torsdag 22 oktober 2020

Skillnad på räntesparande och buffert

Det är i min värld en stor skillnad på att ha en buffert på ett bankkonto för den dag krisen kommer och du behöver tillgång till pengar snabbt och att hålla en del av din långsiktiga portfölj i räntor och obligationer. Syftet är olika för de olika delarna men det är inte alltid någonting som är tydligt när vi ekonomibloggare skriver om det.

Det första en ny sparare borde göra är att se till att skaffa sig en buffert. Någonstans där det finns en hög med lättillgängliga pengar vilka man kan använda ifall någonting skulle hända. Det kan röra sig om allt från att tänderna gick sönder till att pannan i huset gick sönder eller för att klara de där tre månaderna innan a-kassan kommer igång efter att man blev arbetslös.

En buffert är pengarna man kan leva upp när någonting oförutsett inträffar.


Räntesparande är någonting annat.

En buffert kan för all del vara en hög pengar som ligger på ett sparkonto (räntesparande) eller i en räntefond (räntesparande) eller i en obligationsfond (räntesparande). Men för mig är bufferten separerad från det långsiktiga sparandet eftersom den fyller en helt annan funktion i mitt liv.

För mig kan räntesparande vara en del av en portföljstrategi. Det finns en rad kända strategier som exv Permanent portfolio av Harry Browne där räntesparande eller kontantekvivalenter är en intrikat del av portföljen.

Till och med 4 %regeln som jag och många med mig använder för att mellan tummen och pekfingret veta ungefär hur mycket pengar som behövs för att vara "fri" utgår från en studie där portföljerna som ligger till grund för just 4 % förutsätter 40 % räntepapper och 60 % aktier eller aktiefonder i portföljen.

Syftet med en del räntor i en långsiktig portfölj är att denna del av portföljen rör sig annorlunda, och i regel betydligt mindre, än de flesta andra tillgångsslag och om man kombinerar en portfölj med olika tillgångsslag med regelbundna rebalanseringar kan man utnyttja dessa olika karakteristika till att eventuellt jämna ut portföljens totala svängningar och ge en högre, riskjusterad avkastning än om man bara hade haft en sorts tillgångar.

Man får tycka och tänka vad man vill om detta men det finns en hel del forskning att ta del av om man är intresserad. Det är nu inte kärnan i det här inläggets budskap utan syftet är bara att försöka definiera en skillnad i koncepten buffert och långsiktigt räntesparande.

Hoppas det kan ge något till någon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar