lördag 22 januari 2022

När man låter barnen laga mat

För några veckor sedan bestämde Joy (snart 5 år) för att bli vegetarian för att "vara snäll mot djuren och naturen."

Jag gissar att de har haft en del diskussioner på förskolan för under hösten har det frågats en del om vad saker innehåller och om det är snällt mot djuren och/eller naturen.

Efter lite resonerande har hon kommit fram till att hon inte vill bli vegetarian för hon kommer nog inte klara av att avstå helt från kött eftersom korv och köttbullar är hennes absoluta favoriter och det smakar inte samma med veganska alternativ. 

Men men... Här har jag stått och gjort den ena vegetariska rätten efter den andra och barnet har konsekvent vägrat äta allt jag serverat för att det smakar äckligt och det enda jag vill göra är att skrika från djupet av min själ; "Varför tror du att pappa fortfarande äter kött?"

Suddig bild av okryddad favoritlasagne

Så i veckan fick jag nog. Jag hade gjort en vegetarisk lasagne med hennes "favoritspenat". Som vanligt var det jätteäckligt (Hon får inte säga att maten är äcklig men det är svårt att missförstå hennes kroppsspråk).

Då tröttnade jag och sa till henne att hon fick laga maten själv framöver. Jag vägrar fortsätta laga mat som hon bestämt och som hon vägrar äta. Så där och då fick hon bestämma middagen vilket skulle bli ytterligare en vegetarisk lasagne.

Joys vegetariska lasagne

3 st morötter
1 st röd lök
4 st champinjoner
1,5 dl frysta gröna ärtor
500 g krossade tomater
2 dl crème fraiche
1 dl vispgrädde
1/2 knippe dill (grovhackad)
1 knivsudd spiskummin
1 knivsudd torkad basilika och lika mycket torkad oregano
ca 100 g riven ost
Olja för stekning
Lasagneplattor

Skär grönsakerna i bitar. Med moroten är det viktigt att du skär dem i olika former. Det skall vara båtar, hjul, stavar, tärningar och trianglar. Champinjonerna skall vara i mycket oregelbundna bitar.

Stek alla grönsaker förutom morotstrianglarna i lite olja tills de är nästan klara men de morötterna skall ha lite krisp kvar.

Därefter gör du såsen av krossade tomater, grädde och crème fraiche. Koka upp och krydda med dill och kryddor. Viktigt att du inte saltar eller har i buljong. Du får dra 2-3 drag med pepparkvarnen. Vid avsmakningen kan det hända att du behöver krydda upp såsen med lite extra gröna ärtor...

Därefter är det bara att montera lasagnen. Sås i botten och i varje lager strösslar du lite grönsakshack. Avsluta kreationen med lite riven ost.

Utvärdering

Dottern konstaterade glatt att det var 100 myror gott vilket tydligen är ett vansinnigt högt betyg. Själv kan jag anse att det nog hade gått att förbättra receptet en aning. Främst genom att tillföra någon form av salt exempelvis en grönsaksbuljongtärning i såsen. Det hade inte heller gjort ont med någonting lite mer matigt. Kanske lite keso eller mozzarella.

Men på det hela taget var vi oerhört förvånade över resultatet. Det är rena smaker och ingenting som skär sig. Det hade bara mått bra av lite mer kryddor. Sen kan jag väl säga att pappan i familjen inte kände någon skillnad på smaken avseende morotsstavar och tärningar eller någon av de andra figurerna men dottern var övertygad om skillnaden och det räcker för mig.

Tyvärr slutade det hela ganska snöpligt eftersom uppvärmd lasagne fick betyget 1 myra dagen efter beredningen så man får nog inte göra mer än att det går åt till en måltid.

Lycka till om du får för dig att prova receptet. 


7 kommentarer:

  1. Du har inte funderat på att sätta det stackars barnet i en riktig förskola, dvs en som inte ser som sin huvuduppgift att indoktrinera galenskaper i barnen? Stackars barn!
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du guidar mig till en sådan förskola så kan jag kanske överväga att byta men jag är ganska övertygad om att det ingår i skolplanen att prata hållbarhet m.m.

      Radera
    2. Nu var det 10 år sedan jag hade mina barn där. Men, det var inte fråga om något sådant då ivartfall. Sedan får man väl utgår ifrån att föräldrarna tar upp det med skolans ledning? För det här är ju allvarliga ting!

      Radera
  2. Vad mer indoktrinerar de barnen i? Snart kanske hon kommer hem och är osäker på sitt kön, eller något än värre?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller vad syftet med att förvirra barnen är? För det är en av de saker man inte får ifrågasätta. En rimlig sak att ifrågasätta är varför det inte finns en lista över saker man inte får ifrågasätta, varför den listan ser ut som den gör just här och nu. Kanske är förvirring ett tillstånd som gör att man inte ifrågasätter det man borde ifrågasätta, utan istället ger sig på alla halmbockar som erbjuds. (Under tiden får barnen lära sig massa dumheter, istället för användbara kunskaper)

      Radera
  3. Varför lura oss själva? Joy har rätt, klart att utseendet spelar roll! ;-)

    Tycker att det är helt rätt att väcka debatt redan i unga år, inte bara när det kommer till ingredienser och könstillhörighet. Förr fick man inte lära sig att tänka utanför ramarna och då blir man lätt vid sin läst, istället för att tänka: "Men vad skulle hända om...?" eller "Tänk om JAG skulle kunna...!"

    ...det måste också sägas, jag är imponerad av pappas tålamod i försöken att tillgodose dotterns önskemål! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)

      Jag håller helt med om att det är vettigt att lära barnen massor av olika saker. Jag var bara inte beredd på att vi skulle bli vegetarianer redan nu. Jag hade hoppats på att det kravet skulle komma först när hon var typ 12 år gammal :-)

      Tack Fumlan. Vi försöker låta henne vara med och bestämma så mycket det går och jag tycker det är skitkul att laga mat med henne så sålänge hon inte har allt för konstiga idéer tycker jag inte det skadar att låta henne bestämma sånt här också...

      (sen skall man veta att pappa inte gått över helt och jag räknar med att vi snart är tillbaka på en mer flexibel kosthållning och det skadar ju verkligen inte att äta lite mindre kött)

      Radera