Veckans recept: Yoghurt

Inlägget innehåller affiliatelänkar

När jag var liten åt vi filbunke som mellanmål ibland. Då kunde man köpa filbunke i affär och det går kanske fortfarande men det var länge sedan jag såg en i butik nu. När jag var liten fick vi ibland med oss några filbunkar från lillebrors farmor och farfar. De hade mjölkkor på gården och farmodern gjorde ibland filbunke av den färska mjölken och det var alltid lite extra speciellt att äta den.

Efter att all den fina filbunken var uppäten tog man av den sista bunken och gjorde ny med köpt mjölk och det är det som är inspirationen till dagens inlägg.

Egentligen är det enda som behövs för att syra mjölk en bakteriesträng som funkar, lite mjölk och en gnutta tid. Jag har alltid varit laktosintolerant men eftersom man inte visste vad det var när jag var liten så hade jag ofta ont i magen. I slutet av 90-talet började det bli mer välkänt och laktosfria produkter började dyka upp i butikerna men än idag är det en ganska rejäl prisskillnad mellan vanliga mjölkprodukter och laktosfria. Att sedan lägga på den extra kostnaden för att mejeriet har behandlat mjölken och kanske slängt i ett par vaniljkorn i den så att man kan kalla den vaniljyoghurt - då börjar det bli dyrt.

Kan man göra egen?

En liter laktosfri mjölk kostar i bästa fall 11-12 kr och den billigaste laktosfria yoghurten går lös på ca 17 kr/litern. Även bland standardsortimentet är det prisskillnad när mjölken kostar 7 kr/l och yoghurten kostar 10-12 kr men det är inte riktigt lika blodigt.

Så hur gör man då?

Man ser till att ha en liten skvätt naturell yoghurt stående i kylen innan man börjar. Man behöver en liter mjölk och sen är det bara att köra. Vill man vara på den säkra sidan skall man värma upp mjölken till ca 80 grader för att döda eventuella ovälkomna bakterier, låta mjölken svalna till ca 40 grader, vispa i någon matsked yoghurt eller två och sedan skall man låta mjölkblandningen stå ljummen i några timmar. Man kan ha kastrullen i ett vattenbad halvvarmt vatten eller låta den stå på köksbänken över natten under någonting tättslutande. Klart.

Det går alldeles utmärkt att mixa i lite yoghurt i färsk mjölk och ställa in burken eller bunken i kylen i några dagar så kommer bakterierna växa till sig även där men det går fortare om de får lite värme att gosa i. Gör man yoghurten på mjölk man köpt nyligen och dessutom äter upp den färdiga yoghurten ganska snabbt behöver man inte vara så petig med att värma bort andra bakterier för det torde finnas ganska få i livsmedlet.

Ekonomi

För mig går det åt en till två liter yoghurt i veckan om jag käkar müsli till frukost varje dag vilket skulle innebära att jag kan spara i genomsnitt 40 kr/månad på yoghurt. 40 kr i månaden är ju ingenting så varför bråka om det?

Antag för ett ögonblick att exemplet rör en barnfamilj med två barn där alla äter yoghurt till frukost. Då är det inte helt orimligt att anta att det går åt 5-6 liter yoghurt per vecka. Då blir besparingen helt plötsligt 260 kr i månaden. Sätter man det i en indexfond och låter pengarna växa de där 40 åren från det att man fick sina barn när man var 25 år och fram till pensionen kan man gå i pension med en extra pensionsportfölj värd 1,6 miljoner kronor.

Bild: z2036.blogspot.se

Nu kan det vara så att någon hävdar att man förmodligen inte äter frukost med sina barn varje dag hela vägen till pension men det är ju inte det som är poängen och vill man göra exemplet psykologiskt mer rimligt kan man väl anta att prisskillnaderna blir en aning större med åren för att mjölken som används fortfarande är naturell men på ålderns höst skulle du unnat dig en lite dyrare yoghurt istället.

Oavsett är det gott med yoghurt. Gör du den själv får du den som du vill ha den och kan smaksätta den precis som du vill.

Lycka till



Bildkälla: freeimages.com och z2036.blogspot.se