Fru AvL har inte riktigt samma fanatiska intresse för pengar som jag har. Men hon är nästan lika bra på att ackumulera dem och låta dem samlas på hög. Dessutom har hon vid två tillfällen sedan i våras fått lite extra pengar in på kontot. Först var det skatteåterbäringen och sedan var det en löneutbetalning från en före detta arbetsplats som efter en del diskussion landade på kontot.
Frågan var då vad vi skulle göra med dessa pengar och herr AvLs standardsvar är alltid att pengarna skall in i fonderna och ligga där för alltid. Fru AvL däremot vill gärna minska vår belåning och även om det inte är det mest rationella beslutet är det inte ett galet beslut.
Vi har ett billån med rörlig ränta vilket vi tog eftersom räntan då var en bit under två procent och det var väldigt lätt för mig att räkna hem den investeringen att ta ett lån och låta pengarna arbeta på börsen istället.
Räntan har klättrat lite och är nu på runt 2,3 %. Fortfarande inga konstigheter men på det hela taget kan jag hålla med om att det kan vara bekvämt att minska mängden lån vi har i hushållet.
Vi har således amorterat ned det lånet kraftigt och dessutom bestämde vi i februari att vi skulle höja amorteringstakten med en tusenlapp per månad. Nu har vi anpassat oss till den nya situationen och bestämde i dagarna att öka amorteringstakten ytterligare.
Bilen köptes 2017 och var då två år gammal. Avbetalningstakten på lånet satte jag till 7 år. Med nuvarande avbetalningstakt kommer det inte ta ett fullt år att betala av det som är kvar. Efter det kommer sparkvoten gå upp en gnutta igen om inte bilen går sönder.
Tänk vad man ändrar sig med tiden.
