onsdag 2 mars 2022

Att vara arbetsgivarens representant

Jag har varit mellanchef ganska många gånger och nu är jag åter där närmast personalen. I väldigt många situationer är det ett väldigt trevligt jobb. Det är givande och utmanande samtidigt. Man får träffa folk, lära sig massor osv.

Det finns så klart situationer som är svåra. Konflikter i arbetsgruppen, privat lidande eller omstruktureringar är alla situationer där chefen tar på sig en hatt och hen kan antingen göra situationen riktigt mycket sämre eller bättre beroende på agerande. Men ofta kan man komma ganska långt med empati och tydlighet.

Den situation jag tycker suger hårdast är lönerevisionen.


Som personalansvarig chef är man ansvarig att utvärdera personalens måluppfyllnad och använda det som grund för lönerevisionen. På pappret är man också ansvarig för lönesättningen.

Det svåra i situationen är, enligt mig, att man blir påtalad att man har ensamt ansvarig för lönesättningen. Man får reda på att HR är en stödfunktion som kan erbjuda stöd, statistik och kunskap om tidigare förhandlingar och andra erfarenheter.

Så är det så klart inte.

Det finns nästan alltid en chef över dig som har budgetansvaret över dig och tilldelar dig en kostnadsram du skall förhålla dig till. Det finns alltid ekonomiska mål som skall hållas och i min verksamhet är den väldigt tydlig.

Som mellanchef är man således ansvarig för att fördela en mycket tight "pott" som HR, ekonomi och högre chefer har spenderat en stund med att bestämma sig för.

Den här tiden på året skall jag alltså sitta i timmeslånga möten med den ena efter den andra i min personalstyrka och gå igenom prestationen avseende det senaste året. Min personal är kollektivt exceptionella. Jag har ingen som underpresterar. Alla i min personalgrupp överpresterar men olika mycket.

I den situationen låtsas mina chefer och HR att jag är ansvarig för lönesättningen men skulle jag ge personalen den lön jag anser att de är värda får jag sparken på fläcken. Det enda jag kan göra är att sitta där och vara väldigt transparent och hoppas på att de minns alla de gånger där jag funnits där för dem i alla andra situationer.

I vanliga fall hade jag inte klagat över den här, högst självvalda situationen för i vanliga fall får man betalt för att axla det ansvaret men inte nu. Därför ser jag väldigt mycket fram mot mitt eget lönesamtal i år. Det är sannolikt det som definierar mina arbetsuppgifter framöver.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar