AvL: Vy från kontorsfönstret

Herr AvL inledde året starkt med en rejäl förkylning men det gav mig lite tid att maila kunder, rensa bort slask i portföljen och stanna upp och njuta av en annars mörk och trist årstid.

Det är nog svårt att se på bilden men träden är fläckade av färg eftersom det sitter rödhake, talgoxe, blåmes och till och med bergfink där.

När den här jädra febern har lagt sig tänker jag försöka ta en kort promenad ned mot sjön och längre in i det naturreservat som gränsar vår tomt. Sjön ligger öppen och spegelblank och det är en oerhört vacker scen att njuta av medan man promenerar förbi.

Hur har du inlett året?

Sammanfattning 2022

2022 läggs till handlingarna. Det har varit ytterligare ett år fullt av känslomässiga berg- och dalbanefärder.

På det personliga planet har herr AvL upplevt astman från h%&vetet där jag under året gick från en ganska låg dos kortisoninhallationer till någonting som kan anses maxdos. Detta kombineras med allergimedicinering och tillfälliga doser av extra kortison i tablettform och ytterligare läkemedel för att jag alls skall kunna andas. Förkylningar gör det extra knepigt...

Jag lyckades ju också införskaffa mig ett förlamande diskbråck och en psykisk ohälsa i kombination med stressymptom relaterade till både jobb och privatliv.

Ett hälsomässigt skitår rent ut sagt men det är väl egentligen inga nyheter.

Men 2023 skall bli bättre.

Familjen AvL har också haft det ganska omtumlande med närståendes dödsfall, sjukdomar med flera besök av ambulans och/eller besök på akuten/sjukhus, byte av arbetsplatser, väsentliga förändringar av barnens förskolesituation, ett hus med dolda fel och påföljande försäkringsbråk och ganska mycket annat.

Omvärlden har ju också stökat till det med krig, energikris, stundande recession, ränteoro, inflation och börsnedgång.

Men nu lämnar vi det bakom oss och tittar på det positiva.

Svenska börsen gick ned nästan 23 % medan vårt jämförelseindex med 50 % globalt, 40 % svenskt och 10 % räntor "bara" backade 19,4 %

I relation till det känns det bra att vår portfölj bara tappade 10,8 %.

Vi har inte sparat 80 % av vår disponibla inkomst men vi har byggt ett liv med nya, fina saker i ett, för oss, nytt hus. Vi har varit hemma med våra barn väldigt mycket och vi har trots mycket lägre totala inkomster och avsevärt högre utgifter ändå lyckats spara ca 35 % av våra inkomster. Det är riktigt bra.

De kontinuerliga barnsjukdomarna kommer vi inte undan men om ett halvår börjar Joy i förskoleklass och Happy har hunnit fylla två år. Kan mamma och pappa hitta rutiner för träning och friskvård igen borde vi kunna stärka immunförsvaret samtidigt som barnen kanske inte tar hem riktigt lika mycket skräp.

Herr AvL har lämnat en ganska stökig arbetssituation bakom sig till fördel för en mindre välbetald men ack så mycket trevligare situation. Samma sak gäller fru AvL som efter ett halvår med nya rutiner och nya kollegor ändå verkar komma in i den nya situationen.

Avseende huset har vi tagit hjälp av en av mina kunder som arbetar som besiktningsman samt en vän som arbetar som jurist med inriktning på fastigheter. Det är oerhört skönt att inse att vi har folk i vår närhet att luta oss på när saker inte går som man hade tänkt.

Vad mer?

Ja eftersom omvärlden inte riktigt har stökat färdigt ännu kan vi se fram emot att det kommer gunga men nu har vi haft närmare ett år på oss att förbereda oss och det har vi verkligen gjort. Så länge inte kriget kommer närmare eller saker blir riktigt bökiga så skall det mycket till för att vi inte skall klara oss.

Hälsan hos både familjen och våra närstående är svår att hantera och just nu är det just hälsan som påverkar våra liv mer än annat. Men då kan vi ju ändå konstatera att herr AvL kan andas och alla gamla gubbkrämpor med förslitningsskador och annat skit dels går att lindra med medikamenter men det bästa vore att äta rätt, träning och motion samt en hälsosam portion av socialt umgänge.

Alla ovanstående delar har brustit under 2022 men det finns alla förutsättningar att se fram mot ett 2023 med mer av alla tre. Det är trots allt avsevärt billigare att promenera istället för att köra bil, äta grönsaker framför kakor och godis och det säger sig själv att vänner är viktigare än ensamhet.

Jag måste säga att jag verkligen ser fram mot detta nya år.

Vad ser du fram mot 2023?

Gott nytt år

Jag brukar skriva en kortfattad summering för det gångna året som publiceras såhär på nyårsdagen när det bara är några timmar kvar tills gästerna kommer men jag funderade länge på att skippa det i år.

Klart att jag vill önska alla ett gott nytt år men att summera 2022 med krig, elkris, börsnedgång och massa annan skit samtidigt som familjen AvL har haft ett år av sorger och sjukdomar och den ena bajsmackan efter den andra; kändes inte särdeles lockande.

Men det är inte syftet med bloggen. Syftet är att vända mitt mörka sinne till att se det positiva.

Och det går att vända på det mesta.

Kriget i Ukraina innebar att vi fick lära känna ett par väldigt trevliga Ukrainare. Det skenande priset på el har inneburit en medvetenhet som inneburit att vi har effektiviserat vårt hem för att förbruka 40-50 % mindre el än det som förbrukades när vi flyttade hit.

Att det uppdrag jag arbetat i sedan pandemins start på allvar började demonteras och det började bli riktigt otrevligt bakom kulisserna när hundratals människor slogs för att få behålla jobben; det gav mig en knuff att gå tillbaka till min ursprungliga tjänst. Ett arbete jag är väldigt bra på och där jag är uppskattad av chefer och medarbetare. Ett arbete där det finns utrymme för mig att må bra om jag bara väljer den vägen.

Alla dessa sjukdomstillfällen när våra små har sprungit omkring här hemma, skrikit och snorat och skapat ett fullständigt kaos har också gett väldigt många möjligheter till gos. Mysiga filmkvällar, bullbak, kurra gömma lek, skattjakter, blåbärsplockning, kojbyggen och massor av andra saker vi förmodligen inte haft tid och ork till annars.

2022 kommer gå till historien som ett riktigt skitår för herr AvL. Både den psykiska och den fysiska hälsan är riktigt nedtryckta men när jag nu sitter här och tvingar mig att titta tillbaka på det positiva ser jag ändå ganska många saker.

Jag var tvungen att lämna sommarfesten tidigt för att jag knappt kunde andas eftersom min astmamedicin inte hjälpte men fram tills dess var det en av de trevligaste tillställningarna på flera år. 

Jag har lämnat tre år av karriär och slit bakom mig utan särdeles mycket att visa för det men efter två år med en chef som tycker att sociala tillställningar är slöseri med tid fick jag tillbaka den chef som rekryterade mig för fyra år sedan. Vi gick i höstas ut och käkade middag, som vänner.

Att välja att lämna det dåliga bakom mig, fokusera på det positiva och våga drömma om en bättre framtid är svårt just nu men jag är egentligen helt övertygad om att 2023 kommer bli ett bättre år.

Jag kan välja att se tillbaka på 2022 med glädje och lycka. Familjen har inga allvarliga sjukdomar. Vi har en god och stabil ekonomi. Vi har vänner och familj som bryr sig om oss. Vi har ett underbart hem och en fantastisk närmiljö.

Det är fantastiska förutsättningar för livet framöver så när de sista skälvande minuterna av 2022 tickar förbi kramar jag om min familj och tänker på allt kul vi skall uppleva nästa år.

Jag hoppas ditt 2023 blir fantastiskt.

Gott nytt år!

Kylan visar att man inte städat

Det kanske är nu man skall börja med en sådan där triggervarning. Jag har nätt och jämnt förstått det konceptet men jag tror att det handlar om att friskriva sig från ansvar när man riskerar att störa eller stöta känsliga läsare.

Så om du inte gillar spindlar kan du ju skippa det här inlägget då.

Med det sagt satte jag mig vid köksbordet häromdagen med en kopp rykande kaffe och tittade ut på det snöiga landskapet.

Det senaste dygnets temperatur hade skiftat rejält och nu var det riktigt kallt igen.

Vi bor ganska nära en sjö och det är väldigt gott om mygg och knott här (inte på vintern men ni fattar). Med alla dessa mygg och knott och andra små flygkryp kommer också deras jägare och omgivningen är full av spindlar i olika storlekar.

Det kan onekligen vara rätt störande att vandra in i ett kletigt spindelnät när man skall gå ut på altanen en ljummen sommarmorgon men i övrigt stör de sällan.

Nu när jag tittade ut syntes det tydligt vilken påverkan spindlarna har på vår närmiljö. Det är inte så himla många som regelmässigt går och borstar husväggarna så i hela området glittrade stora, fina spindelnät fulla av frost.

Man får tycka vad man vill men jag blig uppfylld av förundran när jag ser naturens skönhet i sådan detalj. Speciellt när jag slipper ta del av den på närmare håll än genom min fönsterruta :-)

Jag har en inneboende rastlöshet som gör det svårt att stanna upp och njuta av de små, vardagliga ögonblicken men just idag tar jag fem minuter till vid frukostbordet och bara drömmer mig bort.

God Jul

I år blir det ett mycket kortare julinlägg än vanligt där min enda önskan är att du får en glad och trevlig jul oavsett hur du väljer att spendera den.

God Jul

Billigt nödljus

När jag var liten hade pappa ett par stormlyktor som ganska ofta lyste upp hemmet. Jag minns inte, men jag gissar att anledningen till att de användes var att elen svajade betydligt mer för fyrtio år sedan än den gör idag.

Jag vill också minnas att pappa friluftade en del och då hade han nog också med sig en sån lampa.

För ett tag sedan såg jag en film på Youtube med en gubbe som gjorde oljelampor av lite ståltråd, en kopparplåt/kopparrör och en glasmugg med handtag. Han hade också en köpt veke.

Valet av bränsle var lampolja vilket är en paraffinbaserad produkt vilket då är fossilt bränsle. Fördelarna där skulle jag säga är att det är ett mycket säkert och lättantändligt bränsle som håller väldigt länge. Det ger också en klar låga och sotar ganska lite.

Nackdelarna är att det är dyrt och fossilt och förmodligen inte helt hälsosamt att andas in vid förbränning.

Så jag började fundera lite på om man måste använda en petroleumprodukt. När jag hade funderat lite på det funderade jag på om man var tvungen att ha ett kopparrör och ståltråd och ett särskilt glas.

Självklart är det smidigt att ha rimligt stabila behållare och material ifall man förbereder en eller flera ljuskällor för den händelse att man behöver ett nödljus. 

Men vad gör man om man inte är förberedd då?

För visst är det säkert ännu smidigare att ha en hel bunta batteridrivna LED-Lanternor hemma. Dessa har kapaciteten att ge mycket ljus, stabilt och i stort sett utan brandrisk.

Men om man inte är förberedd då?

Ja jag funderade en stund, googlade litegrann och hittade en produkt som använde vegetabilisk olja. När jag sedan forskade lite till konstaterade jag ganska snabbt att ljusförutsättningarna och förbränningsegenskaperna har ganska mycket att göra med bränslets viskositet och inte med så mycket annat egentligen. Kapilärkraften i veken spelar roll men avgörs till stor del av bränslets viskositet.

En lättflytande olja är lättare för en veke att suga upp varför det är lättare att göra ljus av.

Men energiinnehållet i rapsolja och paraffinolja är snarlikt så de borde brinna ungefär lika länge.

Jag bestämde mig för att testa och började rota lite i soporna.

På bilden ovan ser ni resultatet. En liten skål med en matsked rapsolja i. Blister i aluminium från en förbrukad karta medicin och en bit trasig strumpa.

Med det där hade jag ljus i ett par timmar tills hustrun kom hem och släckte det för att hon tyckte det var fult.

Med en liten tång var det lätt att justera lågans storlek, man fick god ljusförmåga och ljuset sotade väldigt lite. Det enda är väl att det tar aningen längre tid för veken att tändas men det var också allt.

Som nödljus måste jag säga att jag är mycket nöjd. 

En handfull små skålar, lite aluminiumfolie eller annat skräp, en gammal strumpa och några deciliter matolja så har man ett vettigt ljus om elen sviker.

Det är bra att veta.

(Jag hittade tillslut också en film från Experimentarkivet.se där man gör ett ljus av en apelsin och en matsked matolja så det kan bli ännu enklare och detta är säkert saker som de flesta lågstadieelever redan vet om men jag hade hunnit glömma av.)