torsdag 28 juni 2018

Hur lång tid tar det att bli ekonomiskt fri?

Det är ganska vanligt att jag skriver saker som om de underliggande teserna är fullständigt självklara för alla andra men det behöver givetvis inte vara så.

När jag beskriver ränta-på-ränta inser jag att det är svårt att greppa effektens storhet och förmåga på lång sikt om man inte har det i bildform framför sig. Även då kan det vara svårt.

En annan sak jag förutsätter är att alla förstår hur mycket pengar man behöver investera för att kunna täcka sina kostnader med det potentiella kassaflödet från portföljen. Givetvis vet inte alla detta och när jag pratar med intresserade vänner skulle jag lika gärna kunna byta språk när jag försöker förklara det hela.

En av mina favoritförklaringar till hur mycket pengar man kan behöva kommer från den amerikanske bloggaren Mr Money Mustache. Här beskriver han den simpla mattematiken bakom ekonomisk frihet och här den så kallade 4 % regeln. Man kan också titta på den kalkylator han använt för att visa nedanstående bild genom att klicka på den här länken.


Det hela går ut på några ganska grundläggande antaganden.

1: Hur stora inkomster har du och
2: Hur stora kostnader har du

Med dessa två summor kan du enkelt beräkna hur stor sparkvot du har. Får du netto efter skatt in 20.000 kr och du har kostnader för att driva runt ditt liv som uppgår till 15.000 kr har du en sparkvot på 25 % ((20.000-15.000)/20.000).

För att kalkylen skall hålla gäller att man får 5 % avkastning på sparpengarna och att man aldrig förändrar sin sparkvot. Med de antagandena kan man snabbt konstatera att det skulle ta 32 år innan portföljen täcker utgifterna givet en sparkvot på 25 %.

4% regeln

Ett annat sätt att räkna på det hela är 4 % regeln. Regeln grundar sig i den så kallade Trinity studien där forskare bekräftade att man under en normal pensionstid (30 år) kunde dränera portföljen på 4 % av kapitalets värde inflationsjusterat utan att helt tömma reserverna innan perioden var slut.

Studien gjordes på amerikanska förhållanden men har senare kompletterats med andra marknader.

Det studien säger är att om man kan leva på 4 % av det portföljvärde man hade vid pensioneringens start uppräknat för inflation kommer man klara sig genom kriser och uppgångar. Dock har det diskuterats ganska friskt gällande huruvida detta fungerar nu, hur det fungerar i Sverige, hur det fungerar givet att pensionsperioden är längre än 30 år (dvs om man lever längre eller slutar jobba tidigare) och en rad andra frågor.

Mitt svar på allt detta är att den svenska börsen har avkastat genomsnittligt bättre än den amerikanska i nästan alla perioder så det torde vara lugnt. Dessutom, och det här är viktigt, förutsätter studien att vi konsumerar exakt lika mycket alltid, oavsett yttre förutsättningar samt att vi aldrig skulle tjäna en krona mer.

I Sverige har vi ett pensionssystem. Vi kanske inte kan förlita oss på att det skall hålla oss under vingarna när vi blir gamla men lite pengar borde vi få. Vi har en hygglig arbetsmarknad och även om jag håller mig borta från arbetsmarknaden i 10 år och inte längre kan arbeta med lika avancerade uppgifter borde jag kunna skaka fram någon form av inkomst om allt skulle skita sig. Sist men inte minst är det ren idioti att anta att den som lever på den här typen av inkomst tvångsmässigt skulle bränna 1500 liter drivmedel om året, äta för 2000 kr per månad och ringa 76,8 mobiltelefonsamtal i månaden.

Min poäng är att våra liv inte är statiska och om tidningarna skriker ut att världen rämnar kanske det är möjligt att dra ned lite på sin konsumtion tills Aftonbladets journalister har lugnat sig lite.

Beräkningsexempel

Vad innebär det här i praktiken då?

Givetvis beror det på vilka konsumtionsmönster du har men låt oss anta att man som normalinkomsttagare får in 20.000 kr efter skatt. Om man då klarar av att spara 5.000 kr skulle det innebära att man konsumerar 15.000 kr/månad och det är således grundnivån vi utgår från.

Portföljen måste alltså generera 15.000 kronor i månaden för att du skall kunna täcka dina kostnader.

//I resonemanget om inflationsjustering antar man att du nästa år skall leva på samma ekonomiska nivå som året innan men tack vare att allt är lite dyrare behöver du få ut några kronor extra och det skall då portföljen klara i evig tid//

För att 4 % skall bli 15.000 kr/månad behöver man en portfölj värd 4,5 miljoner kronor vid periodens ingång.

Det är här vi kommer till möjligheterna som står till buds.

Om du sparar 5.000 kr/månad och lyckas generera de 12 % som den svenska börsen gett i genomsnitt under mycket lång tid kommer du ha dina 4,5 miljoner efter ungefär 21 år.

Tycker du att det är för lång tid?

Du har då möjlighet att snåla för att kunna spara mer och/eller skaffa ett extraknäck för att få in mer pengar som du kan spara. Fördelen med att få ned sina utgifter är att det också behövs mindre pengar för att täcka utgifterna.

Antag att du sänker dina kostnader till 12000 kr/mån. Då behöver du en portfölj på 3,6 miljoner istället. Du har nu också möjlighet att spara 7.000 kr/mån vilket skulle innebära att du kan skaka fram de där 3,6 miljonerna på lite drygt 16 år.

Diskussion

Ja fast vem vill leva hela livet på 12.000 kr/månad?

Kanske ingen men låt oss för ett ögonblick anta att du skulle få 12.000 kr/månad oavsett arbetsinsats. Hade du då valt att sätta dig på rumpan och pilla navelludd hela dagarna?

Förmodligen inte och det är väl däri den sanna tjusningen ligger.

När min portfölj täcker mina baskostnader kommer jag sannolikt fortsätta tjäna pengar men förmodligen inte i samma utsträckning som nu. Om jag bara behöver arbeta tillräckligt för att sätta guldkant på tillvaron hade jag aldrig någonsin arbetat heltid, oavsett hur bra jag hade det på jobbet.

Med samma antagande som ovan skulle en halvtidstjänst innebära 10.000 kr/månad och eftersom alla kostnader är täckta skulle pengarna bara behöva täcka nöjen. Man får ganska mycket roligt för 10.000 kronor i månaden.

Låt oss ta det ett steg längre. Du jobbar ett år till och är rigid i ditt sparande. Istället för 3,524,183 kr i teoretiskt portföljvärde efter 16 år skulle du då istället ha några tusenlappar mer än 4 miljoner år 17.

Ränta-på-ränta och de där 84.000 kronorna i sparande har på ett år gett 479.000 kronor.

Det innebär att du antingen kan använda drygt 13.300 kronor i månaden i konsumtion eller så kan du fortsätta leva på 12.000 kr/månad men när du vill göra någonting speciellt kan du ta lite av den extra halvmiljonen du skakade ihop det där sista året.

Bäst av allt är att om du väljer att ha en halvmiljon i nöjeskassa och inte använder allt det första året bidrar den till att öka din framtida välfärd ytterligare vilket innebär att du sakta men säkert kommer att kunna höja dina kostnader samtidigt som du kan unna dig massor av kul under lång tid framöver.

Slutsats

Vad man än väljer kan man vara förvissad om att ett portföljvärde 25 gånger större än de årliga kostnaderna kommer innebära en enorm frihet för den som så önskar.

Man kan också veta att små kostnader gör det enklare att nå målet och efter det kan man bygga säkerhetsmarginal och nöjeskassa på olika, valfria sätt.

Sist men inte minst skall man vara medveten om att det inte finns några garantier för framtiden men med lite flexibilitet borde de flesta svenskar kunna bygga ett lite enklare liv givet att man förstår den relativt enkla matematiken ovan.

Lycka till

4 kommentarer:

  1. Följer helt med i resonemanget. Men visst finns det ett scenario till? De allra flesta verkar räkna med 4% regeln för att se när de kan bli fria. Fast om man inte tänker lämna någon pengamaskin efter sig så borde man väl kunna gå mycket tidigare och sen även börja leva på pengarna inte bara avkastningen. Fast det blir ju mycket svårare att beräkna förstås Hur mycket man behöver. Vi har ett stort hus som barnen får ärva så de kommer inte att gå lottlösa men vi tänker njuta av våra pengar under tiden vi kan. Så vi planerar hellre att gå några år tidigare än att bara leva på 4% så att de räcker "för evigt"./Hea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Hea

      Du har helt rätt i teorin. Trinitystudien visade att portföljen med 4% regeln inte tömdes under de 30 åren som pengarna skulle räcka. Det innebär alltså att i många scenarion använder man mycket av pengarna också och inte bara avkastningen.

      Med det sagt, är man flexibel i sin konsumtionsnivå kan man garanterat hitta en uttagsstrategi som medger att man går lite tidigare och tillåter lite högre uttag. De flesta av oss räknar ju inte in pensioner, ändrade levnadsförhållanden osv men för mig är 4 % regeln en trevlig motivator. Regeln är dock inte det enda jag kollar på när det kommer till uttagsstrategi.

      Tack för din kommentar

      Radera
  2. Vilket sammanträffande att vi länkar till exakt samma MMM-inlägg samma dag. (Mitt P.S). Bra inlägg och jag tycker att det är toppen att fräscha upp temat till semestern för att mana till reflektion och eftertanke, när ekorrhjulet pausar en smula. Fint skrivet f ö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lika barn leka bäst....

      Tack för uppmuntran.

      Radera