Nu kommer därför ett riktigt knöfullt sifferinlägg där jag på djupet navelskådar den egna portföljen.
En snabb recap: 2016 blev den totala utdelningstillväxten 5,17 % men då var också det allt jag beräknade.
2017
Vid ingången av 2017 ägde jag 39 olika bolag (samt Bravida och Cloetta vilka jag införskaffat under året varför en utdelningshöjning inte var tillämpbar på dessa bolag då).
Under 2017 har dessa bolag justerat sin utdelning enligt nedan.
Grönt är ökningar och blått är oförändrat. Nu råkar det ju ha tillkommit en hel del bolag under året och justerar vi för det ser listan ut som nedan.
Och nu börjar sifferonanin.
Totalt under året 2017 mottog jag drygt 22 % mer utdelningar jämfört med 2016. Av denna ökningen bestod 17,75 % av utdelningsökning och resterande 82,25 % av nyinvesteringar. Mätt lite annorlunda kan man säga att av dessa 22 % var 3,9 % utdelningsökningar och 18,1 % var nyinvesteringar.
Men då skall man vara medveten om att ovanstående siffror inkluderar utdelningsökning på nyinvesteringar också men dessa nyinvesteringar har ju skett över året varför det blir en gnutta ojämnt så om man rensar bort allt jämförelsestörande kan man konstatera att den totala organiska utdelningstillväxten i portföljen var 4,43 %. Detta betyder alltså att om jag inte hade köpt och sålt några aktier under året hade mina utdelningar växt med 4,43 %. Det är inte fy skam men det kunde varit bättre.
Av de totala utdelningarna kommer 41 % från aktier som erbjuder 0 % utdelningstillväxt. Det är högutdelare som Atea eller preferensaktier som Alm Eqity Pref. Rensar vi för det också skulle den organiska utdelningstillväxten varit 7,54 % istället och då blir det helt plötsligt skillnad.
Jag försakar alltså 3,11 procentenheter utdelningstillväxt till fördel för hög direktavkastning och vad får jag för det?
Portföljen utan högutdelarna genererar en genomsnittlig direktavkastning på 3,26 % och inklusive högutdelarna kommer jag upp i hela 4,57 %. Ingen vansinnig ökning men ändå 1,31 procentenheter högre direktavkastning och då skall man vara medveten om att jag tagit in ganska mycket i portföljen med låg eller obefintlig direktavkastning under 2017 för att förhoppningsvis öka totalavkastningen något under kommande år.
Men vad innebär det att ha de där högutdelarna i portföljen då?
Med 7,54 % utdelningstillväxt och en direktavkastning på 3,26 % skulle det ta nära 11 år innan utdelningarna går om utdelningarna man får givet 4,57 % direktavkastning med 4,43 % utdelningstillväxt.
11 år är en ganska lång tid och förhoppningsvis längre tid än jag kommer behöva lägga på att nå ekonomisk frihet.
Jag får alltså en betydligt högre utdelning nu men försakar tillväxt. Och ja, det är nog egentligen ganska kasst vilket givetvis är anledningen till att jag också bestämt att lägga på lite högre förväntad tillväxt inför 2018. Detta beslut har också växt fram efter att vi fick barn och vi bestämt oss att sänka våra inkomster och vara lediga mycket de första åren av Joys liv men det innebär också att vi egentligen pausar hela idén med ekonomisk frihet i några år vilket i sin tur innebär att jag får ett par år extra tillväxt i portföljen så som den ser ut just nu och då hade det ju varit trevligt med en ganska hög tillväxt.
Så summa summarum har jag växlat om en aning från extrema högutdelare till växande bolag eftersom jag inte kommer börja leva på utdelningarna inom en femårsperiod vilket var tron för ett par år sedan. Nu är planerna förskjutna några år och med lite tur kommer vi då ha en portfölj värd en del mer att bygga utdelningar på när vi väl börjar ackumulera sparande igen.
Prognos 2018
Det känns ganska bra. Jag tror inte det blir så himla mycket nysparande nästa år även om jag skall göra mitt bästa men trots detta tror jag nog att portföljen skall lyckas skaka fram en organisk utdelningstillväxt runt 5 % vilket utan nyinvesteringar ändå skulle innebära att jag kan köpa mat i ungefär två månader för den förväntade utdelningsökningen portföljen kommer generera i år.
Ett bra år helt enkelt. Ett där jag slipper gå hungrig.
Hej och tack för intressant läsning om en fråga som jag tror många funderar på: välja hög utdelning eller hög utdelningstillväxt? Själv prioriterar jag hög utdelning framför utdelningstillväxt. Det finns inget rätt eller fel - teoretiskt kan man som du gör räkna fram en brytpunkt där "utdelningstillväxt" går om "hög utdelning" - du kom fram till att det skulle ta 11 år i ditt fall. Min invändning är att man då jämför relativt säkra betalningsströmmar i t ex preferensaktier med en osäker prognos om att företagen i en portfölj ska kunna fortsätta höja utdelningarna 7-8 % varje år 11 år framåt i tiden. I din portfölj har du 10 innehav som ökade utdelningen med mer än 15 % förra året. Det är väl ganska uppenbart att flera av dessa inte kommer att kunna hålla den ökningstakten framöver..
SvaraRaderaHUr ser du på den risken?
Med vänlig hälsning, Per
Hej Per
RaderaAtt bolagen inte kan öka sin utdelning med 15 % eller mer under all framtid torde vara ganska uppenbart men vad jag i ovan inlägg inte har räknat med är kurstillväxt.
I teorin skall en "evig" preferensaktie inte förändras kursmässigt eftersom räntan kommer röra sig runt en normalränta och så länge bolagen inte ligger i riskzonen kommer alltså avkastningen "bara" bli de där 5-8 % i utdelning man får. Nu får man väl för all del vara ganska modig om man skall hävda att preferensaktier och dess avkastning är säkra när de flesta är utgivna av bostadsutvecklare men det kan vara en annan diskussion.
När det gäller stamaktier i växande bolag kan man förvänta sig att många av dem växer mellan 10-20 % om året under överskådlig framtid och med en utdelningsandel på 50 % borde alltså utdelningen öka med 5-10 % men givet att bolaget förvaltar sina pengar väl kommer de behållna pengarna leda till att bolaget växer och då kommer en kurstillväxt också och i teorin skall man få total tillväxt i avkastning (ungefär). I det läget får man 10-20 % i avkastning och det är jag övertygad om att man kan få under lång tid.
Därför ser jag absolut ingen risk i att hålla stamaktier jämfört med preferensaktier så länge man diversifierar ordentligt. Snarare tvärt om. Preffar kan dock ha en position i portföljerna och jag kommer att fortsätta arbeta med dem men jag jämför dem egentligen inte med andra aktier utan jag håller dem som ett obligationsalternativ.
Mvh