Gott nytt år

Jag brukar skriva en kortfattad summering för det gångna året som publiceras såhär på nyårsdagen när det bara är några timmar kvar tills gästerna kommer men jag funderade länge på att skippa det i år.

Klart att jag vill önska alla ett gott nytt år men att summera 2022 med krig, elkris, börsnedgång och massa annan skit samtidigt som familjen AvL har haft ett år av sorger och sjukdomar och den ena bajsmackan efter den andra; kändes inte särdeles lockande.

Men det är inte syftet med bloggen. Syftet är att vända mitt mörka sinne till att se det positiva.

Och det går att vända på det mesta.

Kriget i Ukraina innebar att vi fick lära känna ett par väldigt trevliga Ukrainare. Det skenande priset på el har inneburit en medvetenhet som inneburit att vi har effektiviserat vårt hem för att förbruka 40-50 % mindre el än det som förbrukades när vi flyttade hit.

Att det uppdrag jag arbetat i sedan pandemins start på allvar började demonteras och det började bli riktigt otrevligt bakom kulisserna när hundratals människor slogs för att få behålla jobben; det gav mig en knuff att gå tillbaka till min ursprungliga tjänst. Ett arbete jag är väldigt bra på och där jag är uppskattad av chefer och medarbetare. Ett arbete där det finns utrymme för mig att må bra om jag bara väljer den vägen.

Alla dessa sjukdomstillfällen när våra små har sprungit omkring här hemma, skrikit och snorat och skapat ett fullständigt kaos har också gett väldigt många möjligheter till gos. Mysiga filmkvällar, bullbak, kurra gömma lek, skattjakter, blåbärsplockning, kojbyggen och massor av andra saker vi förmodligen inte haft tid och ork till annars.

2022 kommer gå till historien som ett riktigt skitår för herr AvL. Både den psykiska och den fysiska hälsan är riktigt nedtryckta men när jag nu sitter här och tvingar mig att titta tillbaka på det positiva ser jag ändå ganska många saker.

Jag var tvungen att lämna sommarfesten tidigt för att jag knappt kunde andas eftersom min astmamedicin inte hjälpte men fram tills dess var det en av de trevligaste tillställningarna på flera år. 

Jag har lämnat tre år av karriär och slit bakom mig utan särdeles mycket att visa för det men efter två år med en chef som tycker att sociala tillställningar är slöseri med tid fick jag tillbaka den chef som rekryterade mig för fyra år sedan. Vi gick i höstas ut och käkade middag, som vänner.

Att välja att lämna det dåliga bakom mig, fokusera på det positiva och våga drömma om en bättre framtid är svårt just nu men jag är egentligen helt övertygad om att 2023 kommer bli ett bättre år.

Jag kan välja att se tillbaka på 2022 med glädje och lycka. Familjen har inga allvarliga sjukdomar. Vi har en god och stabil ekonomi. Vi har vänner och familj som bryr sig om oss. Vi har ett underbart hem och en fantastisk närmiljö.

Det är fantastiska förutsättningar för livet framöver så när de sista skälvande minuterna av 2022 tickar förbi kramar jag om min familj och tänker på allt kul vi skall uppleva nästa år.

Jag hoppas ditt 2023 blir fantastiskt.

Gott nytt år!

Kylan visar att man inte städat

Det kanske är nu man skall börja med en sådan där triggervarning. Jag har nätt och jämnt förstått det konceptet men jag tror att det handlar om att friskriva sig från ansvar när man riskerar att störa eller stöta känsliga läsare.

Så om du inte gillar spindlar kan du ju skippa det här inlägget då.

Med det sagt satte jag mig vid köksbordet häromdagen med en kopp rykande kaffe och tittade ut på det snöiga landskapet.

Det senaste dygnets temperatur hade skiftat rejält och nu var det riktigt kallt igen.

Vi bor ganska nära en sjö och det är väldigt gott om mygg och knott här (inte på vintern men ni fattar). Med alla dessa mygg och knott och andra små flygkryp kommer också deras jägare och omgivningen är full av spindlar i olika storlekar.

Det kan onekligen vara rätt störande att vandra in i ett kletigt spindelnät när man skall gå ut på altanen en ljummen sommarmorgon men i övrigt stör de sällan.

Nu när jag tittade ut syntes det tydligt vilken påverkan spindlarna har på vår närmiljö. Det är inte så himla många som regelmässigt går och borstar husväggarna så i hela området glittrade stora, fina spindelnät fulla av frost.

Man får tycka vad man vill men jag blig uppfylld av förundran när jag ser naturens skönhet i sådan detalj. Speciellt när jag slipper ta del av den på närmare håll än genom min fönsterruta :-)

Jag har en inneboende rastlöshet som gör det svårt att stanna upp och njuta av de små, vardagliga ögonblicken men just idag tar jag fem minuter till vid frukostbordet och bara drömmer mig bort.

God Jul

I år blir det ett mycket kortare julinlägg än vanligt där min enda önskan är att du får en glad och trevlig jul oavsett hur du väljer att spendera den.

God Jul

Billigt nödljus

När jag var liten hade pappa ett par stormlyktor som ganska ofta lyste upp hemmet. Jag minns inte, men jag gissar att anledningen till att de användes var att elen svajade betydligt mer för fyrtio år sedan än den gör idag.

Jag vill också minnas att pappa friluftade en del och då hade han nog också med sig en sån lampa.

För ett tag sedan såg jag en film på Youtube med en gubbe som gjorde oljelampor av lite ståltråd, en kopparplåt/kopparrör och en glasmugg med handtag. Han hade också en köpt veke.

Valet av bränsle var lampolja vilket är en paraffinbaserad produkt vilket då är fossilt bränsle. Fördelarna där skulle jag säga är att det är ett mycket säkert och lättantändligt bränsle som håller väldigt länge. Det ger också en klar låga och sotar ganska lite.

Nackdelarna är att det är dyrt och fossilt och förmodligen inte helt hälsosamt att andas in vid förbränning.

Så jag började fundera lite på om man måste använda en petroleumprodukt. När jag hade funderat lite på det funderade jag på om man var tvungen att ha ett kopparrör och ståltråd och ett särskilt glas.

Självklart är det smidigt att ha rimligt stabila behållare och material ifall man förbereder en eller flera ljuskällor för den händelse att man behöver ett nödljus. 

Men vad gör man om man inte är förberedd då?

För visst är det säkert ännu smidigare att ha en hel bunta batteridrivna LED-Lanternor hemma. Dessa har kapaciteten att ge mycket ljus, stabilt och i stort sett utan brandrisk.

Men om man inte är förberedd då?

Ja jag funderade en stund, googlade litegrann och hittade en produkt som använde vegetabilisk olja. När jag sedan forskade lite till konstaterade jag ganska snabbt att ljusförutsättningarna och förbränningsegenskaperna har ganska mycket att göra med bränslets viskositet och inte med så mycket annat egentligen. Kapilärkraften i veken spelar roll men avgörs till stor del av bränslets viskositet.

En lättflytande olja är lättare för en veke att suga upp varför det är lättare att göra ljus av.

Men energiinnehållet i rapsolja och paraffinolja är snarlikt så de borde brinna ungefär lika länge.

Jag bestämde mig för att testa och började rota lite i soporna.

På bilden ovan ser ni resultatet. En liten skål med en matsked rapsolja i. Blister i aluminium från en förbrukad karta medicin och en bit trasig strumpa.

Med det där hade jag ljus i ett par timmar tills hustrun kom hem och släckte det för att hon tyckte det var fult.

Med en liten tång var det lätt att justera lågans storlek, man fick god ljusförmåga och ljuset sotade väldigt lite. Det enda är väl att det tar aningen längre tid för veken att tändas men det var också allt.

Som nödljus måste jag säga att jag är mycket nöjd. 

En handfull små skålar, lite aluminiumfolie eller annat skräp, en gammal strumpa och några deciliter matolja så har man ett vettigt ljus om elen sviker.

Det är bra att veta.

(Jag hittade tillslut också en film från Experimentarkivet.se där man gör ett ljus av en apelsin och en matsked matolja så det kan bli ännu enklare och detta är säkert saker som de flesta lågstadieelever redan vet om men jag hade hunnit glömma av.)

Saffranssmörkola

För några veckor sedan skrev jag en liten text om saffran och olika kvaliteter av saffran.

Då kom jag fram till att det är osannolikt att jag gör saker där kvaliteten spelar särdeles stor roll.

För min del finns det några ställen då jag tycker att det faktiskt kan vara motiverat att lägga på några kronor för att få lite högre kvalitet och det är i de tillfällena då saffran skall vara den framträdande smaken och behandlingen av kryddan är minimal.

Exempel på sådana saker är en kall fisksås eller saffransmajonnäs. Glass, chokladpraliner och andra typer av godis är också sådana saker där jag kan anse att det spelar stor roll.

För ett tag sedan gjorde vi smörkola här hemma och det är en pryl som klarar av att ta väldigt många olika smaksättningar.

Smörkola

100 g smör
3 dl socker
2 dl vispgrädde
1 dl ljus sirap
smaksättning

Koka till 125 grader. Häll upp i form och låt stelna.

Ovan har du ett mycket enkelt grundrecept och du kan smaksätta kolan med många olika saker.

Häll i lite kakao i smeten så får du en chokladkola. Lite whisky eller rom ger en god smak av destillatet. Lite chili eller havssalt, ingefära eller kanel är också toppen. Vanilj är en klassiker.

Ett alternativ är att krydda med lite saffran efter att blandningen har svalnat lite. På det viset kommer man få ut mycket saffransmak utan att påverka kryddan särdeles mycket. 

Man kan sedan knåda kolan för att ytterligare inkorporera kryddan i hela kolan.

Ett annat alternativ är att göra ett starkt saffranste där man låter kryddan dra i en matsked vatten och sedan hälla ner vattnet i kolan innan den hinner stelna helt.

Vad gör du för julgodis?

Är detta normalt?

 I skrivandets stund har jag precis avslutat en högljudd och föga rofylld måltid tillsammans med min familj. De höga ljuden härstammar från mina trötta och missnöjda barn.

Den yngsta dottern börjar bli märkbart förkyld vilket sannolikt inte bidrar positivt till stämningen.

Och det är nu jag har svårt att se glädjen i min vardag. Du får jättegärna hjälpa mig.

Sedan vår semester tog slut efter första veckan i augusti och barnen gick tillbaka till förskolan kan jag med lätthet räkna på ena handens fingrar det antal dagar då hela familjen varit friska samtidigt.

Den innevarande förkylningen uppkom märkbart när dottern hade fått behålla sin senaste måltid i 27 timmar sedan senaste kräkningen i den föregående magsjukeepisoden. När vi passerat 48-timmars gränsen konstaterades att stackarn har öroninflammation och några timmar senare kräktes hon igen så vi har allt samtidigt.

Inte familjen AvL

Under hösten har vi haft, om jag minns rätt, 3 eller 4 episoder av magsjuka, öroninflammation,  vattkoppor, covid och en lång, lång rad av förkylningar. Jag vill minnas att vi också hade någon annan form av koppor, förmodligen svinkoppor eller höstblåsor och när vi inte varit säkra på om barnet varit förkylt så kan det bara ha varit oförklarlig hög feber i en handfull dagar.

De senaste ca 120 dagarna har alltså någon av oss fyra, eller alla, varit sjuk minst 115 av dem.

Jag vet att statistiskt sett skall barn uppleva runt 12 förkylningar per år tills de är ungefär 10 år gamla och det är bara förkylningar det.

Men är det här verkligen normalt?

Nu är vi för all del fyra personer i familjen men är verkligen 96 % sjukdom normalt?

En sak är jag i alla fall mycket glad för och det är att jag har ett arbete där jag har så höga frihetsgrader att det inte påverkar så himla mycket att vi kontinuerligt är sjuka på det här viset.

Jag är också ganska nöjd över att vi har det socialförsäkringssystem vi har och att vi får den sjukvård vi behöver.

Vad jag däremot har svårt att vara lycklig över är den ökande bördan av sjuka barn i kombination med allt annat som utgör livet.

Hur har du det?

Varm choklad

Det finns få saker som är så mysigt som en kopp varm choklad när det är kallt och snöigt och kanske mörkt ute. I alla fall i min värld.

Och det behöver inte vara så himla komplicerat heller.

Det viktiga är att man har en vettig choklad.

Jag har testat en rad olika kakaosorter och chokladsorter och det är självklart så att en bra, mörk choklad gör en fantastisk varm chokladdryck men till vardags räcker det med en hygglig kakao.

Familjen AvL har testat och konstaterat att de billigaste alternativen kakao på marknaden oftast håller så låg kvalitet att smaken blir undermålig. Ofta med starkt brända toner eller en alldeles för hög bitterhet för vår smak.

Nog om det.

Fazers kakao är fullt tillräcklig.

Bild: Godare.se

Ett par deciliter mjölk som värms i en kastrull där man vispar ned en matsked kakao och eventuellt några teskedar socker tills allt blir varmt och välblandat är ljuvligt.

Att krydda upp blandningen med kanel, vanilj, apelsin, stjärnanis eller nejlika beroende på tycke och smak är inte heller det en dålig start på ett mysigt äventyr.

Och om pappa får lov att vara ifred med en god bok är det inte omöjligt att det kan slinka i några droppar mörk rom och hela anrättningen kan med fördel få en klick fluffig vispad grädde på toppen.

En filt, en fåtölj, en bok och en kopp varm choklad.

Det är lycka det.