När jag var liten hade pappa ett par stormlyktor som ganska ofta lyste upp hemmet. Jag minns inte, men jag gissar att anledningen till att de användes var att elen svajade betydligt mer för fyrtio år sedan än den gör idag.
Jag vill också minnas att pappa friluftade en del och då hade han nog också med sig en sån lampa.
För ett tag sedan såg jag en film på Youtube med en gubbe som gjorde oljelampor av lite ståltråd, en kopparplåt/kopparrör och en glasmugg med handtag. Han hade också en köpt veke.
Valet av bränsle var lampolja vilket är en paraffinbaserad produkt vilket då är fossilt bränsle. Fördelarna där skulle jag säga är att det är ett mycket säkert och lättantändligt bränsle som håller väldigt länge. Det ger också en klar låga och sotar ganska lite.
Nackdelarna är att det är dyrt och fossilt och förmodligen inte helt hälsosamt att andas in vid förbränning.
Så jag började fundera lite på om man måste använda en petroleumprodukt. När jag hade funderat lite på det funderade jag på om man var tvungen att ha ett kopparrör och ståltråd och ett särskilt glas.
Självklart är det smidigt att ha rimligt stabila behållare och material ifall man förbereder en eller flera ljuskällor för den händelse att man behöver ett nödljus.
Men vad gör man om man inte är förberedd då?
För visst är det säkert ännu smidigare att ha en hel bunta batteridrivna LED-Lanternor hemma. Dessa har kapaciteten att ge mycket ljus, stabilt och i stort sett utan brandrisk.
Men om man inte är förberedd då?
Ja jag funderade en stund, googlade litegrann och hittade en produkt som använde vegetabilisk olja. När jag sedan forskade lite till konstaterade jag ganska snabbt att ljusförutsättningarna och förbränningsegenskaperna har ganska mycket att göra med bränslets viskositet och inte med så mycket annat egentligen. Kapilärkraften i veken spelar roll men avgörs till stor del av bränslets viskositet.
En lättflytande olja är lättare för en veke att suga upp varför det är lättare att göra ljus av.
Men energiinnehållet i rapsolja och paraffinolja är snarlikt så de borde brinna ungefär lika länge.
Jag bestämde mig för att testa och började rota lite i soporna.
På bilden ovan ser ni resultatet. En liten skål med en matsked rapsolja i. Blister i aluminium från en förbrukad karta medicin och en bit trasig strumpa.
Med det där hade jag ljus i ett par timmar tills hustrun kom hem och släckte det för att hon tyckte det var fult.
Med en liten tång var det lätt att justera lågans storlek, man fick god ljusförmåga och ljuset sotade väldigt lite. Det enda är väl att det tar aningen längre tid för veken att tändas men det var också allt.
Som nödljus måste jag säga att jag är mycket nöjd.
En handfull små skålar, lite aluminiumfolie eller annat skräp, en gammal strumpa och några deciliter matolja så har man ett vettigt ljus om elen sviker.
Det är bra att veta.
(Jag hittade tillslut också en film från Experimentarkivet.se där man gör ett ljus av en apelsin och en matsked matolja så det kan bli ännu enklare och detta är säkert saker som de flesta lågstadieelever redan vet om men jag hade hunnit glömma av.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar