tisdag 12 februari 2019

Sparkonto eller räntehedge? Bankaktier eller skog?


Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag har haft en slant utanför börsen på ett sånt där konto utan insättningsgaranti. Vad jag har noterat de senaste åren är att räntorna går ned bland de aktörer som har en förhållandevis låg risk men för de aktörer där räntan fortfarande är attraktiv tycker jag att risken generellt har ökat.

Som komplement till den här typen av investering finns aktörer på privatlånsmarknaden som erbjuder P2P lending. Jag tycker dock att jag ser samma tendens här. Avgifterna är ganska höga, utlåningstiderna, dvs tiden man som investerare låser pengarna på blir längre eller så får man gå upp rejält i risk.

Eftersom det här är en investering jag ser som en hybrid mellan ränta och aktie har jag mentalt kategoriserat den som ränta i brist på andra alternativ med någorlunda avkastning. Problemet är att risken på den här typen av avkastning ofta är binär utan uppsida. Om allt går bra kommer du få alla dina pengar inklusive en skaplig ränta men om saker går fel kommer du inte se röken av några pengar.

Bild: freeimages.com


I det hänseendet är risken långt större än de flesta publika aktieinvesteringar man kan göra. 

Vad skall jag då göra med pengarna?

Under årets första familjekickoff konstaterade vi att vi med fördel kan minska lite på ränteplaceringar och buffert men då skall bufferten placeras i instrument som har faktiskt låg risk både i hänseendet volatilitet men också i hänseendet förlustrisk/katastrof. Anledningen är att vi just nu har en fast räntedel om 10 % och ju mer portföljen växer desto mer pengar blir det och vi behöver inte alla dessa pengar i en buffert samtidigt som jag inte känner att vi är i läget då vi behöver säkra upp portföljen med en rejäl portion ränteplaceringar.

Nu råkar jag inte känna mig helt bekväm med att bara ta en stor påse pengar och slänga in de pengarna på ett vanligt sparkonto samtidigt som jag tar resten av högen  planlöst rakt in på aktiemarknaden. Jag behöver fundera lite och då tvingas du vara med.

Så vad skall man göra?

Dels vill jag ju försöka få lite ränta på min buffert men det är ingen enkel ekvation. Jag ämnar lägga ungefär 30-50 % på ett sparkonto hos en nischbank men de resterande hade jag velat utsätta för viss risk. Problemet som jag ser det är att om man sätter slantarna i en högräntefond tar man bolagsrisk. Sätter man pengarna i en lång obligationsfond är risken väldigt stor att vi får negativa utfall de kommande åren i takt med att räntan ökar och väljer jag en korträntefond kommer jag nästan garanterat få negativ avkastning på kort sikt.

Det lutar således åt att ta 100 % av portföljens räntedel och lägga den på ett sparkonto. Det svider men jag ser inte riktigt att det finns några bra alternativ. Det skulle kunna vara ett alternativ att lägga några procent i guld men då är det inte buffert längre utan en portföljstrategi.

Aktiedelen

Givetvis hade jag kunnat se det här som en klassisk omfördelning av portföljen och bara mata in pengarna i de aktier jag vill vikta upp men jag ser det mer som att jag justerar vikterna mellan ränta och det område jag kallar fixed income. Det senare området innehåller privat ägda obligationer och andra räntebärande instrument samt preferensaktier.

Jag kan visst tänka mig att öka min exponering i det här tillgångsslaget men inte med alla pengar. Det skulle bli en rejäl slant in i Klövern preff eller liknande. Det är inte många av preffarna jag anser värderas rimligt givet risken just nu så utbudet är begränsat.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att öka exponeringen mot banksektorn och skogssektorn. Jag har ganska mycket bankexponering men nästan ingen skog. Helst skulle jag direktäga skog men jag har ingen tid att förvalta och jag har inte råd med särdeles stora arealer så aktier är just nu det bästa alternativet.

Min tro är att banker kommer kunna hantera höjda räntor och behålla sina marginaler på utlåning samtidigt som man kan börja tjäna lite pengar på inlåning. Just nu tror marknaden på sämre tider och det har den gjort länge men om man ser aktien som en kupongtillgång får man kanske 6-8 % avkastning under stillastående omsättning och man betalar runt p/e 10. 

Kombinera det med skog. En realtillgång som tenderar att öka i värde i nivå med inflationen plus den fysiska tillväxten. Tillgången är räntekänslig och om jag inte är helt ute och cyklar borde därför värdet på skogen gå ned de kommande åren men fördelen med skogsbolagen är att de också driver förädlande verksamheter så med lite tur klarar den delen att väga upp för de räntehöjningar som kan ligga i framtiden.

Slutsats

Jag tror inte jag har någon fullt utvecklad slutsats ännu men jag tror vi kommer ta portföljens räntedel som för närvarande är 10 % och sänka den till 5 %. Dessa 5 % kommer gå in på ett sparkonto med en blygsam ränta.

De återstående pengarna kan antingen bli råvaror exv guld eller så kan det bli en aktiebaserad räntehedge med banker och skog.

Det skall också nämnas att det är det här området jag känner mig allra svagast på så om du hittar ett fel i mina antaganden får du gärna berätta det för mig. Om du har en åsikt gällande guld vs. banker/skog får du gärna delge den också.

Jag må vara utdelningsinvesterare och jag må sakna skog i min portfölj men jag är mycket osäker på om nu är helt rätt läge så all hjälp välkomnas.


19 kommentarer:

  1. Svårt att komma med funderingar när du tycks utelämnat det viktigaste. Vad är målet med de här pengarna? Har själv en större slant (30% av portföljen) på ett sparkonto med insättningsgaranti och 0.85% ränta. Det är min krigsfond för fyndköp och de måste vara lättåtkomliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Jag som tyckte jag var så tydlig när jag skrev. Men i ärlighetens namn vet jag inte riktigt. Tanken är att det skall vara en relativt lågvolatil buffert som ändå utsätts för viss risk. Den dagliga bufferten har vi på räntekonto och jag tror inte på att jag skall kunna tajma marknaden så jag håller inte kapital utanför marknaden.

      Bäst hade varit en ränteplacering med kort duration som gav mellan 2-5 % och inte hade valutarisk men jag känner inte till några sådana och då får det bli mer risk tänker jag.

      Radera
    2. Ja, vad ska man säga om: "jag tror inte på att jag skall kunna tajma marknaden"
      Vi vet med säkerhet att det blir upp och nedgångar på börsen, och att man kan köpa kvalitetsbolag till mycket förmånliga priser vid nedgångar.
      Om du inte kan se att när aktiemarknaden har gått ner med 50-60% och att det är lågkonjunktur, företagen tjänar mindre pengar än tidigare - ja då vet jag inte vad man ska säga. Eller om man inte vill formulera det som att ha en viss allmän översikt över marknaden kan man istället formulera det som att köpa bolag när de är på rea, de flesta kan genom enkel okulärbesiktning avgöra när någon är "tjock" eller man är "smal", till det behövs ingen tajming av marknaden. Det enda som behövs för att ta del av de erbjudanden som uppstår på bred front är att ha gott om möjligheter att göra så - och då i form av lättillgängliga medel.

      Radera
  2. I Sverige är vi dessvärre ganska körda vad gäller denna typ av riskfria alternativ. Jag har cirka 20% av hela portföljvärdet i en buffert/på ett sparkonto med lågränta om 0.7%. Hade vi bott i USA hade man kunnat köra in dessa i T-bills, eller någon T-Bill ETF med 1-3% avkastning.

    I sverige har jag inte hittat några godtagbara alternativ för mitt buffert/kontantsparande. Guld? Guld betalar ingen ränta. Om någon ska ha mina pengar vill jag ha ränta, inte bara en hypotetisk värdeökning. Skog är alldeles för riskfyllt för mig, och dessutom är minimiinvesteringen i skogstillgångar alldeles för hög för att få någon typ av vettig avkastning.

    Nej, det är helt enkelt att vi här i Sverige inte riktigt har bra alternativ för detta. Jag har valt att inte ens gå in i P2P-lending/Tessin/andra recessionsoprövade modeller.

    Min slutsats när jag undersökte detta var möjligheterna till vettig riskfri avkastning i europa är begränsade.

    Det jag gjort är att låta mitt aktiebolag ta en kredit av mig som privatperson för framtida investeringsbehov, och att belägga denna kredit med en marknadsmässig (ALMI) ränta. Detta förutsätter ju dock att du har ett aktivt, fungerande Aktiebolag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett riktigt bra förslag. Det finns två förutsättningar och det ena är att jag har ett bolag och jag är på väg att slänga upp ett AB igen efter att ha kört EF länge nu för småsaker.

      Del två är ju att bolaget behöver ett lån men det borde man kunna motivera tycker jag.

      Tack för tipset. Det alternativet hade jag inte ens tänkt på eftersom jag ser det hela som mina pengar men det är ju ett sätt att få viss avkastning på pengarna.

      Radera
    2. Ja, det räcker inte endast med ett AB, utan AB'et måste naturligtvis ha en inkomst och nedskrivna planer för det lånade kapitalet. Annars blir det ganska dödfött/onödigt. Men finns de förutsättningarna så är det ett bra, det bästa sättet vi har, att få en ränta på pengarna du sedan kan kvitta mot andra inkomster från bolaget.

      Radera
    3. :-) Du fick mig till att intressera mig lite för frågan. I vanliga fall sätter vi bara en ränta för våra kunder och kör på men när jag studerar rättsfall verkar det som om man kan få statslåneräntan+1% utan att visa på behov så länge man inte skadar bolagets finansiella ställning. Vill man ha högre ränta än så verkar det krävas en god dokumentation och ett tydligt behov i företaget m.m.

      Men det är ju alltid något....

      Radera
  3. Förstår inte heller riktigt vad målet är ;-). Men hur som helst så kör jag följande upplägg i portföljen för att sänka risken:

    10% räntefonder
    10% preffar
    5% guld och råvaror
    5% hedgefonder med låg risk

    Har även sparkonto för buffert/målsparande på Nordax med 0,95% ränta. Santander med 1,10% kan vara ett alternativ om man är villig att låsa pengarna 31 dagar och kan sätta in över 100 000.

    mvh https://lekonomi.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Jag gissar att du såg svaret ovan spå jag tänker bara fråga - vad har du förr räntefonder och hur har du investerat i guld och råvaror?

      Radera
    2. Det hade jag ju kunnat räkna ut med.... :-)

      Radera
  4. Om skog så behöver du som du skriver stora arealer för att det ska vara lönsamt. Min mor har ärvt ett mindre antal hektar och även om avverkningen skulle ge vinst går en stor andel bort i omkostnader. Ibland kan man synka sådant med grannarnas avverkning och få vissa stordriftsfördelar i att dela kostnader på fler men du behöver rätt stora arealer för att få väsentliga intäkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo jag vet. Jag hade velat se en fond som investerade i fysisk skog. Tror att det finns i typ Ryssland men ingen med nordisk inriktning vad jag vet.

      Radera
  5. Beträffande räntedelen så tycker jag du bör undersöka reits i usa som proxy. Och det bästa är att du över 20y har slagit s&p med dem. Sedan plockar du hem kupongerna till Sverige över tiden, och fx risken kan du ju hedga bort med valutakonto i usd. Det finns även bra direkt skogsexponering att köpa i usa eller kanada om du letar runt lite. Annars kan du ju titta på en lågriskhedgefond som tex Adrigo. Vad du ska göra beror ju i mkt på vad ditt syfte är, det verkar för mig lite oklart.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för alla bra tips. Jag sitter ganska tungt i Reits redan men hade vi fortfarande kunnat köpa en ETF som följde ett Reitindex hade jag nog valt det för då hade man kunnat få en ännu bredare portfölj än USA.

      Dock kan man ju bara ha ett valutakonto kopplat till aktie och fondkontot vilket är lite trist... och nu när jag sökte ser det ut som om Avanza tagit bort den möjligheten helt eller så är jag bara dålig på att söka.

      Får fortsätta kolla helt enkelt

      Radera
  6. Vad tror ni om att fylla på min privata tjänstepension hos Skandia med ett engångsbelopp? Det ska vara möjligt enligt min rådgivare på Söderberg & Partners. Hittills har Skandia en genomsnittlig återbäringsränta de senaste 5 åren (2013–2017) på 7,6%. Blir nog drygt 6% för 2018. Gick ned till 4,5% feb-2019./frivilligpensionär

    Återbäringsränta från och med 1 februari 2019


    4,0%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Jag skulle fråga varför? Om du får en fördel av det genom att arbetsgivaren skjuter till extra vid löneväxling eller att du kommer undan lite statlig inkomstskatt så kan det väl vara bra men jag skulle aldrig göra det med skattade pengar.

      I det läget behöver du fundera på varför du får så hög avkastning och det beror ju på hur Skandia investerar sin float. Det kan du göra på samma sätt utan att låsa pengarna tills du är 55 och utan att betala alla avgifter som är inkluderade...

      Men precis som alla kommenterar ovan så beror det på syftet och det är lite oklart :-)

      Radera
  7. "Om du inte kan se att när aktiemarknaden har gått ner med 50-60% och att det är lågkonjunktur, företagen tjänar mindre pengar än tidigare - ja då vet jag inte vad man ska säga."
    Men hallå, ingen har sagt att det är marigt att veta om en aktiebörs gått ned 50 procent på en viss tid. Men att gå ur vid rätt tid så att man inte förlorar pengar på att stå utanför för att sedan köpa in sig vid rätt tid. Det är en aning svårare och det finns en hel del stat som visar att det är bättre lägga sin tid på annat.

    SvaraRadera
  8. Är det bara jag som sparar på konton utan bankgarantin? Alltså de som ger 4-6%. Jag sprider ut det på fyra olika. Svårt bedöma risken tycker jag, men jag fyller inte helt till max så det är inte så mycket.
    0,1% innan inflation känns meningslöst tycker jag. Skulle nog hellre ha guld i så fall.

    SvaraRadera