tisdag 16 april 2019

Obalanserade ekonomiska diskussioner

Varför är diskussionerna alltid så obalanserade när det kommer till ekonomi?

- Du kan inte spara till ekonomisk frihet och skaffa barn! Det är barnmisshandel!

- Man måste leva i nuet. Du sparar så mycket men man kan ju dö i morgon. Unna dig!

Jag blir så trött på att poddare, bloggare, "experter", journalister, politiker och valfri samhällsmedborgare diskuterar privatekonomi som om det vore en fråga om rätt eller fel. Kan det inte vara så att det som inte känns rätt för dig kanske ändå kan vara rätt för mig? Och då snackar jag inte om att du kanske tycker att det känns rätt att ta sms-lån för att betala för veckans cigaretter medan jag inte tycker att det verkar rätt utan saker i stil med att jag kanske väljer att köpa min skjorta trots att den inte har en påsydd alligator på bröstet.

Jag har funderat ett tag på det här och jag återkommer regelbundet till det. Varför måste det vara knäckebröd och kaffe på en stubbe i skogen bara för att man sparar?

När gick vi från att prioritera vår vardag, spendera med eftertanke, använda det vi har istället för att slänga och köpa nytt; till att se ned på folk som inte kör den nyaste bilen, hetsa folk till att ta sms-lån för att klara månadens nya modetrend och att känna sig misslyckad om man inte åker utomlands tre gånger per år?

Vad är det som har hänt?

På riktigt? Skärpning!



Exempel

Låt oss ta ett exempel som är inspirerat av min verklighet. Vi har en 3 år gammal Kia Ceed. Om jag kollar på blocket så kan jag beräkna värdeminskningen och till det lägger jag skatt, försäkring, besiktning, service osv. Allt förutom garage och drivmedel eftersom det inte är bilspecifikt.

Vår totalkostnad för bilen än så länge uppgår till chockerande 1500 kr/månad. Lägger vi till garage och drivmedel kommer vi upp i hissnande 2400 kr/månad i genomsnitt. Jag låter garage vara med här istället för i ägarkostnaderna eftersom jag har valet att parkera utomhus, gratis men vi väljer inomhus för skitmycket pengar istället av lathet och bekvämlighet. Det är ytterligare en lyx vi unnar oss.

Jag tycker att det är mycket pengar för en lyx men sedan vi skaffade den har vi använt den långt mer än vi trodde från början eftersom fru AvL använt den till jobbet nästan varje dag vilket sparat henne oerhört mycket tid och då är den tveklöst värd de där pengarna.

I ovanstående exempel tar jag inte med kapitalkostnad vilket hade landat på ungefär 200 kr/månad och det beror mest på att jag tycker att man är fri att välja själv men för sakens skull kan vi säga att vår totala kostnad för att äga bilen landar på 1700 kr/månad och att använda den kostar ungefär en tusenlapp till. (Jag har inte tagit med någon beräknad kostnad för förslitning eftersom jag tolkar värdeminskningsavdraget som en sådan)

Låt oss fortsätta

Jag känner ett otaligt antal människor som anser att det är nödvändigt med minst två bilar i ett parförhållande trots att man bor centralt till halvcentralt i en större stad med goda kollektiva kommunikationer.

Flera av dessa par leasar sina bilar. Ofta genom privatleasing.

Nu vet alla att det är fullständigt orimligt att köra omkring själv i en liten bil från japan så det man leasar är ofta en ganska stor Volvo. Volvo är en säker bil och det är kul med stor motor så att det går fort när man trycker på gaspedalen. (I teorin skulle man inte behöva en lika säker bil om alla bara kunde tänka sig att köra lite långsammare och kanske sluta skicka sms när de kör men vad vet jag)

Jag kan ingenting om bilar men när jag tittar nere i garaget hos oss ser jag att här står ett gäng Volvo med beteckningen XC60 så jag gissar att det kanske är en populär bil. Kikar jag på vad Bilia tycker är ett rimligt pris för att privatleasa en sådan ser jag att det kostar 5639 kr/månad. För det priset får du köra 1500 min om året innan du får betala extra.

Du slipper dessutom betala extra för service och försäkring så håller du dig bara under 1500 mil om året borde det räcka med drivmedel, rengöring och däck, däckskifte utöver leasingkostnaden. Det borde man kunna täcka med 600-800 kr per bil och månad om man inte bor mer än någon mil eller två från jobbet.

Detta teoretiska pars bilkostnader är således ungefär 12800 kr/månad eller ungefär 10 000 kr mer än familjen AvLs bilkostnad.

Snålar vi?

Jag jobbar mitt i centrala Göteborg och bor en halvmil därifrån. Jag går sträckan på mellan en halvtimme och tre kvart och jag cyklar det på ungefär en kvart. Jag behöver inte bil till jobbet. Det hade tagit mig längre tid att komma till centrum, hitta parkering och gå till kontoret än att cykla och kostnaden för att parkera i stan är fullständigt vansinnig.

Det är absolut inget fel på vår bil. Den är fin, när man trycker på gaspedalen åker vi framåt, vi får plats med ett halvt bohag i bagaget och vi kan reglera temperaturen i kupén.

Jag kan inte för mitt liv se hur någon med en rimlig världsbild kan anse att det vi har är spartanskt. Att vår familj snålar när det kommer till bilsituation. Trots det innebär våra val att vi konstant har tillgång till en stor och bekväm familjebil som står i ett uppvärmt garage vilket vi når med hiss om vi skulle behöva det och vi betalar 10 000 kr mindre än exempelfamiljen som gjort ett annat val.

Summering

Det här är bara ett exempel och inte ens ett särdeles uttömmande sådant men det kanske hjälper till att illustrera min poäng? Jag är dessutom tillräckligt trött på diskussionerna att det sannolikt kommer fler exempel inom kort.

Min önskan är att jag skall slippa höra fler kommentarer i stil med att jag som familjefar borde tänka på mina barns uppväxt och inte snåla så jävla mycket när jag reflekterar över folks vansinniga slöseri med resurser.

Alla dessa PK hipsters som tittar snett på mig när jag lite försiktigt konstaterar att det inte är ekologisk bomull i mina kläder men att mina kläder används tills de är färdiganvända medan deras kläder läggs till återvinning när de tröttnat efter att de burit dem 4 ggr det senaste halvåret. Kan vi vänligen skaffa oss lite rimliga perspektiv på livet?

Slut på rant

11 kommentarer:

  1. Problemet är väl att många ser sig själva som facit. Om du vet vilka kostnader du har för din bil och är nöjd med vad du får för pengarna är det ett bra val. För dig.

    Det jag stör mig på (och troligen uppfattas som dryg kring) är när någon med en XC60 i garaget säger sig inte kunna spara pengar och att alla som påstår annorlunda är naiva idioter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nästan gett upp när det kommer till att diskutera sparande med den typen av personer. Man vet liksom redan vad man kommer få om man öppnar truten.

      Radera
    2. "The only winning move is not to play", som datorn i Wargames konstaterar :-).

      Radera
  2. Jobbiga jobbarkompisar du har, avl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du grundar din kommentar på vad? Och vad vill du få fram?

      Radera
  3. Ha, ha har ngn verkligen sagt åt dig "att tänka på barnen" och därefter prata om att öka utgifterna? Då vet man att vederbörandes inte tillhör intelligensreserven direkt. Inget att bry sig om helt enkelt. I 9 fall av 10 vet man att en ny SUV inte tillhör vederbörande, utan banken. Att spendera sitt liv skuldsatt, som skatteslav? Ska det vara ngn poäng :)
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte helt ovanligt att jag blir ifrågasatt precis som ovan nämnt. Däremot är det ovanligt att mina närmare vänner är så ofina.

      Radera
  4. Intressant diskussion, jag har själv tänkt mycket på detta i.o.m. att jag har börjat jobba 60% nyligen. Jag brottas med tankar på huruvida jag genom detta beslut kompromissar med kavliteten på mina barns uppväxt, de är fortfarande i åldern kring 1-3. Tanken är ju att öka kvaliteten genom att vara mer med dem. Men, hockey, ridskola, utlandsemester o.s.v. Det går i.o.f.s att skaka fram endå med lite framförhållning. Nåväl, diskussionen om man går lite djupare är nog inte så enkel som att visa "har fattat och kör FIRE all in" och visa är "komnsumtions-losers" i allt detta har vi sociala normer som är djupt rotade i en konsumtionskultur. Kanske det är bra att folk börjar ifrågasätta konsumtion, för planeten och för en kortare arbetsvecka för alla. Inte bare "oss" aktiesparare.

    Kristoffer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är just den sociala normen jag vänder mig mot för den är oftast outtalad. Det finns inga krav annat än de man sätter på sig själv och det är fullständigt galet.

      Givetvis kan man befinna sig i en situation där det finns uttalade koder och normer också men de flesta av oss är inte där.

      Radera
  5. Alltid lika spännande att följa dina inlägg. Jag har inte stött på de kommentarerna du beskriver men Vi precis som ni har endast en bil och klarar oss utmärkt på det. Reflekterar och funderar ofta över högkonjunkturens baksida. Hur länge kan den hålla på? När vänder det? Hur snabbt vänder det etc? De tankarna hjälper ofta mig att få någon typ av motvikt till den (köp)hets som jag upplever till och från. Jag tror det är likadant med bilar,hus etc. Många räknar som du och jag på olika kostnader och förmodligen kommer vi kunna sitta lugnt i båten den dagen det väl vänder neråt i konjunkturen. Man får försöka vara trygg i det och försöka ignorera de som är ovetande/okunniga. Frågan utan svar är ju hur framtiden kommer se ut...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att det är ett spännande koncept detta att man ofta har så svårt att se verkligheten ur ett annat perspektiv än just sitt eget. Jag är inte bättre själv, jag kommer ständigt på mig själv med att köra i invanda hjulspår men faktiskt ganska sällan vid initierade diskussioner och det är väl där skon klämmer för mig. Att det är så svårt att övertyga folk om att man kan göra saker annorlunda.

      Varje krasch lär en ny generation försiktighet. Snart är det dags för en ny grupp människor att inta kunskap.

      Radera